Startpromemoria för planläggning av gång- och cykelbro över Djurgårdsbrunnsviken i stadsdelen Östermalm (0 lägenheter)

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) Handläggare: Eva Minoura Tfn Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av gång- och cykelbro över Djurgårdsbrunnsviken i stadsdelen Östermalm (0 lägenheter) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Nina Åman Bo Bergman Susanne Lindh Sammanfattning Syftet med önskad planändring är att medge uppförandet av en ny gång och cykelbro över Djurgårdsbrunnsviken för att därmed binda samman Evenemangsparken på Södra Djurgården (med målpunkter som Skansen, Rosendals Slott och Trädgårdar) och Museiparken på Norra Djurgården (med målpunkter som Tekniska Museet, Etnografiska Museet, Sjöhistoriska Museet). Förslaget kan anses ligga i linje med stadens intentioner i Översiktsplanen, Promenadstaden Stockholm genom att öka tillgängligheten för gående och cyklister i denna rekreations-intensiva del av Kungliga Nationalstadsparken med uppemot 15 miljoner besökare årligen. Orienteringskarta med ungefärligt planområde markerat i svart. Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SID 2 (7) Vid två historiska tidpunkter har här legat broar, dels i samband med Stockholmsutställningen 1930, dels under 1820-talet när Karl XIV Johan sommartid lät uppföra en pontonbro på platsen för att sammanbinda Rosendals slott med fältövningarna på Ladugårdsgärde. Utlåtande Syfte Den föreslagna brons främsta syfte är att förbättra gång- och cykeltillgänglighet och flöden över norra och södra sidan. Idag är en promenad runt Djurgårdsbrunnsviken mellan Djurgårdsbron och Djurgårdsbrunnsbron på ca 4,8 km medan den föreslagna bron skulle möjliggöra en kortare promenad runt på 3,5 km. Vinningen med en bro i detta läge är främst att korta avstånden mellan målpunkter norr och söder om kanalen. Som exempel på jämförelse av avstånd med eller utan nya bron skulle gångavståndet från Museiparken (Tekniska Museet/Etnografiska): - till Rosendalsområdet kortas från 3,5 km idag till 700 meter med ny bron - till Hazeliusporten vid Skansen kortas från 2,3 km idag till 1,6 km med nya bron (för närvarande finns ingen närmare ingång till Skansen). Exempel på broar kring Djurgården: Djurgårdsbron, Djurgårdsbrunnsbron och Lilla Sjötullsbron (bilder Sven Lorentzi) Bakgrund och befintlig miljö Djurgårdsbrunnskanalen byggdes 1834, i en ansats att göra den tidigare vattenleden farbar igen. Inom planområdet har tidigare legat två broar av mer tillfällig karaktär. På södra sidan finns ännu spår av tidigare brofästen och en skylt påtalar platsens, det s.k. Brofästets historiska betydelse. Över Djurgårdsbrunnsviken finns tre befintliga broar Djurgårdsbron (1897), Djurgårdsbrunnsbron (1884) och Lilla Sjötullsbron (1966). Planområdet ligger på ömse sidor om kanalen i norr i höjd med Tekniska Museet och Etnografiska Museet och i söder i höjd med Rosendalsområdet. Det senare är ett mycket uppskattat rekreationsområde vars omvandling från natur till parklandskap ägde rum på 1800-talet på Karl XIV Johans initiativ. Enligt den Fördjupade Översiktsplanen för Nationalstadsparken 2009 lät Kungen gallra skogar, nyplantera träd och alléer samt anlägga strövstigar till ett iordningsställt parklandskap.

3 SID 3 (7) Historik kring Brofästet"(bild Sven Lorentzi) Snedbild med brons föreslagna läge inringat. Markägoförhållanden Marken är Kronojord förvaltad av Statens Fastighetsverk. Huvudman är Kungliga Djurgårdens Förvaltning. Södra brofästets föreslagna läge vid Rosendal (bilder Sven Lorentzi) Gångväg ner till norra brofästet intill Museivägen Miljön och ekologiska värden Områdets unika landskap med samspel mellan natur och kultur ska bevaras och frilufts- och rekreationsvärden utvecklas med bevarad biologisk mångfald. Enligt Miljöförvaltningen ligger planområdet inom ett ekologiskt särskilt känsligt

4 SID 4 (7) område som enligt miljöbalken ska skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Läget är också ett kärnområde för ek och ligger inom habitatnätverk för groddjur, barrskogsfåglar samt eklevande arter. Brofundamentens påverkan på stränderna behöver särskilt utredas, framförallt med hänsyn till naturstränder i området och livsvillkoren för berörda växt- och djurlivet. Träd som verkar erosionsskyddande intill stranden behöver studeras i planarbetet och kompensationsåtgärder kan bli aktuella. Trots viss negativ miljöpåverkan anses bron medföra beaktansvärda fördelar för rekreation och tillgänglighet. Trafik och tillgänglighet Nya verksamheter som är särskilt trafikalstrande bör undvikas enligt gällande Fördjupade Översiktsplanen (FÖP) för Nationalstadsparken. En förbättrad gångoch cykelförbindelse kan tänkas bidra till att minska biltrafik i närområdet genom att korta avstånd mellan attraktioner. Ett värde att utveckla ytterligare är fler stråk för funktionshindrade, enligt nämnda FÖP för Nationalstadsparken. Den föreslagna bron skulle inte innebära försämrad tillgänglighet för båttrafik förutsatt att den slutliga höjden över vattenytan inte är lägre än befintliga broar. Den segelfria höjden föreslås till ca 3,0 m och den segelfria bredden till ca 10,0 m. Fotomontage med idéförslaget framtaget av KHR Rundquist arkitekter ab 2005 på uppdrag av Kungliga Djurgårdens Förvaltning (KDF), Kungliga Djurgårdens Intressenter (KDI) och dåvarande Stockholms Gatu- och fastighetskontor. Arkitektonisk gestaltning Med sin kulturhistoriska kontext inom både Nationalstadsparken och Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården blir brons gestaltning en huvudfråga i det fortsatta arbetet. Läget gör den nya bron en väl synlig del av vattenrummet och

5 SID 5 (7) landskapet. Bron kan utgöra ett samtida bidrag till befintliga broars årsringar över Djurgårdsbrunnsviken som ett tydligt tillägg till den natursköna miljön. En smäcker fackverkskonstruktion i ett språng skulle enligt framtaget förslag medge den nödvändiga konstruktionshöjden utan mittstöd och erbjuda genomsikt och lätthet i uttrycket. Jämfört med andra analyserade brotyper minimeras även inverkan på farledens passerbara bredd och på strandkanten, även om konsekvenserna inte kan negligeras. Givet den känsliga miljön kan utformningen med materialval, eventuell ljussättning, kulörer och fackverksdimensioner komma att fastslås i en utformningsbestämmelse, något för planarbetet att utreda. Genomförande, drift och underhåll Huvudman för genomförande av en ny bro blir Kungliga Djurgårdens Förvaltning (KDF). Trafikkontoret är generellt positivt till en bro på platsen men har en principiell önskan att delta i planering och utformning av infrastruktur där framtida drift/underhåll kommer att beröra Trafikkontoret, något som i dagsläget inte är avtalat för den föreslagna bron. Tidigare ställningstaganden Planer och bestämmelser: Promenadstaden Enligt Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm utgör området del av en kulturhistoriskt särskilt värdefull miljö Riksintresset Stockholm innerstad med Djurgården och ligger inom Nationalstadsparken vars överordnade princip är att bevara området som unik natur- och kulturpark. Områdesbestämmelser Gällande Områdesbestämmelse innebär en utökad bygg- och rivningslovsplikt samt bestämmelse om värdefull kulturmiljö. Fördjupade Översiktsplanen för Nationalstadsparken, Stockholmsdelen Enligt FÖP för Nationalstadsparken, Stockholmsdelen ska biltrafiken inom området även fortsättningsvis hållas tillbaka och stränderna så långt som möjligt göras offentliga och bekvämt tillgängliga. En sammankoppling mellan Museiparken och Evenemangsparken med gång- och cykelbro är förenligt med Översiktsplanens generella vision om att öka parklandskapets tillgänglighet för många människor. Den föreslagna bron nämns specifikt i FÖP, i avsnittet om Museiparken (sidan 63): Idéer finns om en ny gång- och cykelbro över Djurgårdsbrunnsviken i läget för Karl XIV Johans pontonbro. En bro skulle öka möjligheterna att samordna aktiviteter på Djurgården och inom Museiparken. Det skulle även kunna erbjuda en kortare sträcka för promenaden Djurgårdsbrunnsviken runt.

6 SID 6 (7) Ortofoto från 2010 med befintliga broar och föreslaget broläge markerade. Länsstyrelsens vård- och utvecklingsplan för Kungliga nationalstadsparken Länsstyrelsens rapport 2012:33 påtalar behovet av förbättrad förbindelse för gång- och cykeltrafik över Djurgårdsbrunnsviken. Bron nämns som punkt som bör studeras (sidan 39): Bro över Djurgårdsbrunnsviken för en förbättrad förbindelse mellan besöksmål och rekreationsområden på ömse sidor om viken. På en 2,5 kilometer lång sträcka mellan Djurgårdsbron och Djurgårdsbrunnsbron finns i dag ingen förbindelse. Behovsbedömning Planförslaget överensstämmer med gällande översiktplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan som avses i plan- och bygglagen och miljöbalken (PBL 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 ). Miljöaspekter avseende naturmark och rekreation samt vattenmiljö utgör trots detta de viktigaste miljöoch hälsofrågor att ta hänsyn till i detaljplaneringen och att redovisa i planhandlingarna. De miljöfrågor som har betydelse för projektet kommer att studeras under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Strandskydd med brons läge markerad med svart i kartan.

7 SID 7 (7) Planprocess och tidplan Planen genomförs med normalt planförfarande. Planerad tid för samråd är under fjärde kvartalet Antagande av planen beräknas ske under första eller andra kvartalet Stadsbyggnadskontorets bedömning Kontoret anser att ett tillräckligt avstånd till övriga broar över Djurgårdsbrunnsviken gör denna broförbindelse angelägen. Att brofästena i sig har historisk förankring som brolägen ger tyngd åt den föreslagna placeringen. Dock behöver stor hänsyn tas till konsekvenser på miljön avseende habitat för olika arter beroende av naturstranden och avseende strandnära träd som utför ekosystemtjänster som att stabilisera strandkanten. En justering av broläget kan komma i fråga efter inventering av träd och utredning av ekolog men är detta inte möjligt kan kompensationsåtgärder för naturstranden med dess träd behöva redovisas i planbeskrivning. Även den arkitektoniska gestaltningen behöver noggrant studeras för att bron ska inordnas i den känsliga kulturmiljön på ett långsiktigt tilltalande sätt.