Vad är IT-kompetens?

Transkript

1 Institutionen för pedagogik Vad är IT-kompetens? -utifrån åtta rektorers perspektiv- Erik Larsson Joakim Ryding Examensarbete 12 poäng Höst/vårtermin 2005/2006 Kurs: OXA 299 Examensarbete i pedagogik

2 ABSTRACT Erik Larsson & Joakim Ryding Vad är IT-kompetens? utifrån åtta rektorers perspektiv What is IT-competence? on the basis of eight headmasters perspective Antal sidor: 31 IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldokument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är. Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer. Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om ITkompetens i skolan. IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar. Vad gäller jämförelsen mellan rektorernas tolkningar och vad de nationella måldokumenten, övriga politiska dokument och olika IT-projekt säger så finns det både överensstämmande tolkningar samt icke överensstämmande tolkningar. För att få en mer enhetlig uppfattning kring vad begreppet innebär krävs det mer förtydligande måldokument. Sökord: IT-kompetens, ITiS, KK-stiftelsen, IT-projekt, styrdokument, måldokument

3 Förord Vi har sedan tidigare en magisterexamen i Informatik, vilken avlades på Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Vi har arbetserfarenhet som lärare på grundskolan (kärnämnen) respektive gymnasiet (Data- och ekonomiämnen) och som IT-tekniker. Vi har under hela processen, med att slutföra detta examensarbete, samarbetat och hjälpts åt att slutföra de olika delmomenten. Allt eftersom problem har uppstått så har den andre varit nära till hands och möjligheten till löpande diskussioner har varit mycket tillfredsställande.

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING PROBLEMBESKRIVNING SYFTE AVGRÄNSNINGAR INTRESSENTER REFERENSRAM NÅGRA TIDIGARE SKRIVELSER KRING IT-KOMPETENS UTVECKLING AV IT I SKOLAN Dåtid Nutid OLIKA IT-PROJEKT INOM SKOLAN ITiS KK-stiftelsen VAD ANSER MÅLDOKUMENT OCH POLITISKA DOKUMENT ATT IT-KOMPETENS ÄR? Nationella måldokument Övriga politiska dokument METOD KUNSKAPSKARAKTÄRISERING Deskriptiv kunskap KVALITATIV ANSATS DATAINSAMLING Intervjuer VALIDITET OCH RELIABILITET Validitet & reliabilitet vid kvalitativ ansats ETIK RESULTAT INTERVJUER Kommunens IT-koncept Vad anser rektorer att IT-kompetens för elever och lärare är? VAD STÅR SKRIVET I MÅLDOKUMENT OCH POLITISKA DOKUMENT OM IT-KOMPETENS? Gemensam kompetens för lärare och elever Lärarens IT-kompetens Elevens IT-kompetens VAD HAR OLIKA IT-PROJEKT KOMMIT FRAM TILL ANGÅENDE IT-KOMPETENS? Gemensam kompetens för lärare och elever Lärarens IT-kompetens Elevens IT-kompetens UPPFYLLANDE AV SYFTE Överensstämmande tolkningar Icke Överensstämmande tolkningar SLUTSATSER AVSLUTANDE DISKUSSION LITTERATURFÖRTECKNING... 30

5 1 INLEDNING I detta kapitel ger vi en introduktion till vårt uppsatsämne, vilket handlar om hur rektorer ser på begreppet ITkompetens. Till att börja med beskriver vi bakgrunden till vårt uppsatsämne och vad som skrivits tidigare om det. Därefter går vi över till vår problembeskrivning, uppsatsens syfte, de avgränsningar som vi gjort och vilka möjliga intressenter av uppsatsen som finns. Världen är i ständig förändring. Det kommer nya botemedel mot sjukdomar, regnskogar skövlas mm, men kanske främst sker det ständigt framsteg inom tekniken. Så gott som varje dag presenteras det någon ny sak som är framställd för att göra våra liv lättare att leva. Den mest framgångsrika saken är nog utan tvekan datorn. Från datorns barndom, som var på 40-talet, då den enbart användes av vetenskapsmän och militären, har den idag utvecklats till att bli en del av vårt vardagliga liv där man använder persondatorn för t.ex. e-post, ordbehandling och Internet. I och med datorns intåg i samhället har det uppkommit många nya begrepp för att beskriva dess existens och de företeelser som finns runt datorn. Det begrepp som används idag för att beskriva användandet av datorer är IT (InformationsTeknik.). IT har dock på senare år fått en extra bokstav och bildat IKT (Informations- och KommunikationsTeknik) då kommunikationsdelen saknades i IT (Werrén, 2004). Samhället har förändrats mycket under 1900-talet i och med den tekniska utvecklingen. Kraven på teknisk tillgänglighet har ökat i alla delar av samhället, och skolan är inget undantag. Även om priset ständigt rasar på datorer så är det ändå en investering skolan måste göra. För det första måste skolan införskaffa hårdvaran (själva datorn med kringutrustning). Sedan tillkommer mjukvaran (datorprogram), och sist men inte minst så krävs det någon som är ansvarig för att allt fungerar som det skall. Detta är ofta en lärare som är lite extra intresserad av datorer. Ingen undkommer dock det krav som ställs på att lärare och elever skall ha vissa grundkunskaper inom datoranvändning. Med grundkunskaper menar vi, författarna, ordbehandling, kunna söka information på Internet, vara källkritisk, samt viss teknisk kunskap som skrivare och projektorer. Detta ställer därmed krav på skolan att denna kan tillhandahålla utrustning och delge kunskap om just allmän dataanvändning för att förbereda eleverna på livet utanför skolan. Det är inget nytt fenomen att man försöker ge datorn en mer central roll i skolan. Redan i början på 1970-talet så försökte man genom nationella satsningar få in datorn i skolan fattade riksdagen beslut om den första satsning, som innebar att datortekniken som sådan skulle introduceras och användas i grundskolan. Detta innebar bland annat undervisning i datalära (Riis, 2000). Nästa kampanj iscensattes 1988 till SÖ ansvarade för denna satsning, vilken kallades datorn i skolan. En hårdvarusatsning under mitten av 1980-talet följdes av en mjukvarusatsning under decenniets slut. I övrigt så hände det inte så mycket inom datautvecklingen i början på 1990-talets början kan betraktas som det år då utvecklingen går över i en ny fas. Detta år fick skolverket i uppgift att utveckla och ansvara för ett svenskt skoldatanät. Detta år bildades även stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen. Ett stort projekt som genomfördes var KK-stiftelsefinansierade skolutvecklingsprojekt, fyrtornsprojekten, som pågick under perioden 1996 till Stiftelsen har med denna satsning tryckt på kompetensutveckling som ett viktigt delmål, samtidigt som skolutveckling har varit huvudmålet. Stiftelsens insatser kan därmed ses som den satsning på kompetensutveckling av lärare som tidigare satsningar saknat (Ibid.) kom en skrivelse utförd av regeringen Lärandets verktyg nationellt program för IT i skolan. Detta var den första stora satsningen på lärare och dess kompetensutveckling inom IT-området. Då man, på högre beslutsnivå, har insett problemet med resursbrist genomfört flera projekt för att underlätta datainförandet i skolan. Ett av de största projekten var ITiS (IT i Skolan) som genomfördes på regeringens beslut. Satsningen genomfördes under åren

6 och innebar i huvudsak ett erbjudande till omkring lärare att i arbetslag genomföra en kompetensutveckling där samtliga deltagare disponerade över en dator som ett personligt arbetsverktyg. ITiS innebar att infrastrukturen för IT i skolan skulle förstärkas samt en kompetensutveckling för lärare och elever (Myndigheten för Skolutveckling, 2005). Myndigheten för skolutveckling har sedan mars 2003 det nationella övergripande uppdraget att utveckla IT i skolan. Några av delarna i uppdraget är att ta tillvara, utveckla och sprida erfarenheterna från ITiS. En nyckelgrupp i det fortsatta arbetet med IT i skolan är skolledarna (Myndigheten för Skolutveckling, 2005). 1.1 Problembeskrivning Ur vår inledning har det framkommit att statsmakten har satsat mycket resurser på IT i skolan. Problemet är inte bara en resursfråga, problemet består även i hur man skall använda sig pedagogsikt av IT i undervisningen. Det är upp till varje skola att själva utforma strukturen och omfattningen av dataundervisningen vilket gör att det kan variera mycket mellan olika skolor. Myndigheten för skolutveckling (2003) skriver att Sverige, tillsammans med våra nordiska kollegor, har en förhållandevis hög datortäthet, sett utifrån ett internationellt perspektiv. De fortsätter att skriva att det däremot är anmärkningsvärt att svenska lärare, trots tillgång till dator, inte använder sig av den så mycket som lärare i andra länder. Dessutom, så utnyttjar lärare sig mindre av Internet än andra svenskar i motsvarande ålder. Någonstans måste det ha gått fel då det fortfarande är ett visst motstånd till att använda datorer i undervisningen och då det kan variera mycket mellan olika skolor. Frågan blir om det brister i flödet, från vad det står i styrdokumenten angående dataanvändning i skolan, till hur det skrivna ordet förverkligas i skolan. Vi kommer dock inte fokusera på hur det praktiska datoranvändandet går till på skolan, utan fokus kommer istället ligga på hur rektorer uppfattar vad begreppet IT-kompetens i skolan innebär. Vilken kompetens som anses att lärare respektive elev bör ha gällandes datorer. När rektorernas uppfattning, eller snarare tolkning, av begreppet har framtagits så jämföres detta med vad de nationella måldokumenten samt andra politiska dokument och olika IT-projekt säger om begreppet IT-kompetens i skolan. I vår uppsats kommer även begreppet kompetens dyka upp i ett flertal fall. Det finns en mängd olika definitioner och nivåer av begreppet kompetens. En allmän definition av begreppet kompetens är:... förmågan att i olika sammanhang använda och nyttiggöra kunskap. (Bruzelius & Skärvad, 1995, s.240) Det brukar vanligtvis göras en skillnad mellan kompetens på organisationsoch individnivå. Kompetensen på organisationsnivå består av ett flertal komponenter. Dessa komponenter kan vara infrastruktur, medarbetarnas samlade kompetens och organisationskultur. Kompetensen på individnivå kan även den sägas bestå av ett antal komponenter. Exempel på sådana komponenter är kunskaper, erfarenheter, färdigheter, kontakter och värderingar (Arbetsgivarverket, 1994, s.41 ff.) I vår uppsats kommer fokus ligga på den individuella kompetensen. Vi är intresserade av att ta reda på vilken kompetens rektorer anser att IT-kompetens är för elever och lärare. Det har genomförts flera stora IT-projekt för att höja kompetensen inom skolan. Vi kommer att titta på två av dessa projekt, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK-stiftelsen (kunskaps- och kompetensutveckling), för att se om de möjligtvis tydliggör vad IT-kompetens är för något. Om ITiS och KK-stiftelsen har samma uppfattning om vad IT-kompetens är ligger problemet med bristande datoranvändning hos skolornas rektorer. Förekommer det däremot skillnader i ovanstående projekt kan problemet ligga i att rektorerna har svårt med att tolka begreppet IT- 2

7 kompetens på ett enhetligt sätt. Rektorn har det övergripande ansvaret för att de nationella målen efterlevs. I rektorns uppdrag ingår att eleverna får stöd för at kunna utveckla sina kunskaper inom bland annat dataområdet (Skolverket, 1994). 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att utifrån vår problembeskrivning ta reda på vad rektorer anser att IT-kompetens är för elever och lärare. Vi vill jämföra rektorernas tolkningar genom kvalitativa intervjuer med vad nationella måldokument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt (ITiS och KK-stiftelsen) menar att IT-kompetens är. 1.3 Avgränsningar I uppsatsen kommer begreppet IT att användas för att beskriva det allmänna dataanvändandet. Vi avser inte att använda oss av IKT då Alexandersson (2001) skriver att detta begrepp innefattar television, tidningar, radio och film. Dessa är företeelser som inte behandlas i vår uppsats. IKT går ett steg längre än IT och tar även upp medias roll på skolan. Vi anser inte att medias roll har någon betydelse för vårt syfte utan vårt fokus ligger istället på begreppet IT. Denna uppsats kommer enbart att behandla de olika tolkningar som finns gällande IT-kompetens. Uppsatsen kommer inte lägga in några värderingar på om det är bra eller dåligt med ett högt eller lågt dataanvändande. Vi kommer i vår uppsats dock inte in på frågan varför många skolor inte använder sig av datorer i undervisningen i så stor utsträckning. I detta arbete så avser vi inte att titta på hur lärare och elever ser på begreppet IT-kompetens. Vi avser istället sätta rektorer i fokus för vår undersökning i och med att det är dem som har mycket av beslutanderätten huruvida en skola skall satsa på IT eller inte. För att ytterliggare avgränsa vår uppsats så har vi valt att enbart inrikta oss på rektorer på grundskolan. Vi anser oss tro att IT är mer vanligt förekommande på gymnasieskolan än på grundskolan. Därför tyckte vi att det skulle vara mer intressant att se på hur rektorerna på grundskolan tolkar begreppet IT-kompetens. Vi har valt att göra vår kvalitativa undersökning på rektorer verksamma på skolor i vår närhet. I och med denna avgränsning fick vi möjlighet till att utföra fler och djupare intervjuer än om vi hade valt att göra våra intervjuer med rektorer på annan ort. 1.4 Intressenter Möjliga intressenter för denna uppsats är alla som arbetar inom skolväsendet och som vill bilda sig en uppfattning om hur rektorers uppfattning kring IT-kompetens skiljer sig från vad nationella måldokument, övriga politiska dokument samt IT-projekt anser att det är. Vår uppsats kan vara intressant för lärare då vi tolkar begreppet IT-kompetens utifrån rektorers uppfattningar, de nationella måldokumenten, övriga politiska dokument och olika IT-projekt. Rektorer bör ta del av denna uppsats för att de på ett mer tillfredsställande sätt skall kunna klara av att uppfylla sitt rektorsansvar, vilket bland annat innebär att eleverna får tillräckligt med stöd för att kunna utveckla sina kunskaper inom dataområdet. Samtidigt som rektorerna måste veta vilka kompetenser eleverna måste ha, så måste de dessutom ha kunskap om vilken kompetens lärarna skall ha. Detta för att de skall kunna använda sig av datorerna i undervisningen. Denna kunskap, om vilka kompetenser som lärare och elever skall ha, är till hjälp för rektorerna då de skall göra investeringen både vad gäller datautrustning och kom- 3

8 petensutveckling inom IT-området. För lärarna kan det vara intressant att veta vilken kompetens de och elever skall ha då de på så sätt kan utöva påtryckning på rektorn. 2 REFERENSRAM I detta kapitel behandlas fyra huvudavsnitt: vad som har skrivits tidigare i ämnet, utvecklingen av IT i skolan, olika IT-projekt i skolan och vad anser nationella måldokument och övriga politiska dokument att IT-kompetens är. 2.1 Några tidigare skrivelser kring IT-kompetens Samuelsson (2001) behandlar i sin rapport, Det står IT, men, på vilket sätt IT tas upp i lärarutbildningens kursplaner. Han har gått igenom ett hundratal kurser för att se på vilket sätt dessa berör IT. Hans arbete kan jämföras med vårt. Skillnaden är att han har tittat på hur lärarutbildningens kursplaner behandlar IT, vi har istället tittat på hur grundskolans kursplaner behandlar IT. Den slutsats som Samuelsson kom fram till var: En fråga som kan diskuteras efter denna genomgång av kursplaner är varför IT förekommer så sällan i kursplanerna och är framskriven i så vaga formuleringar. En tolkning kan vara att IT är en så vanlig företeelse i undervisningen att den inte ses som något speciellt som bör skrivas fram (Samuelsson, 2001, sid. 37). I våra slutsatser kommer vi att göra en återkoppling till vad Samuelsson kom fram till och vad vi har kommit fram till i vårt arbete. Nilsson och Pålsson (1998) skriver om hur skolan har förändrats under 1900-talet. En stor del i förändringen ser de i och med datorns intåg. De försöker därför definiera denna nya kompetens som behövs hos lärare, som de kallar digital kompetens. Enligt författarna så kan man dela upp digital kompetens i fyra olika områden, och dessa områden är: Teknik, kunskaper om tekniken bakom datorn; vad som skiljer den från andra tekniker, hur den fungerar, hur den har utvecklats och vilka tekniska tillämpningar som finns tillgängliga. Handhavande, alltså hur man arbetar med tekniken rent operativt. Det handlar om kunskaper om kommandon, om hur det grafiska gränssnittet fungerar och hur man styr systemet med tangentbordet och musen. Kunskap om mjukvaran, hur man använder sig av olika program för att lösa olika uppgifter. Utföra nya uppgifter, få tekniken att utföra uppgifter som man inte lärt sig och att kunna sätta samman olika delmöjligheter till nya helheter. Nissen et al (2000) redovisar resultat från två olika undersökningar där lärare har angett vilken IKT-kompetens de anser sig ha. De anser sig bl.a. ha god teknisk och pedagogisk förmåga att hantera den nya tekniken. Det visade sig att IKT-användningen har ökat och förändrats en hel del över åren. Nissen et al (2000) fortsätter att skriva att Internet har bidragit till att frågor kring etik och värden har blivit allt vanligare i skolan än tidigare. De lärare som har deltagit i undersökningen menar att Internet ställer allt högre krav på källkritik. Detta är något som grundskolans äldre elever har svårt att ta till sig. Vidare så svarade skolledarna att relationen mellan dator och elev bör vara enligt följande (Nissen et al, 2000, sid. 133): 4

9 Datorn/IT ska fungera som ett naturligt hjälpmedel för alla elever, alla elever ska kunna hantera ett ordbehandlingsprogram, alla elever ska kunna söka information på Internet och eleverna ska kunna via datorer/it öka sin nationella och internationella förståelse. IT-kompetens kan delas in i en teoretisk, samt en praktisk kompetens. Den teoretiska kompetensen behandlar kunskap om mjukvaran samt hur den teoretiska kunskapen kan omsättas till att kunna se möjligheter med IT. Den praktiska kunskapen behandlar mer den tekniska biten, med kunskaper om hårdvaran samt handhavande av tekniken. 2.2 Utveckling av IT i skolan Skolans datorisering har pågått under flera decennier. Till en början utfördes försöksverksamhet med att använda sig av datorn i skolan. Därefter införskaffade skolorna ett antal datorer, vilka framförallt användes av dataintresserade lärare (Riis, 2000). Nedan följer en beskrivning av utvecklingen av IT i skolan Dåtid I slutet av 1960-talet lades den första motionen om IT i skolan fram i Sveriges riksdag. Den handlade om att de beslutande förr eller senare måste införa datortekniken i skolan. I början av 1970-talet, närmare bestämt 1973, så inleddes försöksverksamhet med att införa datorn i skolan. Det var Skolöverstyrelsen, SÖ, som fick detta uppdrag antogs slutrapporten, Datorn i skolan, av SÖ. Resultatet med denna rapport var, bland annat, att det var möjligt att använda datorer i skolan. Dataintresserade lärare, på skolorna, var en grupp under 1970-talet som försökte få med datorn i undervisningen. Denna lärargrupp bestod, till nästan 100%, av lärare i matematik och NO (Riis, 2000). De tidigare satsningarna hade fokus på tekniken som sådan, ofta kopplat till programmering, och sågs som en angelägenhet i första hand för lärare inom naturvetenskap och teknik. I denna anda infördes datalära som obligatoriskt kunskapsområde i Lgr genomfördes försök att introducera en särskild skoldator, den s.k. Compis-datorn (Billström, T., 2004/2005). I SÖ:s slutrapport, Datorn i skolan (DOS), så framkom det att datorn enbart hade en funktion i gymnasieskolan och inte i grundskolan. I 1980 års läroplan för grundskolan så fick datalära en framträdande roll i kursplanen för matematik på högstadiet. Det skrevs bland annat så här: eleverna bör orienteras om användningen av datorer i samhället, eleverna bör lära sig att inse att datorn är ett tekniskt hjälpmedel som styrs av människor och de olika datorfunktionerna skall behandlas (Riis, 2000) så beslutades det att alla högstadieelever skulle få ungefär 80 timmars undervisning i ämnet, som kallades datalära. Tid till detta ämne skulle tas ifrån matematik, NO, SO men också ifrån de fria aktiviteterna. (Riis, 2000). 1988/ /90 startades arbetet med införandet av datorn i undervisningen igen. Än en gång var SÖ involverade och ansvarade för den denna satsning. Även denna kampanj gick under namnet Datorn i skolan. Detta arbete resulterade i, gällandes datoranvändningen , att framförallt språklärarna och dess elever blev de stora användarna av datorn. Paradoxalt nog så gick matematik- och NO-lärarnas datoranvändande tillbaka under denna period (Riis, 2000) bildas KK-stiftelsen, Stiftelsen för Kunskaps- och kompetensutveckling, vars uppdrag var att satsa på skolans IT-användning avsattes det 1,7 miljarder kronor för projektet ITiS, IT i skolan (Riis, 2000). 5

10 Under de efterföljande åren så började Skolverket se över skolornas utveckling angående ITanvändandet. KK-stiftelsen har startat olika projekt med delfokus på kompetensutveckling men huvudfokus har legat på skolutveckling (Nissen et al, 2000). Den positiva IT-utvecklingen i samhället hade fram till år 2000 varit väldigt kraftig. Den 6 mars 2000 kom kulmen på denna positiva utveckling. Fram till årets slut, år 2000, så föll börsen med 31 procent. Det kan nämnas att de stora IT-bolagen Framfab och Icon sjönk med drygt 90 procent, och att Ericsson sjönk med 53 procent. Detta medförde att IT-utvecklingen i samhället avstannade något (Pettersson & Leigard, 2002) Nutid Som det har beskrivits ovan, har utvecklingen accelererat dramatiskt de senaste årtiondena. Datorer har gått ifrån att vara förunnat vetenskapsmän och militären till att idag vara var mans egendom. År 2004 hade ca 5,5 miljon personer av Sveriges befolkning tillgång till en persondator och ca 5,1 miljoner personer hade tillgång till Internet. Ca 4 miljoner av dessa personer använde datorn minst en gång per dag (SCB, 2005). KK-stiftelsen (se vidare under kapitel 3.2.2) gör ständigt återkommande undersökningar bland lärare och elever för att utröna deras attityder till IT-användning, tillgång till IT-utrustning osv. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga har tillgång till dator i hemmet och samtidigt är tillgången till Internet mycket hög i alla grupper. Inkluderas även tillgången på IT-verktyg i skolan, visar det sig att det i princip inte är någon som saknar tillgång till dator eller Internet. Endast 3 procent har inte tillgång till något av ITredskapen i hemmet. Elever har en något lägre tillgång till Internet i hemmet (92 procent) än skolledare (95 procent) och lärare (94 procent). Kvinnliga och manliga elever har lika hög tillgång till IT-redskap i hemmet (KK-stiftelsen, 2005). Jämfört med 2003 års undersökning har inga stora förändringar skett när det gäller tillgången till IT. Några förändringar har dock skett (KK-stiftelsen, 2005): Yngre lärare och grundskollärare har ökat sin tillgång till IT i hemmet något. Andelen lärare med långsam Internetanslutning (modem) har minskat markant, särskilt bland yngre lärare. Andelen gymnasielärare som har egen dator i skolan fortsätter att öka, medan allt färre lärare på grundskolan har egen dator i skolan. Det är inte lika stor skillnad mellan kvinnliga och manliga lärares tillgång till egen dator, även om manliga lärare fortfarande i högre grad har egen dator i skolan Allt fler lärare har även tillgång till egen dator i skolan, men det är fortfarande en majoritet (59 procent) som delar dator, det vill säga som endast har tillgång till en gemensam dator. År 2004 kan det konstateras stora skillnader mellan grundskollärare och gymnasielärare vad gäller tillgången till egen dator i skolan. En majoritet av gymnasielärarna har egen dator medan bara en av fyra grundskollärare har det (KK-stiftelsen, 2005). 2.3 Olika IT-projekt inom skolan I detta kapitel kommer vi beskriva olika IT-projekt inom skolan. De projekt vi avser att beskriva är dels ITiS men också vad som har framkommit i ett antal rapporter skrivna av KK-stiftelsen. 6

11 2.3.1 ITiS ITiS är den mest landsomfattande satsningen på skolan någonsin och dess syfte var att understödja den datorstödda undervisningen. ITiS pågick under åren och regeringen satsade totalt 1,7 miljarder kronor. Halva summan för satsningen har vikts för att alla skolor i landet skall bli uppkopplade till Internet och att alla lärare och elever skall ha en e-post adress. Den andra delen gick till kompetensutveckling. Omkring lärare i arbetslag från förskoleklass t.o.m. komvux deltog och fler än 100 handledare utbildades för att stödja arbetslagen i deras arbete. Alla som deltog fick disponera varsin dator, vilken behölls efter avslutad kompetensutveckling (Utbildningsdepartementet, 2001 ). I och med att ITiS startade erbjöds landets kommuner att delta och samtliga kommuner valde att acceptera erbjudandet. I samband med detta åtog sig kommunerna bland annat (Utbildningsdepartementet, 2001 ): Att erbjuda hälften av alla lärare på alla skolor en möjlighet att delta. Att arbetet på berörda skolor skall vara organiserat så att arbetslaget på en meningsfullt sätt kan genomföra ett utvecklingsarbete med gemensamma elever. Att det skall finnas ett tillräckligt antal väl fungerade datorer och möjligheter till uppkoppling på varje skola där arbetslag deltar. Dessutom skall det finnas en supportorganisation för hantering av teknikproblem. Tekniken skall ha den kapacitet och kvalité som krävs för att IT skall fungera som ett arbetsredskap i klassrummet. ITiS tillkom av framförallt fyra skäl (Utbildningsdepartementet, 2001 ): Det första skälet var att IT kan bidra till att utveckla undervisningen och nya roller för elever och lärare. Detta ger landets barn och ungdomar bättre möjligheter att nå de mål som finns uppställda i kurs- och läroplaner. Det andra skälet var att eleverna skall vara rustade att arbeta med IT i ett kommande yrkesliv. Det tredje skälet gick ut på att IT finns överallt i samhället och ITiS är därför en bred satsning som indirekt skall nå alla elever oavsett vilken samhällsgrupp de tillhör och om de har tillgång till datorer i hemmet. Det avslutande skälet var att IT ger nya förutsättningar till kontakter och erfarenhetsutbyte med elever i andra länder. Även om det finns många uppfattningar om vad ITiS skulle bidra med, var ändå statsmaktens intentioner att man skulle öka den pedagogiska kompetensen hos lärarna. Kompetensutvecklingen är uppbyggs kring arbetslaget som har ett gemensamt ansvar för att planera och genomföra den. Delegationen för ITiS betonar dessutom att man skall uppnå likvärdighet och kvalitet för alla elever i deras kontakt med IT-samhället. Avsikten är att satsningen skall ge effekter dels för skolans utveckling, dels gentemot de arbetslagen på de respektive skola (Chaib et al, 2001) Vuxenlärande och kompetensutveckling Lärandet hos vuxna är en mycket mer sammansatt och genomträngande process, än lärandet hos unga i en normal skolsituation, även om både ungas och vuxnas lärande måste vara meningsskapande. Lärarnas lärande inom ITiS kan ses som en del i ett livslångt lärande. I det livslånga lärandet kan en vuxen person vara benägen att lära sig någonting nytt på grund av ändrade arbetsförhällanden eller som en merit för bättre karriärmöjligheter. Vuxna behöver, mot denna bakgrund, 7

12 se kopplingen mellan vad de lär sig och egna sociala och professionella värderingar. De har behov av en klar målsättning och tydliga vinstfördelar som motivation för att lära sig något nytt. De behöver också, mer än barn, se konsekvenser för eventuella förändringar i sitt yrkesliv och för privata förhållanden. Till viss del antyder de officiella dokumenten om ITiS att statsmakterna har tagit hänsyn till dessa faktorer när de utformat riktlinjerna för ITiS-satsningen. Lärandet i ITiS är nämligen direkt kopplat till den egna pågående verksamheten (Chaib et al, 2001). Chaib et al (2001) skriver att kompetensutvecklingen förutsätts ge lärarna, var och en utifrån sin egen utgångspunkt, möjlighet att fördjupa sina kunskaper. Lärarnas kompetensutveckling inom ITiS pendlar mellan regelstyrning och arbetslagets frihet att självständigt välja innehåll och arbetsform. Den kombinerar formellt (regelstyrt) lärande med informellt (individstyrt) lärande. Ett centralt mål för ITiS-satsningen är som sagt att stimulera lärarna till en fördjupad reflektion över sitt eget lärande. Lärarna som deltar i ITiS förväntas reflektera över datoranvändningen och i förlängningen vidga sin reflektion till att omfatta hela deras pedagogiska arbetssätt. Lärarna skall också få ökade kunskaper om datorn som pedagogiskt verktyg och om IT ur ett samhälls- och skolutvecklingsperspektiv. Vidare är kompetensutvecklingen uppbyggd kring arbetslaget. Arbetslaget har ansvar att genomföra utvecklingen och kan fritt utforma arbetet på det sätt som bäst gagnar det egna lärandet. Målet är alltså att utveckla den svenska skolan med stöd av att lärarna i arbetslag arbetar ämnesövergripande, problembaserat, elevaktivt och med informationsteknik som stöd (ITiS, 2000) KK-stiftelsen KK-stiftelsen har gjort ett stort antal projekt om IT i skolan för att se på hur lärandet påverkas med inflytande av IT. Sverige gick i bräschen gällandes införandet av IT i skolan. En del lärare involverar datorn i sin undervisning, på ett eller annat sätt. Många låter sina elever söka information på Internet för att kunna sammanställa en arbetsuppgift. Faran med detta kan vara att de inte lär sig att skilja på information och desinformation. Om eleverna skall få tillgång till Internet så bör de få handledning och träning i källkritik. Det krävs alltså en formell undervisning om källkritik och faktagranskning. Här är det viktigt att lärarna ges tid och resurser till att utbilda eleverna (Larsson, 2002). I en undersökning, gjord av Magnus Johansson och kollegor, framgår det att grundskollärares användande av datorer inte är speciellt utbrett (Larsson, 2002). De användningsområden som förekommer är datorn som skrivmaskin tillsammans med bl.a. Word, som färdighetsträning inom matematik och svenska och Internet som informationssökning. På vilket sätt kan datorn användas i undervisningen? Användningsområden som beskrivs är (Larsson, 2002): IT som nytt hjälpmedel. Datorn har blivit ett nytt hjälpmedel i undervisningen. Men undervisning är en komplicerad och svår process och kan inte på ett generellt sätt förbättras med datorns hjälp. IT kan förändra samspelet mellan lärare och elev. En förändring av arbetssättet kan innebära att eleverna blir mer aktiva än tidigare. På de skolor som utgår ifrån problembaserat lärande innebär det mindre lärarledd undervisningstid samt en ny roll för läraren. I detta sammanhang förefaller datorn påverka hur lärare och elever samspelar. Ett verktyg som kan kompensera svårigheter. Datorn kan hjälpa oss att bearbeta och presentera data i en form som gör det lättare att förstå. Datorn kan också hjälpa oss att presentera samma information på ett nytt sätt. 8

13 Ett verktyg som kan underlätta nya processer. I och med att datorerna blir mer och mer kraftfulla, vilket möjliggör alltmer avancerade operationer med stora mängder data. Nu kan användare göra mer än tidigare med samma information. Detta har dock inte uppmärksammats i skolarbetet. Det är inte en självklarhet att datorn som hjälpmedel är en tillgång i lärandeprocessen. Om användandet av datorer skall vara lyckat, beror helt på hur mediet utnyttjas av lärare och elever (Larsson, 2002). Det har framkommit, i en undersökning av Ross Todd från 1999, att lärare har stora brister i att formulera skoluppgifter som är anpassade till ett undersökande arbetssätt. Detta förvärras genom att eleverna inte har den kunskap som krävs för att söka information på Internet (Larsson, 2002). I undersökningen så framkommer det att det hör till lärarens uppgift att bl.a.: Säkerställa att uppgifterna är meningsfulla för eleverna och tydligt relaterade till kursens syfte, försäkra sig om att eleverna behärskar de färdigheter för informationssökning som krävs för att kunna genomföra uppgiften, konstruera uppgifter som kräver kritiskt tänkande, konstruera uppgifter som är realistiska med tanke på elevernas förkunskaper och utveckling, kontrollera att uppgiften inte uppmuntrar avskrivning utan stimulerar till användningen av flera källor, kontrollera webbens utbud, det vill säga kontrollera att eleverna inte kan fuska genom att hitta lämpliga produkter på en av webbens fusksidor, säkerställa att uppgifterna är genomförbara, det vill säga att informationskällorna finns tillgängliga och är varierade. Skall detta vara möjligt, så krävs det att både lärare och elever har den IT-kompetens som krävs för denna uppgift. Båda parter behöver med andra ord utbildning inom detta ämne. I Med eller utan filter (Rask, 2000) så säger författaren att det finns en stor potential i den nya generationens datorer vad gäller den sociala och emotionella delen av elevernas personlighetsutveckling. Författaren fortsätter med att påvisa datorns styrka i att den är öppen för åsikter, intryck, värderingar, attityder, slutsatser och kommunikation. Datorn erbjuder ett stort utbud av information, vilket måste kritiskt granskas, och möjligheter till samtal och kommunikation med andra länder vars kulturer och livsmönster skiljer sig från vårt (Ibid.). 2.4 Vad anser måldokument och politiska dokument att ITkompetens är? I detta kapitel kommer vi att se på hur nationella måldokument och övriga politiska dokument ser på begreppet IT-kompetens Nationella måldokument Det finns ett antal nationella måldokument som skall styra verksamheten i skolan. Dessa är skollagen, läroplanerna och kursplanerna (Skolverket, 1994). I detta kapitel avser vi beskriva vad dessa dokument säger om IT-kompetens Skollagen I Skollagens 4:e kapitel så talas det om grundskolan. Det är framförallt två paragrafer som tar upp aspekter, vilka dels kan ses som generella för utbildningen, men som också bör hänföras till skolans utbildning gällandes IT-kompetens. Skollagen (1985, kap. 4) har utformat följande två paragrafer: 9

14 1 Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. Den skall kunna ligga till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan. 6 Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskoleverksamhet beakta vad som för eleverna är ändamålsenligt ur kommunikationssynpunkt. I skollagens 4:e kapitel står det också att elever som har svårigheter i skolarbetet skall ges särskilt stöd. Det står dessutom att kompetensutveckling skall anordnas för den personal som har hand om utbildningen. Det skall finnas en klar planering av personalens kompetensutveckling (Skolverket, 1985) Läroplan I Lpo94 så skrivs det att skolan skall främja elevers fortsatta lärande och elevers fortsatta möjligheter till kompetensutveckling. Lpo94 påpekar att dagens och framtidens samhälle kräver ITkompetens. Denna kunskap skall skolan tillföra våra elever. Enligt Lpo94 skall alla ha tillgång till en likvärdig utbildning. Alla elever skall få lära sig lika mycket om IT. Datautbildningen skall alltså var upplagd på samma sätt oberoende av var man bor i Sverige. Enligt Lpo94 så skall skolan främja lärande där individen stimuleras till att inhämta kunskaper. IT har en framträdande roll i att inhämta dessa kunskaper. Lpo94 skriver dessutom att det är viktigt att eleverna har täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Detta underlättas med Internet genom forum och e-post. För att kunna arbeta på detta sätt så behöver elever och lärare kompetens inom detta område (Skolverket, 1994) Kursplaner Vi ville titta på vad kursplanerna till matematik, svenska och engelska sa om IT-användandet i skolans undervisning. Vi ansåg att det räckte med att se på vad kärnämnena säger om ITanvändandet. Med tanke på tidsaspekten var det nödvändigt att vi gjorde en avgränsning Svenska I kursplanen för svenska står det att eleven skall utveckla sin förmåga att använda datorn som hjälpmedel. Det står också att eleven skall utveckla sin förmåga att utnyttja olika möjligheter att inhämta information och att eleven utvecklar sin förmåga att kritiskt granska och värdera olika källor och budskap. Det står dessutom att eleven skall kunna skriva olika sorters texter, både för hand om med dator (Skolverket, 2000) Matematik I kursplanen för matematik är ett av strävansmålen att eleverna skall utveckla sin förmåga att utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter. Under avsnittet angående ämnets karaktär och uppbyggnad så skrivs det att kraftfulla datorer har gjort det möjligt att tillämpa allt mer precisa modeller och metoder inom områden där det tidigare inte varit praktiskt användbart (Skolverket, 2000). 10

15 Engelska I kursplanen för engelska så står det att eleverna skall utveckla sina förmågor att kritiskt granska informationskällor och utveckla sin förmåga att använda hjälpmedel, såsom t.ex. datorn med glosprogram (Skolverket, 2000) Övriga politiska dokument Skolverket påpekar att IT har påverkat oss alla i vårt dagliga liv. Väldigt många människor har tillgång till IT, om det inte finns i hemmet så finns det på våra arbetsplatser. Det är viktigt att skolan utnyttjar datorn på samma sätt som den används på våra arbetsplatser. Den skall med andra ord vara integrerad i det dagliga arbetet. Problemet, på många skolor, är att utrustningen inte är tillräckligt modern för att kunna användas på bästa sätt. Datorn kan användas som t.ex. hjälpmedel i den matematiska undervisningen och som hjälpmedel för språkinlärning. Det förmodas att teknologiska medier kommer få ett kraftfullt inslag under 2000-talet. De framtida kostnaderna kommer bestå i kompetensutveckling, vilken kommer vara nödvändig för att skolorna skall bli skickliga kravställare, beställare och nyttjare av IT. IT-utvecklingen måste ses i termen av förutsättningar, alltså vilka förutsättningar i utbildning och undervisning som ges till följd av IT-utvecklingen. Skolan skall ge våra elever grundkunskaper i teknik och teknologins roll, även risker måste tas i beaktning, men främst bör skolan använda sig av IT som på rätt sätt kan leda till en effektivare, mer levande och spännande undervisning. Möjligheterna som ges när man använder sig av moderna medier är överlägset när man vill lära sig något om dess funktioner och uppbyggnad (Skolverket, 1994). I internationaliseringssynpunkt är det viktigt att lärare använder sig av möjligheten att flytta in på andra skolor för att komma i kontakt med andra lärare och elever. Detta görs möjligt med elektroniska konferenssystem, sökningar i olika typer av databaser och sammanlänkning av information av olika källor. Lärarutbildningskommittén vill för sin del särskilt framhålla det ansvar som alla lärare som arbetar i förskolan, förskoleklassen, skolan, fritidshem och vuxenutbildning har att utvecklas i yrket. Eftersom en lärares kompetens är beroende av det sammanhang och den struktur, i vilken läraren verkar, måste lärare vara beredda på att utveckla sin kompetens för att möta de nya krav som yrket ställer. Det gäller naturligtvis flertalet av andra yrkesgrupper i samhället Ämnesområden utvecklas och tillförs ny kunskap, som lärare bör hålla sig à jour med. Lärare får elever som har behov av undervisning och stöd i nya former. Nya tekniker, inom IT, utvecklas. Situationer uppstår som fordrar ny kompetens, kanske inte hos alla i arbetslaget utan hos några eller någon (Lärarutbildningens kommitté, 1999). Utgångspunkten för förslaget till ny struktur för lärarutbildning är att lärarna tillsammans, oftast i arbetslaget, skall besitta den kompetens som krävs för att eleverna skall kunna få den utbildning de har rätt till. Det innebär inte att alla lärare har likadan utbildning och därmed identisk kompetens utan att de kompletterar varandra på ett sätt som gör att den samlade kompetensen blir avsevärt högre än den enskilde lärarens. En sådan princip förutsätter att rektor och arbetslag tar ansvar för att bevaka att den nödvändiga kompetensen finns på skolan och i arbetslaget. Rektor och arbetslag har även ansvar för att föra fram behovet av kompetensutvecklingsinsatser till den som har ansvar för dessa frågor inom verksamheten, skolan eller kommunen (Lärarutbildningens kommitté, 1999). En målformulering om IT-kunnande fördes in i beskrivningarna för samtliga lärarexamina (utom flyglärarexamen) i högskoleförordningen (1993:100) hösten Innebörden är att den utbilda- 11

16 de läraren skall kunna använda datorer och andra informationstekniska hjälpmedel för egen inlärning och för undervisning av elever (Regeringen, 2000). Den nya tekniken förutsätter en ny pedagogik, vilket måste återspeglas i lärarutbildningen. Stockholms universitet menar att även en IT-baserad undervisning kräver mycket breda och djupa ämneskunskaper av läraren. Bland kommunerna pekar Haparanda på att IT-kompetens skall vara en grundkompetens och att teknisk support för pedagogisk verksamhet skulle kunna vara en del av en inriktning eller specialisering (Regeringen, 2000). Något som börjar användas i större utsträckning i och med teknikens utveckling är distanskurser eller att eleverna har loggböcker på Internet inom projekt o.s.v. Denna nya teknik kräver större kunskap från framförallt lärarna som skall utbilda eleverna i användandet, men även eleverna behöver kunskap om grundläggande datoranvändning. Men enligt SOU 1998:57 så kan även den som studerar under något sämre förutsättningar, som är utan studievana och kanske inte lika välmotiverad, som har svårt att få tiden att räcka till och som inte är van vid den nya informationstekniken tillgodogöra sig detta. Men för att detta skall fungera måste ett fungerande stöd tillföras kurserna både ett socialt, pedagogiskt och ett tekniskt stöd. SOU 1998:57 anser att det ställs krav på två sorters tekniskt kunnande hos lärarna. De skall både klara av att hantera tekniken i sig och kunna hantera den i en pedagogisk situation. Tekniken är det oftast inte några större problem med, värre ser det ut att ha varit med ovanan att hantera IT-stödet pedagogiskt (Åström, 1998). Någon form av lärarlagsarbete har nästan alltid tillämpats. De problem som uppstått kring teknikanvändningen har inte enbart berott på svagheter i tekniken eller på de tekniska förutsättningarna. Lika ofta tycks de ha orsakats av användarna själva. I planeringen av kursernas IT-stöd har bristande kunskap och dåliga råd kunnat leda till tekniska lösningar som inte fungerat och som med facit i hand varit orealistiska redan från början. I genomförandet av utbildningar och kurser har kunskapsbristerna försvårat installation, uppkopplingar och användning av framför allt datorer och tillhörande tillämpningar (Åström, 1998). När det gäller lärarna beskrivs själva teknikanvändningen följaktligen som jämförelsevis enkel och smärtfri. Deras problem har mer handlat om att få tekniken att fungera i ett pedagogiskt sammanhang (Åström, 1998) Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället Delegationen för IT i skolan (ITiS) var den naturliga utgångspunkten för kompetensutveckling och IT-arbetet i skolan. Resultatet av den utvärdering som gjordes visade att ITiS-satsningen gav avsedd effekt och uppskattades av skolans personal. Myndigheten för skolutveckling (MSU) bildades den 1 mars Tanken med MSU är att den skall ansvara för att ta till vara, utveckla och sprida erfarenheter från ITiS. Dessutom skall den stödja kommuner, lärare och skolledare i IT-arbetet. MSU fick även i uppdrag att ta över ett nätverksbaserat resurscentrum för läromedier. MSU driver ett antal olika projekt. Projekten syftar bl.a. till att ge eleverna ett källkritiskt förhållningssätt och metoder för att använda nya medier som verktyg för eget skapande och lärande. I denna proposition sker en diskussion kring skolans styrdokument gällandes IT. Den bedömning som regeringen kommer fram till lyder enligt följande (Regeringen, 2004, sid. 107): Målen i läro- och kursplaner återspeglar inte helt och hållet de kompetenskrav som informationssamhället ställer. Dessa kompetenskrav bör beaktas vid en framtida revidering av läro- och kursplaner. 12

17 Regeringens ståndpunkt i detta ämne är att det är viktigt att den som lämnar utbildningssystemet har goda kunskaper i informationshantering, kommunikation och informationsgranskning. De elever som inte går vidare till gymnasieskolan skall ha fått tillräckligt med kunskaper under grundskolan. I morgondagens samhälle förespås det att varje individ kommer att behöva ha goda kunskaper i informationsteknik, dels för egen del men också för samhällets tillväxt. Detta ställer i sin tur högre krav på en digital- och mediekompetens hos lärare och elever. I propositionen (Regeringen, 2004, sid. 108) talar regeringen om hur kompetensen för lärare och elever kan förbättras. Regeringens bedömning är att: Myndigheten för skolutveckling och Nationellt centrum för flexibelt lärande bör ges i uppdrag att, inom ramen för sina utvecklingsuppdrag och i samverkan, bygga upp resurser för kompetensutveckling av lärare med hjälp av digitala resurser samt att på Internet sammanställa och presentera pedagogiska texter och forskningsresultat inom IT och arkiv över lärobjekt. I propositionen diskuteras det angående tillgängligheten av pedagogiska texter och forskningsresultat, om bl.a. användning av IT i skolan. Dessa är en förutsättning för att lärarnas kompetens utvecklas. Lärarna måste på ett enkelt sätt få tillgång till information. Idag, saknar lärarna i en heltäckande och enkel tillgång till pedagogiska texter och forskningsresultat eftersom informationen finns spridd på många olika aktörer Utbildningsutskottets betänkande Här nedan avser vi kort redogöra för innehållet i utbildningsutskottets betänkandegällande grundskolan. Detta betänkande tar upp ett stort antal motioner som på ett eller annat sätt behandlar skolan. Vi har valt ut och sammanfattat de motioner som tar upp IT i förhållande till skolan. I motion 2004/05:Ub302 så framhåller man möjligheterna med IT vid undervisning av barn som lider av dyslexi. Motion 2004/05:Ub393 så tar man upp frågor som rör säkert surfande och chattande på Internet. Man har till och med önskemål om att frågor av detta slag skall införs i läroplanen för grundskola och gymnasium. I motion 2004/05:Ub266 så talar man om intresset kring IT-området. Om IT-insatser görs i skolan, så tror man att denna ökning av IT-kompetens kommer att leda till att fler människor vill lära sig den nya tekniken. I motion 2004/05:Ub480 så diskuteras vikten av IT som pedagogiskt hjälpmedel. Man vill framhålla IT som ett värdefullt verktyg för att nå skolans mål. Tekniken öppnar nya möjligheter till bl.a. nya redovisnings- och arbetssätt (Utbildningsutskottet, 2004/05) Utbildningsinsatser inom IT-området I denna motion till riksdagen så förutspår man att den demokrati, som vi har i dag, inte kommer se likadan ut inom en snar framtid. IT kommer att ha en stor del i denna förändring. En av de riktigt stora styrkorna med IT är att den kan förena människor. Det behöver inte enbart vara människor i ett och samma land, utan även medborgare med annan härkomst. För att detta skall kunna fungera så måste alla ha kunskap och möjlighet att använda sig av IT. Utbildningsinsatser inom IT-området är ett måste för att uppnå den kompetensnivå, som kommer att behövas för användningen av IT. Det är här skolan kommer in i bilden. Det kommer att krävas IT-insatser i skolan för att framtida generationer skall besitta grundkunskaper inom IT (Kristiansson- Karlstedt, & Norlander, 2004/05). 13

18 IT i skolan I denna motion, 2004/05:Ub302, tas det upp många aspekter kring IT. Fokus ligger på, som även framgår av namnet, på hur IT kan och bör användas i skolan. I motionen så tar författaren upp bland annat det som beskriv här nedan (Billström, 2004/2005). IT gör att skolan kan effektivisera sina arbetsmetoder och organisation. Om elever och lärare har tillräcklig IT-kompetens, så får de tid över till annat Om IT blir en del av utbildningen så skulle eleverna kunna förstärka sin kunskap på nya sätt. Genom Internet så kan eleverna undervisas av lärare i andra delar av landet, eller i andra länder. Man skulle kunna genomföra grupparbeten med elever från andra skolor, eller rentav med elever i andra länder. Detta ger också ökad förståelse för andra kulturer och ökar dessutom integrationen inom Sverige. IT erbjuder goda möjligheter att dokumentera elevernas kunskaper i s.k. portföljsystem, eller portfoliometodik. Detta innebär att eleven, allteftersom uppgiften genomförs, så dokumenteras detta elektroniskt. Eleven kan själv se vilka framsteg han eller hon gör. Vid utnyttjande av ovanstående system kan lärare följa varje elevs kunskapsutveckling och på ett tidigt stadium se var eventuella resurser bör sättas in. Klassföreståndare får en bra överblick i hur eleverna klarar sin utbildning, även i ämnen som de inte själva undervisar i. Rättning av prov kan också till viss del automatiseras. Skolans hemsida kan fungera som en databas där presentationer och anteckningar från elevernas ämne läggs ut. Eleverna skulle kunna samarbeta med varandra i grupparbeten genom uppkoppling mot skolans server, och e-posta färdiga uppgifter till sina lärare. Lärare skulle kunna få tillgång till kollegors erfarenheter. Uppkopplade lärare kan göra framgångsrika upplägg för lektioner tillgängliga för andra, utbyta erfarenheter med kollegor oberoende av avstånd och minska tiden som krävs för planering. IT innebär också att lärare kan få tillgång till flexibel fortbildning på distans. Lärare kan använda IT för att mer effektivt kunna hantera scheman, betygsättning, närvaro, mätning av elevers prestationer mot kursplanens mål och uppföljning. Med IT så sparar lärarna mycket tid i administration, detta skulle istället kunna läggas på att hjälpa och utveckla eleverna. 3 METOD I detta kapitel beskrivs den metod som vi har valt för studien. Metoden används för att bearbeta och analysera den insamlade datan för att finna en slutsats. I metodbeskrivningen skall författarna, enligt Bjurwill (2001), visa sin metodmedvetenhet. Detta gör man genom att se hur ämnesval hänger ihop med metodval. Vårt ämnesval var att se på hur rektorer tolkar begreppet IT-kompetens. Detta jämfördes sedan med vad dem olika nationella måldokumenten säger, vad dem övriga politiska dokument säger och vad dem olika IT-projekten menar att IT-kompetens är. Vi använde oss av en kvalitativ ansats där åtta intervjuer spelade en viktig roll. Vi valde därför att använda oss av en kvalitativ ansats då vi ville skapa oss en djupare kunskap om vårt ämne. För att beskriva vissa begrepp använde vi oss av deskriptiv kunskap. 14

19 3.1 Kunskapskaraktärisering Kunskapskaraktärisering är att ange vad det är för typ av kunskap som skall utvecklas och detta bör analyseras för att veta vad den utvecklade kunskapen är värd. Detta är i sin tur nödvändigt för att kunna fastställa strategin för utvecklingsarbetet. (Goldkuhl, 1998) Deskriptiv kunskap Med deskriptiv kunskap, d.v.s. egenskapsbestämmande kunskap, menas att man beskriver någon egenskap hos en kategoriserad och studerad företeelse (Goldkuhl, 1998). Vi redogjorde för hur utvecklingen inom IT har sett ut, med början på 1960-talet fram till dagens datum. Vi beskrev även vad som framkommit, gällandes IT-kompetens, i olika IT-projekt. Dessutom, avsåg vi att beskriva vad som skrivits i olika politiska dokument angående IT-kompetens. När vi slutfört detta arbete så hade vi ha en bred bas att stå på för att kunna göra en väl genomförd analys och för att kunna sammanställa våra slutsatser. 3.2 Kvalitativ ansats Vid val av undersökningsansats väljs antingen att göra en kvalitativ eller en kvantitativ undersökning. Vi genomförde, i vår studie, ett antal intervjuer av kvalitativ karaktär. Vi ville med dessa intervjuer få en djupare kunskap om de områden som berörs i vår problembeskrivning. Kvalitativa studier ger ofta forskaren en god grund för att förstå konkreta lokala skeenden. Om målsättningen är att få insikter om det grundläggande i en viss miljö, som t.ex. hur något konkret har utvecklats över tid, är det bra att använda sig av kvalitativa intervjuer. Kvalitativa metoder kännetecknas av att det går på djupet, men inte på bredden, och att de är flexibla. (Repstad, 1999) 3.3 Datainsamling Vi använde oss av två olika angreppssätt i datainsamlingen för att på så sätt få en så bred kunskapsbas som möjligt. Vi använde oss av intervjuer (primärdata) och eget analyserande för kunskapsutvecklingen Intervjuer Vi genomförde åtta stycken intervjuer med rektorer på olika skolor i berörd kommun. Till dessa intervjuer hade vi en intervjumall som stöd, men vi försökte föra en levande diskussion kring ämnet. Enligt Kvale (1997) så bygger forskningsintervjun på vardagens samtal. Han menar att den är en form av ett professionellt samtal. Även Svenning (1996) för en diskussion kring olika typer av intervjuer. Dessa är strukturerade-, ostrukturerad- och semistrukturerade intervjuer. Den semistrukturerade intervjun är en blandning av de två förstnämnda intervjuerna. I den semistrukturerade intervjun har intervjuaren en färdigformulerad mall att följa, men samtidigt som utökad förståelse kan uppnås genom ytterliggare diskussion. Vi valde denna form därför att vi ville ha jämförbarheten mellan intervjuobjekten samtidigt som vi ville ha en diskussion kring frågorna för att komma åt så kvalitativa svar som möjligt. Vi valde att genomföra intervjuerna tillsammans för att på så sätt undvika att missa viktig information. Våra tidigare erfarenheter av intervjuer är att det är svårt att uppfatta allt som respondenten säger. Det är därmed mer tillfredsställande om intervjun kan utföras av mer än en person. Den ene intervjupersonen kan fokusera på att föra en dialog med respondenten och den andre kan istället fokusera på dokumentationen av respondentens svar. Vi gick ett steg längre i intervjusituationen i och med att bandspelare också användes. På så sätt blev dokumentationen ännu mer tillförlitlig. 15

20 Kvale (1997) talar om den kvalitativa forskningsintervjun och ett antal aspekter knutna till den. Denna typ av intervju är uppbyggd utifrån en viss huvudstruktur, vilken vi avser redogöra för i detta kapitel. Denna struktur använde vi oss av och hade vår utgångspunkt i när vi utförde våra intervjuer. Den kvalitativa forskningsintervjuns förståelseform tar sin form i tolv aspekter. Nedan beskrivs en reviderad upplaga där vi fokuserade på ett visst antal aspekter när vi utförde våra intervjuer: Genom intervjuerna ville vi nå beskrivningar av olika aspekter kring begreppet IT-kompetens (deskriptiv kunskap). Genom våra intervjuer ville vi få fram hur rektorer tolkade begreppet ITkompetens. Det visade sig att tolkningarna skiljde sig mellan de olika rektorerna. För att synliggöra vilka tolkningar som återkom valde vi att gradera frekvensen av svaren. För att ytterligare kunna dra vissa slutsatser kring vad IT-kompetens innebar för lärare och elever så efterfrågade vi beskrivningar av specifika situationer och handlingar, bland annat i vilka situationer IT användes på skolan (specifik kunskap). Fokusering under intervjun ligger på bestämda teman, vilka i vårt fall var Lärares och elevers gemensamma IT-kompetens, Lärarens IT-kompetens, samt Elevens IT-kompetens. Intervjun bör inte vara strängt strukturerad med standardiserade frågor, men den bör heller inte vara helt icke-styrande. Vi hade ett antal frågor formulerade (se Bilaga 1), men hoppades på en diskussion mellan oss och respondenten. I och med att båda var medverkande vid intervjuerna så hade vi hela tiden möjlighet att tänka ett steg längre för att på sätt kunna ställa följdfrågor. Detta för att på så sätt få respondenten att utveckla sina svar så mycket som möjligt. Vi använde oss, i vår uppsats, av intervjuer för att få större belägg i våra resultat. Vetenskapsrådet har bearbetat Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR) tidigare formulerade principer kring intervjuer och utformat ett antal etiska regler som bör beaktas. Detta s.k. individskyddskravet innebär att deltagare, försökspersoner och informanter inte får komma till skada (Gustafsson et al, 2005). Vi informerade respondenterna om uppsatsens syfte samt svarade på deras ytterligare frågor om uppsatsen, om sådana fanns. Vi skickade även ut vår intervjumall till respondenterna så att de skulle kunna förbereda sig inför vårt möte. Urvalet bland respondenterna skedde helt slumpmässigt bland de rektorer som fanns inom den berörda kommunen. Det togs därmed inte hänsyn till vilket intresse eller vilken kunskap de hade om IT. Deltagandet var helt frivilligt från respondenternas sida och de blev upplysta om att deltagandet var helt anonymt. Vi valde ut tio rektorer som skulle deltaga, men av dessa tio tackade två stycken nej på grund av tidsbrist. Vi ansåg dock att åtta intervjuer skulle räcka som underlag till att göra resultatet tillförlitligt. Intervjuerna som genomfördes var muntliga och svaren dokumenterades skriftligt. Det skriftliga materialet var inget som sparades utan förstördes efter att resultaten sammanställts. Respondenternas svar användes enbart för att vi skulle uppfylla vårt syfte, vilket var att utifrån vår problembeskrivning ta reda på vad rektorer anser att IT-kompetens är för elever och lärare. Vi ville sedan jämföra rektorernas tolkningar med vad nationella måldokument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är. 3.4 Validitet och reliabilitet Malterud (1998) skriver att validitet avser att mäta det som är relevant i sammanhanget, medan reliabilitet avser att mäta det på ett tillförlitligt sätt. Man bör alltid sträva efter hög validitet och reliabilitet. 16