Dokumentation av företagsintervjuer inom KK-stiftelsens HÖG-projekt [Klicka här och skriv författare]

Transkript

1 Dokumentation av företagsintervjuer inom KK-stiftelsens HÖG-projekt 2007 [Klicka här och skriv författare]

2 Om KK-stiftelsen KK-stiftelsen, högskolornas forskningsfinansiär, finansierar framförallt forskning vid Sveriges nya högskolor och universitet, när den sker i samverkan med näringslivet. Stiftelsen verkar bland annat för att lärosätena ska bygga internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer, arbeta långsiktigt kring strategisk profilering och öka samarbetet mellan akademi, näringsliv och institut. KK-stiftelsen har sedan starten 1994 satsat cirka 7 miljarder kronor i över projekt. Titel: Dokumentation av företagsintervjuer inom KK-stiftelsens HÖG-projekt 2007 Författare: Ulf Hall, Birgitta Björkskär Utgivare: KK-stiftelsen : copyright Datum: ISSN: Diarienr: 2010/0321 I rapportserien publicerar KK-stiftelsen rapporter, förstudier och utvärderingar av våra program och projekt. De värderingar och slutsatser som redovisas är författarnas egna. Det innebär inte att KKstiftelsen tar ställning till framförda åsikter, bedömningar och resultat. KK-stiftelsens rapporter finns att beställa eller ladda ner på

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Undersökningsdata... 6 Volvo Car corporation, Corrosion divison i Göteborg... 7 Finnveden Gjutal AB SCA i Sundsvall Daros Piston Rings i Mölnlycke Volvo Powertrain i Skövde Intrinsic AB Saab Microwave Systems i Göteborg Eurocon Analyzer, teknikkonsultföretag i Domsjö Företag: Stora Enso i Karlstad Billeruds AB, Gruvöns bruk InNetics AB i Göteborg Ericsson Kista Syntronic AB i Gävle Ericsson Kista Combitech Systems AB i Linköping Novozymes i Köpenhamn Volvo CE HLD i Eskilstuna Hotel Continental i Halmstad EM Möbler i Halmstad Ubisoft Entertainment Sweden AB i Malmö Sandvik Coromant i Sandvik Dilab AB i Lund Hotel Gyllene Hornet i Leksand FOV Fabrics AB i Borås Almedahl-Kinna AB i Borås Medical Equipment Development AB, MEDAB i Sollentuna. 78 Logica i Stockholm... 81

4

5 Sammanfattning KK-stiftelsen är högskolornas forskningsfinansiär med uppdrag att stärka Sveriges konkurrenskraft och förmåga att skapa värde. Stiftelsen finansierar framför allt forskning vid Sveriges högskolor och nya universitet, när den sker i samverkan med näringslivet. KK-stiftelsen bildades 1994 och har sedan starten satsat över 7 miljarder kronor i över projekt inom kunskaps- och kompetensutveckling. Vi är angelägna att de pengar vi investerar i forskning och kompetensutveckling verkligen bidrar till att genomföra vårt uppdrag och nå vårt mål att näringsliv, lärosäten och institut tillsammans utvecklar internationellt ledande kunskap och kompetens. Därför har vi gjort den undersökning som ligger till grund för denna rapport. Sedan 1995 har vi bland annat finansierat så kallade HÖG-projekt, med syfte att bygga upp forskargrupper och forskningsmiljöer vid de nya lärosätena. Totalt har vi beviljat över 600 miljoner kronor i projektmedel, vilket finansierat cirka 350 forskningsprojekt. För att bilda oss en översiktlig uppfattning om vilka effekter projekten ger, har vi kartlagt resultaten av företagens medverkan i KK-stiftelsens samtliga HÖG-projekt som avslutades Vi har investerat drygt 67 miljoner kronor i dessa projekt genom att betala högskolans forskning, och näringslivet har investerat minst lika mycket genom sin kvalificerade medverkan. Samtliga intervjuer finns presenterade i denna rapport. Intervjuerna har skett per telefon av en extern konsult, Birgitta Björskär, och det är också hon som har sammanställt svaren i denna rapport. Det är tydligt att forskningssamarbetena för företagen bland annat har lett till nya produkter och applikationer, processförbättringar och ny kunskap om exempelvis korrosion, legeringar samt lättkonstruktioner. Flera av resultaten är enligt företagen - unika, och i stort sett samtliga säger att förväntningarna på projektet infriades och att de fortsätter att samarbeta med högskolorna efter avslutat projekt. Det är uppenbart att HÖG-projekten spelar en viktig roll för näringslivets förnyelse, konkurrenskraft och sysselsättning. Samproduktionen mellan företag och forskare är en av de bästa metoderna för att möjliggöra livskraftig tillväxt. 5

6 Några av svaren sammanfattas nedan: Varför gick ni med i projektet? Behov av ny kunskap (17) Tidigare kontakter på högskolorna (8) Infriades förväntningarna? Ja (24) Nej (1)* * Projektet avbröts när Autoliv fattade beslut om att flytta den aktuella enheten till Frankrike. Fortsätter samarbetet? Ja (23) Nej (2) Vad var bäst med projektet? Kontakter/nya nätverk (14) Kompetens/kunskap (11) Resultat (4) Tips på personer/rekrytering (4) Viktigaste resultaten? Kompetens (25) Nya metoder/system (8) Processförbättringar (6) Ökad kunskap (6) Nya produkter/prototyper (3) Personlig utveckling (2) Undersökningsdata Syftet med intervjuundersökningen har varit att kartlägga resultat av företagens medverkan i KK-stiftelsens HÖG-projekt som avslutades I undersökningen ingår 25 HÖG-projekt. Av dessa har 4 inte gått att få fram uppgifter om inom tidsramen pga att projektledaren slutat på respektive högskola. Av 21 HÖG-projekt har 2 olika företag intervjuats inom 6 av projekten. Totalt har representanter för 27 företag intervjuats. Av dessa 27 företag har 2 inte fullföljt projektet av olika skäl och ingår därför inte i presentationen. Undersökningen har genomförts via telefonintervjuer under april juni Samtliga intervjuer har dokumenterats och godkänts av företagen. 6

7 Volvo Car corporation, Corrosion divison i Göteborg Kontakt: Zheng Tan, Tekn Doktor Handläggare: Liu-Ying Wei, Malmö högskola Projektnamn: Microstructure and corrosion properties of cast magnesium alloys. Mikrostruktur och korrosionsegenskaper hos gjutna magnesiumlegeringar. Frågor: 1. Har ni utvecklat nya produkter/produktsegment/tjänster/metoder/gjort processförbättringar/fått upp forskningsfrågorna på ledningsnivå/kommit in i nya nätverk? Svar: Vi har fått ökad kunskap om material. Vi som arbetar inom bildindustrin har begränsade resurser till grundforskning. Samarbetet med högskolan i Malmö gav grundteori och fördjupad forskning som vi inte skulle ha fått annars. 2. Om nej, varför inte/vad gjorde ni istället/vad hände sedan? 3. Vad är det för produkter produktsegment/tjänster/nya metoder/nya processförbättringar? Forskningen gav kunskap om lättkonstruktioner vilket är viktigt för Volvo eftersom vi strävar efter att minska bilarnas vikt och därmed utsläpp. Det handlade också om komponenter som sitter i bilarnas motorhus. 4. Näringslivsnyttan? 5. Hur unik är produkten/forskningen? Forskningen var inte direkt unik. Men för Volvo är KK-stiftelsens projekt prestigeprojekt. Vi kommer i direkt kontakt med högskolornas tekniska institutioner. Det är ett bra sätt för oss att höja kvaliteten. 6. Konkurrenssituationen/hur unik är produkten/tagit patent/sålt licenser? 7. Exporterar ni produkterna? 8. Har omsättningen ökat? 7

8 9. Hur mycket? 10. Vinst på produkten? 11. Har ni anställt fler och hur många? 12. Rekryteringsplaner för framtiden? 13. Har kompetensen höjts? Ja. 14. Hur ser 2010 ut? 15. Utvecklingsplaner? 16. Visioner? 17. Har lågkonjunkturen påverkat projektet på något sätt? Ja. 18. Hur hade ni löst problemet om ni inte haft projektet tillsammans med högskolan? Ja, men det hade tagit längre tid och kostar mer. Vi kanske hade sökt kunskapen genom litteratur på Volvo. 19. Varför gick ni med i projektet? Det var prestigefullt. 20. Har projektet levt till era förväntningar? Ja. Projektet ledde fram till teknisk data och resultat i form av papers/vetenskapliga artiklar. 21. Fortsätter samarbetet med gruppen/gett nya nätverk/engångsföreteelse/gav mersmak? Nej, det finns inte budget för fortsatt forskning just nu på grund av svårigheter med finanskrisen. Därför gör vi ett uppehåll. Vi har inte tillräckligt med kunder. 8

9 22. Problem? Det var ett bra samarbete. 23. Korsbefruktning? 24. Vad har varit bäst med att delta i projektet? Att man kunde skapa kontakter, att det gav nya informationskanaler och nya kontaktnät med högskolorna. 9

10 Finnveden Gjutal AB Kontakt: Sven Hedlund, Gjutingenjör Handläggare: Liu-Ying Wei, Malmö högskola Projektnamn: Microstructure and corrosion properties of cast magnesium alloys. Mikrostruktur och korrosionsegenskaper hos gjutna magnesiumlegeringar. Frågor: 1. Har ni utvecklat nya produkter/produktsegment/tjänster/metoder/gjort processförbättringar/fått upp forskningsfrågorna på ledningsnivå/kommit in i nya nätverk? Svar: Vi har fått ökad kunskap om korrosion, hur det påverkar interiörartiklar och om de krav som kan ställas på en sådan artikel. 2. Om nej, varför inte/vad gjorde ni istället/vad hände sedan? 3. Vad är det för produkter produktsegment/tjänster/nya metoder/nya processförbättringar? Vi har fått kunskap om vad som händer i en ytbehandlad del vid allmän korrosion och repor i lacken. 4. Näringslivsnyttan? 5. Hur unik är produkten/forskningen? I efterhand kan jag konstatera att mycket av informationen finns bekräftad genom tidigare studier och forskningsartiklar. Den intressanta delen för oss var Volvos testmetoder. 6. Konkurrenssituationen/hur unik är produkten/tagit patent/sålt licenser? En trend vi märker, som underleverantör, är att kunden vill ha med leverantören mycket tidigare i processen. Det kommer mer och mer. Kunden vill direkt ha feed back och kunna diskutera vad man kan göra för att uppnå bättre resultat. Vi är en av flera leverantörer som slåss på marknaden. Vår styrka är att kunna hjälpa kunden så tidigt som möjligt. Det har blivit en viktig konkurrensfördel för oss. 7. Exporterar ni produkterna? 10

11 8. Har omsättningen ökat? 9. Hur mycket? 10. Vinst på produkten? 11. Har ni anställt fler och hur många? 12. Rekryteringsplaner för framtiden? 13. Har kompetensen höjts? Ja. Kompetensen har höjts och gett tydliga resultat för dem som deltagit i projektet. 14. Hur ser 2010 ut? Det pågår en ständig förändring inom materialområdet och vi fortsätter att hålla oss uppdaterade. 15. Utvecklingsplaner? 16. Visioner? 17. Har lågkonjunkturen påverkat projektet på något sätt? 18. Hur hade ni löst problemet om ni inte haft projektet tillsammans med högskolan? Ja. Vi hade sökt information via tidskrifter. En svaghet med projektet var att den kunskap som kom fram inte var unik. 19. Varför gick ni med i projektet? Många i företaget har ingen akademisk utbildning. Det här var ny outforskad mark, även om projektet inte gav alltför mycket nyheter. 20. Har projektet levt till era förväntningar? 11

12 Ja. Projektet ledde till intressanta kontakter. Vi fick bland annat mycket bra kontakter på Volvo. Och kontakter är minst lika viktiga. 21. Fortsätter samarbetet med gruppen/gett nya nätverk/engångsföreteelse/gav mersmak? Idag hade vi sagt nej till projektet på grund av att det var för lågt ställda ambitioner från början. 22. Problem? Det rullade på som det skulle. 23. Korsbefruktning? Ja, nya kontakter på Volvo. Projektet ledde till att vi har kontakter hos kund som vi kan råda kunden att nyttja vid komplexa frågeställningar, något som kanske inte kunden kände till fanns i huset. 24. Vad har varit bäst med att delta i projektet? Kontakterna utan tvekan. 12

13 SCA i Sundsvall Kontakt: Rickard Hägglund, forskningsledare Handläggare: Per Gradin, Mittuniversitetet Projektnamn: Development of a computational concept for strength predictions of corrugated board packages Frågor: 1. Har ni utvecklat nya produkter/produktsegment/tjänster/metoder/gjort processförbättringar/fått upp forskningsfrågorna på ledningsnivå/kommit in i nya nätverk? Svar: Projektet har lett till att vi tagit fram ett nytt datasystem, ett beräkningssystem, för att kunna dimensionera olika pappersförpackningar. Systemet har utvecklats av SCA. Modellerna och kunskapen kommer till stor del från Mittuniversitetet. 2. Om nej, varför inte/vad gjorde ni istället/vad hände sedan? 3. Vad är det för produkter produktsegment/tjänster/nya metoder/nya processförbättringar? Datorprogrammet används nu i cirka 100 fabriker inom SCA. Det räknar ut styrkan på olika pappersförpackningar. Det är viktig kunskap för att kunna rekommendera kunderna rätt papperskvalitet till förpackningar. Är pappret för tjockt blir det för tungt och därmed dyrt för kunden. Blir pappret för tunt går förpackningarna sönder. 4. Näringslivsnyttan? 5. Hur unik är produkten/forskningen? Vi känner inte till någon som har ett så avancerat system inom pappersindustrin. 6. Konkurrenssituationen/hur unik är produkten/tagit patent/sålt licenser? SCA vill inte att det används av någon utanför SCA. Beräkningssystem är inte patentskyddat. 7. Exporterar ni produkterna? 13

14 8. Har omsättningen ökat? Systemet har lett till ökad lönsamhet. 9. Hur mycket? Vi får inte gå ut med siffror. 10. Vinst på produkten? 11. Har ni anställt fler och hur många? 12. Rekryteringsplaner för framtiden? Det nya datasystemet kan leda till cirka fem rekryteringar inom några år. Det behövs framförallt personal för att vidareutveckla systemet och utbilda fler internt inom det. 13. Har kompetensen höjts? Ja. 14. Hur ser 2010 ut? 15. Utvecklingsplaner? Vi har faktiskt talat om en fortsättning på projektet i och med att nya krav ställs på förpackningarna. Det handlar om hållbar utveckling som gör att vi behöver minska slöseriet med förpackningarna. Dels behöver vi utveckla internt, dels externt. Vi ska försöka få igång en fortsättning inom ett år. Mittuniversitetet har fungerat mycket bra och kan vara en möjlighet. 16. Visioner? 17. Har lågkonjunkturen påverkat projektet på något sätt? 18. Hur hade ni löst problemet om ni inte haft projektet tillsammans med högskolan? Det kanske hade blivit ett projekt med någon annan högskola. Vi har samarbetat med de flesta tekniska högskolorna i Sverige de senaste tio åren. Men vi har även haft internationella samarbeten. 19. Varför gick ni med i projektet? 14

15 Vi var ju med och utformade projektidén. Vi hoppades på att få kunskap och bättre förpackningar. 20. Har projektet levt till era förväntningar? Ja, absolut. 21. Fortsätter samarbetet med gruppen/gett nya nätverk/engångsföreteelse/gav mersmak? Ja, vi håller kontakt med flera personer på högskolan. Dessutom har andra företag följt och studerat resultatet av projektet. 22. Problem? Det enda problemet var att en doktorand slutade mitt i projektet, vilket gjorde att det tappade fart. Men det vållade inga jätteproblem. 23. Korsbefruktning? Ja, det har lett till fortsatt samarbete. Projektet har lett till ett ökat samarbetet mellan SCA och Mitthögskolan. Det har stärkt banden. 24. Vad har varit bäst med att delta i projektet? Det blev ett väldigt konkret resultat. Vi fick fram grunden till datasystemet. SCA fick också möjlighet att rekrytera och involvera studenter i högre grad. Två examensarbeten kommer därför att genomföras på SCA. De utförs av studenter som är rekommenderade av forskningsgruppen. 15

16 Daros Piston Rings i Mölnlycke Kontakt: Daniel Holmgren, Gjuterichef Handläggare: Ingvar L Svensson, Högskolan i Jönköping Projektnamn: Konstruktions- material- och processutveckling av högpresterande gjutmaterial för miljövänliga förbränningsmotorer Frågor: 1. Har ni utvecklat nya produkter/produktsegment/tjänster/metoder/gjort processförbättringar/fått upp forskningsfrågorna på ledningsnivå/kommit in i nya nätverk? Svar: Vi har utvecklat en processförbättring. Man lär sig alltid någonting, får bredkunskap och bygger på. En del idéer har vi gått vidare med själva. Projektet har gett oss en kunskapsbank och kontakter i forskningsvärlden. Jag tror inte någon deltar för att få ut nya produkter. Det här ger en stor del andra fördelar och så bygger man upp egen kompetens 2. Om nej, varför inte/vad gjorde ni istället/vad hände sedan? 3. Vad är det för produkter produktsegment/tjänster/nya metoder/nya processförbättringar? Projektet har gett inspiration, idéer och lett till olika legeringselement. Vi har fått kunskap om hur olika legeringar påverkar varandra och idéer till en ny typ av material. Det är viktigt eftersom vår verksamhet går ut på att legera gjutjärn till kolvringar till fartygsmotorer. 4. Näringslivsnyttan? 5. Hur unik är produkten/forskningen? 6. Konkurrenssituationen/hur unik är produkten/tagit patent/sålt licenser? Det är för tidigt att svara på om projektet leder till nya produkter. Vi har inte haft de förväntningarna. Konkurrenssituationen har inte förbättras, men projektet har gett många andra aspekter. 7. Exporterar ni produkterna? 8. Har omsättningen ökat? 9. Hur mycket? 10. Vinst på produkten? 16

17 11. Har ni anställt fler och hur många? 12. Rekryteringsplaner för framtiden? Ja. 13. Har kompetensen höjts? Ja. 14. Hur ser 2010 ut? 15. Utvecklingsplaner? 16. Visioner? 17. Har lågkonjunkturen påverkat projektet på något sätt? Men vi känner av lågkonjunkturen lite grann, men mindre än bilindustrin. 18. Hur hade ni löst problemet om ni inte haft projektet tillsammans med högskolan? Nej, troligen inte. 19. Varför gick ni med i projektet? Vi ville få ny kunskap om utvecklingen inom gjutjärn och ta del av ny forskning. 20. Har projektet levt till era förväntningar? Ja. Jag har själv varit doktorand och allt har fungerat som förväntat. 21. Fortsätter samarbetet med gruppen/gett nya nätverk/engångsföreteelse/gav mersmak? Oh, ja och det har gett mersmak. Forskning är viktigt för vårt företag och en av våra målsättningar. 22. Problem? 23. Korsbefruktning? 24. Vad har varit bäst med att delta i projektet? Det bästa med att delta i projektet var att bygga upp nätverk. Idag har vi de bästa teknikkontakterna vi kan få. Att bygga kontakter är viktigt för ett litet 17

18 land som Sverige. Nätverken är ett viktigt konkurrensmedel för oss företagare. 18

19 Volvo Powertrain i Skövde Kontakt: Kent M Eriksson, under projekttiden ansvarig för produktionsrelaterad FoU vid anläggningen i Skövde Handläggare: Ingvar L Svensson, Högskolan i Jönköping Projektnamn: Konstruktions- material- och processutveckling av högpresterande gjutmaterial för miljövänliga förbränningsmotorer Frågor: 1. Har ni utvecklat nya produkter/produktsegment/tjänster/metoder/gjort processförbättringar/fått upp forskningsfrågorna på ledningsnivå/kommit in i nya nätverk? Svar: Vi har tittat på nya intressanta material och dess egenskaper, så kallad materialdata. Forskningen har lett till kunskap som vi inte haft tidigare, exempelvis varför man får en viss typ av defekter. 2. Om nej, varför inte/vad gjorde ni istället/vad hände sedan? 3. Vad är det för produkter produktsegment/tjänster/nya metoder/nya processförbättringar? Idag förstår vi sammanhangen bättre, vilket lett till kortare ledtider och bättre processtyrning. Detta har i sin tur minskat kostnaderna och förbättrat kvalitén på våra produkter. 4. Näringslivsnyttan? 5. Hur unik är produkten/forskningen? Resultatet är unikt till stora delar, både okänt eller halvkänt. Det har handlat om olika material som vi ännu inte tillverkar i produktion. Forskningen har hjälpt oss att hitta vägen hur man ska styra. (OBS! Följande mening strök Kent M Eriksson av konkurrensskäl: Om ett antal år kommer vi att börja produktionen). 6. Konkurrenssituationen/hur unik är produkten/tagit patent/sålt licenser? Kunskapen stärker vår konkurrensförmåga. 7. Exporterar ni produkterna? 8. Har omsättningen ökat? Vi har inte vunnit marknadsandelar, snarare har vi kunnat sänka våra kostnader och öka vår kvalitet. 9. Hur mycket? 19

20 10. Vinst på produkten? 11. Har ni anställt fler och hur många? 12. Rekryteringsplaner för framtiden? Ja. 13. Har kompetensen höjts? Ja. Vi har insett vikten av metallurgiska frågor och en höjd kunskapsnivå inom gjuteri- och teknikprocessen. Vi förstår hur viktigt det är att ha mottagare som kommunicerar på samma språk. Det måste finnas en grundförståelse. En sidoeffekt har blivit fördelar vid kunskapsöverföring. 14. Hur ser 2010 ut? Vi har ett (uppdämt) behov av kompetens. (OBS! Ordet inom parentes strök Kent M Eriksson av konkurrensskäl.) 15. Utvecklingsplaner? 16. Visioner? 17. Har lågkonjunkturen påverkat projektet på något sätt? 18. Hur hade ni löst problemet om ni inte haft projektet tillsammans med högskolan? Vi kanske hade sökt en akademisk partner som KTH eller Chalmers. Men högskolan i Jönköping har en unik forskningsgrupp inom området. 19. Varför gick ni med i projektet? Vi ansåg att det var ett prioriterat område. 20. Har projektet levt till era förväntningar? Ja, det tycker jag. 21. Fortsätter samarbetet med gruppen/gett nya nätverk/engångsföreteelse/gav mersmak? Ja, med en akademisk partner har det förstärkt och öppnat upp vår verksamhet. Vi arbetar utefter en strategisk plan nu. 22. Problem? 23. Korsbefruktning? 20

21 Projektet har stärkt våra nätverk med högskolan i Jönköping. 24. Vad har varit bäst med att delta i projektet? Det har varit insikten att vår kunskapshöjning var nödvändig. Vi har fått upp ett väl fungerande samarbete med högskolan. Vi har fått hjälp med det som varit prioriterat för oss. 21

22 Intrinsic AB Kontakt: Chris Harris, under projekttiden vd i det amerikanska företaget Intrinsic AB:s dotterföretag i Sverige Handläggare: Hans-Erik Nilsson, Mittuniversitetet Projektnamn: Development of numerical simulation models for charge transport in advanced semiconductor materials and devises Frågor: 1. Har ni utvecklat nya produkter/produktsegment/tjänster/metoder/gjort processförbättringar/fått upp forskningsfrågorna på ledningsnivå/kommit in i nya nätverk? Svar: Projektet ledde till ett nytt simuleringsverktyg. Det används för att kunna simulera kraftkomponenter då man utför beräkningar i datorn för att se om det fungerar. Vid dessa beräkningar behövs kunskap om materialegenskaper hos kiselkarbid. Detta är ett nytt halvledarmaterial som har bättre egenskaper jämfört med kisel, vilket dagens elektronik är baserad på. 2. Om nej, varför inte/vad gjorde ni istället/vad hände sedan? 3. Vad är det för produkter produktsegment/tjänster/nya metoder/nya processförbättringar? Projektet ledde till ett simuleringsverktyg som används när man utvecklar nya metoder inom kiselkarbid. 4. Näringslivsnyttan? Projektet ledde till en serie företagsuppköp där Intrinsic ingick. Dessutom startades ett nytt företag, SEPS AB, som var inspirerade av resultatet som kom fram under projektet. 5. Hur unik är produkten/forskningen? Det är en ny teknologi som är viktig för Sveriges konkurrenskraft. Egentligen var inte forskningen unik i världen, men var definitiv på framkant av det som utvecklades just då. 6. Konkurrenssituationen/hur unik är produkten/tagit patent/sålt licenser? Det har tagits patent på vissa delar av teknologin. Detta är en indirekt konsekvens av projektet. 7. Exporterar ni produkterna? Ja, kunskap i form av nya komponenter har exporteras via företagen som köptes upp. 22

23 8. Har omsättningen ökat? Företaget är idag en del av den stora amerikanska koncernen Cree, med en miljard dollar i omsättning. 9. Hur mycket? 10. Vinst på produkten? 11. Har ni anställt fler och hur många? Nyrekrytering inom företag har inte skett, men en tidigare anställd jobbar nu inom SEPS AB och TranSiC AB, två svenska företag inom KiselKarbid området. 12. Rekryteringsplaner för framtiden? 13. Har kompetensen höjts? Ja, absolut. 14. Hur ser 2010 ut? 15. Utvecklingsplaner? 16. Visioner? 17. Har lågkonjunkturen påverkat projektet på något sätt? 18. Hur hade ni löst problemet om ni inte haft projektet tillsammans med högskolan? Vi hade löst problemet men jag vet inte hur. Det hade blivit svårare och tagit längre tid. 19. Varför gick ni med i projektet? Vi gick med eftersom vi fick tillgång till simuleringsmöjligheter och kunskap om komponenter. 20. Har projektet levt till era förväntningar? Ja. 21. Fortsätter samarbetet med gruppen/gett nya nätverk/engångsföreteelse/gav mersmak? Ja, samarbetet fortsätter genom det nya företaget SEPS AB. Det är samma forskningsgrupp som deltog i projektet från högskolan, som sedan anställdes i företaget. 22. Problem? 23

24 23. Korsbefruktning? Projektet ledde till uppköpet av företaget. Projektet har bidragit till att höja kompetensen i Sverige och sedan dess har två nya företag startats, TranSiC AB, en avknoppning från KTH (där två jobbar som tidigare var anställda på Intrinsic AB) och SEPS AB (där VD n tidigare har varit anställd på Intrinsic). 24. Vad har varit bäst med att delta i projektet? Det var tillgången till högskolans nätverk av forskare inom området och att det ledde till nya kontakter. 24

25 Saab Microwave Systems i Göteborg Kontakt: Per M Ericsson, Senior Specialist, Signal and Data processing Handläggare: Bertil Svensson, Högskolan i Halmstad Projektnamn: Reconfigurable System Architectures (RSA). Rekonfigurerbara datasystem Frågor: 1. Har ni utvecklat nya produkter/produktsegment/tjänster/metoder/gjort processförbättringar/fått upp forskningsfrågorna på ledningsnivå/kommit in i nya nätverk? Svar: Projektet gav kunskap, förståelse och insikt. Vi hade olika typer av frågeställningar som hur gör man om fem till sex år. Projektet löste ett prestandaproblem i en radar för flygplan. 2. Om nej, varför inte/vad gjorde ni istället/vad hände sedan? 3. Vad är det för produkter produktsegment/tjänster/nya metoder/nya processförbättringar? Projektet ledde till en ny metod för att hantera vissa signalbehandlingsproblem. Det var ett delprojekt och handlade om en radar för flygplan. Minnesintensiva algoritmer behövde lösas på ett effektivt sätt. Resultatet kommer att användas i kommande produkter. 4. Näringslivsnyttan? 5. Hur unik är produkten/forskningen? Produkten som sådan är unik. Vi hade inte kunnat hitta andra lösningar på marknaden. Lösningen skräddarsyddes för oss. 6. Konkurrenssituationen/hur unik är produkten/tagit patent/sålt licenser? 7. Exporterar ni produkterna? Våra produkter säljs globalt. Produkten som kom ut av projektet är inte klar för försäljning utan finns endast som demonstrator. 8. Har omsättningen ökat? 9. Hur mycket? 10. Vinst på produkten? 11. Har ni anställt fler och hur många? 25

26 12. Rekryteringsplaner för framtiden? 13. Har kompetensen höjts? Ja. Projektet var bra eftersom vi behövde höja och bredda kompetensen på ett eller annat sätt. Vissa saker hade inte blivit gjorda utan projektet. 14. Hur ser 2010 ut? 15. Utvecklingsplaner? Projektet lever vidare och ska marknadsföras. En del av projektet ska anpassas till JAS/Gripen. Vilken produkt som kommer först beror på faktorer som omvärlden. 16. Visioner? 17. Har lågkonjunkturen påverkat projektet på något sätt? 18. Hur hade ni löst problemet om ni inte haft projektet tillsammans med högskolan? Det kunde vi gjort genom att vända oss till någon annan högskola, Chalmers eller genom att köpa hjälp på stan. 19. Varför gick ni med i projektet? Vi hade haft ett längre samarbete med Bertil Svensson på högskolan. Bertil sålde in möjligheten att få hjälp med finansiering, kontakter, kunskap, resurser samt att bredda frågeställningen. 20. Har projektet levt till era förväntningar? Ja, i det stora hela. Det fanns delar som gick mindre bra och annat som gått mycket bra. 21. Fortsätter samarbetet med gruppen/gett nya nätverk/engångsföreteelse/gav mersmak? Ja, nu fortsätter vi med CERES-profilen. Vi fick mer pengar och går vidare med forskningsfrågor där. KK-stiftelsen stöttar så att vi kan anställa en post doc. Det är en spin- off-effekt av RSA. Vi tyckte det var bra att Ericsson var med i projektet eftersom vi inte har lika mycket gemensamt med de små företagen. 22. Problem? 23. Korsbefruktning? 26

27 24. Vad har varit bäst med att delta i projektet? Det var att knyta kontakter och att få extra information, exempelvis tips på personer. Det är viktigt vid framtida anställningar. 27

28 Eurocon Analyzer, teknikkonsultföretag i Domsjö Kontakt: Öjvind Sundvall, vd Handläggare: Mattias O Nils, Mittuniversitetet Projektnamn: Mätmetoder för storleksklassificering av cellulosaflis Elektronisk bildanalys Frågor: 1. Har ni utvecklat nya produkter/produktsegment/tjänster/metoder/gjort processförbättringar/fått upp forskningsfrågorna på ledningsnivå/kommit in i nya nätverk? Svar: Ja, en flisanalysator som vi äger tillsammans med Iggesunds Tools som också deltog i projektet. Vi äger 50 procent var av produkten. Vi hade tekniken och kunskapen om mätning av flis. Med hjälp av projektet lyckades vi vidareutveckla produkten. 2. Om nej, varför inte/vad gjorde ni istället/vad hände sedan? 3. Vad är det för produkter produktsegment/tjänster/nya metoder/nya processförbättringar? Iggesund Tools och Eurocon Analyzer har utvecklat en uppdaterad version av ScanChip flisanalysator. Vi har förnyat bildanalystekniken, mjukvaran och förenklat kommunikationen till operatörer, fabrikssystem och användare generellt. 4. Näringslivsnyttan? Med hjälp av tekniken kan vi effektivisera. I förlängningen kan vi styra processen. Vi kommer i framtiden ytterligare vidareutveckla produkten. 5. Hur unik är produkten? Det finns kanske tre system i världen, men inga som sålt lika mycket som vårt. Det är en sådan smal bransch. 6. Konkurrenssituationen/hur unik är produkten/tagit patent/sålt licenser? Tekniken går inte att patentera. Det handlar om både processkunnande och apparatteknik. 7. Exporterar ni produkterna? Ja, till Kanada och USA där våra kontor i Montreal respektive Florida använder tekniken internt samt till Chile. 8. Har omsättningen ökat? Ja, lite. 28

29 9. Hur mycket? Varje system kostar 1 till 1 ½ miljoner och omsättningen är 20 miljoner. Det handlar om några procent ökad omsättning plus att vi tjänar på våra servicekontrakt. 10. Vinst på produkten? Vi går med vinst, men vi lämnar inte ut siffrorna. Vi har lagt ner ett antal miljoner i projektet. Det har genererat intäkter, vinst och sysselsättning i Sverige. 11. Har ni anställt fler och hur många? Det har genererat några anställningar totalt sett. 12. Rekryteringsplaner för framtiden? Ja, vi planerar att rekrytera totalt sett i företaget. Vi har kontor i Ottawa i Kanada och utan produkten hade inte vår anställde där haft jobb. Idag har han serviceuppdrag och kan arbeta med marknadsföring av ScanChip flisanalysator. 13. Har kompetensen höjts? Ja, vi har breddat oss. 14. Hur ser 2010 ut? Vi har mycket på gång. Vi har aldrig haft så många offerter ute, men än så länge få färdiga kontrakt. Vi ska satsa på tillverkning och eventuellt vidareutveckling. 15. Utvecklingsplaner? Vi ska ta fram en ny mätfunktion som ytterligare höjer värdet. 16. Visioner? Vi ska växa och siktar på världsmarknaden. Tack vare Iggesunds Tools har vi tillgång till ett bra nätverk. 17. Har lågkonjunkturen påverkat projektet på något sätt? Lågkonjunkturen kom efter projektet avslutats och påverkade inte. I fjol sålde vi dock ingenting av den nya produkten. På två år har vi sålt lika många mätare som Iggesund Tools sålde under 12 år med den gamla tekniken. 18. Hur hade ni löst problemet om ni inte haft projektet tillsammans med högskolan? För oss som är ett litet företag har ett sådant här projekt en oerhörd betydelse. Vi har inte den kunskapen inom företaget. Projektet har tillfört mycket. Utan projektet hade forskningen kanske inte blivit av. Nätverket 29

30 med industripartners och högskolan bidrar mycket till att projektet blev så lyckat. 19. Varför gick ni med i projektet? Vi hade bakgrundskunskapen och högskolan kände till vår kompetens inom mätteknik. 20. Har projektet levt till era förväntningar? Ja, även om alla resultat inom projektet inte var tillämpbara. Totalt sätt var allt jättebra. 21. Fortsätter samarbetet med gruppen/gett nya nätverk/engångsföreteelse/gav mersmak? Projektet har gett en spin-off-effekt som innebär att vi anställde en industridoktorand för två år sedan från Mitthögskolan. Anställningen finansieras till 50 procent av KK-stiftelsen. 22. Problem? Nej, bara möjligheter och vi har haft väldigt roligt. 23. Korsbefruktning? Inte direkt, det är en smal nisch. 24. Vad har varit bäst med att delta i projektet? Det bästa med projektet har varit att bygga upp ett nätverk. I början kostade investeringen tid. Nu kan vi förhoppningsvis få en pay back till företaget. 30

31 Företag: Stora Enso i Karlstad Kontakt: Klas Norborg, sektionschef för Kvalitet/sulfatlab Handläggare: Ulf Germgård, Karlstad Universitet Projektnamn: Kinetik och mekanismer för kolhydratnedbrytning under sulfatkokning Frågor: 1. Har ni utvecklat nya produkter/produktsegment/tjänster/metoder/gjort processförbättringar/fått upp forskningsfrågorna på ledningsnivå/kommit in i nya nätverk? Svar: Projektet var inriktat på kokningsprocessen av massaved. Vi behövde få en grundläggande förståelse för den kemiska delen vid kokning för att få fram bättre resultat. 2. Om nej, varför inte/vad gjorde ni istället/vad hände sedan? 3. Vad är det för produkter produktsegment/tjänster/nya metoder/nya processförbättringar? Projektet ledde till en licentiatavhandling, eftersom doktoranden slutade och vi inte fick en ersättare. Avhandlingen var uppdelad och de delar som blev klara var bra. Projektet har lett till att vi gått över till ett förbättrat körsätt vid kokningsprocessen. Det har gett bättre kvalitet och högre kokningsutbyte. Idag får vi därför ut en större andel av veden till massa. Resultatet beror inte bara på projektet, men det gav en av pusselbitarna. 4. Näringslivsnyttan? 5. Hur unik är produkten/forskningen? 6. Konkurrenssituationen/hur unik är produkten/tagit patent/sålt licenser? 7. Exporterar ni produkterna? 8. Har omsättningen ökat? 9. Hur mycket? 10. Vinst på produkten? En förbättring som ger ökad effektivitet i processen ger lätt besparingar på miljoner kronor på årsbasis. 31

32 11. Har ni anställt fler och hur många? 12. Rekryteringsplaner för framtiden? 13. Har kompetensen höjts? Ja. 14. Hur ser 2010 ut? 15. Utvecklingsplaner? 16. Visioner? 17. Har lågkonjunkturen påverkat projektet på något sätt? 18. Hur hade ni löst problemet om ni inte haft projektet tillsammans med högskolan? Det är svårt att svara på. Hade vi inte deltagit i projektet finns det en viss risk att vi gått miste om pusselbiten. Även om Stora Enso hade satsat på något mer tillämpat försök i laboratoriemiljö för att utvärdera effekten, så hade vi inte kunnat lägga lika mycket tid. Då hade vi fått gissa. 19. Varför gick ni med i projektet? Vi gick med eftersom det verkade vara ett intressant projekt vi kunde ha nytta av. Det är långt ifrån alla projekt som är lyckade. Området var intressant och vi hade goda erfarenheter från tidigare forskningsprojekt vid Karlstad högskola. 20. Har projektet levt till era förväntningar? Ja, absolut. Vi fick ökad kunskap som vi idag kan utnyttja. 21. Fortsätter samarbetet med gruppen/gett nya nätverk/engångsföreteelse/gav mersmak? Tyvärr blev det ingen fortsättning eftersom vi inte kunde samlas kring ett forskningsprojekt på grund av att doktoranden slutade. 22. Problem? Ja, att det inte ledde till en doktorsavhandling. 23. Korsbefruktning? 24. Vad har varit bäst med att delta i projektet? Utbytet som skedde i referensgruppen. 32

33 Billeruds AB, Gruvöns bruk Kontakt: Catrin Gustafson, under aktuell period kombinerad laboratoriechef/processingenjör/teknisk kundtjänst på Kvaerner Pulping i Karlstad. Idag linjechef lövmassalinjen. Handläggare: Ulf Germgård, Karlstad Universitet Projektnamn: Kinetik och mekanismer för kolhydratnedbrytning under sulfatkokning Frågor: 1. Har ni utvecklat nya produkter/produktsegment/tjänster/metoder/gjort processförbättringar/fått upp forskningsfrågorna på ledningsnivå/kommit in i nya nätverk? Svar: Projektet var på grundforskningsnivå. Det ledde inte till några nya produkter men större förståelse. Varje forskningsprojekt är en pusselbit i det stora hela. 2. Om nej, varför inte/vad gjorde ni istället/vad hände sedan? 3. Vad är det för produkter produktsegment/tjänster/nya metoder/nya processförbättringar? Projektet utvecklade ytterligare vår kunskapsbas. Doktoranden var effektiv och vi fick ut mycket av forskningen. Vi fick ytterligare processförståelse för att kunna optimera processen, även om vi kände till mycket sedan tidigare. Vi har inte gjort några förändringar utifrån projektet. Det händer sällan utifrån ett doktorandarbete. 4. Näringslivsnyttan? 5. Hur unik är produkten/forskningen? 6. Konkurrenssituationen/hur unik är produkten/tagit patent/sålt licenser? Dessutom är det offentliga resultat. 7. Exporterar ni produkterna? 8. Har omsättningen ökat? 9. Hur mycket? 10. Vinst på produkten? 11. Har ni anställt fler och hur många? 33

34 12. Rekryteringsplaner för framtiden? 13. Har kompetensen höjts? Ja. 14. Hur ser 2010 ut? 15. Utvecklingsplaner? 16. Visioner? 17. Har lågkonjunkturen påverkat projektet på något sätt? Projektet blev klart före krisen. 18. Hur hade ni löst problemet om ni inte haft projektet tillsammans med högskolan? Hade inte projektet funnits hade det inte blivit någon forskning på området, även om vi har kontakt med flera universitet och högskolor. 19. Varför gick ni med i projektet? Vi gick med eftersom projektet handlade om vårt ämnesområde. Dessutom ligger Karlstad universitet rent geografiskt nära till, vilket underlättar nära kontakter med forskarna. 20. Har projektet levt till era förväntningar? Ja, det tycker jag. 21. Fortsätter samarbetet med gruppen/gett nya nätverk/engångsföreteelse/gav mersmak? För mig personligen har jag utökat mitt nätverk genom samarbetet med doktoranden, Dan Andersson. Dan är numera anställd på Södra. Eftersom jag idag har en ny tjänst har jag inte lika mycket direktkontakt med universitetet längre. Men jag kan mycket väl tänka mig att delta i framtida samarbetsprojekt. 22. Problem? 23. Korsbefruktning? 24. Vad har varit bäst med att delta i projektet? 34

35 Det var främst att vi kunde hålla oss a jour med pågående forskning. Doktoranden gjorde ett jättebra jobb. Dessutom var det stimulerande att samarbeta med en yngre forskningsdoktorand. 35

36 InNetics AB i Göteborg Kontakt: Mats Jirstrand, grundare och delägare i företaget Handläggare: Björn Olsson, Högskolan i Skövde Projektnamn: Modell-baserad datautvinning som stöd för forskning inriktad mot sjukdomsmodeller och läkemedelsutveckling Frågor: 1. Har ni utvecklat nya produkter/produktsegment/tjänster/metoder/gjort processförbättringar/fått upp forskningsfrågorna på ledningsnivå/kommit in i nya nätverk? Svar: Projektet har lett till utvidgning och utveckling av en befintlig programvara. Den stödjer sig på principen drop & drags och används inom forskning och utveckling av nya läkemedel. Man bygger grafiskt upp matematiska modeller av biokemiska reaktioner för att bättre förstå sjukdomsförlopp eller läkemedels verkan i kroppen. 2. Om nej, varför inte/vad gjorde ni istället/vad hände sedan? 3. Vad är det för produkter produktsegment/tjänster/nya metoder/nya processförbättringar? Programvaran innebär att man bygger upp matematiska modeller av biokemiska reaktioner för att bättre förstå sjukdomsförlopp eller läkemedels verkan i kroppen. Vi har också utvecklat metoder för att anpassa modeller till obesvarade mätdata. Inom många vetenskapliga discipliner finns grafiska standarder som underlättar kommunikation och förståelse av modeller. Inom detta område har det tills för ganska nyligen inte funnits någon grafisk standard men genom projektet har vi följt utvecklingen av en sådan och bidragit till den genom att ta fram programvara som stödjer denna nya grafiska formalism. 4. Näringslivsnyttan? Det handlar om en programvara som används både kommersiellt och inom den akademiska världen. Den utvecklades ursprungligen på uppdrag av AstraZeneca och Biovitrum AB. 5. Hur unik är produkten/forskningen? Det finns liknande produkter på marknaden. Men vår produkt är unik genom att den är så lättanvänd grafiskt sett. KK-stiftelsens projekt har inneburit att vi kunnat utvidga produktens användningsområde bibehålla en god konkurrenskraft. 6. Konkurrenssituationen/hur unik är produkten/tagit patent/sålt licenser? 36

37 Vi säljer produkten som en vanlig programvara. Det finns patent på delar av programvaran, men det har inte med projektet att göra. 7. Exporterar ni produkterna? Ja, vi exporterar främst i Europa och USA. Men vi exporterar också via återförsäljare över hela världen. 8. Har omsättningen ökat? Det är väldigt svårt att säga. Men alla bidrag som leder till förbättringar är ju utvecklande. 9. Hur mycket? 10. Vinst på produkten? Ja. 11. Har ni anställt fler och hur många? 12. Rekryteringsplaner för framtiden? Vi ligger ganska konstant nu. Mycket av vår utveckling outsourcas till Fraunhofer-Chalmers Centre. 13. Har kompetensen höjts? Ja. Vi är ju väldigt forskningsintensiva i Sverige. 14. Hur ser 2010 ut? Det ser bra ut. Vi diskuterar nu en fortsättning på projektet tillsammans med högskolan i Skövde och andra industripartners. 15. Utvecklingsplaner? Vi satsar på att koppla in ännu fler funktioner i produkten för att kunna kalibrera modeller och därmed anpassa dem ännu mer mot verkligheten. 16. Visioner? Visionen är att genom produktens lättanvändbarhet få en ännu större marknad. 17. Har lågkonjunkturen påverkat projektet på något sätt? 18. Hur hade ni löst problemet om ni inte haft projektet tillsammans med högskolan? Då hade vi sökt pengar via Vinnova eller EU-anslag. 37

38 19. Varför gick ni med i projektet? Björn Olsson och hans medarbetare på högskolan, sökte upp oss och kom med intressanta frågeställningar. De hade sett vår programvaran i ett tidigare projekt och den passade in i deras forskning. Vi föll för deras kompetens och intresse. 20. Har projektet levt till era förväntningar? Ja. 21. Fortsätter samarbetet med gruppen/gett nya nätverk/engångsföreteelse/gav mersmak? Ja, vi tittar nu på hur vi ska kunna förlänga projektet inom ramen för KKstiftelsen projekt. 22. Problem? 23. Korsbefruktning? Ja, programvaran används nu i undervisningen på Högskolan i Skövde. Det ingick inte i projektet. 24. Vad har varit bäst med att delta i projektet? Det bästa har varit att tillgången till forskares kompetens och till forskningsresurser. Det har varit oerhört kompetenta och duktiga personer. För oss har det varit ett sätt att växla upp och utveckla egen forskning och kompetens. 38

39 Ericsson Kista Kontakt: Peter Olanders, stabsfunktion, samarbete med universitet samt institution och implementering Handläggare: Niclas Keskitalo, Högskolan Gävle Projektnamn: Nyskapande mät- och modelleringstekniker för RF effektförstärkare Frågor: 1. Har ni utvecklat nya produkter/produktsegment/tjänster/metoder/gjort processförbättringar/fått upp forskningsfrågorna på ledningsnivå/kommit in i nya nätverk? Svar: Projektet ledde till nya metoder och ny mätteknik. Dessa gjorde det möjligt att minska kostnaderna för mätutrustning och minska tidsåtgången vid mätning. 2. Om nej, varför inte/vad gjorde ni istället/vad hände sedan? 3. Vad är det för produkter produktsegment/tjänster/nya metoder/nya processförbättringar? Varje mätplats kostar flera miljoner. Det handlar om oerhört dyra instrument som det finns ett 100-tal av. Ett enskilt instrument kan kosta ett par miljoner. Kostnaden/mätplats kan reduceras med upp till 50 procent. Mättiden, per slutsteg, reduceras i motsvarande mån. 4. Näringslivsnyttan? 5. Hur unik är produkten/forskningen? Resultatet av forskningen är ganska unikt. Vi har inte sett någon annan gör motsvarande arbete. Det handlade om kombinationen av högt stående akademisk forskning och produktionsteknik. 6. Konkurrenssituationen/hur unik är produkten/tagit patent/sålt licenser? Om det leder till patent är för tidigt att säga eftersom vi valt att, i alla fall ännu, inte patentera dessa resultat i någon större omfattning. Metodik är svårpatenterbar. Resultaten är relativt unika. Jag har inte sett dess motsvarighet någon annanstans. Då Ericsson har allt mindre tillverkning i egen regi kan dessa resultat leda till att Ericsson får bättre möjligheter att specificera hur produktionsmätning ska ske, och därmed också kostnaderna för detta. 7. Exporterar ni produkterna? 39

40 8. Har omsättningen ökat? 9. Hur mycket? 10. Vinst på produkten? 11. Har ni anställt fler och hur många? Vi har anställt några från Gävle högskola som var med i forskningsprojektet. Två personer är direkt knutna till projektet. 12. Rekryteringsplaner för framtiden? 13. Har kompetensen höjts? Ja, kompetensen har höjts och är värdefull för Ericsson. 14. Hur ser 2010 ut? 15. Utvecklingsplaner? Genom projektet har Ericsson fått tillgång till ny mätmetodik för användning i produktion, vilken leder till både sänkta instrumentkostnader och kortare mättider. Detta kommer att användas i tillverkning av effektslutsteg. 16. Visioner? 17. Har lågkonjunkturen påverkat projektet på något sätt? 18. Hur hade ni löst problemet om ni inte haft projektet tillsammans med högskolan? Det är spekulationer, men jag tror att vi fortsatt på tidigare sätt. Vi hade inte vänt oss till någon. Rätt människor som kom ihop vilket ledde till möjligheterna. 19. Varför gick ni med i projektet? På Ericsson finns en stor kompetens inom radio, både design och tillverkning. När vi pratat oss samman kom vi fram till att det fanns möjligheter i projektet, framför allt med ny mätmetodik. Det är helt klart att det är Niclas Keskitalo som drivit fram det här. Projektet har varit mycket lyckosamt för alla parter. 20. Har projektet levt till era förväntningar? Ja, väldigt bra. Projektet fortsatte i en fas till, som avslutades i januari Det hade vi inte gjort om det inte varit bra. Projektet har varit sällsynt lyckosamt. Vi har fått med alla väsentliga underleverantörer exempelvis de flesta instrumentillverkarna. Dessutom lyckades projektet 40

41 publicera många papers/vetenskapliga artiklar. Journalister har skrivit om resultaten och projektet har deltagit i konferenser. Jag ser nästan en tulipanaros. 21. Fortsätter samarbetet med gruppen/gett nya nätverk/engångsföreteelse/gav mersmak? Ja. 22. Problem? Egentligen inte. 23. Korsbefruktning? 24. Vad har varit bäst med att delta i projektet? Det bästa med projektet har varit kompetensutvecklingen. Det är få projekt som lyckats så bra! 41

42 Syntronic AB i Gävle Kontakt: Håkan Sjörling, konsult inom elektronik och programvara Handläggare: Niclas Keskitalo, Högskolan Gävle Projektnamn: Nyskapande mät- och modelleringstekniker för RF effektförstärkare. Frågor: 1. Har ni utvecklat nya produkter/produktsegment/tjänster/metoder/gjort processförbättringar/fått upp forskningsfrågorna på ledningsnivå/kommit in i nya nätverk? Svar: Projektet handlade om en liten komponent för radiobasstationer. Genom KK-stiftelsens projekt har vi sedan kunnat starta ett följdprojekt och då utvecklat ett mätinstrument. Det senare projektet samfinansieras av Syntronic och Vinnova. Genom detta följdprojekt har en del av Syntronics nyanställda gått in i projektet. Det är en indirekt följd av KK-stiftelsens projekt. 2. Om nej, varför inte/vad gjorde ni istället/vad hände sedan? 3. Vad är det för produkter produktsegment/tjänster/nya metoder/nya processförbättringar? Vi har utvecklat nya och bättre metoder för beräkningar kring förstärkarkomponenter för det nya 4G-systemetet. Vårt fortsatta arbete med tekniken kan leda till patent/licenser i framtiden. Det kan bli tal om export. 4. Näringslivsnyttan? 5. Hur unik är produkten/forskningen? Ericsson är ju med, men de är inte ensamma om 4G. Slutprodukten är inte unik, men det kan finnas unika delmoment. Det är en unik produkt för Sverige. 6. Konkurrenssituationen/hur unik är produkten/tagit patent/sålt licenser? Vårt fortsatta arbete med tekniken kan leda till patent/licenser i framtiden. 7. Exporterar ni produkterna? Det kan bli tal om export. Syftet med mätinstrumentet är att det ska säljas på export. Det har en världsmarknad. 8. Har omsättningen ökat? 9. Hur mycket? 42

43 10. Vinst på produkten? 11. Har ni anställt fler och hur många? Ja, inom följdprojektet finns ett par av våra nyanställda. De har gått direkt in i projektet. Det är en indirekt följd av KK-stiftelsens program. 12. Rekryteringsplaner för framtiden? Vi anställer kontinuerligt och intervjuar löpande. Det är en konjunkturfråga. 13. Har kompetensen höjts? Ja, absolut. 14. Hur ser 2010 ut? 15. Utvecklingsplaner? 16. Visioner? Vi har visioner inom radioteknologin. Vi har arbetat med Ericsson sedan och har utvecklats parallellt med dem. Det har gjort att vi kunnat växa. Nu jobbar vi även med större åtaganden, gärna helhetsuppdrag, och ofta på global nivå tillsammans med våra utländska kontor. Att utveckla avancerade plattformar inom exempelvis radioteknologi, som våra kunder kan bygga vidare på, är ett sätt för Syntronic att stärka konkurrensförmågan. 17. Har lågkonjunkturen påverkat projektet på något sätt? Möjligtvis har den påverkat ur ett större perspektiv. Lågkonjunkturen har bromsat 4G- utvecklingen totalt sätt. Det har fördröjt behovet av kunskap. 18. Hur hade ni löst problemet om ni inte haft projektet tillsammans med högskolan? Då hade vårt arbete fått baseras mer på publicerade rön. Det hade resulterat i fördröjningar eftersom vi fått använda kunskap som andra redan kommit fram till. Det hade genast placerat oss som två:a konkurrensmässigt. Vi har haft ett visst samarbete med KTH och Chalmers. Men vi har vår huvudsakliga verksamhet i Gävle, därför har det vuxit fram ett nära samarbete här som bygger på personliga kontakter. Som litet företag kan det vara lite svårare för oss att få samma typ av relation på KTH. Det finns risk att man försvinner i mängden. 19. Varför gick ni med i projektet? 43

44 Vi gick med för att ta del av nästkommande teknik. Den kunskapen tillhör en stor del av vår verksamhet som konsulter. Vi har hela världen som arbetsfält, men vårt huvudkontor i Gävle. Vi rekryterar vår personal bland annat från högskolan här i Gävle och vi är glada över den möjligheten ur ett regionalt perspektiv. Att vi som nation kan utvecklas och att Ericsson hittar personal och konsulter i Sverige. Det kan bidra till att Ericsson inte väljer att flytta sin produktutveckling till andra länder. Sverige måste fortsätta ligga på topp när det gäller kunniga ingenjörer. Vi får inte komma på efterkälken. Regionalt vill vi bidra till att vara med och stödja högskolan så att den fortsätter vara ett attraktivt utbildningscenter. 20. Har projektet levt till era förväntningar? Ja, absolut. 21. Fortsätter samarbetet med gruppen/gett nya nätverk/engångsföreteelse/gav mersmak? Ja, det fortsätter med både Ericsson och högskolan. Det var flera företag med i projektet och där har inte samarbetet direkt fortsatt av konkurrensskäl. 22. Problem? Däremot var det lite mycket byråkrati från Ericsson. Deras avtalstext var lite överdriven och juristerna hade mycket att säga till om när det gällde rättighetsfrågor. I forskningsprojektet där samarbetet var väldigt viktigt, blev det för mycket pålaga för oss på bekostnad av arbetet. Det tog för mycket energi. Som ingenjör är man mindre förtjust i byråkrati. 23. Korsbefruktning? Ur vårt perspektiv har projektet stärkt samarbetet mellan högskolan, Ericsson och oss. Vi fortsätter att jobba med radiocentret och att vara så kompetenta att vi kan vara en leverantör till Ericsson även inom det här området. 24. Vad har varit bäst med att delta i projektet? Det som varit bra med projektet är stämningen och entusiasmen hos de specifika forskarna på högskolan. Men också att företagen runt i kring Gävle har velat vara med och har satsat både tid och pengar. Det är den positiva andan som lett fram till resultaten. Det är roligt att vi har kunna göra ett så avancerat projektarbete på en relativt liten högskola, på en liten industriort. Att Gävle kan ligga så långt framme jämfört med de stora universiteten. 44