Årsredovisning 2013 Landstinget Dalarna Dnr: LD13/03089 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Bilaga: Måluppfyllelser 2013

Transkript

1 Årsredovisning 2013 Dnr: LD13/03089 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Bilaga: Måluppfyllelser 2013

2 Årsredovisningens målgrupp Landstinget Dalarnas årsredovisning lämnas av landstingsstyrelsen till landstingsfullmäktige. Den vänder sig både till landstingets politiker och externa intressenter. Årsredovisningen produceras av ekonomienheten. Landstingets organisation Landstinget Dalarnas organisation Handikapprådet Landstingsfullmäktige Revisorskollegium Patientnämnd Revisionschef Kansli Pensionärsrådet HvB hälsovalsberedning Landstingsstyrelse Landstingsstyrelsens arbetsutskott (AU) Folkrörelseberedning Lokala hälso- och sjukvårdsberedningar Landstingsdirektör Kultur- och bildningsnämnd Kultur- och bildning Norra Fastighetsnämnd Landstingsfastigheter Nedansiljan Falun Central förvaltning Hälso- och sjukvårdsförvaltning Servicenämnd Landstingsservice Borlänge Tandvårdsnämnd Folktandvården Västerbergslagen Södra Bolag och stiftelser Gemensamma nämnder Beställarenhet för tandvård

3 Innehåll Landstinget Dalarna på väg åt rätt håll! eftertankar ur ett landstingsdirektörsperspektiv 5 Förvaltningsberättelse 7 Ekonomi 7 Personal 13 Miljö 19 MiT (medicinsk teknik och IT) 20 Trafik 21 Hälso- och sjukvården 23 Tandvårdsförvaltningen 29 Beställarenhet för tandvård 31 Kultur- och bildningsförvaltningen 32 Fastighetsförvaltningen 35 Landstingsservice 37 Kostsamverkan Mora 41 Patientnämnden Dalarna 43 Bolag, stiftelser och gemensamma nämnder, övriga åtaganden 44 Finansiella rapporter 48 Resultaträkning 48 Kassaflödesanalys 49 Balansräkning 50 Noter 51 Investeringsredovisning 56 Investeringar hälso- och sjukvård och IT 57 Fastighetsinvesteringar 58 Nyckeltal Redovisningsprinciper 60 Revisionsberättelse 62 Tabellförteckning 65 Ekonomisk ordlista 67

4 Landstinget Dalarna på väg åt rätt håll! De tre senaste åren visar ett samlat plusresultat enligt balanskravet för Landstinget Dalarna. Efter år av intensivt förändringsarbete förbättras nu de ekonomiska resultaten sakta men säkert. Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning och garant för att hälso- och sjukvården ska kunna följa med i den utveckling som krävs för att dalfolket ska få så bra vård som möjligt. Under året har den största investeringen i landstingets historia slutförts, i rätt tid och inom avsatt budget. Den nya vårdbyggnaden på Falu lasarett innebär att vi där har en av Sveriges modernaste och patientsäkraste vårdmiljöer. Under de närmaste åren kommer stora investeringar att genomföras på länets samtliga sjukhus, allt för att vi ska ha kunna bedriva en modern och patientsäker vård. Trots det positiva resultatet har fortfarande hälsooch sjukvården ett underskott som ska åtgärdas. Därför kommer även 2014 att präglas av strikt ekonomisk hushållning. Den förbättrade ekonomin har ändå möjliggjort att viktiga och strategiska satsningar kunnat genomföras. En sådan är den femåriga primärvårdsatsning som påbörjats och som har som mål att underlätta rekrytering av allmänläkarspecialister. Redan under det första året har antalet ST läkare ökat och just nu finns det 75 ST läkartjänster i primärvården. Under året har även en satsning på att höja sjuksköterskornas löner kunnat genomföras. En satsning som ligger i topp i nationell jämförelse. I takt med att ekonomin förbättras är det satsningar på förbättrad arbetsmiljö och höjda löner som ska prioriteras. Målet är att Landstingets Dalarnas anställda ska få en löneutveckling som gör att de ligger i det övre skiktet i jämförelse med övriga landsting. Landstinget Dalarna har sakta men säkert förbättrat sina resultat vad gäller ekonomi, väntetider och vårdresultat. Och detta är helt och hållet alla landstingets anställdas förtjänst. Vi har all anledning att se framtiden an med stor tillförsikt! Ingalill Persson (s) Ordförande landstingsstyrelsen 4 Årsredovisning 2013

5 2013 eftertankar ur ett landstingsdirektörsperspektiv Det har nu gått fyra år sedan vi tillträdde som landstingsdirektörer och förvaltningschefer för hälso- och sjukvården och central förvaltning. Det har varit positiva, händelserika och engagerande arbetsår, men samtidigt ibland turbulent och ofta med långa arbetsdagar. När vi tillträdde våra uppgifter valde vi att beskriva våra tankar om nuläge och framtid i form av ett antal ledord. Vi gjorde 2012 en uppdaterad version av ledordsdokumentet och tar detta som utgångspunkt för eftertankar om det år som nyligen avslutats. Våra ledord är grupperade i sex områden: Ledning, styrning och organisation Ekonomi- och personalfrågor Bemanning, medarbetare och chefer Hälso- och sjukvårdens verksamhetsinnehåll Hälso- och sjukvårdens samverkansytor Information och kommunikation Ledning, styrning och organisation Samspelet med landstingets politiska ledning har funnit välfungerande former, med bl.a. varje vecka systematisk ärendeberedning, inklusive planering av förestående möten i landstingsstyrelsen och dess arbetsutskott. Konceptet med gemensam ledning för landstinget som helhet och hälso- och sjukvården har givit möjligheter till enhetlig ledning och styrning, parat med utrymme för de skilda förutsättningar som finns inom landstingets mångfasetterade verksamheter. Konceptet med samlad förvaltning och gemensam ledning för hälso- och sjukvården, har inneburit enhetlig och konsekvent ledning och styrning, samt utökad samverkan i ett helhetsperspektiv. Hälso- och sjukvården har hittills haft en platt inre ledningsstruktur, med verksamhetscheferna direkt underställda förvaltningscheferna. Detta har haft såväl fördelar som nackdelar, men en förändring är nu motiverad, i form av tillskapande av fyra divisioner och fyra divisionschefer, svarande mot psykiatriska specialiteter, medicinska specialiteter, kirurgiska specialiteter, primärvård. Sedan 2012 finns en ny och samlad administrativ stödorganisation, med uppgifter gentemot såväl hela landstinget som hälso- och sjukvården. Ett arbete med att utveckla ett nytt gemensamt ledningssystem har pågått under året och kommer att fortsätta under Ledningssystemet syftar till att underlätta ledning och styrning, genom att etablera genomarbetade och systematiska arbetssätt och rutiner i ett brett spektrum. Ekonomi- och personalfrågor Den ekonomiska planeringen bygger på ett noggrant, realitetsförankrat och dialogbaserat budgetarbete, samt en systematisk budgetuppföljning, med analys och korrigerande åtgärder. Den nya administrativa stödorganisationen innebär bl.a. att ekonomi- respektive personalfunktionerna samlats och omarbetats. Detta innebär också ett nära och förstärkt samarbete mellan ekonomi- och personalenheterna, inklusive rutiner för förbättrad uppföljning av bemanningsnivåer och personalkostnader. Under har genomförts åtgärdsplaner för ekonomi i balans, de mest omfattande och genomgripande i modern tid. Under 2013 har fokus varit olika typer av personalåtgärder, med förändring av hittillsvarande arbetstidsmodeller som enskilt viktigaste åtgärd. Den ekonomiska effekten kan ses genom en låg kostnadsutveckling respektive en måttlig kostnadsutveckling Bemanning, medarbetare och chefer Bemanningssituationen är relativt god för flera stora yrkesgrupper, men samtidigt finns bristsituationer inom vissa yrkesgrupper, nu särskilt sjuksköterskor och med extra bekymmersam situation sommartid. Flera initiativ pågår för att förbättra och underlätta rekrytering och bemanning. Bemannings- och rekryteringssituationen för grupper som läkare och psykologer har successivt förbättrats, bl.a. genom välfungerande rekrytering av unga medarbetare. Under har genomförts fortsatta aktiviteter och resursförstärkning för en förbättrad läkarbemanning inom primärvården. forts nästa sida Årsredovisning

6 Landstingets chefsutbildningar är viktiga och centrala. Ett uppdaterat koncept för introduktion och grundutbildning av verksamhetschefer och avdelningschefer har genomförs under En ny kurs för verksamhetschefer kommer att starta under våren Hälso- och sjukvårdens verksamhetsinnehåll En samlad hälso- och sjukvårdsförvaltning har bidragit till en hälso- och sjukvård med fokus på helhetssyn, bl.a. i form av förnyade initiativ vad gäller gränsöverskridande vårdprogram och vårdprocesser. Hösten 2012 utarbetades en kraftigt förstärkt handlingsplan för att uppnå en mycket hög vårdgarantiuppfyllelse och en hög kömiljarduppfyllelse. Handlingsplanen innehåller åtgärder i ett brett spektrum. De förstärkta aktiviteterna har genomförts under 2013 och fortsätter i flera fall under Väntesituationen har under året successivt förbättrats, vårdgarantiuppfyllelse nybesök har ökat från ca 80% till ca 90%, vårdgarantiuppfyllelse operation har ökat från ca 75% till ca 85%, detta innebär en nivå nära nationellt snitt. En hälso- och sjukvård med hög och förstärkt medicinska kvalitet och patientsäkerhet är också i fokus, bl.a. genom fortlöpande uppföljningar, såväl inom landstinget som nationellt, bl.a. genom deltagande i nationella projekt och med konceptet öppna jämförelser. Under året har initierats och/eller genomförts ett antal aktiviteter och verksamhetsförändringar, med direkt eller indirekt påtaglig betydelse för hälso- och sjukvårdens kärnverksamheter. Några exempel är överföring av hemsjukvårdsansvaret från landstinget till kommunerna, förbättringsarbeten inom stora vårdprocesser som diabetes och stroke, invigning och inflytt i ny vårdbyggnad vid Falu lasarett, förstärkt neuropsykiatrisk verksamhet för barn och unga, förstärkt missbruksvård i samspel mellan landstinget och kommunerna, forskningsvårdcentral, vårdplatser för specialiserad palliativ vård, ambulanshelikopter. Hälso- och sjukvårdens samverkansytor Hälso- och sjukvården har samverkansytor i flera perspektiv. Dels ett landstingsgemensamt perspektiv, som är särskilt viktigt inom specialiserad sjukvård, samt med framtidsinriktning på välfungerande regionsamverkan. Dels ett lokalt perspektiv, med samverkan mellan specialiserad sjukvård, primärvård och kommunal verksamhet. Information och kommunikation Under har genomförts en översyn och uppdatering av landstingets inre information på intranät. Samtidigt pågår en översyn av landstingets yttre information på den externa hemsidan. Under året har i många fall, ofta i samspel mellan politisk ledning och tjänstemannaledning, tagits proaktiva initiativ till pressmeddelanden, presskonferenser och andra mediakontakter. Under 2013 har genomförts en förstärkning av landstingets informations- och kommunikationsverksamhet, med bildande av en egen enhet, kommunikationsenhet, parallellt med övriga enheter i central förvaltning. Framtiden Sammanfattningsvis kan vi med dessa eftertankar se att vi tillsammans med våra medarbetare på många sätt konkretiserat ledordtankarna i handling. I många fall är det initiativ och åtgärder som har en naturlig fortsättning under Samtidigt kvarstår ett antal utvecklingsområden som kan och bör få fortsatt fokus under det kommande året, inte minst de aspekter som underlättar och bidrar till ett en ekonomi i balans och en stabil bemanningssituation, i harmoni med vår grunduppgift att erbjuda vår befolkning och våra patientgrupper en välfungerande hälso- och sjukvård, med hög vårdgarantiuppfyllelse och god medicinsk kvalitet. Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör Sven Nilsson F.d. biträdande landstingsdirektör 6 Årsredovisning 2013

7 Förvaltningsberättelse Ett hälsosammare Dalarna Ordning och reda i ekonomin tillsammans med en tillgänglig hälso- och sjukvård är förutsättningarna för att Landstinget Dalarna ska nå visionen om ett Hälsosammare Dalarna. Ekonomi Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2013 Ekonomi i balans ordning och reda i ekonomin. God ekonomisk hushållning finansiella mål. Modernisering och utveckling av ekonomistyrningen. Strategier för framtida pensionskostnader. Återställa det ackumulerade underskottet Månatlig kvalitetssäkrad uppföljning av det ekonomiska läget. På sikt ska landstinget Dalarna kunna presentera sociala bokslut. mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Måluppfyllelse p p p p Tabell 1 Måluppfyllelse ekonomi Resultat 2012 Budget Resultat Resultat -0,7 3,2 1,8 Resultatet enligt balanskrav skall vara ett överskott på minst 2 procent i genomsnitt över en fyraårsperiod av skatte- och statsbidragsintäkter, % Soliditet Soliditeten skall öka med 1-3 procent per år, % Likviditet exkl pensionsportfölj Likviditeten skall fortlöpande vara sådan att långsiktig bestående upplåning inte behöver ske, Mkr Upplåning, Mkr Investeringar Den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar ska till 100 procent vara självfinansierade sett över en fyraårsperiod, % ) Budget 2013 ej justerad med budgetbeslut i LF i april 2013, 94 Mkr 2) Pensionsportfölj utfall 2012: 301 Mkr, 2013: 402 Mkr Tabell 2 Finansiella mål Finansiella mål och Finansiell analys Landstingets långsiktiga mål för en god ekonomisk hushållning mäts i fyra perspektiv. Resultatet ska vara ett överskott på 2 procent av skatte- och statsbidragsintäkter och soliditeten ska förstärkas. Överskott och en bra soliditet behövs dels för att finansiera det omfattande pensionsåtagande som finns utanför balansräkningen och dels för att möta oväntade händelser utan att förändringar behöver göras i verksamheten. Behovet av investeringar varierar mellan åren. Målet är att landstinget med egna medel ska finansiera ny- och återinvesteringar i fastigheter och inventarier. Likviditeten ska vara så stark att upplåning inte behöver ske. Utvecklingen under 2013 av de fyra målen framgår av tabellen. De finansiella målen uppfylls inte Balanskravsresultat Enligt kommunallagen ska landstinget ha ekonomisk balans vilket innebär att resultatet ska vara ett överskott. Årets balanskravsresultat är ett överskott på 129 Mkr (-49 Mkr). I detta resultat exkluderas den jämförelsestörande kostnaden för diskonteringsräntan i pensionsskulden, RIPS, -228 Mkr. Landstinget har sedan införandet av balanskravet 2000 ett samlat underskott på 932 Mkr. I och med årets resultat på 129 Mkr uppgår därmed det ackumulerade underskottet till 803 Mkr som ska återställas. I den finansplan som beslutades av landstingsfullmäktige i november budgeteras totalt 796 Mkr i överskott för åren 2014 till och med Balanskrav (Mkr) Årets resultat (förändring av eget kapital) -99 Avgår RIPS (diskonteringsräntan) 228 Ingående resultatvärden balanskrav -932 Resultat att reglera enligt balanskrav -803 Tabell 3 Balanskrav Årsredovisning

8 Resultat (Bokslut 2012 anges inom parentes) Årets resultat är ett underskott på -99 Mkr (+ 1 Mkr). Det budgeterade resultatet var ett överskott på 139 Mkr. I årets resultat ingår kostnader för diskonteringsräntan i pensionsskulden (RIPS) med 228 Mkr och återbetalning från AFA på 99 Mkr. Verksamhetens intäkter, Mkr (1 171 Mkr), ökar med 6,7 procent. Ca 3 procent, 33 Mkr beror på ökade intäkter för försäljning av medicintekniska tjänster till kommunerna på grund av att hemsjukvårdsverksamheten överförts till kommunerna. Folktandvårdens intäkter för allmän tandvård ökar med 21 Mkr till 153 Mkr. Inför 2013 höjdes landstingsskatten med 50 öre, vilket gav ytterligare 250 Mkr. Samtidigt genomfördes en skatteväxling på 23 öre i och med att hemsjukvårdens verksamhet överlämnades till kommunerna. Utdebiteringen förändrades från 10,89 till 11,16 kr. Landstingens medelutdebitering 2013 var 11,17 kr. Medelutdebiteringen är inte justerad för skatteväxlingar för t ex trafik och hemsjukvård. Skatte- och statsbidragsutvecklingen uppgår till 5,2 procent. Det egna kapitalets utveckling och soliditet Eget kapital minskar med årets resultat 99 Mkr till 124 Mkr. Verksamhetens kostnader, Mkr (7 799 Mkr) ökar med 3,5 procent. Bemanningskostnaderna, personalkostnader och kostnader för inhyrd personal, Mkr, ökar med 3,2 procent och överstiger budget med 174 Mkr. Kostnader för högspecialiserad vård ökar med 1,8 procent till 456 Mkr, budget 462 Mkr. Läkemedelskostnaderna minskar med ca 2 procent till 835 Mkr (exklusive dosdispensering), budget 828 Mkr. Pensioner intjänade år 1998 eller senare redovisas som en skuld i balansräkningen, 2,2 Mdkr. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas däremot, i enlighet med gällande lagstiftning och regelverk, som ansvarsförbindelse. Dessa pensionsförpliktelser uppgick vid årets slut till 5,6 Mdkr. Om hänsyn tas till dessa skulle landstinget redovisa ett negativt eget kapital på -5,7 Mdkr. Årets resultat följer väl de prognoser som upprättats under Verksamhetens nettokostnader, skatte- och statsbidragsutveckling ett positivt samband 2013 Verksamhetens nettokostnader uppgår till Mkr och visar en negativ avvikelse gentemot de budgeterade Mkr. Nettokostnaderna, exklusive AFA, ökar med 2,9 procent (3,3 procent). När justering av resultatet görs för överlämnandet av hemsjukvården, 130 Mkr, till kommunerna ökar nettokostnaderna med 4,9 procent. procent 8,0 6,0 4,0 2,0 Skatte-, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling, procent 0,0 År Skatte- och statsbidragsutveckling Nettokostnadsutveckling Vid utgången av 2013 uppgår den redovisade soliditeten till -3 procent. Den genomsnittliga soliditeten 2013 för landstingssektorn är 20 procent (22 procent 2012). Om de pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse räknas med, blir soliditeten istället -150 procent. Likvida medel Landstingets likviditet uppgick vid årets slut till 603 Mkr, vilket är 113 Mkr högre än vid årets början. Väsentliga likviditetspåverkande poster under året har varit återbetalningen från AFA, 99 Mkr, amortering av lån -50 Mkr samt senareläggning av budgeterade investeringar med 127 Mkr. Pensionsportfölj Ytterligare100 Mkr har placerats för förvaltning i pensionsportföljen vars marknadsvärde nu uppgår till 453 Mkr. Totalavkastning, inkl utdelning, exklusive avgifter, uppgår till 10,3 procent jämfört med index 9,5 procent. Syftet med pensionsportföljen är att över tid kapa likvidtopparna av de framtida pensionsutbetalningarna. Portföljens marknadsvärde är 6 procent av pensionsskulden vid årsskiftet på 7,8 Mdkr. Diagram 1 Skatte, statsbidrags- och nettokostnadsutveckling 8 Årsredovisning 2013

9 (Mkr) Anskaffningsvärde Marknadsvärde Portföljandel Aktier % Räntor % Totalt Tabell 4 Pensionsportfölj Mer information om pensionsportföljen finns i not 19 till balansräkningen. I finansbudget 2014 ingår ytterligare placeringar med 200 Mkr per år Pensionsåtaganden Pensionsåtagandena ökar med 745 Mkr under Ansvarsförbindelsens ökar mindre än avsättningen på balansräkningen av nya pensioner. Däremot ökar utbetalningarna från ansvarsförbindelsen. Detta medför att pensionerna varje år tar mer utrymme på resultatet och av likviditet Totalt pensionsåtagande i Mkr Upplåning Låneskulden består av lån från Kommuninvest, 200 Mkr och patientförsäkringen, LÖF, 179 Mkr. Under året har lånen från Kommuninvest, som upptogs i samband med investeringen i nytt vårdblock omsatts och amorterats med 50 Mkr. 100 Mkr per år planeras att amorteras under 2014 och Landstinget har dessutom en checkräkningskredit på 400 Mkr som var outnyttjad vid årsskiftet. Investeringar Årets investeringar uppgår till 472 Mkr, varav 276 Mkr avser fastighetsinvesteringar. Inflyttning har skett i den nya vårdbyggnaden vid Falu lasarett; Dahlska huset. I nuläget återstår en del markarbeten som ska utföras under våren Investeringsverksamheten i övrigt kvarstår på en hög nivå, då nya projekt på Falu lasarett, som en följd av Dahlska huset, tar vid. Det gäller t.ex. ombyggnad akutvårdsavdelning (AVA), ny ambulansstation, patienthotell samt dagkirurgi. Investeringar i medicinteknisk utrustning uppgår till ca 110 Mkr. Mkr Mer information om investeringarna 2013 finns under avsnittet finansiella rapporter. År Pensionsavsättning Ansvarsförbindelse 600 Investeringar, Mkr Diagram 2 Pensionsåtagande Mkr 400 Återlån av pensionsmedel 200 (Mkr) Förändring Avgiftsbestämd ålderspension/individuell del Avsättningar pensioner Ansvarsförbindelse Totalt pensionsåtagande inkl löneskatt Finansiella placeringar för pensionsmedel, bokfört värde Finansiella placeringar för pensionsmedel, marknadsvärde Återlånade medel* *Rådet för kommunal redovisning har definierat begreppet återlån som skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och förvaltade pensionsmedel, angivna till marknadsvärde. Tabell 5 Återlån av pensionsmedel 0 År Diagram 3 Investeringar Årsredovisning

10 Verksamheternas ekonomi (Mkr) Resultatnetto Budgetnetto inkl avkastningskrav Budgetavvikelse ningar. Ökade kostnader finns även för bl.a. sjukresor, medicinskt material och IT-kostnader. Kostnader för nya vårdblocket belastar 2013 i högre utsträckning än kalkylerat. Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvård Central förvaltning/ Hälsoval (beställare) Central förvaltning/ övrigt Finansförvaltning Fastighetsnämnd Servicenämnd Gemensam nämnd för kostsamverken Kultur och bildningsnämnd Tandvårdsnämnd Folktandvården Beställarenheten Patientnämnd Revision ,4 Justeringar av finansiella 1 1 poster Delsumma driftredovisning Återbetalning AFA Summa driftredovisning Skatter, statsbidrag, finansnetto Årets resultat Sänkt diskonteringsränta pensionsskul- den Årets balanserade resultat Tabell 6 Verksamheternas ekonomi Hälso- och sjukvård Sammantaget redovisas för Hälso-och sjukvården ett resultat motsvarande -127 Mkr. Kostnadsnivån är, i likhet med senare delen av 2012, fortsatt för hög i förhållande till budget. Detta i kombination med uteblivna effekter av åtgärdsplan för ekonomi i balans. Underskottet beror till stor del på att bemanningen blev dyrare än beräknat. Fler årsarbetare och att ökade kostnader finns för bl.a. övertid och timvikarier. Påverkansfaktorer här är införande av TakeCare och sjukfrånvaro för personal. Kostnaden för sommarbemanningen blev högre än beräknat. Inom några verksamheter har det varit svårt att bemanna. Det kan konstateras ökade kostnader för stafetter, främst orsakat av prisökningar och genomförda kösats- Hälsovals resultat 2013 är -19,9 Mkr. Anslaget för STläkare i allmänmedicin har ett överskott på +11 Mkr. Bristen på ST-läkare i allmänmedicin påverkar kostnaden för inhyrd personal i hälsoval. Kostnaden för hyrläkare har ökat med 16 Mkr mot Vissa vårdcentraler, till exempel Ludvika och Avesta, är enbart bemannade av hyrläkare och kan heller inte rekrytera ST-läkare på grund av brist på handledning. Trots betydande personalreduceringar så ligger svårigheten i att ställa om kostnaderna i samma takt som intäktsbortfallet när listningen ändras. Under 2013 har de offentliga vårdcentralerna tappat ytterligare listade vilket motsvarar ca 26 Mkr i minskade intäkter på helårsbasis. Införandet av Take Care och bristande kvalitet på utdata har inneburit att ersättningsmodellen satts ur spel och vårdcentralerna fått schablonersättning. Hälso- och sjukvårdens resultat per funktionsområde Funktionsområde (Mkr) Resultat 2013 Medicinska -28,2 Opererande -38,4 Övrig somatik -23,4 Psykiatri/Habilitering -25,8 Medicinsk service -16,2 Gemensamt/övrigt 11,6 Läkemedel central del 11,2 Utomlänsvård/högspec central del 1,4 Övrig utomlänsvård 4,6 Övrig primärvård -3,5 Hälsoval primärvården -19,9 Totalt -126,6 Tabell 7 Resultat per funktionsområde, hälso- och sjukvård Central förvaltning Resultatet för centralförvaltningen uppgår till +18 Mkr. Hälsovalsenheten (beställare Hälsoval Dalarna) redovisar ett resultat på +6,2Mkr. Av överskottet förklaras 5.5 Mkr av att kvalitetsersättning inte utbetalats i budgeterad omfattning. Det är främst kvalitetsmåtten telefontillgänglighet och Fysisk aktivitet på recept, FYSS, där målen inte uppnåtts på vårdcentralerna. 10 Årsredovisning 2013

11 Hjälpmedelsverksamheten redovisar ett positivt resultat med 9,3 Mkr. Det beror framförallt på att ett nytt avtal för inköp av hörapparater började gälla fr o m april. Det nya avtalet gav kraftigt sänkta priser för avtalsperioden, en kostnadsminskning med 5 Mkr på årsbasis. Det sammanlagda resultatet för övriga enheter inom centralförvaltningen uppgår till +2,5 Mkr. I resultatet ingår en oförutsedd/ej budgeterad kostnad på ca 17 Mkr för nytt licensavtal med Microsoft. Finansförvaltning Finansförvaltningen redovisar ett underskott på 14 Mkr. Resultatet påverkas framförallt av följande poster Pensionskostnader -38 Mkr Specialdestinerade statsbidrag +15 Mkr. Löneskuld för december + 4 Mkr Centralt budgeterade kostnader för avveckling och omstrukturering + 4,5 Mkr. Specialdestinerade statsbidrag för rehabiliteringsgaranti, ökad patientsäkerhet, psykisk ohälsa och sammanhållen vård för äldre uppgår totalt till 50 Mkr. Fastighetsförvaltning Avyttringen av åtta sjukhemsfastigheter i november 2012 och därmed avvecklingen av Landstingsfastigheters förvaltaransvar för dessa, innebar att rörelseresultatet beräknades sjunka med 2,3 Mkr som en direkt konsekvens av detta. Det beräknade resultatet för 2013 blev då 18,7 Mkr i stället för det budgeterade resultatet på 21 Mkr. Det faktiska resultatet uppgår till 20 Mkr. Största anledningen till resultatförbättringen är fortsatta besparingar på energikostnader, som i sin tur delvis beror på att 2013 var cirka 10 procent varmare än ett normalår. Landstingsservice Resultatet för Landstingsservice överensstämmer med avkastningskravet +2 Mkr efter det att en överskottsöverföring gjorts till Central förvaltning på 11 Mkr i samband med bokslutet. Efterfrågan på förvaltningens servicetjänster har ökat under året med betydande volymökningar inom funktionerna lokalvård, kost och tvätt. Förvaltningen också varit framgångsrik i arbetet med kostnadsminskningar. Fler uppdrag- och servicetjänster utförs men med en begränsad bemanningsökning. En annan betydande resultatpåverkande post är att kostnaden för omstrukturering varit låg. Gemensam nämnd för kostsamverkan Den ekonomiska målsättningen är att kostnader och intäkter minst skall balansera. Detta mål är inte uppfyllt. Totalt underskott för Nämnden för Kostsamverkan uppgick till -3,6 Mkr. Resultatet är dock bättre än det budgeterade underskottet på -5,4 Mkr. Den största orsaken till detta är att stora portionsvolymer tillförts genom kostförsörjningen på Ludvika lasarett. Landstinget och Mora kommun är gemensamt ansvariga för det negativa underskottet. Fördelningen av underskottstäckningen mellan parterna regleras av ett samverkansavtal, beloppet uppgår 2013 till 2,3 Mkr för Landstinget och 1,3 Mkr för Mora Kommun. Kultur- och bildningsförvaltning Kultur- och bildningsförvaltningen har ett totalt överskott på 1,4 Mkr. Delverksamheterna Musikkonservatoriet har ett underskott om närmare 1,7 Mkr, kultur- och bildningskansliet samt bidragsgivning har överskott. Tandvårdsförvaltning och beställarenhet Tandvårdsförvaltningen har ett positivt resultat på 2 Mkr. Detta har åstadkommits genomen god kostnadskontroll och kraftigt ökade intäkter, trots bemanningsproblematiken och den omfattande generationsväxlingen. Beställarenhetens överskott på 1 Mkr beror på att informationen om det tredje steget i tandvårdsreformen ännu inte hunnit nå ut i tillräcklig omfattning till allmänhet och sjukvård. Över- och underskotthantering för Hälsoval och Folktandvård fr o m 2013 Fullmäktige beslutade i juni 2013, 65, att införa överoch underskottshantering för de konkurrensutsatta verksamheterna hälsoval och folktandvård fr.o.m Enligt direktiven ska det bokförda resultatet värderas och analyseras mot verksamhetens måluppfyllelse. Den samlade värderingen för hälsoval innebär att redovisat resultat 2013 (totalt -19,9 Mkr) för vårdcentralerna i egen regi värderas till -4,1 Mkr. I analysen har identifierats ett antal faktorer som bedöms påverka det resultat som ska regleras. Faktorer som har tagits hänsyn till är merkostnader i samband med införandet av Take Care och ett utökat jouruppdrag i Västerbergs l agen och Årsredovisning

12 Södra Dalarna som inte ersättningsmodellen tar hänsyn till. Justeringarna gäller både de landstingsdrivna och de privata vårdcentralerna. För de privata vårdcentralerna innebär ovanstående värdering en kompensation för Take Care och utökat jouruppdrag motsvarande totalt 1,8 miljoner kronor som utbetalas Den tredje faktorn som medfört justering av resultatet är effekten av att man på grund av brister i ordinarie bemanning inte har kunnat nyttja ST-tjänster inom allmän medicin utan har anlitat hyrläkare istället. Folktandvårdens resultat efter avkastningskrav är 1,7 Mkr. Analysen har visat att någon justering inte behöver göras. Omvärldsanalys Landstingen redovisar för 2013 ett samlat underskott på nästan 2 Mdkr, det är en försämring med nästan 7 Mdkr jämfört med året innan. Engångseffekten av att kalkylräntan vid beräkning av pensionsskulden (RIPS) uppgår till 8,4 Mdkr. Återbetalningen av AFA-försäkringspremiär för åren 2005 och 2006 är nästan 3 Mdkr. Exklusive båda dessa effekter uppgår resultatet 2013 till ca 4 Mdkr (varav Stockholm står för 2 Mdkr). Landstingens nettokostnader, justerat för återbetalningen från AFA och skatteväxlingar för hemsjukvård ökar med 3,9 procent. Pris- och löneutvecklingen (LPIK) beräknas till 1,9 procent, vilket innebär att volymutvecklingen blir 1,9 procent Detta anses som en relativt normal volymutveckling i ett längre perspektiv. (Mkr) Tandvård Bokfört resultat 4,7 Avkastningskrav -3,0 Överförs till ,7 Hälsoval Bokfört resultat -19,9 Förslag till justering: Utökat jouruppdrag 4,1 ST-läkare 5,6 Införande Take Care 4,4 Övrigt 1,7 Resultat Tabell 8 att Över- återställa och underskotthantering -4,1 för hälsoval och folktandvård Måluppfyllelsen för både Folktandvården och hälsoval anses vara tillräcklig för de resultatjusteringar som gjorts. Enligt verkställighetsbeslut för hantering av över-/ underskott ska överskott i första hand användas för att återställa tidigare års underskott (fr o m 2013). Grundprincipen är att överskott som beslutas överföras till kommande år får disponeras för att genomföra strategiska verksamhetsförbättrande åtgärder. Åtgärderna ska presenteras i en genomförandeplan som upprättas inför beslut om ianspråktagande. 4 av 20 landsting redovisar överskott. När justeringar görs för engångseffekter ökar antalet landsting med överskott till 16. Av dessa klarade 4 ett resultat på 2 procent eller mer av skatter och statsbidrag, vilket brukar anges som gränsen för god ekonomisk hushållning. Jämförelse med andra landsting Uppgifter hämtade från SKLs sammanställning av preliminära bokslut för Resultat Mkr Resultat exkl AFA och, Mkr RIPS Nettokostnadsutveckling 1 % 4,9 4,6 5,6 3,6 3,9 Volymutveckling 2 % 3,0 2,6 3,6 1,7 1,9 Balans i Hälso- och Nej Ja Nej Ja sjukvården Soliditet % ) Justerat för återbetalning från AFA och skatteväxling för hemsjukvård 2) Pris- och löneutveckling 2013 uppgår till 1,9%. Dalarna Gävleborg Västmanland Värmland Riket Tabell 9 Jämförelse andra landsting Underskott ska återställas senast tre år efter att det uppstått och med minst en tredjedel varje år. En plan ska upprättas som beskriver hur återställandet ska genomföras. 12 Årsredovisning 2013

13 Personal Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2013 Säkerställa kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Engagerad och delaktig personal. Chefs och ledarprogram cheferna skall få rätt förutsättningar att vara goda ledare och genom sitt ledarskap engagera personalen. Landstinget Dalarna skall vara en attraktiv arbetsplats och hålla hög kvalitet i rekryteringsarbetet. De goda exempel som finns i Landstinget Dalarna skall tas tillvara och engagerad och delaktig personal skall uppmuntras. Landstinget Dalarna skall ha en god facklig samverkan. Lagar och ingångna avtal skall alltid följas. Alla anställda skall ha en individuell utvecklingsplan. Likabehandlingsplanen skall genomsyra allt arbete inom personalområdet. Heltid är en rättighet. mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Måluppfyllelse p p p p p p p p Tabell 10 Måluppfyllelse personal Under 2013 har Personalenheten fokuserat på ett fullföljande av besparingsplan III för ekonomi i balans. Ett av de större arbetena var att säga upp alla lokala arbetstidsmodeller och återgå till centrala avtal. Andra delar som berörts är: Fortsatt reglering av innestående kompensationsledighet och reglering av avtal för läkare avseende övertidsersättning Fortsatt översyn av överlappningstider och förtydligande kring kollektivavtalsreglering avseende måltidsuppehåll Arbete med bemanningstal. En kompetensförsörjningsgrupp för sjuksköterskor och medicinska sekreterare Mingelkvällar för blivande sjuksköterskor. PRAO-verksamhet för niondeklassare har anordnats. Kompetensförsörjning/Attraktiv arbetsplats Landstinget Dalarna har en medelålder på 47 år, vilket innebär att fram till år 2025 kommer drygt 40 procent av dagens personalstyrka att ha fyllt 65 år. För att möta denna utmaning har några förvaltningar och verksamheter påbörjat arbetet med kompetensanalyser som ett led i det strategiska rekryteringsarbetet. För Landstinget Dalarna är utbildning av stor betydelse för kompetensförsörjningen. En utbildningschef har tillträtt, med uppdrag att strategiskt utveckla landstingets engagemang och roll som aktör inom utbildningsverksamhet. I det Regionala utbildnings- och kompetensområdet samverkar Landstinget Dalarna med sex andra landsting om kartläggning och uppföljning av det regionala kompetensbehovet i Uppsala-Örebroregionen. Satsningen på stimulansåtgärder för sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig inom bristinriktningar har fortlöpt, exempelvis genom att studielön betalats ut för vissa prioriterade utbildningar. Arbetet med att skapa individuella kompetensutvecklingsplaner för samtliga medarbetare har fortsatt. Planerna skapar förutsättningar för planerad kompetensutveckling genom medarbetarsamtalen, till nytta för såväl verksamhet som den enskilde medarbetaren. Förutsättningarna för att erbjuda undersköterskor möjlighet att via uppdragsutbildning utbilda sig till sjuksköterska har börjat utredas. Två omfattande upphandlingar har påbörjats, ett nytt personaladministrativt system och ett nytt företagshälsovårdsavtal. Avtalet med GäveDala Företagshälsa sades upp i juni 2013 och löper till sista april Projekten Arbetsvärdering, Lönebildning och Lönekartläggning har genomförts. Trots att bristen på egenanställda läkare är stor, ca 100 vakanser är Dalarna ett efterfrågat län att genomföra AT- och ST-tjänstgöring bland examinerade läkare. Sista december 2013 hade landstinget 68 AT-läkare. Även ST-platserna är efterfrågade, 243 ST läkare var anställda i landstinget Personalenheten har varit aktiv i olika rekryteringssammanhang, Landstinget Dalarnas har deltagit i Projektet Träffa Dalarna och Flytta till Dalarna Läkarrekryteringsresa till Tyskland Folktandvården satsar på traineeprogram för att få yngre personer intresserade av yrken inom tandvården. Folktandvården har också arbetat för att under 2014 få en tandsköterskeutbildning i Falun. Årsredovisning

14 Landstingsservice och Folktandvården har tagit fram en ny rekryteringsprocess för sina förvaltningar. Processen är baserad på ett kompetensbaserat rekryteringsperspektiv (KBR). Landstingsservice har också arbetat fram ett nytt underlag för medarbetarsamtal tillsammans med HR, chefer, medarbetare och fackliga representanter. I underlaget finns olika delar där individuella mål, bisysslor, utvecklingsplan, och en arbetsmiljödel finns med. Underlaget kallas för Mål och utvecklingssamtal. Personalenheten på Central förvaltning kommer också att prova det nya MU-samtalet. Delaktighet / Attraktiv arbetsgivare Att ha en hög grad av delaktighet och medinflytande är viktiga grundfundament för en positiv och utvecklande arbetsplats. Enligt de mätningar som gjordes under 2013 har Landstinget Dalarnas en bra grundfundament att stå på. Enligt Arbetsmiljöredovisningen 2013 har nästan alla, 99 procent av verksamheterna regelbundna arbetsplatsträffar, sju av tio verksamheter har genomfört medarbetarsamtal med alla sina medarbetare och fyra av fem verksamheter har haft avgångssamtal med medarbetare som slutar sin anställning. Chefs- och ledarutveckling En pilotutbildning i ledarskapsutveckling för nya chefer genomfördes 2011 i egen regi. Erfarenheterna från denna kurs tillsammans med tidigare utbildningar samt omvärldsbevakning ligger som grund för ett nytt koncept för Landstinget Dalarnas chefs- och ledarprogram. Det nya i konceptet är att chefsprogrammet är landstingsövergripande, sammanhållen och processinriktad. Detta innebär att chefs- och ledarprogrammet vänder sig till samtliga förvaltningar, att intern kompetens förstärker det landstingsspecifika samt att det processinriktade arbetssättet följer programmet som en röd tråd. Den första landstingsövergripande utbildningen startades i november 2012 för 19 verksamhetschefer. Vid avslut av utbildningen oktober 2013 har 17 av dessa chefer fullföljt utbildningen. Under 2013 har programmet utvecklats och innehåller numera tre block: introduktion, förbättringskunskap och det personliga ledarskapet. Under 2013 har 97 första linjens chefer genomgått block ett och två. Responsen som kommit från deltagarna visar att det är positivt att programmet inkluderar alla förvaltningar så att gränsöverskridande möten sker. Detta i sin tur skapar en ökad förståelse för den helhet Landstinget Dalarna verkar i och vad det innebär att befinna sig i rollen som chef i en politiskt styrd organisation. En bidragande del till ett sammanhållet program är att innehållet formas i gemensamma arbetsprocesser mellan de olika stödfunktionerna t ex HR, ekonomi, ledningssystem samt juridik. Landstingsservice har egna utvecklingsdagar för chefer där en del varit ett nära samarbete med Högskolan Dalarna. Ämnena för dessa dagar har bla varit kommunikation, ledarskap och det svåra samtalet. Det har totalt varit 10 Chefsdagar under Likabehandling och jämställdhet Implementeringen av Landstinget Dalarnas Likabehandlingspolicy har fortsatt hela 2013 då alla förvaltningar och verksamhetschefer/motsvarande har fått information/utbildning i likabehandling. Likabehandling har också införts i chefs- och ledarskapsprogrammet. Enligt arbetsmiljöredovisningen använder drygt 60 procent av verksamheterna landstingets likabehandling policy och över hälften har diskuterat diskrimineringsfrågor på sin arbetsplats. Jämställdhetsplanen inkluderas i landstingets likabehandlingspolicy. Enligt arbetsmiljöredovisningen har alla verksamheter en jämställdhetsplan. En del verksamheter har tagit fram en egen jämställdhetsplan, andra har förvaltningens eller landstingets. Personalresurser Definitioner Personal inom hemsjukvården har tagits bort för 2012 och Antal anställda definieras som antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsättningsgrad. Eventuella tjänstledigheter är ej avdragna. Faktiska årsarbetare beräknas som årsarbetare minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Under 2013 har antalet anställda ökat med knappt två procent och antalet faktiska årsarbetare med knappt en procent. Den största ökningen av anställda finns inom service. Kategorin administration/ledning har minskat från 2012 till Sysselsättningsgraden har ökat marginellt från 95,4 procent 2012 till 95,6 procent Den allmänna löneutvecklingen, d v s den löneutveck- 14 Årsredovisning 2013

15 ling som omfattar samtliga förekommande löner vid mättidpunkterna i januari och december, uppgick till 3,64 procent. Motsvarande genomsnitt för 2012 var 2,71 procent. Antal anställda faktiska årsarbetare, heltid och deltid Antal faktiska årsarbetare Antal anställda varav heltid varav deltid Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Tabell 11 Antal anställda Antalet deltider har minskat ca tre procent jämfört med året innan. Detta syns i en ökad sysselsättningsgrad. Det finns två förvaltningar som inte har några deltider, Landstingsfastigheter och Patientnämnden. Årsarbeten och faktiska årsarbetare Antal årsarbeten har ökat med en 1,8 procent, 149 årsarbeten jämfört med Faktiska årsarbeten har ökat med en procent, 63 faktiska årsarbetare jämfört med Faktiska årsarbetare, exkl hemsjukvård Antal faktiska årsarbetare Förvaltning Förändring (antal) Finansförvaltningen Tandvårdens Beställarenhet Förtroenderevisorer Central förvaltning Hälso- och sjukvården Kultur- och bildn förv Landstingsfastigheter Landstingsservice Kostsamverkan Mora Patientnämnden Tandvården Totalt Tabell 12 Faktiska årsarbetare Alla förvaltningar utom Hälso- och sjukvården har ökat antalet faktiska årsarbetare. Största ökningen står Folktandvården och Landstingsservice för. Central förvaltning har också fler anställda än föregående år och det är främst inom MiT- och Medicinska enheten som anställt nya medarbetare. Arbetad tid Arbetad tid timmar, alla varav timanställda varav arbete under jour/ beredsk. läkare - varav mertid/övertid samtlig personal Tabell 13 Arbetad tid Antal Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul AugSep Okt NovDec Diagram 4 Faktiska årsarbetare Den ackumulerade arbetade tiden för 2013 har ökat jämfört med 2012 men är lägre än året dessförinnan 2011 med drygt timmar, ca 42 årsarbetare. Hälften av ökningen står Hälso- och sjukvården för, ca 20 årsarbetare. Ökning finns även inom administration/ ledning, tandsköterskor, teknik och service. Hos Folktandvården har den arbetade tiden ökat p.g.a. lyckade tandläkar- och tandsköterskerekryteringar. Den arbetade tiden för timanställda har ökat mindre än mellan året 2011 och Ökningen motsvara ca 11 årsarbetare, knappt timmar. Mellan åren 2011 och 2012 var ökningen drygt timmar. Årsredovisning

16 Ökning av timanställningar kan förklaras av kraftig influensaperiod i början av året, behov under semesterperioderna samt en obalans med kvarstående vakanser och extra behov till följd av hög vårdtyngd. Övertidsarbete ingår i måttet Arbetad tid. Antalet övertidstimmar har ökat med drygt timmar, ca 6 årsarbetare, en tredjedel av ökningen mellan åren som va ca timmar, ca 16 årsarbetare. Övertidsarbete har framförallt koppling till vakanser inom svårrekryterade personalkategorier, till exempel specialistsjuksköterskor samt svårigheter med att anställa sommarvikarier. Läkarnas arbetade tid under jour och beredskap visar en minskning på drygt timmar, vilket är ett trendbrott. Arbetad tid förändring Yrkesgrupp/Kategori Tim Procent Sjuksköterskor m.fl ,1 Undersköterskor m.fl ,4 Läkare ,9 Tandläkare ,8 Tandsköterskor m.fl ,3 Adm/Ledn ,7 Läkarsekreterare ,7 Rehab/Förebyggande ,2 Sjukhustekn/Lab pers ,8 Utb/Kultur 170 0,1 Teknik ,6 Service ,5 Övrig personal ,4 Summa Arbetad tid ,6 Tabell 14 Arbetad tid. förändring Den arbetade tiden har ökat inom nästan alla yrkesgrupper utom bland sjuksköterskor, undersköterskor, läkarsekreterare och rehab/förebyggandepersonal. Folktandvårdens ökning kan härledas till lyckade rekryteringar. Ökningen inom kategorin Service kan härdelas till förstärkning av personal våren 2013 då Kommunal lade strejkvarsel samt att Landstingsservice hade svårt att rekrytera semestervikarier. Minskningen är störst för övrig personal som består av arvoderade personer samt feriearbetare. Den arbetade tiden för anställda läkare via bolag har ökat med nästan timmar jämfört med 2012 och kan härledas till svårigheter att rekrytera läkare. Det är främst primärvården, psykiatrin och medicinska specialiteter som nyttjar hyrläkare på grund av svårigheter med nyrekryteringar. Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden 2013 är 95,6 procent, en liten ökning jämfört med 2012 (95,4%) Antalet deltidsanställningar har minskat med drygt tre procent. 17,6% av landstingets kvinnliga medarbetare arbetar deltid. Bland männen är motsvarande siffra ca 8 procent. Köns- och åldersfördelning Åldersgruppen 60 år och äldre utgör 17 procent av totalantalet medarbetare, motsvarande ca personer. Fördelning åldersintervall LD % 73% 10% 0-29 år år 60-- år Diagram 5 Åldersfördelning, Landstinget Dalarna Medelåldern i landstinget är 47 år, 47 år för kvinnor och 46 för män. De största pensionsavgångarna finns i yrkesgrupperna sjuksköterskor, undersköterskor och administratörer/ ledningspersonal. Andelen kvinnliga medarbetare är 79 procent. Ingen förändring har skett jämfört med de två föregående åren. Arbetad tid läkare anställda via bolag Förändring Tabell 15 Arbetad tid, läkare anställda via bolag 16 Årsredovisning 2013

17 Personalomsättning Definition Antal personer som slutat sin anställning i landstinget / antal anställda. Mäts1/1 och 31/12 och endast för tillsvidareanställd personal. Personalomsättning per kategori 2013 (Tillsvidareanställd personal) Yrkesgrupp/Kategori (%) Sjuksköterskor m.fl 9,7 5,6 Undersköterskor m.fl 5,5 6,8 Läkare 7,3 8,1 Tandläkare 8,0 15,7 Tandsköterskor m.fl 5,5 5,6 Adm/Ledn 6,9 7,0 Läkarsekreterare 5,8 9,0 Rehab/Förebyggande 10,5 6,5 Sjukhustekn/Lab pers 5,8 6,2 Utb/Kultur 6,3 12,3 Teknik 2,0 2,3 Service 3,6 8,0 Totalt 7,5 6,8 Tabell 16 Personalomsättning per kategori Personalomsättningen totalt i landstinget var under ,5 procent. Den kan jämföras med 6,8 procent De största personalomsättningarna finns bland rehab/förebyggande, tandläkare och sjuksköterskor. Lönekostnader och kostnader för inhyrd personal Valda personalkostnader (Mkr) Löner exklusive sociala avgifter Budget Resultat Resultat Inhyrd personal läkare Inhyrd personal övrigt Tabell 18 Lönekostnader och kostnader för inhyrd personal Lönerna för 2013 har kostat 100 Mkr mer än budgeterat (3%) och är 86 Mkr 3,8 procent högre än En orsak till detta är att tvååriga lokala löneöverenskommelser med tillämpning från 1 oktober 2013 träffades med flera av kollektivavtalsbärande förbund. Beträffande inhyrd personal (stafettläkare) överskrids budgeten med ca 42 Mkr,11 Mkr mer än mellan åren 2011 och Största kostnadsökningarna finns inom psykiatrin, medicinska specialiteter och primärvården. Det nya för året är att kostnader för annan hyrpersonal, speciellt sjuksköterskor, har kommit till. Budgeten överskrids med 6 Mkr, från budgeterat 2 Mkr till 8 Mkr. Kompskuld (innestående kompensation) Antal nyanställda resp avgångar (Tillsvidareanställd personal) Förvaltning Börjat Slutat Varav pension Tandvårdens Beställarenhet Förtroenderevisorer Central förvaltning Hälso- och sjukvården Kultur- och bildningsförv Landstingsservice Kostsamverkan Mora Patientnämnd Landstingsfastigheter Tandvården Totalt Tabell 17 Nyanställda och avgångar De flesta avgångar i antal har av naturliga skäl skett inom Hälso- och sjukvården och då främst inom rehab/ förebyggande, sjuksköterskor och läkare. Av avgångarna är nästan 40 procent pensionsavgångar, inom Central förvaltning nästan 60 procent och inom Landstingsservice 75 procent (Timmar/Mkr) Timmar Tkr Timmar Tkr Komp. personal övr Komp. läkare Total Tabell 19 Innestående kompensation Läkarnas innestående kompensation för övertid, jour och beredskap, det s.k. kompberget, har reducerats med ca timmar, mer än dubbelt så många som från år 2011 till Den totala innestående kompensationen för övertid, jour och beredskap har minskat med nästa timmar, till en kostnad på drygt 23Mkr. Allmänna löneutvecklingen Den allmänna löneutvecklingen, d v s den löneutveckling som omfattar samtliga förekommande löner vid mättidpunkterna , uppgick till 3,64%. Motsvarande genomsnitt för 2012 var 2,71%. Här föreligger ingen fullständig jämförbarhet mellan åren, då integrerade tvååriga lokala löneöverenskommelser med tillämpning från 1 oktober 2013 träffades med flera av de kollektivavtalsbärande förbunden, däribland Vårdförbundet och Läkarföreningen. Den genomsnittliga årstakten, beräknad på resultatet av såväl de ettåriga som tvååriga löneöverenskommelserna Årsredovisning

18 2013, kan dock uppskattas till ca 0,5 procentenheter högre för Detta beror på de särskilda krontalssatsningarna inom Vårdförbundets avtalsområde och att ett löneutvecklingsincitament var kopplat till de tvååriga uppgörelserna. Kompetensutveckling En viktig komponent för att klara den framtida kompetensförsörjningen är att säkerställa kontinuerlig kompetensutveckling för landstingets medarbetare. Enligt arbetsmiljöredovisning har 83 procent av våra verksamheter tagit fram individuella kompetensutvecklingsplaner för sina medarbetare. Inom förvaltningarna Beställarenheten för tandvården, Kultur- och bildningsförvaltningen, Landstingsfastigheter, Landstingsservice och Patientnämnden har alla medarbetare en individuell kompetensutvecklingsplan. grundutbildning för chefer, skyddsombud, HR-specialister och politiker en viktig del. 80 procent av landstingets chefer nästan 70 procent av skyddsombuden har deltagit i arbetsmiljöutbildningen, vilket har bl a resulterat i att landstinget har minska kostnaderna för företagshälsovård utan att ge avkall på medarbetarnas arbetsmiljö. (Tkr) Tjänster köpta av GDFH, Tjänster köpta övrigt, Tkr Tabell 22 Köpta tjänster företagshälsovård Andelen enheter som har handlingsplaner och rutiner för arbetsmiljöarbete har ökat under tre senaste åren (2013 hade ca 90 procent) vilket kan har bidragit till att arbetsskador/olyckor och tillbud har minskat under dessa år. Antalet fortbildningsdagar är i stort sett oförändrad jämfört med 2012 och 2011 då utbildningsbudgeten halverades på grund av åtgärdspaket III i Ekonomi i balans. Folktandvården och Rehab/förebyggande har satsat mest på utbildning. Sjukfrånvaro 55,2 procent av våra anställda har ingen eller högst fem sjukdagar under året. Samma siffra 2012 var 56,8 procent. Sjukfrånvaro uttryckt i procent av ordinarie arbetstid Korttidssjukfrånvaro (dag 1-14) uttryckt i procent av ordinarie arbetstid ,7 5,1 4,9 2,1 2,1 1,9 Tabell 20 Sjukfrånvaro Procent av ordinarie Totalt Kvinnor Män arbetstid 2013 Totalt 5,7 6,1 4, år 5,0 5,5 3, år 5,3 5,8 3,5 50- år 6,1 6,5 4,5 Tabell 21 Sjukfrånvaro ålder/kön Andel tid med långtidssjukfrånvaro, 60 dagar eller mer, är 50 procent. Den totala sjukfrånvaron har ökat och målvärdet 5 procent av ordinarie arbetstid har överskridits. Korttidssjukfrånvaron håller sig stabilt runt 2 procent av ordinarie arbetstid. Kvinnor är oftare sjuka än männen och sjukfrånvaron ökar med åldern. Arbetsmiljö I uppdraget att säkerställa en god arbetsmiljö utgör Arbetsskador/olyckor, antal Tillbud, antal Våld och Hot, antal Tabell 23 Arbetsskador, -olyckor och tillbud Medarbetarnas delaktighet på den egna arbetsplatsen är en viktig arbetsmiljöfaktor. Arbetsmiljöredovisningen visar att nästan alla (99 %) verksamheter/enheter har regelbundna arbetsplatsträffar, tre fjärdedelar av medarbetarna har haft medarbetarsamtal under det gångna året och över 80 procent (83 %) av verksamheterna har tagit fram individuella kompetensutvecklingsplaner för sina medarbetare. (Procent) Andel arbetsplatser som genomför arbetsplatsträffar *Andel arbetsplatser som 72 ca 97* 94 genomför medarbetarsamtal Andel arbetsplatser som genomför avgångssamtal *2012 var svarsalternativen i sifferintervall Tabell 24 Arbetsplatsträffar, medarbetar- och avgångssamtal Behandlingar för alkohol- och drogmissbruk har ökat något (från 12 fall 2012 till 19 fall under 2013), däremot har fallen om kränkande särbehandling och sexuella trakasserier minskat från 2012 till Centrala Arbetsmiljökommittén (CAMK) fick en ny ordförande under 2013, personaldirektören Lars-Olof Björkqvist. Inom CAMK har det bildats tre arbetsgrupper, utbildning, Synergi och företagshälsovård som arbetar emellan mötena. 18 Årsredovisning 2013

19 Miljö Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2013 Den egna verksamhetens miljöbelastning skall minskas. Öka den egna verksamhetens positiva miljöpåverkan. Landstinget Dalarna skall vara en aktiv samverkanspart på miljöområdet i Dalarna. mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Måluppfyllelse Tabell 25 Måluppfyllelse miljö I Landstingets mål om ett hälsosammare Dalarna lyfts miljön fram som en förutsättning för att skapa god hälsa. Det innebär att landstinget tar ansvar och arbetar kontinuerligt för att minska den egna verksamhetens miljöpåverkan. Utifrån de nationella miljömålen samt Dalarnas regionala miljömål har en landstingsövergripande miljöplan med mål och aktiviteter tagits fram. Utöver miljöplanen styrs det dagliga miljöarbetet av rutiner i Miljöhandboken som utgör landstingets miljöledningssystem. Minska den egna verksamhetens miljöbelastning Under året har den nya vårdbyggnaden vid Falu lasarett tagits i bruk. Byggnaden är planerad och byggd enligt normerna för miljöbyggnad guldklass (Sweden green building council). Kraven omfattar, byggmaterial, energiprestanda, inomhusklimat mm. Arbetet för att minska energianvändningen i alla landstingsägda fastigheter fortsätter för att behålla positionen som ett av Sveriges energieffektivaste landsting. All använd el kommer från förnyelsebara källor. Medvetenheten om livsmedels miljöpåverkan ökar och många olika aktiviteter för att minska miljöpåverkan från livsmedel har genomförts under året. Andelen miljömärkta livsmedel fortsätter att öka mot målet 25 procent. Bland annat har beslut tagits att allt kaffe som upphandlas till Landstinget Dalarna ska vara miljö- och rättvisemärkt. Användningen av mobil klinik inom Folktandvården har fortsatt att öka Bättre källsortering återupptagen utsortering av plast på Falu lasarett Identifiering och uppföljning av användandet av silver inom vården Fredriksbergstvätten har minskat användningen av eldningsolja till förmån för pelletseldning Landstingsfastigheter och Landstingsservice har genomgått uppföljande revision enligt standarden för miljöledningssystem, ISO 14001:2004, och Folktandvården Jakobsgårdarna har genomfört förnyelserevision med godkänt resultat. Öka den egna verksamhetens positiva miljöpåverkan Säkerhets- och miljöavdelningen har varit delaktig i flera upphandlingar och det ställs allt tydligare miljökrav. Tydliga miljökrav i upphandlingar är en förutsättning för att producenter och leverantörer ska utveckla och ta fram produkter som är bättre ur miljö och klimatsynpunkt än vad som är fallet idag. Miljöutbildningar för chefer och miljöombud samt träffar med miljöombud har erbjudits till alla verksamheter. Information om miljöarbetet till allmänheten sker dels via årlig miljöredovisning dels via information i väntrum. Landstinget är en aktiv samverkanspart Ett allt tätare samarbete med kommunerna är en förutsättning för att gemensamt förbättra miljön i Dalarna. Detta sker främst via Länsstyrelsen men även direkt med kommuner i specifika ärenden. Landstinget Dalarna har tagit initiativ till att starta ett nationellt avfallsnätverk där merparten av landstingen medverkar. Säkerhets- och miljöavdelningen är även aktiva i landstingssamarbeten som syftar till att utreda varors miljö- och klimatpåverkan. Andra nämnvärda insatser inom miljöområdet 2013 är: Utbildning i sparsam körning för chaufförer inom Landstingsservice Årsredovisning

20 MiT (medicinsk teknik och IT) Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2013 System möjliggör och stödjer patientsäker vård. MiT ska vara en aktiv del i vårdkedjeutvecklingen Det ska vara möjligt för patienten att följa sin medicinska historik Integritetsskyddande vårdinformationssystem. Måluppfyllelse p p Verksamhetsmål Då 2013 har varit ett år fyllt med stora och övergripande projekt har verksamhetsmålen främst varit vidmakthållande och de verksamhetsutvecklande målen kan hittas i de landstingsövergripande projekt som har drivits. mål uppfyllt pmål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Tabell 26 Måluppfyllelse medicinsk teknik och IT Införandet av nytt vårdinformationssystem har skapat stora möjligheter för ett patientsäkert arbetssätt och bra stödsystem. Detta tillsammans med införandet av ny IT- arbetsplats skapar en stabil, säker och framtidsäkrad miljö. Landstinget Dalarna är aktiva i det nationella arbetet gällande e-hälsa och där jobbar vi tillsammans med en rad olika system för att säkra patientens delaktighet och informationsbehov. Här följer vi den nationella handlingsplan som är framtagen. Efter införandet av nytt vårdinformationssystem har ett närmare samarbete gällande vårdkedjeutvecklingen startats men här finns det förbättringspotential både gällande gemensam förståelse och resursutnyttjande från alla inblandade. 20 Årsredovisning 2013