Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Nävertorp grundsärskola i Katrineholms kommun

Transkript

1 rn a Återkoppling Dnr :11445 Katrineholms kommun kommunen@katrineholm.se Rektor Eva Landelius eva.landelius@katrineholm.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Nävertorp grundsärskola i Katrineholms kommun

2 2 Inledning I denna skriftliga återkoppling presenteras de enkätresultat och utvecklingsområden som bedömer är relevanta för Nävertorp grundsärskolas arbete med sex- och samlevnadsundervisningen. Denna återkoppling syftar till att vara ett stöd för hur skolan kan utveckla sitt arbete vad gäller rektorns styrning och undervisningens genomförande. Ett flertal bestämmelser i skollagen relaterar till sex- och samlevnadsundervisningen, till exempel syftet med utbildningen (1 kap. 4 och 5 ), ledningen av utbildning (2 kap. 9 ), reglerna om systematiskt kvalitetsarbete (4 kap.), komp etensutvecklingsbestämmelsen (2 kap. 34 ) och elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete (2 kap. 25 ). Dessutom har rektorn enligt läroplanerna ett särskilt ansvar för sex och samlevnad som ämnesövergripande kunskapsområde (SKOLFS 2010:255, avsnitt 2.8). Återkopplingen grundar sig på en webbenkät till rektor och lärare samt ett verksamhetsbesök där genomförde dokumentstudier och intervjuer med rektor, lärare, elevhälsans personal och elever i årskurs 6 och 8-9. Intervjuerna genomfördes den 26 och 27 september 2017 av utredarna Lotta Andersson Damberg och Roger Thuring. Fakta om Nävertorp grundsärskola Nävertorp grundsärskola med 116 elever i åk. 1-9 är belägen i stadsdelen Nävertorp i Katrineholm. Skolan har även inriktning mot träningsskola och autism. Skolan med Katrineholms kommun som huvudman har hela kommunen som upptagningsområde samt Vingåker och Flens kommuner. Nävertorp grundsärskola leds av en rektor med stöd av en biträdande rektor. Elevhälsans personal som består av skolsköterska och kurator är centralt anställda och finns på skolan en dag per vecka. Skolan har även tillgång till skolpsykologer, specialpedagoger och beteendevetare.

3 3 Enkätresultat Nedan sammanfattas Nävertorp grundsärskolas enkätresultat och jämförs med resultaten från den bredare kartläggningen av sex- och samlevnadsundervisningen på 450 slumpmässigt utvalda grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor. På Nävertorp grundsärskola dokumenterar skolan sitt arbete med sex- och samlevnadsundervisningen har skolan kartlagt vem som gör vad i sex- och samlevnadsundervisningen har skolan satt upp mål för arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen används elevhälsan i planering av sex- och samlevnadsundervisningen används elevhälsan i genomförande av specifika sex- och samlevnadslektioner används elevhälsan inte i lärarnas kompetensförsörjning kring sex och samlevnad bedömer 32 k av lärarna att avsatt tid för samverkan räcker i hög utsträckning samtalar 79 k av lärarna med andra lärare om erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisningen har lärarnas kompetens inom sex och samlevnad följts upp har lärarna erbjudits kompetensutveckling inom sex och samlevnad anger rektorn att skolan har lärare som är utbildade i hbtq-frågor arbetar 37 % av lärarna med hbtq-frågor i sitt/sina ämnen låter 47 % av lärarna eleverna påverka sex och samlevnads innehåll i hög utsträckning låter 26 % av lärarna eleverna påverka sex och samlevnads arbetsmetoder i hög utsträckning låter 42 % av lärarna eleverna tycka till om sex- och samlevnadsundervisningen i hög utsträckning bedömer rektorn att sex- och samlevnadsundervisningens kvalitet på denna skola är hög bedömer 58 % av lärarna att sex- och samlevnadsundervisningens kvalitet är hög Kartläggningens resultat 42 % anger detta 36 % anger detta 25 % anger detta 59 k anger detta 45 % anger detta 45 % använder 24 k anger detta 62 Wo anger detta 22 % anger detta 39 % anger detta 58 k anger detta 36 % anger detta 35 % anger detta 27 % anger detta 45 % anger detta 51 % anger detta 52 % anger detta Resultaten i tabellen baseras på svar från 300 skolor av 450 slumpmässigt utvalda skolor (67 %) när det gäller rektorsenkäten och svar från 3982 lärare av 8084 registrerade lärare (49 /0). Resultaten för Nävertorp grundsärskola baseras på svar från rektorn i rektorsenkäten och svar från 19 av 44 registrerade lärare (43 k) i lärarenkäten. Nävertorp grundsärskolas arbete med sex- och samlevnadsundervisning Rektorns ansvar för att skolans sex- och samlevnadsundervisning är av god kvalitet Av inkomna dokument och intervjuer med rektor och lärare framgår att det finns en planering för kunskapsområdet sex och samlevnad i ett treårshjul, vilket innebär att sex- och samlevnadsundervisningen sker vart tredje år. I planeringen ingår människokroppen, hälsa, pubertet, sexualitet och reproduktion samt kärlek, identitet och relationer. Lärarna uppger att de utöver den planerade undervisningen kontinuerligt fångar upp aktuella händelser och elevernas spontana frågor kring sex och samlevnad. Enligt lärarna är det viktigt att eleverna får tid att prata om och förstå det som händer i vardagen, det är grundläggande för deras liv. Vidare framgår av intervjuer med rektor och lärare att skolan inte har några specifika mål för kunskapsområdet sex och samlevnad. Lärarna har inte haft några gemensamma pedagogiska diskussioner kring undervisningen, vilket de uppger att de skulle behöva. Det framgår vidare att det inte görs någon utvärdering av skolans arbete med kunskapsområdet sex och samlevnad. Lärarna uppger att de skulle behöva utvärdera planeringen i treårshjulet

4 4 och diskutera hur eleverna kan få sex- och samlevnadsundervisning mer kontinuerligt. Enligt lärarna har grundsärskolans elever svårare med minne och inlärning så därför behöver de en mer kontinuerlig undervisning. Vidare framgår av intervju med lärare och rektor att lärarna har möjlighet att planera tillsammans och utbyta erfarenheter kring sex- och samlevnadsundervisningen, vilket också sker enligt lärarna. Det framgår vidare av intervjuer med lärare att det finns lärare på skolan som inte känner sig bekväma med att undervisa inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Lärarna beskriver att de har erbjudit sig att gå in och stödja andra lärare i undervisningen eftersom elever i vissa klasser kanske själva inte är så nyfikna och inte kommer med egna frågor som handlar om sex och samlevnad. Enligt lärarna måste de våga ta i ämnet. Av intervjuer med rektor, lärare och elevhälsa framgår att det finns ett visst samarbete med skolsköterskan kring kunskapsområdet sex och samlevnad. Skolan har bytt kurator flera gånger så där har det inte hunnit etablerats något samarbete. Enligt rektor och elevhälsa skulle kuratorns kompentens inom kunskapsområden sex och samlevnad bättre kunna tas tillvara. Skolsköterskan har vid några tillfällen pratat med eleverna under lektionstid om pubertet och känslor men enligt lärarna var det inget samplanerat utan mer ett tillfälle utan sammanhang. Det framgår även att det tidigare har funnits ett samarbete med ungdomsmottagningen och RFSU. Vidare framgår av intervjuer att rektor inte följer upp lärarnas kompetens inom kunskapsområdet och att det varierar bland lärarna om de har fått kompetensutveckling för att undervisa om sex och samlevnad. Just nu pågår en utbildning inom HBTQ för alla anställda inom Katrinehohns kommun, där även skolans lärare ska delta. Enligt lärarna finns det ett behov av mer kompetens inom HBTQ-frågor men att den aktuella utbildningen inte är speciellt anpassad för skolans personal. Vidare framgår att det finns behov av kompetensutveckling för att hantera interkulturella frågor. Skolan är inångkulturell och lärarna uppger att de har för lite kunskap för att hantera svårigheter utifrån kulturella olikheter, exempelvis att kunna förmedla till föräldrar med annan kulturell bakgrund att sex och samlevnad ingår i undervisningen. Lärarna uppger att sex- och samlevnadsundervisning kan vara tabubelagt hos elever från vissa kulturer och vissa saker som exempelvis mens ska man inte prata om. Elevernas möjligheter att utveckla kunskaper inom hela det område som ryms inom begreppet sex och samlevnad Av inkomna dokument och intervjuer med lärare framgår att undervisningen i sex och samlevnad utgår från böcker och filmer eftersom eleverna behöver konkret material. Bland annat används material från utbildningsradion som underlag för diskussioner tillsammans med eleverna. När det gäller progression i lärandet så beskriver lärarna att eleverna ofta glömmer vad de har lärt sig, att kunskap är en färskvara. Lärarna startar därför alltid ett ämnesområde med att inventera vad eleverna kan genom exempelvis en tankekarta. Eleverna får skriva ned sina tankar och funderingar i ämnet och så väver lärarna in det i undervisningen. I dramaundervisningen får eleverna spela in filmer och arbeta med övningar kring samlevnad, närhet och kontakt. I intervjuer med elever bekräftas lärarnas

5 5 beskrivning av vad som ingår i sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna ger exempel på att de har pratat om märmiskokroppen, pubertet, sexualitet och fortplantning, även könsroller i ett historiskt perspektiv. Eleverna beskriver att de har pratat mycket om ja- och nejkänslan, att sätta gränser och ibland skriva ner fakta och presentera för sina klasskamrater. Det framgår av intervjuer med rektor och lärare att en stor del av undervisningen utgår från elevernas spontana frågor och händelser i vardagen. Exempelvis ritade eleverna Prideflaggor och pratade om vad Pride handlar om när Katrineholm hade sin första Pridefestival. Vidare beskrivs ett exempel då en pojke puttade några flickor i rumpan för att han tyckte de var för långsamma, vilket öppnade upp för ett tillfälle att prata om hur och när det är okey att beröra andra. Lärarna uppger vidare att de tittar på Lilla Aktuellt där sex- och samlevnadsfrågor ofta aktualiseras och ger tillfälle till diskussioner med eleverna. Enligt rektor och lärare har undervisningen både ett frisk- och riskperspektiv. Lärarna beskriver att det finns risker när det gäller internet som eleverna får hjälp att hantera och att förstå följder av hur man agerar på digitala medier. Vidare får eleverna möjlighet att diskutera känslor och relationer i små grupper och öva på att säga ifrån och stå emot grupptryck. Lärarna uppger att de pratar om relationer, kärlek och jämlikhet utifrån ett normkriliskt förhållningssätt och att de i vardagen tänker på att förhålla sig normkritiskt till könsroller. Sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs ofta i pojk- och flickgrupper vilket enligt lärarna är att underlätta för eleverna att våga fråga. Enligt lärarna har eleverna stora möjligheter att påverka undervisningen eftersom de är indelade i små grupper vilket gör det lättare att fånga upp vad eleverna tycker är intressant. Lärarna uppger att de har muntliga utvärderingar med eleverna nästan varje dag. Eleverna får berätta vad de har lärt sig, vad de tyckte om lektionen och om det är något de vill arbeta mera med. I intervjuerna uppger lärarna att de får väldigt mycket respons från eleverna och eleverna uppger att lärarna förklarar bra så att de förstår och får kunskap. Vidare framgår av intervju med elevhälsan att lärarna bedöms vara kompetenta och att eleverna får mycket bra kunskaper inom sex och samlevnad.

6 6 Utvecklingsområden I syfte att höja skolans kvalitet i sex- och samlevnadsundervisningen behöver ett utvecklingsarbete genomföras inom följande prioriterade områden: - Rektor behöver skapa förutsättningar för pedagogiska diskussioner och erfarenhetsutbyten mellan lärare inom kunskapsområdet sex och samlevnad för att säkerställa att undervisningen blir likvärdig för alla elever. - Rektor och lärare behöver vidareutveckla det systematiska arbetet med att följa upp, utvärdera och utveckla sex- och samlevnadsundervisningen. I detta ingår att kvalitetsarbetet dokumenteras. Rektorn behöver ge elevhälsan ett uttalat ansvar att medverka i sex- och samlevnadsundervisningen och att stödja lärarna i sitt arbete med sex- och samlevnadsfrågor. Utifrån vad som har framkommit i granskningen av Nävertorp grundsärskolas arbete med sex- och samlevnadsundervisningen kommer ingen uppföljning att genomföras. Information om granskningen genomför under hösten 2017 en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Syftet med granskningen är att undersöka om elever får en undervisning i sex och samlevnad av god kvalitet. För att ta ställning till det undersöker granskningen dels hur rektor genom sin styrning skapar förutsättningar för en god undervisning i sex och samlevnad, dels sex- och samlevnadsundervisningens innehåll och genomförande. Kvalitetsgranskningen kombinerar en bredare kartläggning i form av en enkätstudie av 450 skolor med en närmare granskning av 28 skolor inom aktuella skolformer. Granskningens slutrapport kommer att publiceras våren I bedömningen har även Roger Thuring deltagit. På s vägnar Gabriel Brandström Enhetschef Lotta Andersson Damber Utredare