LD 15/ Årsredovisning 2015

Transkript

1 LD 15/04142 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Bilaga: Förvaltningsberättelser

2 Årsredovisningens målgrupp Landstinget Dalarnas årsredovisning lämnas av landstingsstyrelsen till landstingsfullmäktige. Den vänder sig både till landstingets politiker och externa intressenter. Årsredovisningen produceras av ekonomienheten. Landstingets organisation Tolkrådet Pensionärsrådet Handikapprådet Landstinget Dalarnas organisation Landstingsfullmäktige Revisorskollegium Patientnämnd Revisionschef Kansli Hälsovalsberedning Landstingsstyrelse AU arbetsutskott Budgetberedning Lokala hälso- och sjukvårdsberedningar Norra Nedansiljan Central förvaltning Hälso- och sjukvården Personalutskott Folkrörelseberedning Kultur- och bildningsnämnd Kultur- och bildning Falun Hjälpmedel Landstinget Dalarna Fastighetsnämnd Landstingsfastigheter Borlänge Servicenämnd Landstingsservice Västerbergslagen Södra Gemensamma nämnder Bolag och stiftelser Tandvårdsnämnd Folktandvården Beställarenheten för tandvård Gemensamma nämnder Hjälpmedelsnämnden Dalarna (Värd: Landstinget Dalarna) Varuförsörjningsnämnden (Värd: Landstinget Uppsala) Gemensam nämnd för kostsamverkan i Mora (Värd: Landstinget Dalarna) Gemensam nämnd för språktolkförmedlingsverksamhet (Värd: Borlänge kommun) Kommunalförbundet Svensk luftambulans SLA (Värd: Landstinget Värmland) Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg (Värd: Universitetssjukhuset i Umeå) Kommunalförbund Region Dalarna Regionala forskningsrådet (RFR) FINSAM - samordningsförbund för rehabiliteringsinsatser Bolag och stiftelser Bolag AB Dalaflyget (ägarandel 32%) Dala Airport AB (ägarandel 40,8%) Älvdalens utbildningscentrum AB (ägarandel 75%) Stiftelser Stiftelsen Dalarnas Museum Stiftelsen Dalateatern Stiftelsen Musik i Dalarna Stiftelsen Dalarnas Forskningsråd (Dfr)

3 Innehåll Vägen mot ett välvårdat Landstinget Dalarna ur ett landstingsdirektörsperspektiv 5 Förvaltningsberättelse 7 Ekonomi 8 Personal 14 Miljö 19 MiT (medicinsk teknik och IT) 21 Trafik 22 Hälso- och sjukvården 26 Division Kirurgi 29 Division Medicin 33 Division Psykiatri 36 Division Primärvård 38 Division Övrigt 41 Hjälpmedel Dalarna och Hjälpmedel Landstinget Dalarna 43 Hjälpmedel Landstinget Dalarna 44 Hjälpmedel Dalarna 47 Tandvårdsförvaltningen 50 Beställarenhet för tandvård 52 Kultur- och bildningsförvaltningen 53 Landstingsfastigheter 55 Landstingsservice (LsD) 58 Kostsamverkan Mora 62 Patientnämnden 64 Bolag, kommunalförbund, stiftelser och gemensamma nämnder 65 Finansiella rapporter 68 Resultaträkning 68 Kassaflödesanalys 69 Balansräkning 70 Noter 71 Investeringsredovisning 76 Investeringar hälso- och sjukvård och IT 77 Fastighetsinvesteringar 77 Nyckeltal Redovisningsprinciper 79 Revisionsberättelse Tabellförteckning 83 Ekonomisk ordlista 84 3

4 Vägen mot ett välvårdat Landstinget Dalarna Det definitiva resultatet för 2015 är nu klart och visar ett underskott på 99 miljoner kronor. Bokslutet visar ett alltför stort underskott i förhållande till budget. Ett första kvitto på att de beslut som tagits i landstingsfullmäktige vad gäller struktur- och förändringsplanen gett resultat är att vi nu kan konstatera att bokslutet visar på en förbättring med 68 miljoner mot prognosen i oktober. Detta var ett viktigt besked! Ska vi klara av att ge Dalarnas befolkning hälso- och sjukvård av hög kvalitet även i framtiden måste vi ha en långsiktigt stark ekonomi. Det första stegen mot detta togs under Med en övertygande majoritet i landstingsfullmäktige fattade vi politiker en rad tuffa beslut under 2015 för att komma till rätta med landstingets ekonomiska problem. Med personalens idoga arbete så lyckades hälso- och sjukvården reducera sina kostnader med 130 miljoner kronor på 6 månader. Det är ett bra resultat! Arbetet med att få en stabilitet i ekonomin startades genom en grundlig genomlysning av hälso- och sjukvården. Utifrån resultaten i den fattade politikerna i landstingsfullmäktige nödvändiga beslut. Samtidigt togs beslut om en helt ny plan som på ett tydligare sätt beskriver hur politiken styr landstingets organisation genom en helt ny struktur för landstingsplanen. Den beskriver de politiska prioriteringar som ska genomsyra landstingets hela organisation. I år tas nästa steg för att göra ledning och styrning av landstinget ännu tydligare. Landstingsplanen kommer att utvecklas än mer under året för att den politiska styrningen ska bli än mer klargjord. Varje enskild verksamhets verksamhetsplan ska ha sin utgångspunkt i de prioriteringar som anges i landstingsplanen. Politisk kommer vi att ägna stor omsorg och kraft kring besluten om varje förvaltnings verksamhetsplan. Det är förvaltningarna och verksamheterna som kan göra skillnad! Utifrån detta sätt att arbeta kommer landstingsplanen att blir ett mer övergripande dokument. Vi har tagit de första viktiga stegen mot ett välvårdat Landstinget Dalarna, men mycket tufft och hårt arbete kvarstår. När målet för ett välvårdat landsting uppnåtts ska verksamheterna bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, vara tillgänglig, hålla hög kvalitet och sätta människan i centrum. Jag är övertygad om att vi tillsammans med landstingets engagerade personal kommer att ta oss i mål! Ingalill Persson (s) Ordf. landstingsstyrelsen 4

5 2015 ur ett landstingsdirektörsperspektiv När vi summerar 2015 kan vi konstatera att det varit ett ovanligt händelserikt år, så till vida att två historiskt stora förändringsplaner beslutats under ett och samma år. De föregicks av gedigna analyser av verksamheten som vi tjänstemän presenterade för våra politiska företrädare under våren. Det ledde fram till en struktur- och förändringsplan del 1 som beslutades av fullmäktige i juni och i november fattades beslut om del två, som ska ge oss förutsättningar att nå målet om en ekonomi i balans senast Ett trendbrott när det gäller kostnadsutvecklingen sågs under hösten och effekterna av fattade beslut är på väg att realiseras. Viktigare händelser under året Struktur- och förändringsplaner Alla förvaltningar har varit involverade och delaktiga i arbetet med att forma våra verksamheter utifrån att nå ekonomi i balans under kommande planperiod. För hälso- och sjukvården har utmaningen varit extra stor att leverera förslag på lösningar som ska vara långsiktigt hållbara, kostnadseffektiva, patientsäkra och av hög kvalitet. Struktur- och förändringsplanerna som beslutades i juni och november ger goda förutsättningar att uppnå avsedda resultat. Utbudsstrukturen och nivåstrukturering för hela hälso- och sjukvårdssystemet kommer även fortsättningsvis att vara föremål för omprövning då den medicintekniska utvecklingen ständigt går framåt och blir mer avancerad och kräver högre kompetens. Parallellt har också beslut fattats om centralisering av administrativa funktioner, för personal, ekonomi, IT och kommunikation. Detta för att effektivisera administrationen och nå samordningsvinster ur ett koncernperspektiv. Stort profileringsarbete under Skid-VM För att stärka arbetsgivarvarumärket gjordes en stor satsning på att profilera Landstinget Dalarna under Skid-VM i Falun som pågick 18 februari 1 mars. Dels i Dalarnas hus i samarbete med Region Dalarna, men även på VM-avenyn. Rekryteringsinsatser kommer att vara strategiskt viktiga de närmaste åren, då stora pensionsavgångar kommer och en generationsväxling är förestående. Vårdcentralens dag I april genomfördes för första gången ett gemensamt Öppet Hus på alla vårdcentraler i Dalarna. Syftet var att stärka bilden av primärvården och visa upp vilket utbud och vilken kunskap som finns i organisationen. Jakobsgårdarna invigd som Akademisk vårdcentral Under hösten invigdes Landstinget Dalarnas andra akademiska vårdcentral på Jakobsgårdarna i Borlänge. Akademiska vårdcentraler utgör en del i landstingets forskningssatsning och ger bättre förutsättningar för rekrytering och utveckling av primärvården. Forskningens dag Under hösten genomfördes den första upplagan av Forskningens dag i landstinget i samarbete med Centrum för klinisk forskning och Uppsala universitet. En mängd olika föreläsningar gjordes under dagen i föreläsningssalen på Falu lasarett och intresset var stort från både medarbetare, allmänhet och media. Många asylsökande till Dalarna Under hösten anlände många asylsökande personer till Dalarna vilket ställde stora krav på att möte upp med hälsoundersökningar och sjukvård. Många var dessutom ensamkommande barn och ungdomar. De flesta fick boende i Västerbergslagen och Norra/ Västra Dalarna. Södra Dalarna har sedan länge tagit emot flyktingar och har längst erfarenhet av detta arbete. Under hösten gav regeringen ekonomiskt tillskott till landsting och kommuner för att kompensera det behov av insatser och resurser som asylmottagandet kräver. I Dalarna fanns vid årsskiftet ca asylsökande. forts nästa sida 5

6 Ny regional kultur- och bildningsplan Under året togs beslut om en ny regional kultur- och bildningsplan Beslutet föregicks av ett stort förankringsarbete i dialogform med representanter för Dalarnas samtliga kommuner och skickades därefter på remiss till 200 instanser (36 remissvar inkom). Därefter beslutades planen av fullmäktige i november. Den berör frågor om kultur, folkhälsa, demokrati, tillgänglighet och hållbar utveckling. Framgångsrik energieffektivisering Landstingsfastigheter har under lång tid arbetat med landstingets energieffektivisering. Förbrukningen i byggnaderna har halverats sedan 1980-talet. Det betyder minskade kostnader i storleksordningen 55 miljoner kronor på årsbasis. När det gäller utsläpp av klimatgaser så har dessa minskat och landstinget har redan nu uppnått de utsläppsmål som EU formulerat med sikte på Även Landstingsservice har arbetat hårt under året med effektiviseringar och optimerad resursanvändning. Barntandvårdens år Folktandvården har under året fokuserat på barntandvård i syfte att använda tiden på ett effektivt sätt med mer tid till de sjuka barnen och mindre tid till de friska. Det har inneburit nya rutiner och utarbetande av en ny ersättningsmodell. Ambulanshelikoptersamarbete Under hösten levererades den nya ambulanshelikoptern som ska vara stationerad i Mora och vara ett komplement till vägambulansen. Under hösten/ vintern utbildades Dalabesättningen vid basen i Karlstad och senare Mora för att kunna flyga operativt med start Intresset till de nya tjänsterna som ska bemanna helikoptern var överväldigande stort med över 100 sökande till HEMS (Helicopter Emergency Medical Service) crew som vid sidan om piloten arbetar ombord. För att driva ambulanshelikopterverksamheten har landstingen i Dalarna, Värmland och Västra Götalandsregionen ett gemensamt kommunalförbund, där även Uppsala läns landsting anmält intresse för att ingå. Likvärdiga hjälpmedel Det pågår ett nationellt arbete på uppdrag av regeringen för att minska skillnader i avgifter och regelverk och för en mer likvärdig tillgång på hjälpmedel. Utredningen förväntas vara klar under Regionfrågan har tagit ny fart I slutet på året tog frågan om regionbildning ny fart. Regeringen har utsett en kommitté som under början av 2016 ska komma med förslag till en ny läns- och landstingsindelning som innebär att Sverige delas in i väsentligt färre län och landsting. Landstinget Dalarna har utsett både politisk och tjänstemannarepresentation som tillsammans med Region Dalarna ska företräda länet och aktivt delta i processen. Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör Lars-Olof Björkqvist Biträdande landstingsdirektör 6

7 Förvaltningsberättelse Ur Landstingsplan 2015: Tillgänglighet, hög kvalitet och ekonomi i balans ger en vård för alla. I Dalarna ska du känna dig trygg när du blir sjuk. Tillsammans bygger vi framtidens vård och välfärd för alla. Förvaltningsberättelsen är en uppföljning av landstingsplan och finansplan Tabellen nedan är en sammanfattning av i vilken grad verksamheterna anger att de har uppfyllt uppdragen i landstingplanen för verksamhetsåret Kommentarer och analyser finns i varje förvaltnings verksamhetsberättelse. Område/verksamhet Grad av måluppfyllelse Antal mål Ekonomi 4 4 Personal Miljö MIT Trafik Hälso- och sjukvård Hjälpmedel Landstinget Dalarna 4 4 Folktandvård Beställarenhet för tandvård 1 1 Kutur- och bildningsförvaltning Fastighetsförvaltning 4 4 Landstingsservice Mål uppfyllt Mål delvis uppfyllt Mål ej uppfyllt 7

8 Ekonomi Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2015 Fortsatt ordning och reda i ekonomin En långsiktigt hållbar ekonomi ska säkerställas Sociala bokslut ska kunna presenteras senast 2017 Framtida investeringar ska finansieras utan långfristiga lån Måluppfyllelse p p p p mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Tabell 1 Måluppfyllelse ekonomi Under året har beslut tagits om ett omfattande förändrings- och åtgärdsprogram, utgående från genomlysningar och omvärldsanalyser av verksamheterna och i synnerhet hälso och sjukvården. Arbetet har konkretiserats i en struktur och förändringsplan för , med en samlad ekonomisk målbild motsvarande 700 Mkr. Planen har som mål att skapa långsiktigt hållbara och högkvalitativa verksamheter med en ekonomi i balans. Sammantaget har 66 enskilda beslut om åtgärder fattats i landstingsfullmäktige i juni respektive november. Verkställighetsgraden är 92 procent och den samlade ekonomiska effekten under 2015 beräknas till ca 130 Mkr. Nettokostnadsökningen har kraftigt mattats av under andra halvåret och stannar totalt på 3,6 procent att jämföras med landstingens medelvärde på 5,4 procent. Resultatet för 2015 landar på ett underskott på -99 Mkr för landstinget och med ett stort kvarvarande underskott främst i hälso- och sjukvården (-304 Mkr). Vid utgången av 2015 hade landstinget ett ackumulerat underskott i eget kapital på -397 Mkr, som planeras återställas under kommande planperiod. Den samlade effekten av struktur- och förändringsplanen under 2016 beräknas stärka ekonomin med ytterligare drygt 300 Mkr och skapa ett resultatmässigt överskott. Under 2016 implementeras även en ny planerings- och styrmodell som en viktig grundbult och bidrag till att uppnå våra övergripande mål och balans i verksamhet och ekonomi. Finansiella mål I kommunallagen anges att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning. Syftet är att skapa så stor nytta som möjligt för medborgarna med de resurser som står till förfogande. Landstinget har därför formulerat ekonomiska mål som uttrycks i finansiella nyckeltal. De finansiella målen är styrande för vad landstinget långsiktigt vill uppnå. Målen som landstinget valt och resultatet för 2015 framgår av tabellen. Budget 2015 Resultat 2015 Resultat 2014 Resultat, enligt balanskrav, Mkr Resultat Resultatet enligt balanskravet ska vara ett överskott på minst 1 procent i genomsnitt över en 4-årsperiod av skatte- och statsbidragsintäkter, % Soliditet Soliditeten ska öka med minst 3 procentenheter per år, % Placerade pensionsmedel Placerade pensionsmedel ska öka med minst 100 Mkr per år i genomsnitt över en 4-årsperiod, Mkr Likviditet Likviditeten, exkl. placerade pensionsmedel, ska fortlöpande ha en positiv utveckling och garantera kortsiktig betalningsberedskap, Mkr Investeringar Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till minst 80 % vara självfinansierade sett över en 4-årsperiod, % 1,1-1,3-2, Tabell 2 Finansiella mål 8

9 Ekonomiskt resultat Årets resultat är ett underskott på -99 Mkr. Det budgeterade resultatet var ett överskott på 86 Mkr. Verksamhetens intäkter, Mkr, ökar med 7 procent ca 85 Mkr. Statsbidragen till verksamheten ökar med 60 Mkr. Landstinget har erhållit 27 Mkr i statsbidrag för samordning/tillgänglighet och statsbidrag för asylsökande ökar från 39 Mkr till 77 Mkr. Patientavgifterna höjdes från halvårsskiftet vilket innebär ökade intäkter på 17 Mkr. AFA Försäkringsstyrelse beslutade under våren om återbetalning av inbetalda premier för kollektivatalad sjukförsäkring (AGS-KL) samt avgiftsbefrielseförsäkring för Återbetalningen på 48 Mkr genomfördes i november och klassificeras som jämförelsestörande intäkt. (Mkr) Kostnad 2015 Ökning 2015 Procent Personalkostnader ,4 % Högspecialiserad vård % Köp av länssjukvård och primärvård % Läkemedelskostnader % Kollektivtrafiken % Inhyrd personal % Tabell 3 Kostnadsökningar Verksamhetens kostnader, Mkr ökar med 4 procent jämfört med 6 procent förra året. Följande kostnadsökningar finns för väsentliga poster. kollektivtrafik och sjukresor inklusive administration har ökat från 308 Mkr år 2014 till 337 Mkr i år. Extra premie till LÖF I det försäkringsavtal som finns mellan LÖF och landstingen har LÖF:s styrelse rätt att besluta om tilläggspremier. För att säkerställa att de nya reglerna kring Solvens II uppnås vid årsskiftet har LÖF:s styrelse under året beslutat om en tilläggspremie för 2015, för Dalarnas del 10 Mkr. Ökat antal asylsökande Antalet asylsökande i länet har ökat kraftigt under hösten, till den sista december. Det kommer att öka trycket på landstingets verksamheter. För att hantera den rådande flyktingsituationen beslutades och utbetalades i december om ett extra tillfälligt statsbidrag till kommuner och landsting. För landstinget innebar det 63 Mkr för 2015 och Sambandet mellan verksamhetens nettokostnader och skatte- och statsbidragsutveckling Nettokostnaderna exklusive återbetalningen från AFA har i löpande priser ökat med 3,6 procent. Genomsnittlig ökning för samtliga landsting är 5,4 procent. Skatter och generella statsbidrag ökar med 3,7 procent. Detta innebär att årets ökning av verksamhetskostnader har kunnat finansieras fullt ut med ökningen av skatter och generella statsbidrag. Det negativa resultatet på 99 Mkr visar dock att landstingets kostnadsnivå fortfarande är för hög i förhållande till finansieringen. Det nya 24/7- avtalet för sjuksköterskor har medfört en kostnadsökning på ca 1,5 procent. Beslutet berör främst sjuksköterskor inom specialistsjukvården. För inhyrd personal noteras ett trendbrott 2015 med minskade kostnader på 10 Mkr till totalt 202 Mkr. Dyrt trafikavtal och avtal för kostnadsfördelning saknas Från den 1 juli 2014 har Dalatrafik avtal med nya entreprenörer för buss- och taxitrafik. Kostnaderna i avtalet har lett till kraftigt höjda kostnader. Kostnadshöjningen för landstinget beror också på att avtal om kostnadsfördelning mellan landstinget och kommunerna saknas och att det finns en otydligheter för kostnaderna för den särskilda kollektivtrafiken d v s sjukresorna. Landstingets kostnader för procent År Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling, procent Skatte- och statsbidragsutveckling Nettokostnadsutveckling Diagram 1 Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling 9

10 Balanskravsresultatet Enligt kommunallagen ska landstinget ha ekonomisk balans, vilket innebär att resultatet ska vara ett överskott. Årets balanskravsresultat är ett underskott på -99 Mkr. (Mkr) Årets resultat enligt resultaträkningen -99 Årets balanskravsjustering 0 Ingående resultatvärden balanskrav -299 Resultat att reglera enligt balanskrav -398 Tabell 4 Balanskrav Resultat att reglera enligt balanskrav sammanfaller med det negativa egna kapitalet enligt det beslut som landstingsfullmäktige fattade sionsutbetalningarna Det bokförda värdet var vid årsskiftet 432 Mkr med ett marknadsvärde på 493 Mkr. Enligt KPMGs årsrapport har portföljen haft en avkastning på 5,2 procent medan jämförelseindex ligger på 2,8 procent. Portföljens marknadsvärde är 6 procent av pensionsskulden vid årsskiftet, 7,8 Mdkr. (Mkr) Anskaffningsvärde Marknadsvärde Portföljandel (%) Aktier Räntor Alternativa Totalt Tabell 5 Pensionsportfölj Det negativa balanskravsresultatet återställs under planperioden enligt beslut i landstingsfullmäktige i november Soliditet Vid utgången av 2015 har landstinget en soliditet på -10 procent. Den genomsnittliga soliditeten för landstingssektorn ligger runt 20 procent. Pensioner intjänade år 1998 eller senare redovisas som en skuld i balansräkningen, 2,5 Mdkr. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas däremot, i enlighet med gällande lagstiftning och regelverk, som ansvarsförbindelse, 5,3 Mdkr. Om de pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse räknas med blir soliditeten -142 procent. Likvida medel inklusive pensionsportfölj Likviditeten uppgick vid årets slut till 458 Mkr, ungefär samma nivå som vid ingången av 2015, 483 Mkr. Eftersom målsättningen har varit att behålla placerade medel för pensioner på budgetnivån 420 Mkr har likviditeten varit ansträngd under större delen av året vilket visat sig i att checkräkningskrediten på 400 Mkr måst utnyttjas. Fr o m hösten har likviditeten gradvis förbättrats till dagens läge som är tydligt bättre. Landstinget har dock alltid stora utbetalningar varje år i mars när pensionsskulden ska betalas in till pensionsvalet. Pensionsportfölj I likvida medel ingår en pensionsportfölj med placeringar i fonder. Syftet med pensionsportföljen är att över tid kapa likviditetstoppar av de framtida pen- Ny policy för placeringar i portföljen har antagits av landstingsfullmäktige i november. Policyförändringen innebär att en större andel medges placeras i aktier, upp till 60 procent, och räntor och alternativa specificeras var för sig. Pensionsåtaganden och återlånade medel till driften av verksamheten Det totala Pensionsåtagandet är ungefär lika som föregående år på grund av att skulden som tas upp som ansvarsförbindelse minskar. Återlånade medel ökar med 20 Mkr. (Mkr) Förändring Avgiftsbestämd ålderspension, individuell del Upplåning Avsättningar pensioner Ansvarsförbindelse Totalt pensionsåtagande inkl. löneskatt Finansiella placeringar för pensionsmedel, marknadsvärde Återlånade medel ) Rådet för kommunal redovisning har definierat begreppet återlån som skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel, angivna till marknadsvärde. Tabell 6 Återlån av pensionsmedel Låneskulden består av lån från Kommuninvest, 400 Mkr. Under året har lånet till LÖF 179 Mkr patientförsäkringen lösts. Nya lån har upptagits hos Kommuninvest på 200 Mkr, De nya lånen finansierar det tidigare lånet till LÖF samt del av det kapitaltillskott 10

11 som betalats till LÖF på 35 Mkr med anledning av EUs nya regler om solvens för försäkringsbolag. teringar uppgår till 386 Mkr. Överskridandet beror framförallt på tidigareläggandet av operationsrobot. Landstinget har dessutom en checkräkningskredit på 400 Mkr som var outnyttjad vid årsskiftet. Investeringar Investeringsbudgeten 2015 reviderades ned till 360 Mkr i avvaktan på beslut om struktur- och förändringsplan för strategiskt viktiga investeringar, framförallt fastighetsinvesteringar. Genomförda inves- Fastighetsinvesteringarna ligger på 177 Mkr vilket är 50 procent av ursprunglig budget. Stora projekt vid Falu lasarett har varit ny ambulansstation, patienthotell och modernisering av Kemlab. I Mora har uppstart kring helikopterplattan påbörjats och kommer att fullföljas under I Ludvika har flera stora projekt slutförts såsom länsarkivet, Ludvika vårdcentral och nya dialysplatser. Verksamheternas ekonomi (Mkr) Budgetnetto inkl. avkastningskrav Resultatnetto Budgetavvikelse Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvård Hälsoval - Beställare Central förvaltning övrigt Hjälpmedel Landstinget Dalarna Finansförvaltning Fastighetsnämnd Servicenämnd Kultur och bildningsnämnd Tandvårdsnämnd Folktandvården Beställarenheten Patientnämnd Revision Hjälpmedelsnämnden Dalarna Gemensam nämnd för kostsamverkan Justeringar av finansiella poster 4 4 Delsumma driftredovisning Återbetalning AFA Summa driftredovisning Skatter, statsbidrag, finansnetto ÅRETS RESULTAT Tabell 7 Verksamheternas ekonomi (Mkr) Budgetnetto inkl. avkastningskrav Resultatnetto Budgetavvikelse Hälso- och sjukvård Division Medicinska specialiteter Division Kirurgiska specialiteter Division Psykiatriska specialiteter Division Primärvård Division Övriga Tabell 8 Resultat per division, hälso- och sjukvård 11

12 Hälso- och sjukvården Kostnadsnivån i hälso- och sjukvården var vid ingången av 2015 ett underskott på 287 Mkr (=budgetavvikelsen för 2014). I årets bokslut har underskottet ökat till -304 Mkr. Resultatnettot, nettokostnaden, visar en ökning med 3 procent, 164 Mkr. Detta pekar på en ytterst stram budget för 2015 med stora besparingskrav som inte har uppnåtts. Nettokostnadsökningen på 3 procent kan jämföras med den totala genomsnittliga ökningen för landstingens totala nettokostnader, som ligger på 5,4 procent. Division medicin har ett underskott på -30 Mkr, en förbättring med 13 Mkr jämfört med En återbetalning har gjorts från laboratoriemedicin till övriga divisioner och privata vårdcentraler på totalt 10 Mkr på grund av bättre avtal med leverantörerna. Intäkterna ökar tack vare statsbidraget för asylsökande och höjda patientavgifter. Intäkterna för färdigbehandlade patienter har minskat. Personalkostnaderna påverkas av effekter av genomlysningen med beslutade stängningar av vårdplatser men också på grund av vakanser av sjuksköterskor, speciellt vid medicinklinikerna i Mora och Falun och Akuten i Falun. Lönekostnadsutvecklingen i divisionen är 5,2 procent inkl det nya 24/7-avtaletersättningarna som kostat 30 Mkr. Division kirurgis underskott, -125 Mkr en försämring med -31 Mkr sedan Kostnaderna påverkas av dyra extraersättningar till sjuksköterskor för att kunna hålla vårdplatser öppna, minska produktionsbortfall och ha en tillfredsställande patientsäkerhet. Varje anställning övervägs noga och man försöker styra sjuksköterskebemanningen till prioriterade verksamheter. Intäkterna är av sevärt högre än budget tack vare ökade asylintäkter och utomlänsintäkter samt höjda patientavgifter. Division psykiatri har ett underskott på -18 Mkr, en förbättring med 31 Mkr sedan Besparingarna har varit kraftfulla och stora delar av besluten har genomförts. De strukturella besluten har genomförts eller har en planerad process inför Intäkterna har ökat tack vare statsbidraget för asylsökande. Avveckling av personalstat har minskat med 2,2 procent, vilket kan omräknas till cirka 20 tjänster och inhyrd personal har minskat. Division primärvård har ett överskott på 16 Mkr, en förbättring med 52 Mkr jämfört med 2014.Hälsovalsintäkternas fördelas med 86 procent till de offentliga vårdcentralerna och 14 procent till de privata. Fördelningen av ersättningen är lika som Den mest anmärkningsvärda ökningen av intäkter finns för vårdförsäljning för besök av asylsökande och utomlänspatienter. Lönekostnaderna ökar med 6 procent exkl löneersättningar. Inklusive löneersättningar och stafetter ökar lönekostnaderna 3,7 procent. Den totala kostnadsökningen för Sjuksköterskor, distriktssköterskor och barnmorskor är 14 Mkr, en ökning på 7 procent. Stafettkostnaderna har minskat med 7 Mkr. Division övrigt har ett underskott på -147 Mkr, en försämring med -81 Mkr jämfört med Division övrigt innehåller delar av hälso- och sjukvården som inte har en naturlig och direkt hemvist inom de fyra övriga divisionerna. Divisionen leds av förvaltningschefen. De väsentligaste områdena som ingår är högspecialiserad vård, vårdgaranti- och valfrihetsvård, läkemedel. Högspecialiserad vård; kostnaderna ökar med 5 procent till 501 Mkr. Utvecklingen är svårbedömd och skulle underlättas av ett väl fungerande uppföljningssystem. Arbetet med detta pågår. Vårdgaranti- och valfrihetsvården har ett underskott med -43 Mkr. Den sjunkande produktionen inom Division Kirurgi har medfört att fler operationer köps. Antalet skickade remisser har dock minskat under hösten. Läkemedel visar -7 Mkr i underskott. Landstinget erhöll dock 27 Mkr i extra bidrag för HepatitC 2015 som försvinner Central förvaltning Resultatet för central förvaltning är ett underskott på -2 Mkr, varav Hälsovalsenheten, Beställare Hälsoval Dalarna har ett underskott på -1 Mkr. Det sammanlagda resultatet för enheterna personal, ekonomi, administration, MiT, HS och Medicin är +3 Mkr. Kollektivtrafiken blev 27 Mkr högre än budget. Kostnadsökningen är en konsekvens av nytt avtal för kollektivtrafiken från och med halvårsskiftet 2014 samt att det saknas avtal mellan landstinget och kommunerna om kostnadsfördelning av driftbidraget till Dalatrafik. Det avtalslösa tillståndet medför att kostnaderna fördelas 50/50 mellan landstinget och kommunerna, vilket för landstingets del inne- 12

13 bär ökade kostnader med 55 Mkr, varav 15,5 Mkr återbetalats. Fastighetsförvaltning Resultatet är ett överskott på 5 Mkr. Fastighetsdriften har lägre kostnader för media (el-värme-vatten) genom lägre förbrukning och priser var det varmaste årets hittills i modern tid. Landstingsservice och kostsamverkan Mora Landstingsservice har ett överskott på 1 Mkr. Resultatet belastas med Café Oasens underskott på -1,7 Mkr och Café Hörnan -1 Mkr. Outsourcing av Café Oasen fanns med i handlingsplanen 2015 men anbud saknades varför det drevs vidare i landstingsregi under 2015 och upphörde fr o m januari Över- och underskottshantering för Hälsoval, Folktandvården och Hjälpmedelsnämnden Dalarna Se not 20 till balansräkningen, Eget kapital. Hälsoval Årets resultat är ett överskott på 17,1 Mkr, ingående ackumulerat underskott uppgår till -15,9 Mkr. Folktandvården Årets resultat är ett överskott på 2,6 Mkr, ingående ackumulerat överskott uppgår till 2,9 Mkr. Hjälpmedelsnämnden Dalarna Årets resultat är överskott på 0,8 Mkr, ingående ackumulerat underskott uppgår till -0,6 Mkr. Kostsamverkan Mora har ett underskott på -1,1 Mkr. Fördelningen av underskottet regleras utifrån tillläggsavtalets regler om sär- och samkostnader samt måltidsvolymer genom att 0,2 Mkr återbetalas till Mora kommun och landstinget tar ett underskott på -1,3 Mkr. Kultur- och bildning Resultatet är ett överskott på 0,1 Mkr. Musikkonservatoriet har ett underskott på -2,2 Mkr. Tandvårdsförvaltning och beställarenhet Folktandvården har ett överskott på 3 Mkr. Vakanser i bemanningen har medfört att man har lägre intäkter men även lägre kostnader. En positiv effekt av det förtydligande som gjorts av regelverket är att uteblivna besök och sena återbud har minskat under året. Beställarenheten har ett överskott på 4 Mkr. 13

14 Personal Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2015 Ett personalpolitiskt handlingsprogram ska utarbetas för att säkerställa god personalvård och trygga kompetensförsörjningen. Samtliga anställda ska ha en personlig utvecklingsplan som ser till att så väl kompetens- som karriärvägar möjliggörs. Delade turer förekommer inte i Landstinget Dalarna. Heltid en rättighet deltid en möjlighet, är en självklarhet och inga undantag ska göras. God facklig samverkan är en självklarhet och en samförståndsanda ska genomsyra alla nivåer i landstingets organisation och dess verksamheter. Samarbete med Högskolan Dalarna och andra närliggande aktörer är en förutsättning för att klara personalförsörjningen. Personalen i Landstinget Dalarna ska garanteras en löneutveckling som ligger i topp i landet. mål uppfylltpmål delvis uppfylltmål ej uppfyllt Måluppfyllelse p p p Tabell 10 Måluppfyllelse personal Fortsatt arbete med utveckling av de olika modulerna i det personaladministrativa systemet Heroma rekryteringsmodulen har implementerats, pilot på Folktandvården med gott resultat. Breddinförande och utbildning till chefer har påbörjats, från och med april 2016 i full drift. Personalenheten har varit aktiv i olika rekryteringssammanhang, Landstinget Dalarnas har deltagit i Rekryteringsresa till Nederländerna, Åland och Berlin. FoU-dagen, Högskolan Mässa rekrytering psykiatrin Skid-VM 2015 Vasaloppet Jobb och studiemässa, Ludvika Alla yrkens dag, Maserskolan Arbetsmarknadsdag Ersta, Stockholm Vansbrosimningen Yrkesmässa, Mora Kompetensförsörjning Inom tio år kommer drygt 40 procent av dagens personalstyrka ha fyllt 65 år. Landstinget Dalarna har redan idag kompetens/personalbrist inom flera yrkesområden, därför är rekryterings- och utbildningsinsatser ett av de viktigaste områden inom HR. Enligt Arbetsmiljöenkäten har 60 procent av verksamheterna tagit fram individuella kompetensutvecklingsplaner till sina medarbetare, drygt 36 procent svarar att del av medarbetarna fått kompetensutvecklingsplan. I det Regionala utbildnings- och kompetensområdet samverkar Landstinget Dalarna med sex andra landsting om kartläggning och uppföljning av det regionala kompetensbehovet i Uppsala- Örebroregionen. Fortsatta riktade insatser och marknadsföring för att rekrytera fler läkare till allmänmedicin genom bl a deltagande i olika mässor och arrangemang. Internstafett: för att stärka upp läkarbemanningen inom Primärvården har ett interstafettavtal tagits fram och gett ett fåtal intresserade läkare. Arbetet med marknadsföringen fortsätter Samarbete fortsätter med RekryteringsLots, Samarkand, Eures och Region Dalarna, såväl internationellt, nationellt Satsningen på stimulansåtgärder för sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig inom bristinriktningar har fortsatt, exempelvis genom att studielön betalats ut för vissa prioriterade utbildningar. 14

15 30 st undersköterskor har erbjudits möjligheten att via uppdragsutbildning utbilda sig till sjuksköterska med start höstterminen Samtliga 30 erbjudna platser är fyllda. Prao-verksamhet fortsätter för elever på grundskolenivå i Falun/Borlänge. Intresset för detta är stort och finns det resurser så finns det planer för en utökning på andra orter. Ca 50 verksamhetsföreträdare engagerar sig i praoverksamheten där det endast finns plats för 36 elever per termin. Verksamheten pågår under 4 dagar. Mingelkvällar för blivande sjuksköterskor fortsätter. Nytt från i år är att kompetensförsörjningsgruppen kommer att följa termin 1 med olika aktiviteter under studietiden. Under mingelkvällarna är det verksamheter som presenterar yrket och sin klinik. Folktandvården deltar aktivt i ledningsgruppen för Folkuniversitetets tandsköterskeutbildning. De har just fått beslut att få fortsätta utbilda tandsköterskor i ytterligare två år. Ett aktivt arbete pågår mot Högskolan Dalarna för att starta upp tandhygienistutbildningen igen. Det råder stor nationell brist på tandhygienister. Landstingsservice fortsätter arbetet med den interna talanghanteringsprocessen (VPL Vilja, Prestation och Ledarförmåga) vars syfte är att upptäcka och utveckla talanger, möjliggöra interna karriärvägar, kartlägga kritiska befattningar samt successionsplanera. Det övergripande målet för processen är att skapa en attraktiv, flexibel och kompetent organisation. Medarbetare från talangpoolen kan ingå i projekt eller utföra utmanande uppgifter inom sin profession. Chefs- och ledarutvecklingsprogram Syftet med det koncernövergripande chef- och ledarutvecklingsprogrammet är att erbjuda en processinriktad sammanhållen chefsutbildning så att cheferna blir bättre rustade och får en ökad förståelse för vad det innebär att leda, bemanna, producera och förbättra i en organisation som ständigt förändras. Programmet utvecklas i samarbete med landstingets olika förvaltningar och specialist- och stödfunktioner. Chef och ledarutvecklingsprogrammet pågår under ett och ett halvt år och bygger på tre block: introduktion, förbättringskunskap och personlig utveckling. Därefter ingår cheferna i nätverk/ledarträffar som träffas 2-4 tillfällen per år. Sedan uppstarten av det nya chef och ledarutvecklingsprogrammet 2012/2013 har 33 verksamhetschefer och 101 första linjens chefer avslutat programmet. Under 2015 har löneöversynsgruppen i samarbete med teatergruppen Vardagens Dramatik genomfört lönesamtalsutbildningar i förhandlingsordningen lönedialogmodellen. Totalt 11 utbildningstillfällen om 1,5 dagar har genomförts och sammanlagt nått ca 70 procent (280) av 1:a linjens chefer jämte verksamhetschefer. Utbildningarnas tematiska innehåll har tagit upp såväl förhandlings- som avtalskunskap, löneöversynsprocessens stödjande dokument samt gestaltningar av lönesamtalets sakliga och psykologiska innehåll. Utbildningarnas huvudsyfte är att stärka löndialogmodellen som förhandlingsordning och därmed även delar av det relationistiska ledarskapet mellan chef och medarbetare. Landstingsservice har även interna chefsutvecklingsdagar som startade Chefsutvecklingsdagarna syftar till att utveckla och stärka serviceförvaltningens chefskollektiv inom flera olika områden såsom ekonomi, arbetsrätt, ledarskap, kommunikation och projektledning. Chefsutvecklingsdagarna ger även kollektivet en möjlighet att nätverka över länet samt diskutera aktuella driftsfrågor. Personalresurser Definitioner Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsättningsgrad. Eventuella tjänstledigheter är ej avdragna. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte Förändring mot föregående år (%) Antal faktiska årsarbetare ,5 Antal anställda ,5 varav heltid varav deltid Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag. Tabell 11 Antal anställda Den 31 december 2015 finns det 177 färre faktiska årsarbetare jämfört med samma datum föregående år. 15

16 Antalet deltidsanställningar fortsätter att minska i förhållande till antal anställda, vilket syns i en ökad sysselsättningsgrad. Arbetad tid ARBETADE TIMMAR ANTAL 9 100, , , , , , , , , , , ,0 ANTAL ÅRSARBETARE/FAKTISKA ÅRSARBETARE EXKL. HEMSJUKVÅRD Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec MÅNAD Diagram 2 Antal årsarbetare/faktiska årsarbetare exkl. hemsjukvård Förändring i antalet faktiska årsarbeten inom de olika förvaltningarna: 2013 Årsarb 2014 Årsarb 2015 Årsarb 2013 Fakt årsarb 2014 Fakt årsarb 2015 Fakt årsarb (Antal) dec dec Förändring Tandvårdsförvaltning Tandvårdens Beställarenhet Förtroenderevisorer Central förvaltning Hälso- och sjukvård Kultur- och bildn. förv Landstingsfastigheter Hjälpmedel LD Dalarna Landstingsservice Kostsamverkan Mora Patientnämnden Hjälpmedel Dalarna Totalt Tabell 12 Faktiska årsarbeten, förändring TIMMAR Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec MÅNAD Diagram 3 Arbetade timmar (Timmar) Förändring (%) Arbetad tid timmar, alla 1 - varav timanställda varav arbete under jour/beredsk. läkare - varav mertid/övertid samtlig personal Arbetad tid timmar, inhyrda läkare Arbetad tid timmar, inhyrda sjuksköterskor ) Justerade timmar med hänsyn till antal arbetsdagar En dag = tim. Tabell 13 Arbetade timmar Den ackumulerade arbetade tiden för 2015 har minskat med timmar (115 årsarbetare) jämfört med Inhyrd läkartid har minskat med timmar (9 årsarbetare) medans inhyrd tid för sjuksköterskorna har ökat med (8 årsarbetare). Timanställningars och jour/beredskap visar en ökning på arbetade timmar, mertid/övertid minskar. Arbetad tid förändring Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden 2015 är 96,3 procent, en marginell ökning jämfört med 2014 (96 procent). Antalet deltidsanställningar har minskat med 1,2 procentenheter. 14,4 procent av landstingets kvinnliga medarbetare arbetar deltid. Bland männen är motsvarande siffra ca 7,8 procent. Yrkesgrupp/Kategori Tim Procent Sjuksköterskor m.fl ,7 Undersköterskor m.fl ,2 Läkare ,5 Tandläkare ,8 Tandsköterskor m.fl ,7 Administration/ledning ,6 Läkarsekreterare ,6 Rehab/förebyggande ,7 Sjukhusteknik/Laboratoriepersonal ,3 Kultur/utbildning ,7 Teknik ,9 Service ,0 Summa arbetad tid ,6 1) Justerade timmar med hänsyn till antal arbetsdagar En dag = tim. Tabell 14 Arbetad tid, förändring

17 Personalomsättning Definition Antal personer som slutat sin anställning i landstinget/antal anställda. Mäts 1/1 och 31/12 och endast för tillsvidareanställd personal. Yrkesgrupp/Kategori (%) Sjuksköterskor m.fl. 9,2 8,6 Undersköterskor m.fl. 7,0 6,3 Läkare 7,0 6,3 Tandläkare 14,4 3,6 Tandsköterskor m.fl. 9,4 7,0 Administration/ledning 6,5 4,8 Läkarsekreterare 6,2 7,2 Rehab/förebyggande 12,6 8,5 Sjukhusteknik/Laboratoriepersonal 4,4 7,5 Kultur/utbildning 13,3 7,1 Teknik 5,4 7,5 Service 8,0 5,0 Summa arbetad tid 8,6 7,2 Tabell 15 Personalomsättning per kategori 2015 (tillsvidareanställd personal). Den största personalomsättningarna finns bland rehab/förebyggande, utbildning/kultur och tandläkare. En ökning på 6,2% enheter inom utbildning/ kultur och ökningen på 10,8% enheter för tandläkare beror på att utlandsrekryterade tandläkare väljer att flytta hem. En del medarbetare väljer att över i privat regi. Personalomsättning bland sjuksköterskor är jämförbart med Valda personalkostnader (Mkr) Diff. (%) Löner exklusive sociala avgifter ,2 Inhyrd personal läkare Inhyrd personal sjuksköterska Inhyrd personal övrigt Tabell 16 Lönekostnader och kostnader för inhyrd personal Lönerna har kostat 134 Mkr mer än föregående år. Utöver ordinarie löneöversyn har det så kallade 24/7-avtalet (för sjuksköterska, barnmorska, röntgensjuksköterska och BMA) inneburit ökade lönekostnader i Hälso- och sjukvården. Likaså finns det dels kvardröjande kostnader från ett 2-årigt löneavtal ( ) med Vårdförbundet om särskilda generella krontalssatsningar i två nivåer från januari 2015 dels tillkommande kostnader under 2015 för det s.k. villkorspaketet till Kommunal. Det senare tillkom som ett ensidigt arbetsgivarbeslut med främsta syfte att förbättra ett antal yrkesgruppers grundlöner, däribland undersköterska. Kostnaden för inhyrda läkare minskade med 16 Mkr jämfört med föregående år. Löneutveckling för identiska individer Den genomsnittliga löneutvecklingen för 2015 (mätperioden ), relaterad till det årets löneöversyn, uppgick till knappt 2,8%. Det stämmer väl överens med såväl SKL:s LPIK kalkylvärde 2,9 % (okt 2014) till kommuner/regioner/ landsting som industrins genomsnittliga märke för den pågående treåriga avtalsperioden, ca 2,25 % jämte en förväntad lokal löneglidning om minst 0,5%. Den faktiska genomsnittliga löneutvecklingen för 2015 har emellertid varit mer än dubbelt så hög, ca 5,7%. Det beror huvudsakligen dels på att en kvardröjande generell krontalssatsning (550 kr/resp. 750 kr/månad) till Vårdförbundets samtliga medlemsgrupper, hänförlig till det lokala löneavtalet med Vårdförbundet, utlöstes först dels på att de under 2015 tillkommande s.k. 24/7-tilläggen inom hälso-och sjukvården begreppsmässigt ingår som en parameter (fast lönetillägg) i den jämförande lönestatistiken. Ett extrakt motsvarande Vårdförbundets medlemsgrupper (inkl. motsv. organiserade i Ledarna) visar att deras genomsnittliga löneutveckling under 2015 var mer än tredubbelt högre 9,67 % i jämförelse med Landstingets övriga yrkesgrupper. Den uppmätta löneutvecklingen är inte på något sätt direkt översättningsbar till en motsvarande lönekostnadsutveckling, utan är betydligt lägre för år 2015, eftersom löneavtalen trädde ikraft 1 april samtidigt som 24/7-tilläggen har haft en succesiv tillväxt först från maj i år och framåt. Helårseffekten kommer fr. o. m Kompskuld (innestående kompensation) Timmar Tkr Timmar Tkr Komp. personal övr Komp. läkare Total Tabell 17 Kompskuld Läkarnas och övrig personals innestående kompensation för övertid, jour och beredskap, det s. k. kompberget visar en mindre skuld vid årsskiftet. 17

18 Sjukfrånvaro Arbetsmiljö Sjukfrånvaro uttryckt i procent av ordinarie arbetstid Korttidssjukfrånvaro (dag 1-14) uttryckt i procent av ordinarie arbetstid ,8 6,2 2,3 2,1 Tabell 18 Sjukfrånvaro 53 procent av våra anställda har ingen eller högst fem sjukdagar under året. Samma siffra 2014 var 56 procent. Den totala sjukfrånvaron ökade med 0,6 procentenheter motsvarar en ökning på 9,7 procent under Andel tid med långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) är 55 procent. Korttidssjukfrånvaron har ökat med 0,2 procentenheter vilket motsvarar en ökning på 9,5 procent. Procent av ordinarie arbetstid 2015 Totalt Kvinnor Män Totalt 6,8 7,4 4, år 6,2 6,9 3, år 6,3 7,1 3,5 50- år 7,3 7,7 5,7 Tabell 19 Sjukfrånvaro ålder/kön Kvinnor är oftare sjuka än män och sjukfrånvaron ökar med åldern, skillnaden mellan de yngre och äldre har dock minskat. Arbetsmiljöfunktionen har tillsammans med ledamöter från Centrala arbetsmiljökommittén arbetat med en uppdatering av SAM sidorna på Navet för att bättre anpassa sidorna inför lanseringen av den nya föreskriften AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö. Föreskriften har sin grund i och förstärker AFS 2001:1 Systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöfunktionen har tillsammans med Patientsäkerhetsavdelningen tagit fram en gemensam mall för riskidentifiering & riskbedömning vid verksamhetsförändring. Arbetsmiljöfunktionen har även varit delaktiga i framtagandet av direktiv gällande distansarbete. Under 2015 har det hållits tre grundläggande arbetsmiljöutbildningar, tre om våld- och hot och 11 rehabiliteringsutbildningar. Vi var behjälpliga i samordningen av en ryggombudsutbildning som efter behov från verksamheterna anordnades av företagshälsovården. Deltagit i samverkansträff med PersonalRehab och fackliga företrädare. Deltagande i chefs- och ledarskapsprogrammet. 18

19 Miljö Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2015 Landstinget ska vara en aktiv och naturlig samverkanspart inom miljöområdet. De egna miljömålen ska successivt skärpas och i högre grad styra upphandlingar av varor och tjänster. Landstingets fordon ska på sikt drivas utan fossila bränslen. All el som köps ska även i fortsättningen komma från förnybara energislag. Onödiga transporter ska minimeras. Tjänsteresor ska i första hand företas med kollektiva färdmedel. Måluppfyllelse p mål uppfylltpmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Tabell 20 Måluppfyllelse miljö Målet med landstingets miljöarbete är att bidra till en hållbar utveckling både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. De tre områdena är förenliga och det krävs en balans mellan dem för att nå landstingets vision.landstinget ska ta ansvar och arbeta kontinuerligt för att minska den egna verksamhetens miljöpåverkan. Utifrån de nationella miljömålen samt Dalarnas regionala miljömål har en landstingsövergripande miljöplan med mål och aktiviteter tagits fram. Utöver miljöplanen styrs det dagliga miljöarbetet av miljöpolicy och rutiner i Miljöhandboken som utgör landstingets miljöledningssystem. Aktiv samverkanspart Landstinget är representerade i flertalet nätverk och andra samarbetsformer såväl nationellt som regionalt i länet. Ett stort utbyte sker mellan andra landsting och regioner. I Dalarna är Länsstyrelsen en viktig samarbetspartner. Ett exempel på samverkan i länet är kampanjen Dalarna minskar avfallet som genomfördes under en vecka i november. Här samarbetade många offentliga verksamheter med syfte att uppmuntra till återanvändning och återvinning. Miljömål Målstyrning och uppföljning är avgörande delar för att säkerställa att landstinget når de övergripande miljömålen och sänker den totala miljöbelastningen. Under året har arbetet med miljömålen främst fokuserat på att ta fram nya övergripande mål för perioden Syftet med miljömålsarbetet är att ta fram mål som har tydligare koppling mot nationella och regionala miljömål samt att de är tydligare formulerade och möjliggör en bättre uppföljning. Beslut kring dessa planeras ske under början av För 2015 års mål gjordes en mindre översyn så att de befintliga miljömålen och dess aktiviteter är uppdaterade utifrån aktuella verksamheter. Fossilfria bränslen Landstinget har idag inga bilar som drivs av fossilfria bränslen. I slutet av 2015 påbörjades arbetet med ny upphandling av leasingbilar. Den nya upphandlingen kommer att göra det möjligt att leasa elbilar. Innan leasing av elbilar kan bli aktuellt måste inventering göras vid de verksamheter som är aktuella så att laddning är möjligt. Inköp av el All el som landstinget köper in kommer från förnyelsebara källor. Fördelningen är en mix av; 1 procent sol, 24 procent vatten och 75 procent vind. Resultatet av 2015 års energiförbrukning (värme och el) för fastigheter, visar på en minskning med drygt 5 procent i jämförelse med Transporter och tjänsteresor Landstingets olika verksamheter finns utspridda runt om i länet vilket skapar ett stort behov av resor och transporter. Det innebär att resor och transporter 19

20 genererar en negativ miljöpåverkan. Landstingets nyttjande av personbilar och övriga transportfordon ger upphov till utsläpp av koldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen samt hälsoskadliga partiklar. Under de senaste åren har flera aktiviteter genomförts för att minska den totala mängden km för våra leasingbilar, egna bilar och transportfordon. Exempel på åtgärder är bättre och mer utvecklad teknik för distansmöten, optimerade resrutter inom Landstingsservice, nyttjande av mobil klinik inom Folktandvården osv. Inom landstinget tas ibland beslut som ger ett ökat behov av resor och transporter. Exempel på det är omorganisationer. De flesta resor som sker i anslutning till landstingets verksamhet är patientresor. Denna typ av resor kan vi inte mäta eller följa upp via statistiken. Nyttjandet av kollektiva färdmedel är även det något som är svårt att följa upp via statistik. Utifrån vår hantering av busskort vet vi dock att det nyttjas ganska väl men kan bli bättre. En nackdel med kollektivtrafiken i länet är att det är svårt att exempelvis ta sig mellan lasaretten utan byten. 20