Omvärldsanalys. Övergripande prognos LD13/00585 Periodrapport oktober 2013

Transkript

1 LD13/00585 Landstingets samlade prognos per oktober pekar mot ett resultat enligt balanskravet på plus 133 mkr (+/- 20 mkr). Det är 6 mkr sämre än budgeterat. I prognosen ingår en tillfällig post, återbetalning från AFA 99 mkr. Inklusive RIPS-ränta, 228 mkr blir resultatet minus 95 mkr. Prognosen pekar på att verksamheternas nettokostnader blir 1,8 procent högre än budgeterat 2013, vilket är 125 mkr mer än planerat. Hälso- och sjukvårdens nettokostnader beräknas bli 130 mkr högre än budgeterat. Intäktssidan med skatter, statsbidrag och finansnetto beräknas öka med 20 mkr jämfört med budget. Övergripande prognos Den ekonomiska strategin för perioden fortsätter att präglas av arbetet med att balansera verksamheten inom de ekonomiska ramarna. Bakgrunden till beslutade besparingsåtgärder är bland annat ett stort ackumulerat underskott som skall återställas (932 mkr efter 2012), behov av strukturella åtgärder samt möjlighet att skapa utrymme för den framtida medicinska och demo grafiska utvecklingen. Landstingets samlade prognos för 2013 pekar mot ett resultat enligt balanskravet (exklusive RIPS) på plus 133 mkr. I bedömningen ingår en återbetalning från AFA med 99 mkr och prognosen är 6 mkr sämre än budgeterat. Prognosresultatet inklusive RIPS blir minus 95 mkr. Osäkerhets marginalen i bedömningarna ligger på +/- 20 mkr. Mkr Budget, bokfört resultat exkl RIPS inkl AFA och prognos jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Omvärldsanalys Analyser och bedömningar från SKL visar att BNP-tillväxten i Sverige förväntas öka måttligt de närmaste åren och man ser även tecken på en försiktig återhämtning internationellt. Hotet om ytterligare oro på de finansiella marknaderna kan inte sägas vara över. Arbetslösheten ligger kvar på drygt 8 procent, ungefär samma nivå som de senaste två åren, men förväntas minska något under nästa år. I SKLs oktoberrapport analyseras landstingens ekonomi och SKL pekar på att resultaten de senaste åren påverkas av tillfälliga poster. Tillskott från AFA i form av återbetalningar har förbättrat resultaten. Samtidigt har förändring av kalkylräntan påverkat resultaten negativt. Även i fortsättningen finns det långsiktiga problemet med att finansiera välfärden kvar. För att kunna möta de ökade förväntningarna på den offentliga sektorn, med stora barnkullar och många äldre, måste landstinget fortsätta effektivisera sin verksamhet. Pensionsavgångarna bland landstinget Dalarnas anställda kommer att öka väsentligt inom de närmaste åren, vilket medför ökade kostnader för pensioner. ack budget 2013 resultat 2013 prognos balanskrav

2 Befolkningsmängden i länet bedöms enligt SKL:s prognos öka något fram till Andelen äldre, som i Dalarna ligger över riksgenomsnittet, kommer att öka ytterligare. Under de första tre kvartalen 2013 hade Dalarna hade ett födelseunderskott, men samtidigt ett större positivt flyttnetto. Resultatet blev att Dalarnas befolkning ökade med 587 personer till invånare. Verksamhet Inom Hälso- och sjukvården pågår arbetet med vårdgarantiåtgärder. Under sommaren 2013 har en uppföljning av aktiviteter, kostnader och utveckling av väntetiderna genomförts. Situationen per september ser ut så här: Vårdgaranti (lag) Mål Dalarna Konsekvenser 0 Telefon PV 100% 91% samtal 7 Läkarbesök PV 100% 80% besök 90 1:a Läkarbesök 100% 78% besök 90 Operation/behandl. 100% 72% op/behandl Kömiljard (60 dagar) 60 1:a Läkarbesök 70% 62% 60 Operation/behandl. 70% 57% Kultur- och bildningsförvaltningen har under året arbetat med förändringar och utmaningar inom förvaltningen. Rekryteringar och iordningställande av nya lokaler har varit en del av det. Nya riktlinjer för stöd till ideella, idéburna organisationer och studieförbund samt för de politiska ungdomsorganisationerna har utarbetats. Patientnämndens ärenden har ökat med 3 procent till 1157 stycken under januari till oktober. Nämndens arbetssätt har succesivt ändrats, från att ta del av många enskilda ärenden till att försöka se övergripande trender och tendenser. Avvikelser tas regelbundet upp med hälso- och sjukvårdsdirektören. Aktuell information Planeringsarbetet för planperioden pågår. I juni fastställde Landstings fullmäktige Landstings- och Finansplan för planperioden. En slutlig version av Finansplanen beslutades i november av Landstings fullmäktige Införandet av det nya vårdinformationssystemet Take Care inom hälso- och sjukvården är i stort sett avslutat och har genomförts inom beräknade kostnadsramar. Under införandeperioden har tillgängligheten i vården delvis påverkats. Inom Hälsoval har hittills 46 procent av Dalarnas invånare aktivt valt vårdcentral sedan våren Cirka 13 procent (36 000) är listade vid någon av de fem privata vårdcentralerna i Dalarna, något som påverkar landstingets egna vårdcentraler på de orter som berörs. Landstingsfastigheters största projekt är Dahlska huset, den nya vårdbyggnaden vid Falu Lasarett. Byggnaden står nu klar och invigdes i samband med 150 årsjubileumet. Som en följd av den nya vårdbyggnaden tar nya projekt på Falu lasarett vid. Bland annat ombyggnad akutvårdsavdelning, ny ambulansstation, patienthotell samt dagkirurgi. Inom Folktandvården pågår en generationsväxling som påverkar produktionen negativt. Folktandvården kommer att klara obliga toriska åtaganden gällande barn- och ungdomstandvård, akut tandvård och vård till särskilda patientgrupper. Däremot kommer inte alla vuxna att kunna erbjudas den vård de efterfrågar. Det beror främst på en ökning av antalet asylsökande som utgör en prioriterad grupp inom Folktandvårdens ansvarsområde. Landstingservice ansvarar för fullservice på materialförsörjningen och övriga servicetjänster i nya vårdbyggnaden på Falu lasarett. Det finns ett politiskt förslag om att sammanslå Landstingsservice och Landstingsfastigheter, ett underlag till vidare handläggning har tagits fram. Inom Nämnden för kostsamverkan har det gjorts en översyn och omarbetning av avtalet mellan landstinget Dalarna och Mora kommun. Tilläggsavtalet ska nu upp till beslut i respektive fullmäktige. Verksamheten kommer att generera ett underskott som gemensamt ska täckas av landstinget och kommunen. 2

3 Ekonomi Budget förutsättningar I april gav landstingsfullmäktige Hälso- och sjukvården ett tilläggsanslag på 100 mkr medan Hjälpmedel, Servicenämnden och Tandvårdsnämnden fick avkastningskrav. Samtidigt minskades landstingets budgeterade resultat till ett överskott på 139 mkr Aktuell prognos utgår från det ekonomiska läget i oktober. Verksamhetens nettokostnader Driftredovisningen visar beräknade nettokostnader för landstingets verksamheter, exklusive skatteintäkter, statsbidrag etc. Landstingets ledning styr själv i stor utsträckning över nettokostnaderna genom att till exempel bestämma utbudsstruktur, personal struktur, behandlings metoder och patientavgiftsnivåer. Driftredovisning (Mkr) Prognos 2013 Budget 2013 Avvikels e Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvård , ,7-130,0 Central förvaltning/hälsoval , ,7 5,1 Central förvaltning/övrigt -551,3-560,2 8,9 Finansförvaltning -150,2-132,2-18,0 Fastighetsnämnden 18,7 21,0-2,3 Servicenämnden 8,7 2,0 6,7 Kultur- och bildningsnämnden -131,7-133,0 1,3 Tandvårdsnämnden -163,2-166,2 3,0 Tandvårdsnämnden, beställartandvård -28,9-28,9 0,0 Patientnämnd -4,2-4,2 0,0 Revision -5,7-5,7 0,0 Gemensam nämnd för kostsamverkan 0,0 0,0 0,0 Delsumma driftredovisning , ,9-125,3 Återbetalning AFA 99,0 0,0 99,0 Summa driftredovisning , ,9-26,3 I prognosen för 2013 beräknas verksamhetens netto kost nader (exklusive AFA) bli 125 mkr högre än budge terat (+/- 20 mkr). Trots en tilläggsbudget på 100 mkr visar Hälso- och sjukvårdens prognos att verksamheten kommer att kosta ytterligare 130 mkr eller 2,6 procent mer än budgeterat. Central förvaltning förväntas lämna ett överskott på 14 mkr, medan Finansförvalt ningen beräknas lämna ett underskott på 18 mkr, bland annat på grund av ökade pensionskostnader. Fastighetsnämnden kommer inte att nå sitt avkastningskrav fullt ut, servicenämnden kommer att lämna ett överskott på 7 mkr. Övriga nämnder beräknas lämna ett överskott eller hålla sin budget. Mkr Verksamhetens nettokostnader exkl AFA I prognosen bedöms verksamhetens nettokostnad (exklusive AFA) bli 1,8 procent högre än budgeterat 2013 och 5 procent högre (340 mkr) än vad kostnaden var Finansiering Skatter, statsbidrag mm (Mkr) Prognos netto Budget Avvikels e Skatteintäkter ,0 Utjämningsbidrag och statsbidrag ,0 Finansiella intäkter 9 8 1,0 Finanasiella kostnader ,0 Delsumma skatteintäkter och finansnetto ,0 Jämförelsestörande finansiell kostnad * ,0 Summa skatteintäkter och finansnetto ,0 * RIPS Ökning av pensionsskuld pga sänkt diskonteringsränta, påverkar ej balanskravsresultatet. Sammanlagt är prognosen för skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto, exklusive RIPS-ränta, 20 mkr bättre än budgeterat. Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag i landstingets periodrapport bygger på SKL:s senaste prognos från augusti Intäkterna är 10 mkr större än den reviderade budgeten i april. Det finns fortfarande ingen överenskommelse mellan staten och SKL om nivå och inriktning på läkemedelsbidraget Bidraget 2012 minskade med 40 mkr jämfört med 2011, som en följd av lägre läkemedelskostnader. Kostnaderna fortsätter att minska även 2013 och därmed även bidraget från staten. Prognosen är att statsbidraget blir 20 mkr lägre än budget Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot visar ett överskott på 14 mkr och beror i huvudsak på lägre räntor än budgeterat, varav 12 mkr avser ränta på pensioner. Den långa marknadsräntan har under en längre period varit låg och för att värdesäkra pensionsskulden i framtiden avsätts ytterligare 228 mkr enligt anvisningar från SKL (den så kallade RIPS-räntan). Kostnaden ingår inte balanskravsresultatet. 3

4 Resultat Prognos Resultaträkning (Mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Verksamhetens nettokostnad Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Utjämningsbidrag och statsbidrag Finansiella intäkter Finanasiella kostnader Periodens resultat enligt balanskrav Jämförelsestörande finansiell kostnad * Jämförelsestörande reavinst Periodens resultat * RIPS Ökning av pensionsskuld pga sänkt diskonteringsränta, påverkar ej balanskravsresultatet. Sammanfattningsvis beräknas prognos för landstinget totalt, det vill säga verksamhetens nettokostnader, skatteintäkter, statsbidrag och finansiella poster. Prognos enligt balanskravsresultatet (exklusive RIPS) är plus 133 mkr för Vilket är 6 mkr sämre är budgeterat. Prognosresultat inklusive RIPS är minus 95 mkr. Om man räknar bort jämförelse störande poster (AFA, RIPS) blir det prognostiserade resultatet plus 34 mkr. Osäkerhets marginalen i prognosen är +/- 20 mkr. Förutom osäkerhetsmarginalen i prognosen finns ytterligare några osäkerhetsfaktorer som påverkar bedömningen. Hur snabbt kostnaderna kommer för den extra kösatsningen för att uppfylla vårdgarantin och kömiljarden. Inom Hälso- och sjukvården finns flera svårbedömda kostnader, till exempel högspecialiserad vård och kostnader för nya vårdblocket. Nivån på läkemedelsbidraget från staten, eftersom överenskommelse fortfarande saknas. Prognosresultatet förutsätter att i dagsläget bedömda effekter av sparåtgärder erhålls, och att inga ytterligare kostnads- eller intäktsavvikelser uppstår. Landstinget har efter 2012 ett ackumulerat underskott på 932 mkr som skall återställas. För att kunna göra det till 2016 behöver landstinget lämna stora överskott i boksluten under kommande år. Om landstingets resultat 2013 blir som prognostiserats, kommer det ackumulerade underskottet att minska med 133 mkr till 799 mkr efter bokslutet. Det egna kapitalet kommer att vara minus 120 mkr. Investeringar Investeringsbudgeten för 2013 omfattar 599 mkr. Av detta är 315 mkr fastighetsinvesteringar och resten olika former av utrustnings- och IT-investeringar. Prognosen för 2013 ligger på cirka 550 mkr, då framför allt fastighetsinvesteringarna, men även IT-investeringarna, beräknas bli lägre. Prognoserna som lämnats av respektive förvaltning har sammanställts till en särskild bilaga till detta dokument. Personal oktober 2013 (exkl Älvdalens naturbruksgymnasium och hemsjukvård). Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal årsarbetare är antal månadsavlönade ggr anställningens överenskomna sysselsättningsgrad Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. En av personalfunktionens prioriterade arbetsuppgifter har under året varit det konkreta arbetet med återgången till centrala arbetstidsavtal. Arbetet har pågått parallellt med projektet Bemanningstal. Pga att genomlysningen av bemanningsförutsättningarna tar tid och material för analys och ställningstaganden kommer först till hösten togs beslut att förlänga uppsägningstiden för arbetstids modeller tom den 10 november Detta för att förändringsarbetet ska kunna gå hand i hand med projektet bemanningstal och schemaförändringar. Runt arbetet med återgången till centrala avtal har en strategisk och en operativ grupp bildats. Den operativa gruppens syfte är att vara ett förstärkt stöd till chefer i vägledning samt analysarbete i samband med verksamhetsstyrda förändringar av scheman och arbetstider inom Hälso- och sjukvården. På sikt kommer återgången till centrala avtal leda till att - ge mer verksamhet för pengarna och bidra till att åstadkomma en ekonomi i balans - frigöra ett resursutrymme som kan användas för att styra lönepolitiken mot grundlöneförbättringar istället för nuvarande förkortning av veckoarbetstider - bli ett led i att möta framtida ökande behov av hälso- och sjukvård - skapa begriplighet och transparens och därigenom jämförbarhet mellan löner både internt och externt - förbättra arbetsmiljön mer arbetstid per person ger en avlastande effekt på den nuvarande arbetstyngden i Hälso- och sjukvårdens olika verksamheter. Parallellt med successiv information och vägledning kring bemanningsförutsättningar sker konsekvensanalys och riskbedömning avseende arbetstidsförändring. Konsekvensanalys ska presenteras i lokal samverksansgrupp. Riskbedömning görs tillsammans med medarbetare och skyddsombud. Antal anställda 31 okt Antal faktiska årsarbetare Antal anställda Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag För oktober månad 2013 har vi blivit 91 personer fler jämfört med samma period föregående år. Personalökningen finns 4

5 framför allt inom sjuksköterskegruppen och service. Sedan årsskiftet ( ) har antalet anställda ökat med 83 personer. Sjukfrånvaro januari - oktober Sjukfrånvaro Ack 2013 Ack 2012 Ack 2011 Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid Korttidssjukfrånvaro (dag1-14) i % av ordinarie arbetstid 5,6 5,1 4,8 2,1 2,1 1,9 I tabellen ovan redovisas sjukfrånvaro i procent under perioden 1/1 31/10. Sjukfrånvaron har ökat jämfört med samma period i fjol. Korttidssjukfrånvaron (dag 1-14) är oförändrad jämfört med samma period i fjol. Antal faktiska årsarbetare 31 oktober Faktiska årsarbetare har ökat med 77 personer jämfört med den 31 oktober Statistiken är en ögonblicksbild just den 31 oktober. Antalet årsarbetare har ökat med ca 112 personer. Ökningen förklaras till att antalet anställda är fler och att medelsysselsättningsgraden har ökat något. Arbetad tid januari-september Arbetad tid timmar, anställda Ack 2013 Ack 2012 Ack varav timanställda varav arbete under jour/ beredskap läkare - varav mertid/övertid samtlig personal Arbetad tid timmar, stafettläkare Lönekostnader och inhyrd personal Valda personalkostnader (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter Inhyrd personal Prognosen för landstingets lönekostnader (exkl sociala avgifter) per oktober månad ligger 65 miljoner (2,2 procent) högre än budgeterat, i stort sett hela överkostnaden finns inom Hälso- och sjukvården. Kostnader för inhyrd personal/läkare ligger 31 miljoner högre än budgeterat. En stor del kan hänföras till att arbetet med att förkorta vårdköerna pågår samt att det fortfarande finns ett stort antal vakanser inom läkarkåren. Arbetad tid (anställd personal) är i nivå med 2012 med hänsyn tagen till att perioden januari-september 2013 innehåller en arbetsdag mer än samma period i fjol. (En arbetsdag motsvarar ca timmar och ökningen är ca timmar jämfört med 2012). Timanställdas arbetade tid har ökat med drygt timmar. Den största ökningen står Folktandvården och Central förvaltning för. Mertid/ övertid visar också en ökning drygt timmar som kan till betydande del hänvisas till Hälso- och sjukvården. En del av ökningen av timanställda och mertid/övertid kan förklaras av att införandet av Take Care systemet pågår och där både MiT-enheten och Medicinska enheten utöver Hälsooch sjukvården är involverade. För Hälso- och sjukvårdens del bidrar ytterligare vårvinterns influensa och magsjuka, arbetet med att förkorta väntetiderna samt inskolning av semestervikarier och ersättare vid pensioneringar. 5