Projektkurs Maskinteknik, inriktning Teknisk Mekanik

Transkript

1 Projektkurs askinteknik, inriktning Teknisk ekanik Sändlista: Kurskod: Examinator: Kursen gavs: Kursmoment: atts Karlsson, Nämndordförande Lennart Hågeryd, Utbildningsledare Karin Björsten, Studievägledare Elin Andersson, utbildningsansvarig LinTek arija Kljajic, utbildningsansvarig LinTek Jonas Stålhand, Examinator TP01 Jonas Stålhand 5HT1-2 Föreläsningar, laborationer, projektuppgift Sammanfattning av tidigare år: Tidigare års kursvärdering finns ej tillgänglig. Återkoppling från föregående kurs: Ja, examinatorn informerade om förändringar av innehållet i kursen. Ovisst om åtgärderna haft verkan. Återkoppling under kursen: Återkoppling saknades under kursens gång. ånga av dem som läste kursen anser att det hade varit önskvärt. Halvtidsutvärdering: På -sektionen genomförs en kursutvärdering med examinator ¾ in i kursen. En kompletterande kursutvärdering görs sedan via mail efter kursens slut. Stämde kursens innehåll överens med informationen i studiehandboken?: Kursen höll en jämn nivå gentemot förkunskapskraven. Eftersom kursen är en projektkurs är det svårt att på förhand avgöra vad som borde finnas med i kursen, därmed också om något saknades i kursplanen. Föreläsningar: En introduktionsföreläsning gavs, men eftersom kursen är orienterad mot självständigt arbete förekom inga fler föreläsningar. Lektioner: Lektioner saknades i projektkursen. Laborationer: Studenterna anser att laborationens relevans till projektet var undermålig och ifrågasätts därför. Laborationshandledaren har huvudsakligen fått väldigt bra omdöme och likaså laborationsgenomgången. Vidare kändes laborationerna påtvingade, då det var svårt att komma på någon intressant laboration att utföra eftersom vetskapen om förutsättningarna vad gäller material och utrustning var nästan obefintliga. Likaså saknades möjligheten att undersöka det som var av

2 primärt intresse för projektet. Projekt: I huvudsak anses att projektets relevans var väldigt bra. Däremot anses handledningen inte fungerat bra alls. ajoriteten bedömer handledningen som mycket dålig, ett fåtal bedömer den som dålig och en person anser att handledningen var bra. ajoriteten av studenterna anser att gruppindelningen varit bra, och en person anser att den varit mycket dålig. Arbetsbelastningen anses ha varit lagom. Kommentarer som ges gällande projektet är följande; Vad gäller gruppindelningen tycker jag att den fungerade mycket bra. Annars hade troligen inte varje grupp fått medlemmar att täcka både CFD och FE. Handledningen av projektet tycker jag har varit dålig. Vid projektpresentationen i början av terminen sades det att handledaren skulle styra respektive grupp rätt, om man hamnat på fel väg. Handledaren har dock inte en enda gång närvarat i projektrummet och diskuterat med grupperna (förutom då kaffet skulle bytas). Den enda kontakt vi haft med handledaren är genom progress report vilket enligt mig inte räcker. an tappar även motivationen då inte handledaren visar något som helst intresse för projektet. Projektets upplägg och gruppindelning möjliggör att en/flera personer i en grupp kan mygla i hög utsträckning utan att det går att göra något åt det. Det har varit en intressant handledning och jag kanske är ensam att tycka att den varit bra. Examinatorn har ställt oss inför ett komplicerat problem och gett oss ansvaret att, likt snart färdigutbildade ingenjörer, ge oss i kast med något som till en början kan tyckas vara oöverkomligt. Jag tror att många kommer att inse att handledningen haft en indirekt effekt på oss som har gjort att vi utvecklats självständigt och införskaffat oss kunskap vi i vanliga fall hade tagit för givet om handledaren hade fått spela en alltför stor roll i det hela. Att vi dessutom lärt oss vikten av gruppdynamik, kommunikation och att tillsammans lösa problem är något ovärderligt som vi inte tidigare fått uppleva under utbildningens gång. Studiemiljö: Litteratur: Ingen kurslitteratur fanns som standard. Studenterna införskaffade egna källor. Examination: Behandlades alla studenter lika under kursens gång?: Det är oklart, beror på hur individuellt betygen kommer att fördelas.

3 Arbetsbelastning i förhållande till poäng: Arbetsbelastningen anses vara lagom samt hög. En kommentar förekommer; Konstigt att arbetsbelastning kan skilja så mycket beroende på vilken inriktning man valt. Jag vet grupper som också läser TP01 men inte behöver arbeta en bråkdel så mycket som vi gjort, med detta menas främst att deras arbetsbelastning borde ökas, enligt mig. Kursens relevans i utbildningen: Informationsspridning: Studenterna anser att informationen varit lättillgänglig och att den nått fram i god tid. Däremot har inte informationen alltid varit tillräcklig. En kommentar som ges är; Det har varit svårt att få information från Siemens. Övrigt: Sammanfattning: En omvärdering av projektkursens förmåga att utmana studenternas olika discipliner är det viktigaste. Vidare behöver kurshandledningens omfattning utvärderas för att upprätthålla studenternas motivation i kursen. oment som exempelvis laborationer behöver också utvärderas, i synnerhet huruvida deras innehåll verkligen är av relevans för projektet. Examinatorns kommentarer: Först och främst vill jag som examinator och representant för kursledningen tacka för denna utvärdering och det stora intresse som teknologerna visar för både kursens och sin utbildnings utformning. Era åsikter är av yttersta vikt för kursens framtida utveckling samt utformning och kommer att beaktas inför nästa år. Däremot har vi i några avseenden olika tankar och åsikter rörande kursens utformning och jag vill därför ta tillfället i akt och kommentera en del av det som framkommit i utvärderingen. in utgångspunkt när denna (del-)kurs utvecklades var att förbereda teknologen på att arbeta i projekt - det arbetssätt som är helt dominerade för en ingenjör i industrin. Kursen skulle vända sig till teknologer på näst sista terminen inom avslutningen Teknisk mekanik och vara baserad på ett industriellt relevant problem. Vidare skulle det aktuella problemet ställa krav på integration och syntes av kunskaper förvärvade i tidigare kurser och endast i mindre omfattning beröra nya teoriområden.

4 Givet dessa förutsättningar samt målen i kursplanen valde jag att efterlikna den verkliga situationen på ett företag genom att skapa fyra självständiga projektgrupper som var för sig ansvarade för hela projektets genomförande från planering till slutredovisning. Som stöd fanns en handledare på respektive ämne. Handledarna agerade endast på begäran från projektgruppen och tanken var att en minimal interferens i det vardagliga arbetet skulle utveckla gruppernas självständighet. Teknologerna skulle själva inventera gruppens kunskaper, identifiera områden där stödjande undervisning behövdes och begära stöd. Denna metod ställer dock speciella krav på uppföljningen av arbetet eftersom det är önskvärt att fånga upp grupper som drar iväg åt fel håll. För detta syfte användes en progressrapport innehållande budget, tidplan, framsteg, risker mm. och som lämnades in kontinuerligt under projektet. Den kontinuerliga uppföljningen av budget (arbetstimmar, i detta projekt) och tidplan skapar också en medvetenhet hur projektet framskrider och tvingar fram omprioriteringar av resurser samt revisioner av tidplanen, precis som i verkliga projekt. ed tanke på var teknologerna befinner sig i utbildningen anser jag personligen att det är rimligt att kunna ställa krav på initiativförmåga och teknisk mognad, speciellt när dessa krav ligger i linje med målen i utbildningsplanen för askinteknik. Angående handledningen vill jag verkligen beklaga att teknologerna upplevt det på detta vis; det är naturligtvis inte bra och här måste kursledningen ta till sig kritiken och förbättra situationen. En möjlig orsak till situationen kan vara brister i kommunikationen i början av kursen. Det har helt enkelt inte blivit tillräckligt tydligt för grupperna hur mycket ansvar som vilar på dem för projektets genomförande (även om det framgår i kursinformationen och poängterades vid informationsträffen). Ett exempel på detta ansvar är att grupperna själva skulle identifiera behovet av regelbunden handledning och schemalägga sådana tillfällen. Ytterligare en orsak till att handledningen upplevts svag kan vara att projektkurser skiljer sig markant från traditionell undervisning på -programmet. För det första blir kunskapsbildningen inte linjär utan starkt iterativ då lärobokens röda tråd saknas. Detta är ofta ett skäl till irritation i början av projektet när teknologerna försöker få grepp om vad som skall göras och hur. För det andra blir teknologerna snabbt experter på det aktuella problemet och får en kompetens som vida överstiger handledarnas. Detta förändrar handledarens roll från ett allvetande orakel till en erfaren kollega som kan ge råd och tips men inte sitter på alla svar. Grupperna måste därför använda sin ingenjörsmässiga erfarenhet för att utvärdera och välja lösningsmetoder samt hantera riskerna som följer med valen, vilket för övrigt är ett av målen i kursen. Denna omställning kan vara svår men efterliknar situationen på ett företag och är därför en pedagogisk vinst. Kommentaren att en eller flera personer kan mygla i hög grad utan att det går att åtgärda är intressant. I kursinformationen finns möjligheter att underkänna teknologer som inte bidrar till gruppens arbete! Kommentaren pekar också på problemet att examinera denna typ av kurser där examinatorn inte arbetar nära teknologerna. Eftersom jag som examinator inte kan följa alla grupper hela tiden under projektets bestod mitt sätt att säkerställa alla teknologers insats av tre dokument: 1) Varje grupp skrev och undertecknade ett socialt kontrakt ämnat att täcka gruppsociala frågor och klargöra hur problem/konflikter skulle hanteras.

5 2) Varje gruppmedlem lämnade in en tidredovisning en gång i veckan. Denna redovisning signerades av gruppens projektledare (en roll som roterade i gruppen) som därmed bekräftade dess överensstämmelse med verkligheten. 3) Slutligen redovisade varje teknolog vad han/hon bidragit med under projektet och hur målen uppfyllts i ett separat dokument som lämnades in tillsammans med slutversionen av projektrapporten. I samband med att betygen sattes kontrollerades tidredovisningarna utan att något anmärkningsvärt fanns. in slutsats blir därför att det sociala kontraktet inte använts på rätt sätt. I första hand borde gruppen ha hanterat problemet internt och i andra hand kontaktat mig examinator. I det yttersta fallet är det enligt kursinformationen projektledarens ansvar att informera examinator ifall det finns en free rider i gruppen som inte bidrar till gruppens arbete. Slutligen vill jag som examinator framhålla den utveckling som grupperna och därmed teknologerna genomgick under kursen. Uppgiften var på intet sätt enkel och trots stor frustration i början av projektet löste samtliga grupper uppgiften på ett mycket berömvärt sätt, något som också poängterades av Siemens vid företagspresentationen. Teknologernas förhållningssätt ändrades också under kursen och mot slutet uppnådde de den mognad, professionalism och självständighet man kan förvänta sig av en civilingenjör. Om resultaten jämförs mot kursens förutsättningar och mål tycker jag, till skillnad från majoriteten av teknologer, att valet av undervisningsmetod fungerat mycket bra. Det finns fortfarande både större och mindre förbättringar att göra, speciellt rörande förståelsen för gruppernas eget ansvar, men på det hela ger metoden det eftersökta resultatet. Utvärderingen är genomförd av: Srdan Pavlovic Ansvarig Studienämndsordförande: Emma Rydén, -sektionen