Landstinget Dalarna Årsredovisning 2014 Dnr: LD14/03413 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Bilaga: Måluppfyllelser 2014

Transkript

1 Årsredovisning 2014 Dnr: LD14/03413 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Bilaga: Måluppfyllelser 2014

2 Årsredovisningens målgrupp Landstinget Dalarnas årsredovisning lämnas av landstingsstyrelsen till landstingsfullmäktige. Den vänder sig både till landstingets politiker och externa intressenter. Årsredovisningen produceras av ekonomienheten. Landstingets organisation Tolk- och hörselrådet Handikapprådet Landstingsfullmäktige Revisorskollegium Patientnämnd Revisionschef Kansli Pensionärsrådet Landstingsstyrelse Landstingsstyrelsens arbetsutskott (AU) Lokala hälso- och sjukvårdsberedningar Central förvaltning HvB hälsovalsberedning Folkrörelseberedning Norra Hälso- och sjukvården Kultur- och bildningsnämnd Kultur- och bildning Nedansiljan Falun Borlänge Hjälpmedel Landstinget Dalarna Fastighetsnämnd Servicenämnd Landstings - fastigheter Landstingsservice Västerbergslagen Södra Gemensamma nämnder Bolag och stiftelser Tandvårdsnämnd Folktandvården Beställarenheten för tandvård Gemensamma nämnder Hjälpmedelsnämnden Dalarna (Värd: Landstinget Dalarna) Varuförsörjningsnämnden (Värd: Landstinget Uppsala) Gemensam nämnd för kostsamverkan i Mora (Värd: Landstinget Dalarna) Gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet (Värd: Borlänge kommun) Kommunalförbundet ambulanshelikopter Värmland-Dalarna (Värd: Landstinget Värmland) Kommunalförbund Region Dalarna Regionala forskningsrådet (RFR) FINSAM - samordningsförbund för rehabiliteringsinsatser Bolag och stiftelser Bolag AB Dalaflyget (ägarandel 32%) Dala Airport AB (ägarandel 40,8%) Älvdalens utbildningscentrum AB (ägarandel 75%) Stiftelser Stiftelsen Dalarnas Museum Stiftelsen Dalateatern Stiftelsen Musik i Dalarna Stiftelsen Dalarnas Forskningsråd (Dfr)

3 Innehåll Svensk hälso- och sjukvård behöver mer resurser! ur ett landstingsdirektörsperspektiv fokus mot Förvaltningsberättelse 7 Ekonomi 8 Personal 14 Miljö 19 MiT (medicinsk teknik och IT) 21 Trafik 22 Hälso- och sjukvården 24 LD Hjälpmedel 30 Tandvårdsförvaltningen 33 Beställarenhet för tandvård 35 Kultur- och bildningsförvaltning 36 Fastighetsförvaltningen 39 Landstingsservice 41 Kostsamverkan Mora 44 Patientnämnden Dalarna 46 Bolag, kommunalförbund, stiftelser och gemensamma nämnder 47 Finansiella rapporter 51 Resultaträkning 51 Kassaflödesanalys 52 Balansräkning 53 Noter 54 Investeringsredovisning 59 Investeringar hälso- och sjukvård och IT 60 Fastighetsinvesteringar 60 Nyckeltal Redovisningsprinciper 62 Revisionsberättelse Tabellförteckning 66 Ekonomisk ordlista 67

4 Svensk hälso- och sjukvård behöver mer resurser! Landstinget Dalarna redovisar ett underskott på 175 miljoner kronor för år Det är varken acceptabelt eller hållbart. Framför allt är det hälso- och sjukvården som har ett stort negativt resultat. Detta delar Landstinget Dalarna med de flesta andra landsting och regioner. Det visar samtidigt att svensk hälso- och sjukvård är i skriande behov av mer resurser från staten för att klara framtida utmaningar och för att kunna följa med i den snabba medicinska och tekniska utvecklingen. Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård kan inte fortsätta leverera underskott på underskott. Därför har ett stort arbete påbörjats för att i grunden genomlysa landstingets samtliga verksamheter. Detta arbete ska leda fram till en struktur- och förändringsplan som ska ligga till grund för budget 2016 och finansplan Beslut kommer under landstingsfullmäktige i juni. I bokslut 2014 finns ett par poster som är värda att särskilt nämnas, poster som kostat mycket och som inte varit möjliga att påverka. Kostnaderna för kollektivtrafiken är ett exempel på en sådan post. Direktupphandlingen av busstrafiken i länet har inneburit att kostnaderna för landstinget under 2014 ökat med 58 miljoner mer än budgeterat. En annan sådan post är bemanningsproblem framför allt med att rekrytera viss läkar- och sjuksköterskekompetens. Utifrån detta har vi tvingas ta till dyra inhyrningslösningar. Det är inget önskvärt, men samtidigt ett nödvändigt ont för att kunna ge befolkningen den vård de behöver. Stafettproblematiken är en fråga som inget enskilt landsting ensamt kan lösa utan det måste till en gemensam reglering på statlig nivå. År 2014 har varit ett år som även präglats av nödvändiga satsningar. Under året har viktiga beslut tagits inom personalområdet. Beslut som börjat ge positiva resultat. Som exempel kan nämnas att för första gången någonsin var det fler sökande än antalet utannonserade tjänster till sjukskötersketjänster inom rättspsykiatrin. De flesta sökande var kommande utanför Dalarna. De utvecklingsprogram som beslutats om för primärvården och psykiatrin börjar ge resultat. Förutom det stora söktrycket till sjuksköterskor inom rättspsykiatrin kan konstateras att så många ST-läkare som nu finns inom dessa verksamheter har aldrig tidigare förekommit. För år 2015 är siktet inställt på mycket hårt arbete! Ett arbete som ska involvera samtliga verksamheter och samtliga anställda i landstinget. Vi måste komma tillrätta med de områden där vi har omotiverat höga kostnader i jämförelse med andra landsting och regioner. Ett genomlysningsarbete för att komma till rätta med problemen pågår nu för fullt. En plan kommer att tas fram med målsättningen att vi ska ha bra bemanning inom hälso- och sjukvården, att vi hela tiden ska utveckla verksamheterna och att vi ska ha en sjukvård som är tillgänglig och med hög patientsäkerhet. Verksamheterna inom Landstinget Dalarna ska bedrivas så kostnadseffektivt som det överhuvudtaget är möjligt! Detta är målsättningen med det arbete som nu pågår. Ingalill Persson (s) Ordförande landstingsstyrelsen 4 Årsredovisning 2014

5 2014 ur ett landstingsdirektörsperspektiv fokus mot 2015 Vi kan summera ett händelserikt, spännande och utvecklande arbetsår tillsammans med många engagerade medarbetare. Ett år som utgående från den bredd landstinget innehållsmässigt bjuder på innehållit såväl stora som mindre frågor inom de olika förvaltningarna. Samspelet med den politiska ledningen har fortsatt att utvecklats under året och i huvudsak kopplat till den övergripande samlade administrativa förvaltningen och vid den veckovisa ärendeberedningen. Organisation och ledning I det vardagsnära arbetet har det skett en stor förändring genom in- och utfasning av ny respektive avgående biträdande landstingsdirektör under året. Nya förvaltningschefer har rekryterats, anställts och introducerats inom tandvården respektive landstingsservice. Dnr: LD 14/03413 varje dag gör ett fantastiskt arbete men många kommer de närmaste åren att gå i pension och vi kommer att ha ett stort behov av att rekrytera nya medarbetare. Ett arbete som nu har intensifierats på flera olika sätt såväl nationellt som internationellt. Vi behöver alltjämt parallellt jobba för att utveckla och förbättra förutsättningar för de medarbetare som arbetar hos oss idag. Landstingsfullmäktige beslutade i november om en ny lönepolicy för Landstinget Dalarna. Lönepolitik för Landstinget Dalarna från 1991 har därmed omarbetats för att få en aktuell och landstingsgemensam värdegrund för lönebildning och lönesättning. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har även granskat Landstinget Dalarnas arbete med jämställda löner. DO bedömer att Landstinget Dalarna fullgjort skyldigheterna som gäller jämställda löner och har avslutat ärendet. Det mest påtagliga ur vårt perspektiv har varit en stor organisatorisk förändring inom hälso- och sjukvården. Förändringen består i att fyra divisionschefer har anställts för att leda fyra olika divisioner; psykiatriska specialiteter, medicinska specialiteter, kirurgiska specialiteter och primärvård. Genom vår nya och interna landstingsövergripande chefs- och ledarutbildning, som fått många goda omdömen, har vi kunnat börja möta nuvarande och framtida behov bra med för uppgiften väl förberedda medarbetare. Viktigare händelser under året Under april månad påbörjades ett stort förvaltningsövergripande arbete som går ut på att vi ska arbeta så effektivt som möjligt för att kunna ägna så mycket tid som möjligt åt våra patienter. Kort sagt går arbetet ut på att rätt person ska göra rätt sak i rätt tid. Arbetet är viktigt för att vi ska kunna klara vårt uppdrag mot patienterna och är ett långsiktigt förändringsarbete där våra medarbetare blir vår viktigaste resurs. Deras kompetens ska komma till sin rätta på bästa sätt och innebär ett utvecklat samarbete mellan olika förvaltningar. Det pratas idag ofta om personalbrist inom framför allt hälso- och sjukvården där det råder nationell brist på sjuksköterskor och läkare framför allt specialister. Landstinget Dalarna har cirka medarbetare som Utveckling av ett ledningssystem är något vi arbetat med under flera år i landstinget. Än är vi inte riktigt klara ur ett landstingsövergripande perspektiv men vi har under 2014 tagit flera viktiga steg och kommit en bra bit på väg. Några enskilda förvaltningar har arbetat fram sin strategi. Enkelt kan man säga att det är i ledningssystemet som våra gemensamma riktlinjer, arbetssätt och rutiner ska finnas och följas upp. Under året har det kommit synpunkter som handlar om yttrandefrihet och meddelarfrihet. En revision har genomförts som följd av detta. Det är mycket viktigt att poängtera att våra medarbetare har meddelar- och yttrandefrihet. Yttrandefriheten och meddelarfriheten är grundstenar i demokratin och Landstinget Dalarna. Den 1 januari 2015 träder en ny patientlag i kraft. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Ett stort förberedelsearbete har pågått under Efter att beslut fattats om att vi ska starta en verksamhet med ambulanshelikopter har det inneburit många förberedelser såväl verksamhetsmässiga, organisatoriska som lokalmässiga. Tillsammans med landstinget i Värmland har det under året bildats ett kommunalförbund för gemensam drift av ambulanshelikopter för de båda landstingen. forts nästa sida Årsredovisning

6 En ny forskningspolicy antogs 2014 som en del av utvecklingen av forskningen inom Landstinget Dalarna. Under 2014 har Landstinget Dalarna genomfört en förstudie för ett nytt intranät inklusive dokumenthantering och ledningssystem. När det gäller de externa kanalerna har förvaltningen av vår externa webbplats påbörjat planerna att lyfta hälso- och sjukvårdsinformation till den nationella webbplatsen 1177.se. Genom långvarigt strategiskt arbete har vi under året ökat vår närvaro betydligt i sociala medier. Fortsatta och viktiga utmaningar 2015 Visionen är att inga patienter ska skadas i Landstinget Dalarna. Kan vi minska risken för skador och arbeta patientsäkert mår våra patienter bättre och organisationen kan använda vårdplatser och resurser på ett bättre sätt. Patientsäkerhet och arbetsmiljö går hand i hand. Det systematiska arbetet med patientsäkerhet och det systematiska arbetsmiljöarbetet är grunden för en säker vård och en god arbetsmiljö. Dessa områden behöver ständigt följas upp och vidareutvecklas i samklang med vårdens utveckling. Under november och december arrangerades tre föreläsningar som vände sig till första linjens chefer och ledningspersoner med syfte att stärka kunskaperna inom dessa områden. Sommaren 2014 kan summeras till att den fungerat relativt bra trots problem med bemanningen. Patienttrycket har inte varit så högt som tidigare år hos de flesta av våra verksamheter och kliniker. Vi har haft ett gott samarbete med kommunerna som tagit hem sina färdigbehandlade patienter. Även samarbetet mellan verksamheter inom landstinget har fungerat bra under sommaren, vilket har bidragit till att sommaren fungerat relativt bra Vi står inför stora utmaningar med att hålla ekonomin i balans och under våren kommer en genomlysning av våra verksamheter inom hälso- och sjukvården att ske vilken ska leda fram till en struktur- och förändringsplan. Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör Lars-Olof Björkqvist Biträdande landstingsdirektör 6 Årsredovisning 2014

7 Förvaltningsberättelse Ett hälsosammare Dalarna Ordning och reda i ekonomin tillsammans med en tillgänglig hälso- och sjukvård är förutsättningarna för att Landstinget Dalarna ska nå visionen om ett Hälsosammare Dalarna. Förvaltningsberättelsen är en uppföljning av landstingsplan och finansplan I landstingsplanen anger politikerna visionen om Ett hälsosammare Dalarna och politikens inriktning och uppdrag för Ekonomi Personal Miljö MiT Medicinsk teknik och IT Trafik Hälso- och sjukvård Tandvård Kultur- och bildning Landstingsfastigheter Service I finansplanen finns de ekonomiska förutsättningarna med skattesats, budget, investeringar och finansiella mål, för verksamhetsåret 2014 och framtida planer. Driftbudgeten för 2014 omsluter 7,3 Mdkr som fördelas till styrelser och nämnder. Ett generellt krav på kostnadsminskningar motsvarande en halv procent åläggs samtliga verksamheteter. I hälso- och sjukvårdens budget för 2014 finns dessutom besparingsåtgärder som ska kompensera för tidigare års underskott. Det budgeterade resultatet för 2014 är 128 Mkr, resultatet är -175 Mkr. Skattesatsen är oförändrad, 11,16 kr. Årsredovisning

8 Ekonomi Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Ekonomi i balans ordning och reda i ekonomin Finansiering för framtida pensionskostnader ska säkerställas Det ackumulerade underskottet ska återställas Ekonomin ska möjliggöra investeringar för framtiden Sociala bokslut ska kunna presenteras under planperioden Måluppfyllelse p p 1) Placerade pensionsmedel ; 402 Mkr, ; 415 Mkr. mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Tabell 1 Måluppfyllelse ekonomi Ekonomin är inte i balans och ytterligare placeringar av medel för framtida pensionsutgifter har inte kunnat göras under Det ackumulerade underskottet planeras enligt budgetbeslut i landstingsfullmäktige att återställas Det förutsätter dock att pågående genomlysning av verksamheten inom hälso- och sjukvården får beräknad positiv effekt på ekonomin. Investeringar för framtiden har inte gjorts i den omfattning som planerat under dels för att finansiera det omfattande pensionsåtagande som finns utanför balansräkningen och dels för att möta oväntade händelser utan att förändringar behöver göras i verksamheten. Behovet av investeringar varierar mellan åren. Målet är att landstinget med egna medel ska finansiera ny- och återinvesteringar i fastigheter och inventarier. Likviditeten ska vara så stark att upplåning inte behöver ske. Utvecklingen under 2014 av de fyra målen framgår av tabellen. De finansiella målen för resultat, soliditet, likviditet, upplåning och investeringar uppfylls inte Resultat 2013 Finansiella mål och Finansiell analys Budget 2014 Resultat 2014 Resultat 1,8 1,7-2,3 Resultatet enligt balanskrav skall vara ett överskott på minst 2 procent av skatte- och statsbidragsintäkter, % Soliditet Soliditeten skall öka med minst 3 procentenheter per år, % Likviditet exkl. placerade pensionsmedel Likviditeten skall fortlöpande vara sådan att långsiktig bestående upplåning inte behöver ske, Mkr Upplåning, Mkr Investeringar Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100 procent vara självfinansierade sett över en fyraårsperiod, % Tabell 2 Finansiella mål Landstingets långsiktiga mål för en god ekonomisk hushållning mäts i fyra perspektiv. Resultatet ska vara ett överskott på 2 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte- och statsbidragsintäkter och soliditeten ska förstärkas. Överskott och en bra soliditet behövs Ekonomiskt resultat (Bokslut 2013 anges inom parentes) Årets resultat är ett underskott på -175 Mkr (-99 Mkr). Det budgeterade resultatet var ett överskott på 128 Mkr. Verksamhetens intäkter, Mkr (1 150 Mkr), ökar med 5,4 procent. De ökade verksamhetsintäkterna beror framförallt på en ökning av statsbidrag för asylsökande 20 Mkr och statsbidraget för minskad sjukfrånvaro 25 Mkr (22 Mkr). Statsbidraget har enligt normerande redovisningsregler flyttats från finansiering. till verksamhetsbidrag fr o m bokslut Verksamhetens kostnader, Mkr (8 071 Mkr) ökar med 6 procent (3,5 %). Stora kostnadsökningar finns, se tabell nedan. (Mkr) Procent, % Personalkostnader Inhyrd personal Kollektivtrafik inkl sjukresor Läkemedel 48 6 Tabell 3 Kostnadsökningar 8 Årsredovisning 2014

9 Verksamhetens nettokostnader, skatte- och statsbidragsutveckling ett negativt samband 2014 Verksamhetens nettokostnader uppgår till Mkr (7 309 Mkr). Nettokostnaderna har i löpande priser, exklusive jämförelsestörande post 2013 ökat med 453 Mkr (6,6 %). procent 8,0 6,0 4,0 2,0 Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling, procent 0,0 År Skatte- och statsbidragsutveckling Nettokostnadsutveckling Diagram 1 Skatte, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling Skatte- och statsbidragsutvecklingen uppgår till 3 procent. Landstinget Dalarnas utdebitering uppgår till 11,16 kr medan landstingens medelutdebitering 2014 var 11,26 kr. Medelutdebiteringen är inte justerad för skatteväxlingar för t. ex. trafik och hemsjukvård. Balanskravsresultat Enligt kommunallagen ska landstinget ha ekonomisk balans vilket innebär att resultatet ska vara ett överskott. Årets balanskravsresultat är ett underskott på -175 Mkr. Landstinget har sedan införandet av balanskravet 2000 ett samlat underskott till och med 2013 på 803 Mkr. I den finansplan som beslutades av landstingsfullmäktige i november beslutades med åberopande av synnerliga skäl att justera det ackumulerade underskottet med 679 Mkr till 124 Mkr. I och med årets resultat uppgår därmed det ackumulerade underskott som ska återställas till 299 Mkr och sammanfaller med det bokförda negativa egna kapitalet. Balanskrav Det egna kapitalets utveckling och soliditet Eget kapital minskar med årets resultat -175 Mkr till -299 Mkr. Pensioner intjänade år 1998 eller senare redovisas som en skuld i balansräkningen, 2,3 Mdkr. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas däremot, i enlighet med gällande lagstiftning och regelverk, som ansvarsförbindelse. Dessa pensionsförpliktelser uppgick vid årets slut till 5,4 Mdkr. Om hänsyn tas till dessa skulle landstinget redovisa ett negativt eget kapital på -5,6 Mdkr. Vid utgången av 2014 uppgår den redovisade soliditeten till -8 procent. Om de pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse räknas med, blir soliditeten istället -149 procent. Den genomsnittliga soliditeten 2014 för landstingssektorn är 20 procent. Likvida medel inklusive pensionsportfölj Landstingets likviditet uppgick vid årets slut till 483 Mkr, vilket är 120 Mkr lägre än vid årets början. Pensionsportfölj I de likvida medlen ingår en pensionsportfölj med ett bokfört värde på 415 Mkr och ett marknadsvärde på 507 Mkr. Totalavkastning, inkl utdelning, exklusive avgifter, uppgår till 10,9 procent jämfört med index 17,4 procent. Syftet med pensionsportföljen är att över tid kapa likvidtopparna av de framtida pensionsutbetalningarna. Portföljens marknadsvärde är 7 procent av pensionsskulden vid årsskiftet på 7,7 Mdkr. (Mkr) Anskaffningsvärde Marknadsvärde Portföljandel Aktier % Räntor % Totalt Tabell 5 Pensionsportfölj Mer information om pensionsportföljen finns i not 19 till balansräkningen. I finansbudget 2014 ingår ytterligare placeringar med 200 Mkr per år (Mkr) Årets resultat -175 Fullmäktiges beslut om justering av ackumulerat 679 underskott Ingående resultatvärden balanskrav -803 Resultat att reglera enligt balanskrav -299 Tabell 4 Balanskrav Årsredovisning

10 Pensionsåtaganden Pensionsåtagandena (skulden) minskar med 49 Mkr på grund av att ansvarsförbindelsen minskar. Däremot ökar utbetalningarna från ansvarsförbindelsen. De totala pensionsutbetalningarna har ökat med ca 10 Mkr. Detta medför att pensionerna varje år tar mer utrymme i resultatet och av likviditeten. Eftersom den totala pensionsskulden minskar och pensionsportföljens marknadsvärde har utvecklats positivt minskar återlånade medel till verksamheten med 103 Mkr. Återlån av pensionsmedel (Mkr) Förändring Avgiftsbestämd ålderspension/individuell del Avsättningar pensioner Ansvarsförbindelse Totalt pensionsåtagande inkl löneskatt Finansiella placeringar för pensionsmedel, bokfört värde Finansiella placeringar för pensionsmedel, marknadsvärde Återlånade medel* *Rådet för kommunal redovisning har definierat begreppet återlån som skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel, angivna till marknadsvärde. Tabell 6 Återlån av pensionsmedel Upplåning Låneskulden består av lån från Kommuninvest, 200 Mkr och patientförsäkringen LÖF, 179 Mkr. Lånet till LÖF kommer att inlösas under 2015 på grund av det nya Europeiska regelverket för försäkringsbolag, Solvens II, ställer högre kapitaltäckningskrav på LÖF. Under året har ett lån på 100 Mkr från Kommuninvest omsatts. Landstinget har dessutom en checkräkningskredit på 400 Mkr som var outnyttjad vid årsskiftet. Investeringar Investeringstakten har avstannat under 2014 efter det att Dahlska Huset, Falu lasarett, blev klart under Flera stora projekt har skjutits på framtiden. På Falu lasarett pågår t ex ombyggnad av kemlab, ny ambulansstation, patienthotell samt dagkirurgi. I Mora planeras en ny vårdbyggnad för att möte krav på ändamålsenliga lokaler. Även på närsjukhusen i Avesta och Ludvika pågår och planeras omfattande ombyggnationer. Fastighetsinvesteringarna är 177 Mkr, IT-investeringar uppgår till 80 Mkr och investeringar inom Hälso- och sjukvården till 108 Mkr, varav för ambulanshelikopter 19 Mkr. Mer information om investeringarna 2014 finns under avsnittet finansiella rapporter. 600 Investeringar, Mkr Mkr År Diagram 2 Investeringar 10 Årsredovisning 2014

11 Verksamheternas ekonomi (Mkr) Resultatnetto Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvård Central förvaltning/ Hälsoval (beställare) Central förvaltning/ övrigt Finansförvaltning Hjälpmedel Landstinget Dalarna Fastighetsnämnd Servicenämnd Gemensam nämnd för kostsamverkan Kultur och bildningsnämnd Tandvårdsnämnd Folktandvården Beställarenheten Budgetnetto inkl avkastningskrav Budgetavvikelse Patientnämnd Revision Hjälpmedelsnämnden Dalarna Justering LsD, BTV Summa driftredovisning Skatter, statsbidrag, finansnetto Årets resultat Tabell 7 Verksamheternas ekonomi Hälso- och sjukvård Sammantaget redovisas för Hälso-och sjukvården ett resultat motsvarande -287 Mkr. Funktionsområde (Mkr) Resultat 2014 Medicin -45 Kirurgi -92 Psykiatri -49 Primärvård -36 varav Hälsoval -34 Övrigt -65 Totalt -287 Tabell 8 Resultat per funktionsområde, hälso- och sjukvård Den generella kostnadsnivån i hälso och sjukvården var vid årets början 135 Mkr högre än anvisad ram. Motsvarade kostnadssänkningar har inte realiserats och bidrar därför i hög grad till det stora underskottet. Därutöver är kostnadsutvecklingen under 2014 framförallt relaterad till sjukvårdsbehov, personalkostnader och läkemedelskostnader. Befolkningsutveckling och medicinsk utveckling har medfört ett ökat sjukvårdsbehov, särskilda insatser har därför gjorts för att försöka uppnå vårdgarantin. Personalkostnaderna har eskalerat på grund av bemanningsproblemen. Särskilda satsningar har måst göras i samband med löneöversyn, kostnader för övertid och mertid har ökat på grund av vakanser och inhyrda läkare och sjuksköterskor har ökat kraftigt. Det är främst inom psykiatri och primärvård som stafettläkare har använts. Verksamhet i Dahlska huset fortsätter att belasta resultatet mer än budgeterat, bl a beroende på vissa lokalanpassningar som innebär högre kostnader för både lokaler och material. Åtgärdsplan III för ekonomi i balans som bygger på olika typer av personalåtgärder beslutades under Den enskilt största och viktigast åtgärden var förändring av hittillsvarande arbetstidsmodeller. Detta förändringsarbete har fortsatt även under Svårigheter i förändringsarbetet har dock uppstått bl.a. till följd av den nationella sjuksköterskebristen vilket medfört bemanningsproblem bland flera kliniker. Nya dyra läkemedel, bland annat Noak och Hepatit C har medfört att kostnadsnivån för läkemedel överstiger normal ökningstakt. Hepatit C har kostat 27 Mkr 2014 Central förvaltning Resultatet för centralförvaltningen uppgår till -37 Mkr. Varav Hälsovalsenheten, beställare Hälsoval Dalarna, redovisar ett resultat på -5 Mkr. Hälsovalsenhetens resultat beror bl.a. på ökade kostnader för besöksersättning och höjd ersättning för extern provtagning. Ersättning till de privata vårdcentralerna för reglering av resultat 2013 enligt över- och underskottsmodellen belastar Hälsovalsenhetens resultat med 1,8 Mkr. Kostnaderna för kollektivtrafiken, inklusive sjukresor, har ökat med ca 58 Mkr. Kostnadsökningen är dels en konsekvens av nytt avtal för trafiken fr om halvårsskiftet dels att det för närvarande saknas avtal mellan landstinget och kommunerna om kostnadsfördelning av driftbidraget. Det avtalslösa tillståndet innebär att kostnaderna fördelas 50/50 mellan landstinget och kommunerna vilket medför en överföring av trafikkostnader från kommunerna till landstinget med ca 20 Mkr. Årsredovisning

12 LD Hjälpmedel Resultatet för Hjälpmedel Landstinget Dalarna uppgår till 4 Mkr. Den främsta orsaken till överskottet är att de kostnader som budgeterades för nya lokaler inte har använts. Personalkostnaderna är också lägre än budgeterat vilket beror på problem med att rekrytera audionomer samt frånvaro i form av föräldraledighet. Samverkan mellan sju län (7-klövern) inom bl. a upphandling ger möjlighet att påverka sortiment och pris i större utsträckning än att arbeta med upphandlingen i respektive län. Avtalet för inköp av hörapparater gav kraftigt sänkta priser för avtalsperioden vilket innebär att snittpriset på en hörapparat minskat med ca kr. På årsbasis ger det en kostnadsminskning på ca 5 Mkr. Den gemensamma hjälpmedelsnämnden med Dalarnas kommuner har för sitt första verksamhetsår ett underskott med 0,6 Mkr. Fastighetsförvaltning Avkastningskravet på Landstingsfastigheter för 2014 var 19 Mkr, resultat blev 20,Mkr, 2 Mkr högre än avkastningskravet. Största anledningen till resultatförbättringen är fortsatta besparingar på energikostnader, som i sin tur delvis beror på att 2014 var cirka 17 procent varmare än ett så kallat normalår. Landstingsservice och Kostsamverkan Mora Under 2014 har Landstingsservice ett avkastningskrav på 2 Mkr. Resultatet är ett överskott på 6 Mkr. Kostsamverkan Mora har ett överskott på 0,4 Mkr. Kultur- och bildningsförvaltning Resultatet är ett underskott på -0,5 Mkr. Den största bidragande orsaken till underskottet är Musikkonservatoriet där färre elever bidrar till lägre intäkter både för gymnasieskolan och den kompletterande utbildningen. Enheten för Scen, dans och konst samt Mentalvårdsmuseet visar också ett underskott. Tandvårdsförvaltning och beställarenhet Folktandvårdens landstingsbidrag minskades med ca 1 Mkr inför Resultatet är ett överskott på 1 Mkr. Verksamheten har lyckats genom ökad kostnadsmedvetenhet samt ökade produktionsintäkter trots större vårdtyngd i barntandvården. Beställarenhetens ekonomiska resultatet är ett överskott. Överskottet beror på att kännedomen om den nya tandvården vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning ännu inte nått fullt ut till allmänhet och sjukvårdspersonal. Över- och underskottshantering för Hälsoval, Folktandvården och Hjälpmedelsnämnden Dalarna Hälsoval Årets justering för primärvården innebär en nedskrivning av bokfört resultat från -34,4 Mkr till -11,8 Mkr. I analysen har identifierats faktorer som bedöms påverka det resultat som ska regleras. De väsentligaste faktorer som har tagits hänsyn till är utökade jouruppdrag, ett större ansvar för asylsökande, språkutbildning av utländska läkare samt effekten av att man på grund av brister i ordinarie bemanning inte har kunnat nyttja ST-tjänster inom allmän medicin. Det ackumulerade resultatet fr o m 2013 uppgår därmed till ett underskott på -15,9 Mkr. Folktandvården Folktandvårdens resultat efter avkastningskrav är ett överskott på 1,2 Mkr. Analysen av resultat och måluppfyllelse visar att någon justering inte behöver göras. Detta innebär att tandvården har ett ackumulerat överskott på 2,9 Mkr fr o m Hjälpmedelsnämnden Dalarna Kommunerna i Dalarna samt Landstinget Dalarna har fr o m 2014 en gemensam nämnd, kallad Hjälpmedelsnämnden Dalarna, för att samverka kring hjälpmedelsverksamheten. Landstinget är värdkommun och Hjälpmedelsnämnden ingår i landstingets organisation. Finansiering sker via abonnemang, försäljning/uthyrning av hjälpmedel, tillbehör och förbrukningsmaterial samt försäljning av tjänster till kommunernas och landstingets verksamheter. Grundprincipen är att självkostnadspriser ska gälla. Det årliga resultat som uppstår ska fördelas mellan respektive kommun och landstinget i proportion till nyttjandet av hjälpmedel. Fakturerade belopp är basen för beräkning av respektive parts andel. Årets resultat är ett underskott på -0,6 Mkr. Eftersom resultatet understiger 1 procent av budgetomslutningen görs inte någon fördelning mellan parterna utan beloppet kvarstår som en framtida regleringspost under eget kapital hos landstinget. 12 Årsredovisning 2014

13 Omvärldsanalys Landstingen redovisar 2014 ett samlat överskott på drygt 3 Mdkr eller 1,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och en förbättring med cirka 5 Mdkr jämfört med året innan. Men det är inte så bra som det låter eftersom resultatet till hälften bärs upp av engångsintäkter från försäljningen av Ulleråkersområdet till Uppsala kommun samtidigt som resultatet 2013 kraftigt påverkades av engångseffekt av kalkylräntan vid beräkning av pensionsskulden (RIPS). Rensat för dessa tillfälliga poster försämras resultatet med ca 2 Mdkr jämfört med Landstingens nettokostnader, justerat för de tillfälliga posterna ökar med 5,4 procent mellan 2013 och Pris- och löneutvecklingen (LPIK) beräknas till 2,3 procent, vilket medför att volymutvecklingen blir 3 procent Det är en anmärkningsvärd snabb kostnadsutveckling som innebär att kostnaderna ökar mer än intäkterna. Vart tredje landsting redovisar underskott 2014 och vart tredje klarar ett resultat på 2 procent eller mer av skatter och statsbidrag, vilket brukar anges som gräns för god ekonomisk hushållning. Spridningen i resultaten är större än på flera år. Jämförelse med andra landsting Uppgifter hämtade från SKLs samanställning av preliminära bokslut Resultat Mkr Nettokostnadsutveckling 1 % 6,6 4,3 6,6 4,1 5,4 Volymutveckling 2 % 4,3 2,0 4,3 1,8 3,1 Soliditet % Dalarna Gävleborg Västmanland Värmland Riket 1) Jfr avser justerad nettokostnad 2014 i förhållande till 2013 exklusive AFA-återbetalning men inkl. statsbidrag för minskad sjukfrånvaro. 2) Pris- och löneutveckling (LPIK) 2014 uppgår till 2,3 %. Tabell 9 Jämförelse andra landsting Årsredovisning

14 Personal Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Säkerställa kompetensutveckling och kompetensförsörjning Chefer skall få rätt förutsättningar att vara goda ledare och genom sitt ledarskap engagera personalen De goda exempel ska tas tillvara och spridas inom hela landstinget I Landstinget Dalarna förekommer inte delade turer Alla anställda skall ha en individuell utvecklingsplan Landstinget Dalarna skall ha en god facklig samverkan Heltid är en rättighet, deltid är en möjlighet för anställda inom landstinget Måluppfyllelse p p p mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Tabell 10 Måluppfyllelse personal En ny personaldirektör Anna Cederlöf anställdes juni Ett förtydligande kring kollektivavtalsreglering avseende måltidsuppehåll har genomförts. Två omfattande upphandlingar har genomförts, ett nytt personaladministrativt system och ett nytt företagshälsovårdsavtal. En ny rekryteringsprocess har arbetats fram. Det nya underlaget för Mål- och utvecklingsamtal (MUsamtal) har färdigställts och börjat användas. Personalenheten har varit aktiv i olika rekryteringssammanhang, Landstinget Dalarnas har deltagit i Rekryteringsresa till Nederländerna Mingelkvällar för blivande sjuksköterskor PRAO-verksamhet för niondeklassare Förberedelsearbete inför skid-vm 2015 Förberedelsearbete, CIREK, för att samla internationellt rekryteringsarbete inom en enhet Kompetensförsörjning Inom kommande tio år kommer drygt 40 procent av dagens personalstyrka ha fyllt 65 år. Landstinget Dalarna har redan idag kompetens/personalbrist inom flera yrkesområden, därför är rekryterings- och utbildningsinsatser ett av de viktigaste områden inom HR. Enligt Arbetsmiljöenkäten har drygt 40 procent av verksamheterna tagit fram individuella kompetensutvecklingsplaner till alla sina medarbetare, drygt 50 procent svarar att del av medarbetarna fått kompetensutvecklingsplan. I det Regionala utbildnings- och kompetensområdet samverkar Landstinget Dalarna med sex andra landsting om kartläggning och uppföljning av det regionala kompetensbehovet i Uppsala-Örebroregionen. Fortsatta riktade insatser och marknadsföring för att rekrytera fler läkare till allmänmedicin genom bl a deltagande i olika mässor och arrangemang. Ett utökat samarbete med RekryteringsLots, Samarkand, Eures och Region Dalarna har utvecklats, såväl internationellt, nationellt och lokalt. T ex Utrecht, Uppsala och med 12 Dalakommuner. En särskild kompetensförsörjningsgrupp riktad mot rekrytering av t ex sjuksköterskor och medicinska sekreterare har skapats. Nya, alternativa rekryteringsvägar har identifierats och ett förnyat koncept tas fram i dialog med landstingets utbildningschef. Satsningen på stimulansåtgärder för sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig inom bristinriktningar har fortsatt, exempelvis genom att studielön betalats ut för vissa prioriterade utbildningar. Förutsättningarna för att erbjuda undersköterskor möjlighet att via uppdragsutbildning utbilda sig till sjuksköterska har börjat utredas 14 Årsredovisning 2014

15 Prao-verksamhet har startats för elever på grundskolenivå. Intresset för detta är stort och finns det resurser så finns det planer för en utökning. Samarbete kring praktikplatser för arbetslösa ungdomar mellan 18 och 25 år med Arbetsförmedlingen och Swedbank har kommit i gång. Organisationen kring upphandling av bemanningsföretag har utvecklats eftersom antalet hyrsjuksköterskor ökat. Landstinget deltar också i ett pilotprojekt kring upphandling av personal anordnat av SKL Folktandvården har genomfört ett traineeprogram för tandsköterska. Under hösten 2014 startades en utbildning i samarbete med Folkuniversitet för tandsköterskor. Landstingsservice har upprättat en talangpool med syftet att uppmärksamma högpresterande medarbetare och uppmuntra dessa att stanna och vidareutvecklas inom förvaltningen. Talang(VPL)-processen innebär att såväl karriärvägar och ledarförmåga tydliggörs och därigenom bidrar till att skapa en attraktiv, flexibel och kompetent organisation. Medarbetare från talangpoolen kan ingå i projekt eller utföra utmanande uppgifter inom sin profession. Sedan en tid tillbaka har en av förvaltningens talanger fått en ny roll som teamledare Chefs- och ledarutvecklingsprogram Syftet med det koncernövergripande chefs- och ledarutvecklingsprogrammet är att erbjuda en processinriktad sammanhållen chefsutbildning i Landstinget Dalarna så att cheferna blir bättre rustade och får en ökad förståelse för vad det innebär att leda, bemanna, producera och förbättra i en organisation som ständigt förändras. Programmet utvecklas i samarbete med landstingets olika förvaltningar och specialist- och stödfunktioner. Chefsprogrammet pågår under ett och ett halvt år och bygger på tre block: introduktion, förbättringskunskap och personlig utveckling. Därefter ingår cheferna i nätverk som träffas 2-4 tillfällen per år. Under 2014 har 17 verksamhetschefer och 60 första linjens chefer påbörjat chefs- och ledarutvecklingsprogrammet. Utvärderingen av de chefer som fullgjort sitt program visar att pedagogiken där teori vävs in med praktiska övningar, reflektion och verktyg är ett konstruktivt sätt att lära. Att få reflektera, utbyta och dela erfarenheter tillsammans med andra chefer är värdefullt. Flera chefer betonar att de fått insikter om sig själva och sitt ledarskap där förbättringsområdena har fångats upp i en personlig utvecklingsplan. Landstingsservice har ett internt chefsutvecklingsprogram som startades under 2011 och har fortsatt under Chefsutvecklingsprogrammet är ett uppskattat inslag i chefernas vardag och syftar till kompetensutveckling och nätverkande för cheferna inom förvaltningen. Samtliga chefer träffas regelbundet för att utbildas inom bl.a. ledarskap, arbetsrätt, ekonomi, kommunikation, rehabilitering och projektledning. Chefsutvecklingsdagarna planeras att fortsätta under Folktandvården har påbörjat en chefstraineeutbildning i samarbete med Värmland, Örebro och Västmanland. Personalresurser Definitioner Personal inom hemsjukvården har tagits bort för 2012 och Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsättningsgrad. Eventuella tjänstledigheter är ej avdragna. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Per den 31 december respektive år har antalet anställda ökat med knappt 100 personer. Antalet faktiska årsarbetare ligger på samma nivå som föregående år. Sysselsättningsgraden har ökat från 95,6 procent 2013 till 96,0 procent Detta kan delvis förklaras med att antalet deltidsanställningar har minskat. Antalet deltidsanställningar fortsätter att minska, vilket syns i en ökad sysselsättningsgrad. Det finns två förvaltning som inte har några deltidsanställningar, Landstingsfastigheter och Patientnämnden. Antal anställda faktiska årsarbetare, heltid och deltid Antal faktiska årsarbetare Antal anställda varav heltid varav deltid Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Tabell 11 Antal anställda Årsredovisning

16 Arbetad tid Lönekostnader och kostnader för inhyrd personal Arbetad tid timmar, alla varav timanställda varav arbete under jour/ beredsk. läkare - varav mertid/övertid samtlig personal Tabell 12 Arbetad tid Valda personalkostnader (Mkr) Löner exklusive sociala avgifter Budget Resultat Resultat Inhyrd personal läkare Inhyrd personal övrigt Tabell 15 Lönekostnader och kostnader för inhyrd personal Den ackumulerade arbetade tiden för 2014 har ökat timmar (138,5 årsarbetare) jämfört med 2013 trots att 2014 hade en arbetsdag mindre än En förklaring till ökningen av arbetade tid kan hänföras till att sysselsättningsgraden har ökat något, andelen deltider har minskat med drygt 3 procent. Även timanställningars och jour/beredskapstiden visar en liten ökning på arbetade timmar. Däremot har mertid/övertid minskat från Arbetad tid förändring Yrkesgrupp/Kategori Tim Procent Sjuksköterskor m.fl ,3 Undersköterskor m.fl ,9 Läkare ,3 Tandläkare ,9 Tandsköterskor m.fl ,4 Adm/ledning ,3 Läkarsekreterare ,5 Rehab/Förebyggande ,6 Sjukhustekn/Lab pers ,3 Utb/Kultur ,8 Teknik ,4 Service ,8 Övrig personal 32 Summa Arbetad tid ,9 Tabell 13 Arbetad tid. förändring Arbetad tid personal anställda via bolag Läkare Sjuksköterskor Tabell 14 Arbetad tid, personal anställda via bolag Den arbetade tiden för anställda läkare via bolag har ökat med nästan timmar jämfört med 2013 och kan härledas till svårigheter att rekrytera läkare. Det är främst primärvården, psykiatrin och medicinska specialiteter som nyttjar hyrläkare. Hyrsjuksköterskorna står för nästan timmars arbetad tid, vilket motsvarar 23 faktiska årsarbetare. Lönerna för 2014 har kostat 160 Mkr mer än föregående år. Ökningen kan förklaras att anställda har blivit fler, särskilda satsningar på sjuksköterskor, sommarersättningar och andra ersättningar och incitament inom Hälso- och sjukvården. Beträffande inhyrda läkare har kostnaderna ökat med 33 Mkr för annan inhyrd personal har kostnaderna mer än fördubblats. Den största delen av ökningen står hyrsjuksköterskor för. Löneutveckling för identiska individer Löneutvecklingen för identiska individer, d v s personal som var anställda vid båda mättidpunkterna respektive uppgick till 2,16 procent. Motsvarande jämförelsevärde för 2013 var 4,65 procent. Jämförelserna här mellan respektive, år 2013 och 2014, ger ingen rättvisande bild, eftersom Landstinget ingick 2-åriga löneavtal från 1 oktober 2013 för perioden 1 april mars 2015 med flera av de kollektivavtalsbärande organisationerna, däribland Vårdförbundet och Läkarförbundet. Under året har också, vid sidan av den årliga löneöversynen, fasta lönetillägg lagts ut i vissa av Hälso- och sjukvårdens 24:7-verksamheter (dygnet runt 7 dagar i veckan) i syfte att med hjälp av extra löneincitament styra framförallt sjuksköterskeresurserna i den rådande bristsituationen till de mest störningskänsliga funktionerna. För vissa yrkeskategorier tillkommer också generella påslag på två nivåer fr o m som ingår i den nuvarande 2-åriga lokala uppgörelsen med Vårdförbundet. En adekvat jämförhet från ett år till ett annat blir möjlig att redovisa först när alla eller i vart fall det stora flertalet löneavtal är parallellställda till 1-åriga bindningstider. Kompskuld Läkarnas innestående kompensation för övertid, jour och beredskap, det s.k. kompberget, har reducerats med ca timmar. Den totala innestående kompensationen för övertid, jour och beredskap har minskat 16 Årsredovisning 2014

17 med drygt timmar. Från och med 2013 betalas den innestående kompskulden ut i januari. Kompskuld (Timmar/Mkr) Timmar Tkr Timmar Tkr Komp. personal övr Komp. läkare Total Tabell 16 Kompskuld Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden 2014 är 96,0 procent, en marginell ökning jämfört med 2013 (95,6%) Antalet deltidsanställningar har minskat med två procentenheter. 15,6 procent av landstingets kvinnliga medarbetare arbetar deltid. Bland männen är motsvarande siffra ca 8 procent. Köns- och åldersfördelning Åldersfördelningen är oförändrad jämfört med Åldersgruppen 60 år och äldre utgör 17 procent av totalantalet medarbetare, motsvarande ca 1450 personer. 33% Fördelning åldersintervall LD % 0-54 år 55-- år Diagram 3 Åldersfördelning, Landstinget Dalarna Medelåldern i landstinget är 46 år lika för kvinnor och män. De största pensionsavgångarna finns i yrkesgrupperna sjuksköterskor, undersköterskor och administratörer/ ledningspersonal. Andelen kvinnliga medarbetare är 79 procent. Ingen förändring har skett jämfört med de två föregående åren. Personalomsättning Den största personalomsättningarna finns bland rehab/ förebyggande och sjuksköterskor. Trots att rehab/förebyggande har den högsta personalomsättningen under 2014 har den sjunkit två procent jämfört med Personalomsättning bland sjuksköterskor är jämförbart med Personalomsättning per kategori 2014 Definition: Antal personer som slutat sin anställning i landstinget / antal anställda. Mäts1/1 och 31/12 och endast för tillsvidareanställd personal. Yrkesgrupp/Kategori (%) Sjuksköterskor m.fl. 8,6 8,5 Undersköterskor m.fl. 6,3 5,5 Läkare 7,2 7,2 Tandläkare 3,6 7,9 Tandsköterskor m.fl. 7,0 5,5 Adm/ledning 4,8 6,8 Läkarsekreterare 7,2 5,8 Rehab/förebyggande 8,5 10,4 Sjukhustekn/lab pers 7,5 5,8 Utb/kultur 7,1 6,3 Teknik 7,5 2,0 Service 5,0 3,6 Totalt 7,2 7,1 Tabell 17 Personalomsättning per kategori Antal avgångar 2014 (tillsvidareanställd personal) De flesta inom Hälso- och sjukvården har slutat av naturliga skäl, det är främst undersköterskor och sjuksköterskor. Av avgångarna är 46 procent pensionsavgångar. Inom folktandvården drygt 60 procent och inom Central förvaltning var 3 av 4 avgångar pensionsavgångar Förvaltning Slutat Varav pension Tandvårdsförvaltningen Tandvårdens - - beställarenenhet Förtroenderevisorer - - Central förvaltning Hälso- och sjukvården Kultur- och bildn förv 11 6 Landstingsfastigheter 1 1 Hjälpmedel LD Dalarna 7 4 Landstingsservice 14 5 Kostsamverkan Mora 4 1 Patientnämnden - - Hjälpmedel Dalarna 4 - Totalt Tabell 18 Antal avgångar Årsredovisning

18 Sjukfrånvaro 56 procent av våra anställda har ingen eller högst fem sjukdagar under året. Samma siffra 2013 var 55 procent. Den totala sjukfrånvaron ökade något under Andel tid med långtidssjukfrånvaro (60dager eller mer) är 55 procent. Korttidssjukfrånvaron håller sig stabilt runt 2 procent av ordinarie arbetstid. Kvinnor är oftare sjuka än män och sjukfrånvaron ökar med åldern, skillnaden mellan de yngre och äldre har dock minskat. Arbetsmiljö Inom Arbetsmiljöområdet har en upphandling och införande av ny Företagshälsovård genomförts med start Vid årsskiftet 2013 och 2014 infördes en reviderad arbetsmiljömodul i Synergi. Regelbundna genomläsningar av ärendetypningen i öppna synergiärenden för att kvalitetssäkra statistiken. Sjukfrånvaro uttryckt i procent av ordinarie arbetstid Korttidssjukfrånvaro (dag 1-14) uttryckt i procent av ordinarie arbetstid ,2 5,6 2,1 2,1 Tabell 19 Sjukfrånvaro Procent av ordinarie Totalt Kvinnor Män arbetstid 2014 Totalt 6,2 6,8 3, år 5,1 5,6 3, år 6,0 6,8 3,2 50- år 6,5 7,0 4,6 Tabell 20 Sjukfrånvaro ålder/kön Tillsammans med en arbetsgrupp ur CAMK (Central arbetsmiljökommitté) har ett utbildningsmaterial om Synergi tagits fram och kan nu erbjuda utbildningsbesök på arbetsplatser. Det har hållits sju arbetsmiljöutbildningar, två om Våld- och hot och fyra rehabutbildningar. Vi har deltagit i samverkansträffar med PersonalRehab och fackliga företrädare samt Försäkringskassan. Enligt Arbetsmiljöenkäten 2014 har två tredjedelar av verksamheterna en handlingsplan för arbetsmiljöarbete, drygt 80 procent har rutiner och lika många driver systematiskt arbetsmiljöarbete i samverkan. 18 Årsredovisning 2014

19 Miljö Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2014 Den egna verksamhetens miljöpåverkan ska minskas. Landstinget ska vara en aktiv och naturlig samverkanspart inom miljöområdet i Dalarna. De egna miljömålen ska utvecklas. Landstinget ska i så stor utsträckning som möjligt använda fordon som drivs med fossilfria bränslen Måluppfyllelse p mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Tabell 21 Måluppfyllelse miljö God miljö är en förutsättning för att skapa god hälsa. Det innebär att landstinget tar ansvar och arbetar kontinuerligt för att minska den egna verksamhetens miljöpåverkan. Utifrån de nationella miljömålen samt Dalarnas regionala miljömål har en landstingsövergripande miljöplan med mål och aktiviteter tagits fram. Utöver miljöplanen styrs det dagliga miljöarbetet av rutiner i Miljöhandboken som utgör landstingets miljöledningssystem. Den egna verksamhetens miljöbelastning ska minskas Landstinget har de senaste åren ökat medvetenheten kring miljömärkta livsmedel och matsvinn. Genom aktiva åtgärder har andelen miljömärkta livsmedel stadigt ökat, så även under Verksamheter inom Hälso och sjukvården samt folkhögskolorna arbetar aktivt med att minska matsvinnet. Inom Landstingsservice görs detta genom att förändra menyer, ge generösa möjligheter att justera beställningar samt informera och redovisa för verksamheterna hur mycket mat som kasseras. Mätningarna genomförs två gånger per år och kommuniceras till verksamheterna som procentuellt svinn samt kostnader. För att förebygga avfall och främja återbruk av möbler och andra varor lanserades LD-Returen under året. Det är en annonstjänst på intranätet för att synliggöra vilket överskott av möbler och varor som finns i landstingets verksamheter så att det kan komma till användning igen. På det sättet kan behovet av nyinköp minska vilket ger ett mer resurseffektivt landsting. En interaktiv miljöutbildning har tagits fram under året. Utbildningen ska ge samtliga medarbetare inom landstinget en grundkunskap i våra miljömål och vårt arbete för att minska miljöbelastningen. Utbildningen är dessutom en viktig del i att upprätthålla landstingets mål att arbeta enligt miljöledningssystemet ISO 14001:2004. Andra nämnvärda insatser inom miljöområdet 2014 är: Ökad källsortering på Mora lasarett i och med införandet av plaståtervinning. Folktandvården och Hälso- och sjukvården arbetar för att minska antibiotikaförskrivningen. Förstudie tillsammans med Landstinget Gävleborg avseende vård på distans. Flera verksamheter inom Kultur och Bildning ökar kontinuerligt användningen av digitala media vilket minskar både pappersförbrukning och resande. Miljöutbildningar för chefer och miljöombud samt miljöombudsträffar har genomförts. Fler verksamheter har tecknat miljökontrakt med Landstingsfastigheter. Fortsatt utveckling inom området energioptimering på de byggnader i länet som Landstingservice har driftavtal på. Landstingsservice har genomfört upphandling av tunga fordon där långtgående miljökrav ställts. Landstinget är en aktiv samverkanspart Ett allt tätare samarbete med kommunerna är en förutsättning för att gemensamt förbättra miljön i Dalarna. Detta sker främst via Länsstyrelsen men även direkt med kommuner i specifika ärenden. Under året har landstinget gått med i två arbetsgrupper som Länsstyrelsen leder. Det ena är ett avfallsförebyggande nätverk där bland annat Dala Avfall och Falu kommun Årsredovisning

20 ingår. Det andra nätverket är en samverkan för hållbar konsumtion inom länet. Det är ett samarbete mellan kommuner, landstinget, länsstyrelsen och skolor för att utbilda och påverka länsinvånarna till ändrade konsumtionsvanor. I nätverket har kultur- och bildningsförvaltningen representanter från bland annat museet. Den centrala miljöfunktionen, Säkerhets- och miljöavdelningen, samt flera av miljösamordnarna i förvaltningarna är aktiva i ett flertal nationella nätverk. Under året har landstingssamarbeten som syftar till att utreda varors miljö- och klimatpåverkan utökats. Inom Varuförsörjningen har landstingen bildat en grupp som specifikt utreder vilka material som minskar produkters miljö- och klimatpåverkan. De egna miljömålen ska utvecklas Varje år genomförs en översyn av den landstingsövergripande miljöplanen för att målen ska driva miljöarbetet framåt men ändå vara nåbara. Den landstingsövergripande miljöplanen ligger till grund för förvaltningars miljömål. De verksamheter som deltar i de årliga miljöutbildningarna reviderar i samband med detta sina respektive verksamheters miljömål. Landstingets revisorer genomförde en revision av miljöarbetet under Av rapporten framkom bland annat att landstinget bör jobba mer med siffersatta miljömål. Inom vissa områden finns det redan siffersatta mål som exempelvis livsmedel och förnyelsebar el. Inom andra områden kan målen konkretiseras. Revisionsrapporten pekar på brister i styrningen från Landstingsstyrelsen och brister i kopplingen mellan uppdragen landstingsplanen och våra miljömål. Fossilfria bränslen Landstinget har idag inga bilar som drivs av fossilfria bränslen. 20 Årsredovisning 2014