Flickor och fysisk aktivitet bilder av flickors och deras föräldrars skattning av fysisk aktivitet och inställning till idrott och hälsa

Transkript

1 Flickor och fysisk aktivitet bilder av flickors och deras föräldrars skattning av fysisk aktivitet och inställning till idrott och hälsa Vad vet vi om flickor och upplevelse av sin egen fysiska aktivitet och inställning till ämnet idrott och hälsa? Med denna artikel är vår intention att med hjälp av kvantitativa data på ett kvalitativt sätt diskuterar resultaten från SIH 2002 studien där inaktiva flickor och deras föräldrar är i fokus. JANE MECKBACH & SUZANNE LUNDVALL Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Inledning Flera svenska studier visar att flickor har lägre fysisk aktivitetsstatus i förhållande till pojkar och att det är en högre procent av icke-deltagande i skolans idrott och hälsaämne bland flickor. Data från andra studier indikerar att två tredjedelar av inaktiva tonårsflickorna skulle vilja vara mer aktiva men att de inte vet hur. Studierna kan tolkas som att skolans idrottsundervisning inte ger förutsättningar för att lära sig hur man ska vara fysisk aktiv på sin fritid. (2,9) Alla svenska grundskoleelever nås av undervisning i idrott och hälsa och har i genomsnitt två lektionstillfällen i veckan. Regeringen beslutade dessutom 2003 att alla elever ska ges utrymme för daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Många barn och unga engageras tidigt i föreningsidrott och cirka 70 procent av 12-åringarna är medlemmar i en idrottsklubb. I 15 års ålder finns fortfarande cirka procent av alla ungdomar kvar som idrottsaktiva i en förening. Avbrott från organiserad sport är högre för flickor än pojkar. (7,11) Fysisk aktivitet och bestämmande faktorer Motiven för ungdomar att delta i föreningsidrott och fysisk aktivitet är att de upplever att de erhåller kompetens, känner sig vältränade och att idrott är kul. Bestämmande faktorer för deltagande eller utövande av fysisk aktivitet i relation till tagna riktlinjerna kring behov av fysisk aktivitet har studerats av forskare från olika discipliner. (7,12) Engström har utifrån en longitudinell studie funnit att idrottslig aktivitet i ungdomsåren har lågt samband med motionsutövande i vuxen ålder. Andra faktorer som däremot påverkar en aktiv livsstil verkar vara betyget i skolans idrottsämne, det genomsnittliga betyget i teoretiska ämnena samt faderns socialgrupp vid 15 års ålder. Andra forskare, 12

2 En av de vanligaste aktiviteterna i ämnet idrott-hälsa är bollspel. Men vilken support vill idrottsklubbar ge till dem som vill fortsätta men inte tävla? Foto. Scanpix som exempelvis Sallis et al. konstaterar dock att tidigare fysisk aktivitet verkar vara en konstant variabel för både barn och vuxna. Men att vara fysisk aktiv är komplext och påverkas av många faktorer, vilket innebär att bilden är långt ifrån enhetlig. (3,12) Föräldrars inställning kan vara en faktor för påverkan till utövande av idrott och fysisk aktivitet vilket flera studier har konstaterat, då majoriteten av barn och ungdomar uppfattar att deras föräldrar anser att det är viktigt att han/hon sysslar med idrott. Undantaget gäller familjer med begränsade ekonomiska resurser där barnen uppfattar att deras föräldrar inte anser att det är lika viktigt. (1,12) Den frivilliga idrotten är en annan faktor som påverkar barns och ungas fysiska aktivitet. Karp har i sina studier kommit fram till att medeltiden inom föreningsidrott är sju år och att majoriteten av barn tenderar att starta i en idrottsförening redan vid fem till sex års ålder. För pojkars medlemskap är de populäraste aktiviteterna fotboll (44 %), innebandy (21 %) samt ishockey och golf (13 %) och för flickor är det fotboll (29 %), ridning (22 %) och innebandy (10 %). (6,10) Men vad händer med de barn och ungdomar och särskilt flickor som inte känner sig bekväma inom föreningsidrotten och som lämnar idrottsrörelsen redan i en ålder av 12 till 13 år? Här pekar studier på att ej föreningsanslutna flickor föredrar andra former av aktiviteter än de mer traditionella som finns inom idrottsföreningarna. (1,9) Enligt Bråkenhielm m.fl har skolmiljöfaktorer också påverkan på elevers vilja att vara fysiskt aktiva. I deras undersökning av skolelever i år 8 och gymnasieskolans år 2 sågs en korrelation mellan frekvensen risk att få IG som betyg och duschtvång (p=0.001) samt prestationsinriktade betyg och ämnet (p=0.006). Ytterligare riskfaktor för att inte delta var om idrottsanläggningen låg långt från övriga skolbyggnader och om lektionen var placerad i början eller i slutet av skoldagen. Många elever med IG varning uppfattade ämnet som tävlingsinriktat. Flickor var mer utsatta för mobbning i jämförelse med pojkar och den allmänna trivseln med livet var sämre hos flickor med risk för IG. (2) Studiens syfte och metod Syftet med denna studie har varit att beskriva och analysera flickors självskattade fysiska aktivitetsnivå i relation till deras attityder till fysisk aktivitet och inställning till ämnet idrott och hälsa samt signifikanta andra. Uppföljningsstudien 2002 genomfördes 1,5 år efter basstudien (SIH 2001). I denna studie ingick, utifrån ett strategiskt urval av skolår 6 från 2001, de fem mest aktiva skolorna tillsam- 13

3 mans med sex mindre aktiva skolor (8). Kategoriseringen genomfördes via ett självrapporterat aktivitetsindex, vilket baserades på medlemskap i förening, uppskattad fysisk aktivitet (oorganiserad och organiserad idrottsverksamhet), transport till och från vänner, fritidsaktiviteter och skola, deltagandegrad i ämnet idrott och hälsa samt vilken person man liknar mest (4). I studien ingår samma individer från 2001, men nu i skolår 8. Elevenkäten besvarades av totalt 220 elever (103 flickor och 117 pojkar). Dessa elevers föräldrar (200 varav 85 % mammor) deltog också i studien via en enkät med fokus på deras egen och barnets fysiska aktivitetsgrad, deras inställning till ämnet idrott och hälsa samt deras barns fritidsaktiviteter. I artikeln utgår vi från resultat från elev- och föräldraenkät och matchar ett antal frågeställningar som besvarats av de 14-åriga eleverna (78 flickor och 98 pojkar) och deras föräldrar (176), vilka har analyserats via SPSS. ETT URVAL AV RESULTAT Uppfattning av fysisk aktivitetsstatus Från de självrapporterade data i enkäten fann vi liksom i andra studier en hög grad av deltagande i idrott och hälsa bland såväl flickor som pojkar (5). Pojkars deltagandegrad (alltid) är något högre i jämförelse med flickornas och en högre procent av icke deltagande (aldrig/ibland) återfinns bland flickor (figur 1). När man ser till hur fysiskt aktiv man skattar sitt deltagande i idrott och hälsa framträder att en högre procentandel flickor värderade sig själva som inte aktiva i relation till pojkar och en lägre andel av flickor värderade sig som mycket aktiva i jämförelse med pojkar. Vid jämförelse av inaktiva och aktiva pojkars och flickors självskattning utifrån sin totala fysiska aktivitet (skola och fritid) framkommer att aktiva flickor skattar sin fysiska aktivitet lägre än pojkar medan de inaktiva pojkarna skattar sig mycket mer inaktiva (rör sig mycket lite) i relation till de inaktiva flickorna (figur 2). Om vi nu riktar ljuset mot flickorna och deras föräldrar kommer följande redovisning att fokusera på grupperna inaktiva och aktiva flickor. I en av enkätfrågorna fick eleverna (och deras föräldrar) ta ställning till vilken person de (deras barn) liknade mest. Påståenden utgick från följande fem kategorier (typ) av person: Figur 1. Deltagandegrad bland flickor och pojkar i ämnet idrott och hälsa (flickor n=78, pojkar n=98). Figur 2. Skattad fysisk aktivitet för flickor (n=78) och pojkar (n=98). Figur 3. Inaktiva och aktiva flickors svar om Vem liknar jag mest (n=78). A en person som rör sig ganska lite, B en person som rör sig en del men aldrig så att han/hon blir andfådd och svettig, C en person som rör sig en hel del och blir svettig och andfådd någon gång ibland, D en person som rör sig så att han/ hon blir svettig och andfådd flera gånger i veckan, E en person som rör sig så att han/ hon blir svettig och andfådd varje dag eller nästan varje dag. 14

4 Figur 4. Föräldrars och flickors skattning utifrån påstående Vem liknar mitt barn/jag mest (föräldrar n=78, flickor n=78). Figur 5. Föräldrars (mammas) inställning till ämnet idrott och hälsa utifrån flickornas aktivitetsnivå (n=78). Figur 6. Föräldrars (mammas) uppfattning om flickors fritidsaktivteter (n=78). Om man utgår från varje flickas fysiska aktivitetsindex (FA) som skapades via självrapporterad data har gruppindelningen inaktiva och aktiva flickor skapats. I relation till FA index, visar det sig att 37 procent av flickorna hamnade inom intervallet som inaktiva och 63 procent som aktiva. Som svar på vilken person flickorna liknar mest framträder att inaktiva flickor värderade sig som en person som rör sig mycket lite till lite och aktiva flickor liknar sig vid en person som rör sig nu och då till varje dag (figur 3). Med samma fråga till föräldrarna framkommer att uppfattningen av flickans fysiska aktivitetsstatus överrensstämmer i termer av icke aktiv eller aktiv person. Det föreligger en stark korrelation mellan föräldrars och dotters utsagor (p=0.001). Om man studerar svaren mer noggrant via en korstabell i relation till vilken person flickorna liknar mest framträder en mer varierad bild. Föräldrar till inaktiva flickor underskattar sin dotters inaktivitet och föräldrar till aktiva flickor överskattar sin dotters fysiska aktivitetsstatus i relation till flickornas egna utsagor (figur 4). Vi fann att mammans influens (signifikant annan) bara är viktig (signifikant) för de aktiva flickorna. Inställning till ämnet idrott och hälsa Inaktiva flickor har en mer negativ attityd till ämnet idrott och hälsa, lärprocesser i termer av upplevelse av att man förvärvat olika kompetenser i ämnet och attityder till lärande samt lust till att delta (ämnet uppfattas inte som roligt). De har också lägre betyg och mindre antal vänner som är fysiskt aktiva. Föräldrarnas inställning till ämnet idrott och hälsa (viktigare, lika viktigt, mindre viktigt, vet inte) visar att en majoritet, mer än 80 procent, anser att ämnet är lika viktigt som andra skolämnen. Resultat från korstabell av de 78 flickorna och deras föräldrar visar att de aktiva flickornas mammor anser att ämnet är mer eller lika viktigt (74 %) i relation till andra skolämnen, medan de inaktiva flickornas mammor inte menar detta i lika hög grad (54 %), se figur 5. När svaren analyserades rörande ämnets innehåll menar mer än 60 procent av föräldrarna att fysisk aktivitet och gymnastik är ett viktigt innehåll. Andra moment som teori, utomhusaktiviteter, dans och bollspel bedöms av en majoritet av föräldrarna vara ganska viktiga. Flickors fritidsaktiviteter Utifrån 16 målpåståenden i föräldrarenkäten om vilka aktiviteter deras barn gör på fritiden (föräldrarna kunde markera en eller flera) så framkommer att för de aktiva flickorna så är de vanligaste fritidssysselsättningarna idrottsaktivitet, vara tillsammans med vänner och spela dataspel. De inaktiva flickornas fritid ägnades åt att vara med kompisar, spela dataspel och idrottsaktiviteter. Att spela musik eller sjunga är mer vanligt förekommande hos de inaktiva flickorna (figur 6). 15

5 Inaktiva flickor i relation till aktiva flickor En summering av de funna resultaten från studien kan sammanfattas på följande sätt. De inaktiva flickorna i relation till de aktiva: 16 har mer negativ syn på ämnet idrott och hälsa, är mer negativa till lärprocesser i termer av att de upplever att de inte lär sig något, är mer negativa till lärande och tycker sämre om att delta i idrott och hälsa, har sämre betyg i idrott och hälsa, har få vänner som är fysiskt aktiva, socioekonomisk bakgrund i termer av mammans utbildningsnivå eller hennes fysiska aktivitetsnivå eller syn på skolans idrott och hälsa ämne har ingen relation till aktivitetsnivån för dottern. DISKUSSION OCH NÅGRA FUNDERINGAR Resultaten visar att en generell överensstämmelse föreligger mellan flickors och deras föräldrars (mammors) bedömning till inställning om flickorna är aktiva eller inte men de aktiva flickorna underskattar sig själva i relation till föräldrarnas bild och föräldrar överskattar de inaktiva flickornas aktivitetsnivå. Moderns påverkan som signifikant annan är bara giltig för de aktiva flickorna. Vi vill kommentera några av de funna resultaten utifrån några funderingar kring skolans idrott och hälsa ämne och fysisk aktivitet. Vi vet att ämnet idrott och hälsa når alla barn. Vidare vet vi att majoriteten av flickor och pojkar blir medlemmar i idrottsföreningar i tidig ålder men vi vet också att drop-out från klubbverksamhet är större för flickor än för pojkar och att detta sker i de så kallade känsliga åldrarna, års ålder. I Sverige har vi haft samundervisning sedan 1980 i grundskolan och 1988 i gymnasieskolan. Vi skulle vilja utmana genusordningen i ämnet idrott och hälsa i relation till kunskap och innehåll i de senare åldrarna. Detta i ljuset av att var femte flicka inte deltar i idrott och hälsa lektionerna och att flickor har lägre betyg i ämnet i relation till pojkar samt att det är fler inaktiva flickor än pojkar. Vi har idag lite kunskap om vilket lärande som sker i skolans idrott och hälsa undervisning men vi vet att innehållet (de vanligaste aktiviteterna) under lektioner i idrott och hälsa (varje vecka/ibland) är bollspel, racketspel, och lek. Det minst vanligt förekommande (en eller två gånger per år eller aldrig) är friluftsliv, gymnastik och dans samt undervisning om första hjälpen, idrottsskador, kost och ergonomi. Omkring 10 procent av eleverna påpekar att de aldrig har haft en danslektion. Hur matchar denna information om innehåll när vi vet att den drop-out för flickor från idrottsföreningsaktiviteter just sker i denna period av livet (tonårstiden). Tonåringars värld laddas med en rad symboliska och faktiska bilder, vilka har delvis olika innebörder för unga män och kvinnor men som sammantaget får betydelse för hur unga positionerar sig själva och sin fysiska identitet i relation till sammanhang där kropp och träning är i fokus. Den fysiska identitetsformeringen berör den del av en individs identitetsutveckling som har att göra med hur individen upplever det egna jaget, såväl kognitivt, som emotionellt, i relation till sin kropp och kroppslighet. Utgångspunkten för och upplevelsen av den egna förmågan har betydelse för hur individen uppfattar sina handlingsmöjligheter i form av förmåga/icke förmåga, över-/underordning, värde/icke värde. Identitetsformeringen sker i bestämda sammanhang vilka påverkas av tid och rum, men även av kön, klass, etnicitet, sexualitet etc. Och det är just i relation till fysisk identitetsbildning som skolan och ämnet idrott och hälsas innehåll har en uppgift att fylla som en central motvikt till dominerande och strukturerande diskurser på ojämlik och begränsande grund. Utifrån vårt perspektiv är ett av problemen inte idrott per se, utan hur idrott leds, organiseras och förstås av lärare och elever. Grupper av elever tar avstånd från undervisningen i idrott och hälsa och menar att den inte stärker dem och/eller ger dem alternativ till en fysisk aktiv livsstil. Om ett av målen i idrott och hälsa är att stötta ett livslångt aktivt hälsorelaterat liv då kvarstår frågan: - Hur involvera de inaktiva flickorna (och pojkarna) i detta mål? Referenser 1. Blomdahl, U. & Elofsson, S. (2006). Hur många motionerar/idrottar för lite och vilka är dom?: en studie av den unga befolkningen i Stockholm, Haninge, Jönköping och Lidingö. Stockholm: Idrottsförvaltningen, Forskningsenheten. 2. Bråkenhielm, G. (2008). Ingen gympa för mig: en undersökning av skälen till att elever inte deltar i ämnet idrott och hälsa, Svensk Idrottsforskning. Årgång 17, Nr. 2, s Engström, L-M. (1999). Idrott som social markör. Stockholm: HLS förlag. 4. Engström, L-M. (2004) Barns och ungdomars idrottsvanor i förändring, Svensk idrottsforksning, Årgång, 13, Nr. 4, s Eriksson, C. m.fl. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Idrott och hälsa, ämnesrapport till rapport 253. Stockholm: Skolverket/Fritzes. 6. Karp, S. (2004). Den goda barnidrotten. FoU rapport 2004:7. Stockholm: Riksidrottsförbundet. 7. Kirk, D. (2006). Sport Education, Critical Pedagogy, and Learning Theory: Toward an Intrinsic Justification for Physical Education and Youth Sport, Quest. Vol. 58, pp Lundvall, S., Meckbach, J. & Thedin Jakobsson, B. (2002): Skolprojektet 2001: Lärarnas syn på ämnet idrott och hälsa, Svensk Idrottsforskning. Årgång 11, nr. 3, s Meckbach, J. (2005). Lärande miljöer en studie av idrottslärare från olika miljöer, i Leve idrottspedagogiken!:en vänbok tillägnad Lars-magnus Engström, red. K. Redelius & H. Larsson, Stockholm: HLS förlag, s Rasmussen, F., m.fl. (2004). Compass en studie i sydvästra Stockholm - fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. Stockholms läns landsting: samhällsmedicinska enheten. 11. Riksidrottsförbundet. (2007). Statistik Idrotten i siffror. Images/id_121/scope_128/ImageVaultHandler. aspx (19/1/2008) 12. Riksidrottsförbundet. (2004). Varför lämnar ungdomen idrotten? Rapport 2004:3. Stockholm: Riksidrottsförbundet. 13. Sallis, J.F., Prochaska, J.J. & Taylor, W.C. (2000). A review of correlates of physical activity of children and adolescents, Medicine & Science in Sport & Exercise, Vol. 32, No. 5, pp