IDG350, IDROTTSVETENSKAP OCH LÄRARSKAP 30 högskolepoäng Sport Science and Teaching, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle

Transkript

1 1(5) Institutionen för kost- och idrottsvetenskap IDG350, IDROTTSVETENSKAP OCH LÄRARSKAP 30 högskolepoäng Sport Science and Teaching, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av institutionsstyrelsen vid Institutionen för pedagogik och didaktik och reviderad av institutionsstyrelsen vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap Kursplanen gäller från våren Ansvarig institution är Institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Utbildningsområde: Samhällsvetenskap Huvudområde: Idrottsvetenskap 2. Inplacering Kursen är en metod- och fördjupningskurs dels inom lärarprogrammet (LP01) dels inom Idrottsvetenskapligt program som båda leder fram till kandidatexamen. Kursen kan även ges som fristående kurs och/eller uppdragsutbildning. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs att den studerande har med godkänt resultat genomgått 60 högskolepoäng i Idrott och hälsa alt. Idrottsvetenskap eller motsvarande kunskaper. 4. Innehåll I delkursen tydliggörs olika vetenskapliga perspektiv samt metodiska konsekvenser, för att på ett så sätt ytterligare bidra till utveckling av ett vetenskapligt förhållningssätt hos de studerande. Delkursen ger också fortsatta kunskaper om olika forskningsmetodiska angreppssätt samt utvecklar förmågan att analysera och värdera relationer mellan frågeställningar, metoder och resultat. Vidare kommer olika former av data och datainsamlingsmetoder att penetreras. I delkursen fördjupar de studerande sig ytterligare i idrottsdidaktiska problemställningar. Olika former av lek, idrott och friluftsliv praktiseras och relateras till målen för skolans undervisning i ämnet idrott och hälsa. Metodik i olika idrottsliga aktiviteter står i fokus. Utvecklingen av de studerandes personliga färdigheter sker främst som självstudier och att lära

2 andra lära är det perspektiv som fokuseras. De studerandes egna kunskaper i idrott utnyttjas genomgående som resurs. Fördjupningskursen behandlar huvudsakligen de något äldre barnens utveckling genom medveten rörelseträning, lek och spel. Delkursen innebär att de studerande under handledning genomför en mindre vetenskaplig undersökning inom något relevant område inom det idrottsvetenskapliga fältet. Arbetet skall ge viss egen erfarenhet av forsknings- och utvecklingsarbete samt fördjupade kunskaper om de metoder som tillämpas vid sådant arbete. Förmåga till kritisk analys, metodiskt arbetssätt samt klarhet i problemformulering och redovisning betonas. Val av ämne för arbetet görs av den studerande i samråd med handledare. De färdiga arbetena ventileras vid särskilda examinationsseminarier där uppsatsernas kvaliteter diskuteras av speciellt utsedda opponenter. Examensarbeten inom lärarutbildningen skall förena två verksamheter, lärarens och forskarens. Studenten skall genom examensarbetet kunna visa att hon eller han kan använda sig av vetenskapliga metoder och teorier både i sitt kommande yrkesarbete och som en förberedelse för eventuell forskarutbildning 2 (5) 5. Mål Efter avslutad kurs skall studenten: Kunna redogöra för vetenskapsteoretiska begrepp Kunna redogöra för olika vetenskapliga metoder och designer Kunna söka efter och använda sig av relevant vetenskaplig litteratur för att inhämta kunskap inom det idrottsvetenskapliga området Ha en grundläggande förmåga i att använda sig av kvalitativa metoder Ha en grundläggande förmåga i att använda sig av kvantitativa metoder Visa på olika verklighetsuppfattningar och kunskapsteorier, samt visa kritisk medvetenhet i relation till forskningsresultat Redogöra för fördjupade kunskaper inom kunskapsområdet Kunna presentera en mindre översiktsartikel kopplad till ett idrottsdidaktiskt tema Kunna kritisk granska idrottsdidaktisk forskning

3 3 (5) Kunna använda sig av metoder för att söka och sammanställa vetenskaplig litteratur Ha erhållit specifik kunskap inom ett egenvalt idrottsvetenskapligt problemområde Kunna planera, genomföra och presentera ett mindre vetenskapligt arbete Kunna värdera och förhålla sig till tidigare forskning inom det idrottsvetenskapliga fältet 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Examinationer sker i form av hemtentamen, inlämningsuppgifter, seminarier samt skriftlig rapport, muntlig redovisning och opposition. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Antal provtillfällen är begränsat till fem. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar garanteras studenten tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie tillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt av kursens tidigare uppläggning. 8. Betyg Vid bedömning används tregradig skala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För att erhålla betyget VG krävs att betyget VG har erhållits i 60% av kursens totala antal högskolepoäng. 9. Kursvärdering I kursen ingår utvärdering. Kursen utvärderas skriftligt via lärplattform och resultatet är vägledande för utveckling och planering av kommande kurser. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg förmedlas till studenter vid regelbundna programträffar (i de fall kursen läses inom program) 10. Övrigt Enstaka föreläsningar kan förekomma i engelska. Uppsatsen skrivs på svenska eller engelska

4 LITTERATURLISTA Gäller fr o m vt (5) IDG350, IDROTTSVETENSKAP OCH LÄRARSKAP 30 högskolepoäng Sport Science and Teaching, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle Obligatorisk litteratur Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007). Diskursanalys i praktiken. Malmö: Liber. (223 sid) Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken för småskaliga projekt inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur (445 sidor) Thomas, J. & Nelson, J. (2005). Research methods in physical activity. Champaign, Ill.: Human Kinetics. (valda delar). Wahlgren, Lars (2008). SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur. (186 sidor) Artiklar och/eller utdrag kan tillkomma om cirka 100 sidor. Referenslitteratur Denscombe, M. (2007). The Good Research Guide. Maidenhead: Open University Press (319 pages) (E-bok) Esaiasson, P., Giljam, M., Oscarsson, H., & Wangnerud, L. (2007). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts juridik. (454 sidor) Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2003). Statistisk verktygslåda 1: Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. (475 sidor) Obligatorisk litteratur Brülde, B. & Tengland, P-A. (2003). Hälsa och sjukdom en begreppslig utredning. Lund: Studentlitteratur. (170 sidor) Engström, L.-M. (2010). Smak för motion. Fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Universitetsförlaget. (125 sidor) Larsson, H. & Fagrell, B. (2010) Föreställningar om kroppen kropp och kroppslighet i pedagogisk praktik och teori. Stockholm: Liber. (310 sidor) Raustorp, A. (2004). Att lära fysisk aktivitet: bildning i rörelse: livsstil och hälsa. Uppsala: Kunskapsföretaget. (133 s) Artiklar och/eller utdrag kan tillkomma om cirka 100 sidor. Litteraturtillval Studenten väljer en av följande böcker i samråd med kursledning. Annerstedt, C., Peitersen, B. & Rønholt, H. (2001). Idrottsundervisning. Ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare. (340 sid)

5 Ekberg, J-E. & Erberth, B. (2000). Fysisk bildning om ämnet idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur. (221 sid) Enström, L-M. & Redelius K. (Red.) (2002). Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: HLS. (287 sid) Hardman, A. & Stensel, D. (2009). Physical Activity and Health. The evidence explained. Hoboken: Routledge. (290 sid) (E-bok) Larsson, H. & Meckbach, J. (red) (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber. (300 sid) Lindroth, Jan (2011). Idrott under 5000 år. Stockholm: SISU. (286 sid) Whitehead, M. (2010) Physical Literacy. Throughout the lifecourse. London: Routledge. (225 sid) (Ebok) O Sullivan, M. & MacPhail A. (2010). Young people s voices in Physical Education and Youth Sport. London: Routledge. (226 s.) (E-bok) Palmblad, E. (1995, reviderad version publiceras snart). Kropp och politik. Hälsoupplysning som samhällsspegel från 30-tal till 90-tal. Stockholm: Carlsson. (160 sid). SBU (2007). Metoder för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. (300 s.) (E-bok) Statens Folkhälsoinstitut. (2006) Fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm: FHI (179 s.) (E-bok) Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport Tillgänglig: 5 (5) Tolvhed, H. & Cardell, D. (2011) Kulturstudier, kropp och idrott. Perspektiv på fenomen i gränslandet mellan natur och kultur. Malmö: Malmö Studies in Sport Studies. (228 sid.) Wright, J. & Macdonald, D. (2010) Young People, Physical Activity and the Everyday. London: Routledge. (210 s.) (E-bok) I samråd med examinator väljs ut litteratur om ca sidor