Att främja fysisk aktivitet hos barn och ungdom

Transkript

1 Att främja fysisk aktivitet hos barn och ungdom en studie av handsslagssamverkan mellan idrotten och skolan i Örebro län Skolan + Idrotten= SANT? Kan skolan och idrottsrörelsen mötas och samarbeta för att främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar? Kan två skilda kulturer samarbeta mot ett gemensamt mål? I denna artikel redovisas erfarenheterna från Handslaget mellan idrotten och skolorna i Örebro län. Vi låter båda sidorna komma till tals. Charli Eriksson Margareta Johansson Handslaget i Örebro län Örebro läns Idrottsförbund (ÖLIF) är ett av 21 distriktsförbund (DF). ÖLIF har ansvaret för att administrera och handlägga den del av Handslaget som handlar om Samverkan mellan idrottsförening och skola i distriktet. Distriktet omfattar Örebro län undantaget Karlskoga och Degerfors kommuner som tillhör Värmlands Idrottsförbund. Totalt under Handslagssatsningens fyra år har kr fördelats till 123 idrottsföreningar i distriktet. 173 skolor och ca barn och ungdomar har aktiverats genom föreningarnas olika handslagsprojekt. Projekten ska erbjuda fysisk aktivitet under eller i anslutning till skoldagen, vara förankrade hos skolledning och i föreningsstyrelse, ske i samförstånd mellan båda inblandade parter, ska inte ersätta ämnet Idrott och Hälsa samt särskilt nå fysiskt inaktiva. Genomförandet i Örebro län har skett på en rad olika sätt: Camilla Ulvmyr Peter B Virtanen NCFF, Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom, Örebro (1) Det kraftfulla Handslaget ÖLIF och många lokala idrottsföreningar arrangerar gemensamma friluftsdagar där många skolor deltar. En mötesplats erbjuds mellan skolan och föreningslivet, som ger eleverna en rolig upplevelse med fysisk aktivitet och friluftsliv. Mötesplatsen erbjuder skolorna en kontakt med idrottsföreningar för ökat samarbete på lång sikt (Bergvall 2004, Bergvall 2005). (2) Det gemensamma Handslaget - Denna modell innebär att flera föreningar och flera skolor samverkar i ett gemensamt projekt. (3) Föreningshandslaget - Flera föreningar samverkar med en skola. (4) Storklubbens Handslag - Den stora föreningen med stora resurser utvecklar ett program tillsammans med flera skolor. (5) Det lilla Handslaget En förening arbetar med en skola. (6) Den erfarna skolan Denna modell förekommer och utgörs av skolor som sedan länge samverkat med föreningslivet. Skolorna har varit kreativa och fått medel från flera finansiärer sedan länge. I denna artikel redovisas erfarenheter av samverkan mellan idrotten och skolan sedd från båda parters sida. Den speciella Handslagssatsningen det kraftfulla handslaget samordningen av två friluftsdagar för skolor i Örebro kommun belyses särskilt. 16

2 Friluftsdagar 2004 och 2005 Vid ett lunchseminarium på Idrottens hus i slutet av februari 2003 träffades ett antal skolledare och politiker tillsammans med tjänstemän från Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF) och föreningsrepresentanter från två lokala idrottsföreningar, IF Spartacus och Örebro AIK. Föreningarna hade tagit ett initiativ till en dialog om samverkan för att erbjuda barn och ungdomar inspirerande aktiviteter i anslutning till de Svenska mästerskapen i terränglöpning som de skulle arrangera våren Idén om att arrangera upplevelserika och inspirerande friluftsdagar i anslutning till SM i terränglöpning växte fram. Där skulle elever inspireras till fysisk aktivitet och förhoppningsvis upptäcka nya spännande aktiviteter som de kanske inte visste fanns eller haft möjlighet att prova. Konceptet innebar att en mötesplats skapades mellan föreningslivet och skolan. Friluftsdagarna blev en konkret aktivitet och en början till ett långsiktigt samarbete mellan föreningslivet och skolan genom Handslagssatsningen för att inspirera fler barn och ungdomar att välja fysisk aktivitet framför stillasittande. Syftet med friluftsdagarna var att erbjuda en mötesplats mellan skolan och föreningslivet samt att ge eleverna en rolig upplevelse med stimulans till fysisk aktivitet och friluftsliv. Mötesplatsen mellan föreningslivet och skolan är något som vi hoppas och tror kan leda till fortsatt och utökad samverkan mellan skola och föreningsliv. ÖLIF utgör ett stöd i den processen. Kommunen har också en viktig roll här för att skapa förutsättningar i skolorna för att kunna erbjuda fysisk aktivitet för alla barn under skoldagen. Under tre soliga majdagar 2004 och fyra sensommardagar i september 2005 erbjöd föreningslivet i Örebro ett smörgåsbord av roliga aktiviteter för grundskoleelever i alla skolor i Örebro kommun. Fiske, överlevnadsövningar, fäktning, amerikansk fotboll, inlines, mountainbike, stavgång, orientering, löpning, hockey, fotboll, klättring, volleyboll, kanot, yxkastning och mycket annat fick eleverna möjlighet att prova på på vilket bilderna visar.. Det fanns aktiviteter för alla; pojkar, flickor, långa, korta, små, stora, med eller utan funktionshinder. Alla hittade sin grej och hittade rörelseglädjen. Utfallet av dessa två friluftsdagar blev att drygt 35 idrottsföreningar erbjöd ett drygt 40-tal aktiviteter deltog drygt 5600 elever och lärare i skolår 4-9 från 45 grundskolor, friskolor samt den statliga Birgittaskolan för döva och hörselskadade var deltagandet ännu större, 8000 elever och lärare i skolår 4-9 från 47 skolor i Örebro kommun. Det var en mäktig upplevelse att se hur kraftfullt det kan bli när föreningar, representerande i stort sett halva idrottsrörelsen och skolan samlas kring en gemensam sak, nämligen att inspirera till idrott och fysisk aktivitet och att skapa goda förutsättningar för att öka den fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar. Metod och Material För att få en bild av handslaget användes en kombination av olika metoder. Ansökningshandlingar och rapporter granskades från de olika projekten. För att få olika parters perspektiv skickades postenkäter till en skolledare och en lärare i idrott och hälsa vid varje grund- och gymnasieskola i Örebro län och en postenkät till en kontaktperson inom de idrottsföreningar som fått medel från handslaget för att intensifiera samarbetet med skolan. Enkätstudierna kompletterades med intervjuer med ett urval idrottsledare. I Tabell 1 redovisas deltagandet. Bortfallet är stort och beror delvis på att vi skickade enkäterna till alla skolor inte bara till dem som haft projekt. Det var också ett antal skolor med skolår 1-6 som inte hade särskilda lärare inom idrott och hälsa. Enkäter utformades av två representanter från ÖLIF två från NCFF (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom). Frågor handlade om transport till och från skolan, om att främja god hälsa och daglig fysisk aktivitet, om skolans idrottsämne, samverkan med idrottsföreningar samt hur väl de känner till ÖLIF och NCFF. Under våren skickades enkäter ut till alla föreningar som hade genomfört Handslagsprojekt mot skolan. Sammanlagt skickades 99 enkäter ut till idrottsledare tillika kontaktpersoner för Handslaget i Örebro län. 80 av dessa föreningar tillhör ÖLIF och resterande 19 tillhör VIF (Värmlands Idrottsförbund). Denna enkät handlade om policy och handlingsplaner, om Handslaget och samverkan med skolan, om friluftsdagarna (gäller endast föreningar i Örebro), om samverkan med skolan, frågor om hur väl de kände till ÖLIF/ VIF, SISU Idrottsutbildarna och NCFF samt om de kunde tänka sig att delta i en kompletterande intervju. Grunden för urvalet till intervjuerna var att föreningarna skulle representera de olika arbetsmodellerna för Handslaget och det skulle vara både små och stora föreningar. Tillsammans bestämde forskargruppen vilka föreningar som var intressanta för en intervju med syfte att ge en djupare kunskap som komplement till enkätsvaren. Intervjuaren tog telefonkontakt med de utvalda föreningarna för att informera om syftet med intervjun och för att sedan bestämma ett intervjutillfälle. Alla tillfrågade var positiva. Intervjuerna har kunnat genomföras enskilt och ostört på en 17

3 plats som idrottsledarna själva har valt. Intervjuerna var halvstrukturerade och utfördes med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna bandades och tog mellan minuter. Alla intervjuer skrevs sedan ut ordagrant och analyserades med kvalitativ metodik. Resultat Skolan och Handslaget Skolans bild framkommer i enkätsvaren från de 118 skolledare (91 från grundskola och 27 från gymnasieskola) och de 92 lärarna i idrott och hälsa (81 från grundskola och 11 från gymnasieskola). Det var totalt 40 procent av skolledarna och 50 procent av lärarna som uppgav att det på deras skola fanns ett utvecklat samarbete med idrottsförening under de senaste åren. Handslagsprojekt förekom hos 37 % av skolledarna och 42 % av lärarna i idrott och hälsa. I merparten av skolorna med Handslagsprojekt fanns en särskild utsedd kontaktperson, i något mindre utsträckning på gymnasieskolorna. På skolan var det främst lärare och skolledare som samarbetade med föreningen i planeringen av handslagssatsningen. Elever och föräldrar deltog i mindre utsträckning i planeringen. Kännedomen om handslagssatsningen varierade (Figur 1). De allra flesta idrottslärare kände till satsningen, medan nära var femte skolledare saknade kunskap om handslaget. Handslagssatsningens effekter I de skolor som bedrivit handslagssatsningen anser 62 % av skolledarna och 54 % av idrottslärarna att föreningsaktiviteterna bidragit till ökad fysisk aktivitet hos eleverna. Dessa andelar är högre i grundskolan än i gymnasieskolan (66 mot 42 %). Handslagssatsningen har bidragit till fortsatt samverkan med någon idrottsförening i större utsträckning bland grundskolorna än gymnasieskolorna (97 mot 27 %). I enkäterna fick de tillfrågade bedöma om de sett olika slags effekter av handslagssatsningen utöver ökad Antal Besvarade antal fysisk aktivitet. De vanligaste effekterna på grundskolenivån var att fler barn och ungdomar har fått prova på olika idrotter, ökad fysisk aktivitet bland eleverna, fler föreningar som sökt kontakt med skolan, mer aktiv samverkan mellan idrottsföreningar och skola, stärkt samverkan mellan fritid, idrott och skola samt ökad efterfrågan på aktiviteter från eleverna. På gymnasienivå var det generellt färre effekter som rapporterades. De vanligaste var att fler barn och ungdomar har fått prova på olika idrotter, fler flickor som idrottar och fler aktiviteter på eftermiddagarna. Av idrottsledarna angav 87 % att man kunnat märka effekter av handslagssatsningen. Den vanligaste effekten var bättre ekonomi i föreningen (48 %) följt av fler flickor som idrottar och föreningen utbildat fler ledare (båda 44 %), mer aktiv samverkan mellan idrottsföreningar och skola (42 %) samt fler icke föreningsaktiva flickor och pojkar har börjat idrotta (40 respektive 36 %). Idrottsledarna anser att Handslagsprojektet till största del har levt upp till deras förväntningar och målsättning (Figur 2). Stora föreningar har till större del levt upp till förväntningarna jämfört med de mindre föreningarna. De som fortsatt samarbetet har i högre grad angett att handslagssatsningen levt upp till förväntningarna mer än de som inte fortsatt samarbetet. I intervjuerna med idrottsledare framkommer att satsningen haft betydelse såväl för föreningen som ledarna (Tabell 2). Den främsta orsaken till att man ansökte om handslagspengar var att man ville utveckla verksamheten och få fler medlemmar. Något som stämmer väl överens med resultatet. - att vi tog initiativet och att vi sedan har genomfört det och att det blev en rätt lyckad verksamhet som dessutom kan fortsätta - och när man jobbar med barn och barns hälsa så är det enkelt. Besvarade % Bortfall % Skolledare/ Rektor Enkät Idrott och Hälsa lärare Enkät Föreningsledare Enkät Metod Föreningsledare Intervju Tabell 1. Deltagare i utvärderingen av Handslaget i Örebro län våren Jag är nog nöjd med hela projektet måste jag nog säga. när jag har pratat med barnen och ser att dom tycker att det har varit så kul. En fråga som ställts är om handslagssatsningen påverkar den ideella kraften negativt. Bilden som framkommer från föreningarna visar på motsatsen. Idrottsledarna fick bedöma om satsningen påverkat föreningen generellt vad gäller ideellt engagemang och entusiasm samt kraft och ork (Figur 3). I alla dessa avseenden redovisar en stor andel ökningar medan endast en ledare anger att kraften och orken minskat. Föreningens samverkan med skolan Samarbetet med skolan har fungerat bra enligt idrottsledarna. I enkäten fick ledarna bedöma hur samarbetet varit med avseende på lokaler, planering, roller/ansvar, bemötande och engagemang (Figur 4). Det är endast ett fåtal ledare som anser att det inte alls funderat i dessa avseende. Bilden domineras av ett väl fungerande samarbete. Vad gällde samverkan med skolan så kan man se att det är föreningarna som har tagit det första initiativet till samverkan och att det är vanligast att den inledande kontakten tas med rektorn på skolan. Det handlar även mycket om att man ska få kontakt med rätt person. - Vi har haft ett bra samarbete med skolan, framförallt med lärarna. Dom har verkligen velat det här så därför är det roligt att hålla på. 18

4 Idrott och hälsa lärare gymnasiet Idrott och hälsa lärare grundskola Skolledare Rektor gymnasiet Skolledare Rektor grundskola Figur 1. Hur väl känner Skolledare/ Rektorer och Idrott och hälsa lärare till handslagssatsningen % Föreningen Fler aktiva tjejer/killar Goodwill Ny verksamhet Nya medlemmar Stabilare verksamhet 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket väl Figur 2. Hur väl har idrottsföreningarna uppnått sin målsättning Kraft och Ork Entusiasm Ideellt engagemang Figur 3. Hur har Handslagsprojektet påverkat idrottsföreningarna Tabell 2. Hur har Handslaget påverkat föreningen och ledaren Lokaler Planering Roller/ansvar Bemötande Engagemang 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ledare Ekonomisk ersättning Fler ledare Kompetensutveckling Inte alls 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 4. Hur har samarbetet med skolan fungerat enligt föreningsledarna Mycket väl Inte alls Ökat mycket Ökat något Oförändrat Minskat något Minskat mycket Vet ej Mycket väl Inte alls De intervjuade fick även ta ställning till vad som hade varit svårt och vad som hade varit enkelt i projektet. Det svåra hade varit brist på ledare, samverkan med skolan, sökvägar och planering och tillgången på lokaler. Det enkla var själva genomförandet, den positiva kontakten med barnen och ansökningsförfarandet. - Det har tagit tid men nu har vi en bra relation - Så fort vi kom till rätt person så var det inga problem Alla utom en förening nämner att det blir en fortsättning och den föreningen upplever att inte tiden finns. De flesta beskriver även att de har tänkt utveckla projektet, göra lite nytt, nya grupper samt ny verksamhet. Friluftsdagarna i Örebro En speciell satsning inom ramen för Handslaget var genomförande av två stora friluftsdagar, som beskrivs närmare i bakgrunden. Några frågor i undersökningen berörde effekterna av dessa och fortsatt samverkan mellan föreningarna och skolan. Föreningens perspektiv: Av de föreningar som besvarade enkäten deltog 17 föreningar vid friluftsdagarna 2004 varav merparten (71 %) var stora föreningar på mer än 100 medlemmar. Vid friluftsdagarna 2005 deltog 22 föreningar varav 51 % stora föreningar. Det var 16 föreningar som deltog båda åren. Föreningarna anger många positiva effekter av friluftsdagarna. Den främsta är att det har genererat fler medlemmar till föreningarna. Man ser även att fler icke föreningsaktiva flickor och pojkar har börjat idrotta. Totalt har 10 % fortsatt samverkan med skolan efter friluftsdagarna, varav 8 % med stöd av Handslagsmedel. Majoriteten av föreningarna har således inte fortsatt någon samverkan med skolan. Som ett av hindren inom de stora idrottsföreningarna anges att man inte hade den ambitionen när med anmälde sitt intresse för att delta vid friluftsdagarna samt brist på ledare. De mindre föreningarna anger för mycket jobb för föreningen, lågt intresse från elever och skolor samt att man saknar ekonomiska resurser. Skolans perspektiv: Efter friluftsdagarna var det 12 % av skolledarna och 16 % av idrottslärarna som anger att satsningen har lett till fortsatt samverkan med idrottsföreningar. 19

5 På grundskolan hade Handslaget framgångar. Men satsningen på gymnasieungdomar kräver mer riktade insatser. Foto Scanpix Diskussion Denna studie av Handslagets insatser för att intensifiera samarbetet mellan idrotten och skolan visar på en betydande variation mellan olika skolstadier och skolor. På gymnasienivån är kännedomen om satsningen sämre. Färre projekt har genomförts och efter projektens avslutande har samarbetet fortsatt i mindre utsträckning än efter Handslagsprojekt i grundskolan. I ett särskilt forskningsprojekt görs en studie av Handslagssatsningen på två yrkesinriktade gymnasieskolor i Örebro. Det behövs mer insatser riktade till gymnasieskolorna. Inom grundskolan verkar Handslagssatsningen fungerat bra. Positiva effekter på den fysiska aktiviteten hos eleverna redovisas. Samarbetet fortsätter efter projekttidens slut, ibland i form av ny projektansökan och ibland i andra former. I vår huvudrapport belyser vi den variation i arbetsformer som funnits i länet. Den särskilda satsningen på friluftsdagar det kraftfulla Handslaget fungerade utmärkt som ett prova på tillfälle men det ledde i relativt få fall till ett fortsatt samarbete mellan idrottsföreningar och skolor. Här kan finnas olika uppfattningar om vad som egentligen var målsättningen med dessa dagar. Ledarna i föreningarna bedömer att de i mycket stor utsträckningen uppnådde målen med projekten. Arbetet hade positiva effekter för ledarna och föreningarna. Det ideella engagemanget, entusiasmen och orken ökade, vilket är ett intressant resultat med 20 tanke på de farhågor som rests. Det är också en mycket positiv bild av samarbetet med skolan som ledarna redovisar. Det har i huvudsak fungerat mycket väl med bemötande, engagemanget, lokaler, planering och roller/ansvar. Den stora utmaningen har varit att få Handslagssatsningen att inte bara bli ett kortsiktigt projekt utan bidra till en bestående utveckling och stöd för barns och ungdomars fysiska aktivitet och rörelseglädje. Handslagsprojekten bör inte vara enbart projekt på genomresa i skolan (Nilsson 2003). Skolan en viktig arena Det har återkommande påtalats att barn och ungdomar är en angelägen grupp för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Den ökande utbredningen av övervikt och fetma är ett angeläget problem (Britton, Östman, Ränzlöv 2004). Den psykiska hälsan hos ungdomar och särskilt tonårsflickor visar tecken på att försämras (SOU 2006). Samtidigt är den ökande ojämlikheten ett viktigt område för samhällets ansvar. Skolan är med andra ord en viktig arena för insatser att främja en god folkhälsa (Hammarberg 2001; Bremberg 2004). I uppdraget till skolan finns hälsofrågorna med, men det finns inget specifikt hälsoämne, vilket till exempel finns i många andra länder som Danmark och Finland. Hälsa är ett ämnesövergripande område där teman integreras i olika ämnen (Nilsson, Norgren 2001). Uppföljningen av undervisningen inom ANT (alkohol, narkotika, tobak) och sex- och samlevnad visade dock på stora brister (Nilsson, Sandström 2001). Idag pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom skolan bland annat när det gäller utveckling av undervisning i livskunskap för att stödja elevernas sociala och emotionella kompetens (Kimber 2004). Statens folkhälsoinstitut har ett särskild uppdrag att stödja förebyggandets konst i skolan ( som inkluderar att stödja föräldrarna och skapa mer likvärdiga förutsättningar för barns och ungdomars hälsa (Bremberg 2004a). Flera undersökningar visar att majoriteten av våra barn och ungdomar rör på sig i relativt hög utsträckning, men en alltför stor minoritet är fysiskt inaktiva (Engström 1999; Folkhälsoinstitutet 2002; Eriksson o a 2003). Skolämnet idrott och hälsa har genom sin benämning fått ett särskilt ansvar när det gäller att ge eleverna möjlighet till att lära om hälsa och då särskilt i relation till rörelse och livsstil. Samtidigt kan inte detta ämne bli ett alibi för andra ämnen att avstå från sin del av undervisningen och lärande inom hälsoområdet. Under de senaste tio åren har det publicerats en rad böcker om idrottsämnet och dess didaktik (Annerstedt 1990, 1995; Ekberg, Erberth 2000; Annerstedt, Peitsen, Rönholt 2001; Engström, Redelius 2002). Ett par akademiska avhandlingar har behandlat idrottslärarna och idrottsämnet (Annerstedt 1991; Karlefors 2002; Swartling- Widerström 2005; Quennerstedt 2006). Andra studier har fokuserat bl.a. utbildning av lärare (Lundvall, Meckbach 2003), läromedel (Ekberg, Erberth 1997), genusaspekter (Carli 1995, 2004), pojkar och flickors inställning till ämnet (Cit-

6 terio 1996) och hur kroppen blir till inom ämnet (Öhman 2007). Myndigheten för skolutveckling gör en uppföljning av hur skolor förverkligar förändringen i skolans styrdokument i syfte att stärka skolornas ansvar att erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet (Lahti-Nordström 2004). I detta perspektiv är det intressant att se idrottsrörelsens möjligheter att genom samarbete med skolan nå och engagera barn och ungdom (Hayes, Stidder 2003; Bergvall-Virtanen o a 2000). Detta har mycket lite belysts i tidigare forskning. Därtill kommer forskning inriktad på skolans roll i ungdomars utveckling, vilket kan ge viktig kunskap för att förstå skolans möjligheter (Gustavsson 1996; Larsson & Redelius 2004; Green, Hardman 2005). Samtidigt är det väsentligt att även ha ett skolutvecklingsperspektiv där frågor om skolledarens roll (Ekholm oa 2000, Blossing 2003) och skolkulturer (Björn, Ekman Philips, Svensson 2002) är viktiga. Detta har väglett oss i valet att välja att rikta denna studie till skolledare, lärare i ämnet idrott och hälsa samt idrottsledare. Våra resurser har inte räckt till för att i detta skede undersöka elevernas egna erfarenheter, vilket vi gjorde i våra två tidigare nationella studier av skolämnet idrott och hälsa (Eriksson oa 2003; Eriksson oa 2005). I båda undersökningarna framkommer att det finns en grupp som är fysiskt inaktiv såväl i skolan som på fritiden. Skolämnet idrott och hälsa är det mest utpräglade pojkämnet. Det är därför av vikt att vidareutveckla skolämnet för att tilltala även flickor (Eriksson, Quennerstedt, Öhman 2005) och att skapa andra förutsättningar för rörelse under skoldagen, vilket bland annat satsningarna inom handslaget syftar till. Referenser Annerstedt C (red) Undervisa i idrott. Idrottsämnets didaktik. Lund: Studentlitteratur, Annerstedt C. Idrottslärarna och idrottsämnet. Utveckling, mål, kompetens ett didaktiskt perspektiv. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences 82, Annerstedt C (red) Idrottsdidaktisk reflektion. Varberg: Multicare Förlag, Annerstedt C, Peitsen B, Rønholt H. Idrottsundervisning. Ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare Förlag, Bergvall-Virtanen P. Friluftsdagar i Ånnaboda 3-5 maj Örebro: Örebro kommun, Sparbanksstiftelsen Nya, Örebro läns idrottsförbund, Bergvall-Virtanen P. Idrottsdagar på Rosta gärde september 2005.Örebro: Örebro kommun, Sparbanksstiftelsen Nya, Örebro läns idrottsförbund, Bergvall-Virtanen P, Lindahl K, Tedenljung D. Hälsoinriktad bredd- och motionsidrott för ungdom. Slutrapport Öppen idrott i samverkan Örebro: Örebro läns idrottsförbund, Riksidrottsförbundet, Björn C, Ekman Philips M, Svensson L (red) Organisera för utveckling och lärande. Om skolprojekt i nätverksform. Lund: Studentlitteratur, Blossing U. Skolförbättring i praktiken. Lund: Studentlitteratur, Bremberg S. Elevhälsans teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (andra upplagan), Bremberg S. (red) Verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut 2004: 49, 2004 a. Britton M, Östman J, Ränzlöv E. Förebyggande åtgärder mot fetma. Stockholm: SBU, rapport 197, Carli B. Myt och verkligen. Ett könssperspektiv på ämnet idrott och hälsa. Tidskrift i Gymnastik och Idrott, nr 7, Carli B. The making and breaking of a female culture: the history of Swedish physical education in a different voice. Göteborg: Göteborg studies in educational sciences 203, Citterio R. Pojkars och flickors inställning till idrott i skolan. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö, 1996 Ekberg JE, Erberth B. Läromedel i Idrott och hälsa en analytisk studie av ämnet Idrott och hälsa. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö, Ekberg J-E, Erberth B. Fysisk bildning - om ämnet Idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur, Ekholm M, Blossing U, Kåräng G, Lindvall K, Scherp H-Å. Forskning om rektorer en forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket, Engström LM. Idrotten som social markör. Stockholm: HLS Förlag, Engström LM, Redelius B (red) Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: HLS Förlag, Eriksson C, Gustavsson K, Johansson T, Quennerstedt M, Mustell J, Rudberg K, Sundberg M, Svensson, L. Skolämnet Idrott och hälsa i Sveriges skolor en utvärdering av läget hösten Örebro: Örebro universitet, Institutionen för Idrott och hälsa, Eriksson C, Gustafsson K, Quennerstedt M, Rudsberg K, Öhman M, Öijen L. Nationell utvärdering av grundskolan 2003 (NU-03). Idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket, Eriksson C, Quennerstedt M, Öhman M. Idrott och hälsa ett ämne för hälsa i rörelse? Grundskolans ämnen i ljuset av Nationella utvärderingen Nuläge och framåtblickar. Stockholm: Skolverket, 2005: sid Folkhälsoinstitutet Sätt Sverige i rörelse 2001 Förskolan/skolan. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut, Green K, Hardman K (eds) Physical Education. Essential issues. London: Sage Publications, Gustavsson, Kjell Idrott och hälsa - ett ämne i tiden? I Nilsson A (red). Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk. En antologi om hälsoarbetet i skolan. Stockholm: Skolverket, 1996: Hammarberg, L. En sund själ i en sund kropp. Hälsopolitik i Stockholms folkskolor Stockholm: HLS Förlag, Hayes S, Stidder G (eds) Equity and inclusion in physical education and sport. Contemporary issues for teachers, trainees and practitioners. London: Routledge, Karlefors I. Att samverka eller? Om idrottsläraren och idrottsämnet i den svenska grundskolan. Akademiska avhandlingar vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, nr 63, Kimber B. Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens. Teori och praktisk tillämpning för pedagoger. Solna: Ekelunds förlag, Lahti-Nordström B. Särskilt uppdrag att stödja och följa skolornas arbete med att genomföra ändringar som gjorts i Lpo 94 samt Lpf 94, i syfte att stärka skolornas ansvar att erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet (U2203/1020/S). Stockholm: Myndighetens för skolutveckling, Delrapport, Larsson H, Redelius K. (red) Mellan nytta och nöje. Bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan, Lundvall S, Meckbach J. Ett ämne I rörelse. Stockholm: HLS Förlag, Studies in Educational Sciences 65, Nilsson A, Norgren O. Det måste va sånt som får en att fundera mera. Om hälsoarbete i skolan från direktiv till perspektiv. Stockholm: Skolverket, Nilsson A, Sandström B. Min uppgift är att knyta ihop. Till rektor. Om kvalitetsgranskning av tre områden: mobbning och annan kränkande handling, undervisning om sexualitet och samlevnad samt tobak, alkohol och narkotika. Stockholm: Skolverket, Nilsson L. Hälsoarbetets möte med skolan i teori och praktik. Örebro: Örebro Studies in Education 7, Quennerstedt M. Att lära hälsa I skolan, Örebro: Örebro Studies in Education 15, 2006 Skolverket. Strategi för skolverkets arbete med de demokratiska värdena en sammanfattning. Stockholm: Skolverket, 2000 SOU. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Analyser och förslag till åtgärder. SOU 2006:77. Swartling Widerström K. Att ha eller vara kropp? En textanalytisk studie av skolämnet idrott och hälsa. Örebro: Örebro Studies in Education 11, Öhman M. Kropp och makt I rörelse. Örebro: Örebro Studies in Sociology 9,