Undervisningens sociala processer. 7,5 hp

Transkript

1 Undervisningens sociala processer 7,5 hp Studiehandledning HT 2015 Kurskod: 9KPA05 Studietakt: Halvfart Kursansvarig: Anna Lundberg Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen 120 hp, samt Utländska lärares vidareutbildning, 120 hp, samt Kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp Linköpings universitet

2 Förord Välkommen till kursen Undervisningens sociala processer. Kursen omfattar 7,5 hp och går på distans, halvfart. Att arbeta som lärare i skolan handlar i hög utsträckning om att hantera och leda grupper av elever, att skapa ett klassrumsklimat som på bästa sätt gör det möjligt för lärare att undervisa och för elever att lära sig såväl olika skolämnen som att hantera frågor som rör värden, normer och socialt samspel. Mot bakgrund av detta utgör socialpsykologin, inklusive ämnen som grupprocesser, social påverkan, socialisation, ledarskap, identitet, konflikthantering, kränkningar och mobbning ett betydelsefullt kunskapsfält för lärare. Syftet med denna studiehandledning är att underlätta studierna genom att tydliggöra kursens mål, innehåll och examinationsformer. Studiehandledningen ska ses som ett levande dokument, som med lärarnas och studenternas hjälp kan förbättras. Synpunkter är därför välkomna såväl under som efter kursen. Lycka till med studierna! 2

3 Kursens mål och förväntade studieresultat I kursplanen för Undervisningens sociala processer anges de kunskaper varje student förväntas ha tillägnat sig efter att ha genomfört kursen. De sex kursmålen efter fullbordad kurs är enligt kursplanen att deltagaren ska kunna: analysera och diskutera lärares och elevers sociala samspel i skolan med socialpsykologiska begrepp analysera och diskutera problem och möjligheter med bruket av grupparbete som arbetsform i sitt ämne beskriva och förstå innebörden av centrala begrepp och modeller som rör lärares ledarskap analysera, diskutera och hantera konflikter analysera, diskutera sätt att motverka och förebygga diskriminering och annan kränkande behandling analysera och diskutera jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten Kontaktpersoner Kursansvarig: Anna Lundberg anna.a.lundberg@liu.se Vid övergripande frågor rörande kursen, exempelvis studiehandledning, schema, litteratur. Utbildningsadministratör: Maria Lorin maria.lorin@liu.se Vid frågor rörande administrativa ärenden, exempelvis lärplattformen Lisam, byte av grupp, inrapportering av studieresultat i LADOK. Studievägledning: Hemsida: Lotta Lindgren (VAL), Monica Larsson (KPU) och Anna Bergman (ULV): ;studievagledare.larli@uv.liu.se Vid frågor rörande studiegång, byte av program, studieuppehåll m.m. 3

4 Innehåll och arbetsformer Kursen består av fyra delmoment. Momenten skall tillsammans belysa olika dimensioner av undervisningens sociala processer. Moment 1 behandlar socialpsykologiska teorier och begrepp kring socialt samspel. Kunskaper om grupp, grupprocesser, grupputveckling, socialt klimat, normer, roller, social påverkan, socialisation, identitet och interaktion är centrala i detta moment. Moment 2 behandlar teorier och begrepp kring lärares ledarskap. Moment 3 behandlar teorier och begrepp kring konflikter och konflikthantering. Moment 4 behandlar teorier och begrepp kring diskriminering, kränkningar och mobbning. De fyra momenten kommer inte att behandlas separerade från varandra, detta då innehållet i varje del i hög grad kan relateras till de andra delarna. Frågeställningar, perspektiv och innehåll kommer att överlappa varandra och återkomma. Den studerandes enskilda studier inom ramen för kursen kommer att stödjas med föreläsningar, seminarier och arbetsgrupper. Vid föreläsningarna utvecklar, fördjupar och förklarar lärare och forskare centrala delar av kursens innehåll. Seminarier genomförs i olika former och leds av campuslärare. Avsikten är att seminariegruppen ska vara en resurs och ett gott stöd för studenternas kunskapstillägnan. Där kan frågor och funderingar ventileras, litteratur diskuteras och uppgifter bearbetas. En viktig komponent för att seminariegruppernas arbete ska bli generativt är att de studerande har ett intresse av tillägna sig professionsrelevanta kunskaper och ambitionen att bedriva akademiska studier av god kvalitet. Genom att se seminarierna som lärtillfällen för sig själva och andra, och därför alltid komma väl förberedd till dessa, bidrar studenterna till att skapa goda förutsättningar för en gynnsam studiemiljö och ett meningsfullt lärande. 4

5 Kursens upplägg och schema För att kunna nå kursmålen är det viktigt att delta i de campusförlagda delarna av utbildningen och som kursansvarig betraktar jag föreläsningar och seminarier som obligatoriska. Vi möts i huvudlokalen, där även föreläsningar och diskussioner i helgrupp äger rum. Delar av seminarierna tar plats i de grupprum som anges nedan. 26 augusti Lokal: I 101. Grupprum: I102, I 204, I : Introduktion, genomgång av kursmål, kursdesign, examination, betygskriterier, former för återkoppling, genomgång av Lisam : Föreläsning med Robert Thornberg, Socialpsykologi i skolan Litteraturseminarium Läs Thornberg (2006/2013) kap 1, 2, 4 samt Aspelin och Persson (2011) kap 2, 4,7,9 27 augusti Lokal: Key 1. Grupprum: I 206, KY 26, KY : Föreläsning med Camilla Forsberg om mobbning : Reflexion över kurslitteratur och föreläsning. Läs Thornberg (2006/2013) kap 7,8, Föreläsning med Sofia Kvist Lindholm om skolans arbete med mobbning och. Läs Thornberg (se ovan) samt skriften från Brottsförebyggande rådet (2009) Workshop om skolans arbete med mobbning 16 september, Lokal: I 101. Grupprum: I 202, I 204, I Föreläsning med Andrzej Sklarski om ledarskap i klassrummet Reflektion Läs Thornberg (2006/2013) kap 3, 5, Forslund Frykedal, K., Hammar Chiriac & Hepmel et al al (2013) kap 6, Granström (2007), Hugo (2011) Workshop om ledarskap Återsamling, presentation, diskussion 17 september Lokal: I 101. Grupprum: I 102, I 204, I : Kort introducerande föreläsning om regelverk och lagstiftning, tematiskt litteraturseminarium och gruppdiskussion. Tema: Jämlikhet, jämställdhet, genus, identitet 5

6 och gruppskapande. Obs! Instruktioner inför detta seminarium kommer att läggas upp på Lisam. Viktigt att ta del av dessa inför tillfället. Läs Ambjörnsson (2004) eller Nyström (2012) eller Lenz Taguchi (2011) samt Thornberg (2013) kap Föreläsning med Robert Thornberg om konflikter och konflikthantering i klassrummet : Litteraturseminarium om konflikter och konflikthantering Läs Szklarski (2007), Hakvort och Friberg (2012) kap 1-4, 7, Thornberg (2013) kap 9, Forslund Frykedal, K., Hammar Chiriac & Hepmel et al kap oktober Lokal: T2. Grupprum: T11, T15, T Föreläsning med Karin Forslund Frykedal om grupparbete : Temaarbete om grupparbete 6

7 Kurslitteratur Titlar angivna med * finns att läsa online. Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig: Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront. (Obs! Valbar litteratur) Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups. Brottsförebyggande rådet, Brå (2009). Effekter av anti-mobbningsprogram: Vad säger forskningen? Stockholm: Brottsförebyggande rådet. * Gå in på BRÅs hemsida, välj fliken Publikationer, sök på Effekter av antimobbningsprogram, så kommer pdf-versionen upp. Ni kan också prova att googla titeln: Effekter av anti-mobbningsprogram, så får ni fram texten i pdf. En rosa pedagogik: Jämställdhets pedagogiska utmaningar (2011) H. Lenz Taguchi, L. Bodén & K. Ohrlander (Red.) Stockholm: Liber. (Obs! Valbar litteratur) Forslund Frykedal, K., Hammar Chiriac, E, & Hempel, A. (red.) (2013). Handbok för grupparbete att skapa fungerande grupparbeten i undervisning. Lund: Studentlitteratur. Friberg, B. & Hakvoort, I. (2012). Konflikthantering i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerups. Granström, K. (2007). Ledarskap i klassrummet. I K. Granström (red.), Forskning om lärares ledarskap i klassrummet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. * (Ligger som pdf på Lisam) Hugo, M. (2011). Från motstånd till framgång att motivera när ingen motivation finns. Stockholm: Liber. Nyström, A-S. (2012). Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan. Uppsala: Uppsala universitet. (Obs! Valbart alternativ) * Szklarski, A. (2007). Om konflikter och konstruktiv konflikthantering. I K. Granström (red.), Forskning om lärares ledarskap i klassrummet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. * (Ligger som pdf på Lisam) Thornberg, R. (2006/2013). Det sociala livet i skolan: Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. 7

8 Examination Kursen examineras genom hemtentamen innehållandes tre uppgifter. Den skriftliga hemtentamen ska läggas upp på Lisam, under rubriken Inlämningar, senast den 23 oktober. Hemtentamen och inlämningsuppgift ska samtidigt skickas som bilaga för granskning via Urkund. Här följer instruktioner för hemtentamen. Hemtentamen: Uppgift 1 Tänk dig att du är klassföreståndare/mentor och har en helt ny klass att ta hand om. Hur skulle du arbeta för att befrämja positivt klimat, arbetsro, goda studieprestationer och prosociala beteenden samt minska risken för stökiga beteenden, destruktiva konflikter, kränkningar och våld i klassen? Hur skulle ditt ledarskap/lärarskap se ut? Förhåll dig till kurslitteraturen (teorier, begrepp, forskning) i dina beskrivningar, påståenden och argument. Max 4 sidor, använd radavstånd 1,5 och 12 punkter Times New Roman. Uppgift 2 Hur skulle du tillsammans med dina kollegor, på olika nivåer, arbeta för att motverka diskriminering, kränkningar och mobbning i den skolmiljö du verkar i? Hur skulle du arbeta för att främja jämställdhet och jämlikhet? Förhåll dig till kurslitteraturen (teorier, begrepp, forskning) i dina beskrivningar, påståenden och argument. Max 3 sidor, använd radavstånd 1,5 och 12 punkter Times New Roman. Uppgift 3 Du ska förbereda undervisning där grupparbete ingår. Beskriv arbetets olika delar, aspekter och upplägg. Vad är viktigt att tänka på? Vad är svårt? Vilka fördelar och nackdelar finns att ta i beaktande? Utgå gärna från en specifik undervisningssituation eller undervisning i ett specifikt ämne. Förhåll dig till kurslitteraturen (teorier, begrepp, forskning) i dina beskrivningar, påståenden och argument. Max 3 sidor, använd radavstånd 1,5 och 12 punkter Times New Roman. Av vikt i samtliga tre delfrågor är att du utgår från, diskuterar och/eller förhåller dig kritisk till de begrepp, resonemang och teorier som finns i kurslitteraturen samt på föreläsningar. Utifrån den kunskapen kan du sedan dra paralleller till exempelvis dina egna erfarenheter av skolpraxis. 8

9 Bedömningskriterier Godkänd För att den studerande ska erhålla betyget Godkänd (G) på kursen ska den studerande: - redogöra för kurslitteraturens olika teoretiska perspektiv och begrepp - analysera det sociala samspelet i skolan med hjälp av kurslitteraturens begrepp och perspektiv -med hjälp av forskning, begrepp och perspektiv som rör lärares ledarskap redogöra för hur lärare påverkar elever i och utanför klassrummet - beskriva konflikter mellan elever och mellan lärare och elever med hjälp av vetenskapliga begrepp och perspektiv kring konflikter -redogöra för och bedöma olika strategier för konflikthantering baserat på kurslitteraturen - redogöra för och bedöma olika strategier för hantering av kränkningar, diskriminering och mobbning baserat på kurslitteraturen -kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, normer och socialisation, bland annat i relation till genus, jämställdhet och jämlikhet baserat på kurslitteraturen -redogöra för olika förhållningssätt, teorier och perspektiv på grupparbete som arbetsform - arbetet ska kännetecknas av språklig klarhet. Väl godkänd För att den studerande ska erhålla betyget Väl godkänd (VG) på kursen måste samma krav som under godkänd uppfyllas. Därtill krävs att studenten uppvisar analytiskt djup och bredd, dvs. att hen utifrån självständiga, avancerade och problematiserande förhållningssätt använder de vetenskapliga teorierna och begreppen för att besvara frågorna. Arbetet ska vara välstrukturerat och välskrivet. Underkänd Att inte uppfylla kriterierna för godkänd innebär att den studerande erhåller betyget Underkänd (U) på kursen. Studenten bör också känna till att fusk i samband med examination hanteras av disciplinnämnden vid Linköpings universitet, se: disciplinarenden?l=sv Omtentamen Den som blir underkänd på någon av uppgifterna ges två möjligheter till omtentamen eller komplettering. 9

10 Kursutvärdering Enligt högskoleförordningen ska studenter som deltar i eller avslutar en universitetskurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen. Inom den här kursen sker detta genom Linköpings universitets elektroniska kursutvärderingssystem (KURT). När kursvärderingen öppnas får alla studenter som är registrerade på kursen ett mail med en länk till studentportalen, där en enkät kan fyllas i. Kursansvarig uppmanar alla studenter att ta denna chans att förbättra lärarutbildningarna vid Linköpings universitet för kommande studenter. 10