OBS TIDER OCH LOKALER ÄR SPIKADE MEN INNEHÅLLET I FÖRELÄSNINGARNA KAN ÄNDRAS NÅGOT UNDER KURSENS INLEDNING

Transkript

1 1(8) Studiehandledning Klassiska och moderna perspektiv på individ och samhälle, 15 hp Classical and modern perspectives on society and the individual, 15 ECTS HT 2012 Kursansvarig: Christian Lundahl OBS TIDER OCH LOKALER ÄR SPIKADE MEN INNEHÅLLET I FÖRELÄSNINGARNA KAN ÄNDRAS NÅGOT UNDER KURSENS INLEDNING Kursens innehåll Med utgångspunkt i klassiska och moderna samhällsvetenskapliga perspektiv behandlar kursen olika aspekter av människors val av utbildning och yrke, inträde i arbetslivet samt karriärutveckling. Kursen behandlar även frågor om samhällelig reproduktion och förändring på makronivå och om villkoren för individers och gruppers liv, arbete och utbildning. Kursens uppläggning (schema) Datum Tid Lokal Innehåll Lärare vecka Introduktion I (filmad) FH vecka Föreläsning: sociologins klassiker - Marx, Weber och Durkheim (filmad) FH 11/ Hörsal 12 Introduktion II CL 11/ Inlämning av PM (Boglind, Eliæson och Månsson) 11/ Hörsal 12 Föreläsning om 1) den nationalekonomiska teoribildningens idéhistoriska grund, samt 2) teorin om humankapital JK Institutionen för pedagogik och didaktik

2 11/ Hörsal 12 Litteraturseminarium (Durkheim, Marx, Weber och Humankapitalteori) CL 12/ Information om kommande aktiviteter CL 12/ Institutionell teori och diskursteori LM vecka Föreläsning: synen på relationen mellan individ och samhälle i den franska traditionen Durkheim, Bourdieu och Foucault (filmad) FH 19/ Inlämning av PM (Broady och Palme) 22/ Litteraturseminarium (Dewey och Foucault) CL 23/ Från utsortering till självsortering väljandets historia CL 23/ Innehåll meddelas senare 23/ Information om kommande aktiviteter CL vecka 44 vecka 44 vecka 44 Föreläsning: Anthony Giddens självidentitet, val och reflexivitet i det senmoderna (filmad) - - Föreläsning: Paul Willis ett marxistiskt perspektiv på val av yrke och utbildning (filmad) Föreläsning: Genusteori och utbildningsval (filmad) FH FH PM 23/11 Inlämning av PM (Giddens eller Willis) 11/ Seminarium: Klassiska och moderna perspektiv på karriärutveckling och vägledning CL 11/ / Kursavslutning och utvärdering CL Inlämning av examinationsuppgift 3 (essä)

3 Kursansvarig lärare Christian Lundahl Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet E-post: Övriga föreläsare och lärare Larissa Mickwitz Paula Mählck Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, Stockholms universitet/södertörn Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet Uppgifter 1. PM Promemoria (PM) är latin och betyder anteckning för minnet. De PM som du skriver under denna kurs ska bland annat ha just denna funktion att du själv ska komma ihåg saker som du ansåg var viktiga under läsningens gång. Tanken med att skriva ett PM är också att du ska få perspektiv på såväl bokens eller böckernas innehåll som hur du själv tillägnar dig detsamma dvs. din egen inlärningsprocess. Vad säger författaren, och vad säger du? För läraren blir PM:et därmed ett sätt att få en inblick i hur studenten tolkar och förstår kursens litteratur. Under tre tillfällen ska du lämna in PM på denna kurs. Dessa PM är obligatoriska, men betygsätts ej. Varje PM ska innehålla a) en redogörelse för vad du uppfattar vara bokens eller böckernas huvudbudskap, b) en beskrivning av några av de tankegångar eller argument som du hade svårt att förstå och c) några exempel vad du själv tyckte var allra viktigast i boken. I PM 2 och 3 ska du dessutom positionsbestämma texterna, dvs. du ska tydliggöra författarens eller författarnas position gentemot kursens tema individ och samhälle är denne mest intresserad av beskriva de olika sätt på vilka samhälleliga institutioner eller strukturer påverkar individen, eller hur individen formar sitt eget handlande (som det t ex kommer till uttryck i utbildnings- eller yrkesval) i relation till det omgivande samhället och dess sociala strukturer? Varje PM ska vara 1-2 A4-sidor långt. Det första PM:et ska handla om Boglind, Eliæson och Månsons bok Kapital, rationalitet och social sammanhållning, och lämnas in senast 11/9. Det andra PM:et ska handla om Donald Broadys Sociologi och epistemologi samt Mikael Palmes Det kulturella kapitalet, och vara inlämnat senast 19/10. Det tredje PM:et behandlar antingen Anthony Giddens Modernitet och självidentitet eller Paul Willis Learning to Labour, och ska lämnas in senast 23/11

4 2. Seminarier Seminariet är bearbetande (inte examinerande!) seminarier med obligatorisk närvaro. Det ska vara som ett stöd i inlärningen. Ni ska komma förberedda till seminariet, och ha läst den litteratur som ska diskuteras. Seminarium 1: Durkheim, Marx, Weber och humankapital (11/9) På seminariet behandlas följande litteratur (ta med er texterna!): Boglind, Anders, Sven Eliæson & Per Månson (2005) Kapital, rationalitet och social sammanhållning. En introduktion till klassisk samhällsteori. Femte reviderade upplagan. Stockholm. Norstedts. Thaler, Richard H (2000) From Homo Economicus to Homo Sapiens, The Journal of Economic Perspectives, 14, 1, s Weisbrod, Burton A 1962 Education and Investment in Human Capital, The Journal of Political Economy, 70, 5, Part 2, s Diskussionen på seminariet kommer att utgå från följande frågor: a) hur kan de sinsemellan olika perspektiv på förhållandet mellan individ och samhälle som uttrycks av Durkheim, Marx, Weber samt humankapitalteorin appliceras på frågan om vilka faktorer som tydligast påverkar människors val av utbildning och yrke? b) ser ni några avgörande skillnader mellan dem ge ett eller par exempel! c) vad är, enligt er, kärnan i Thalers kritik av idén om Homo Economicus? d) vilka av dessa olika perspektiv tycker ni är mest fruktbara för förståelsen av personers studie- och yrkesval? Motivera! Seminariet kommer att hållas i grupper om fyra eller fem personer, s.k. basgrupper. Lärare gör gruppindelningen innan första undervisningstillfället, med utgångspunkt i bostadsort. Gruppindelningen presenteras vid introduktion 2. Seminarium 2: Dewey och Foucault (22/10) På seminariet behandlas följande litteratur: Foucault, Michel (2003/1976) Övervakning och straff: fängelsets födelse. Fjärde, översedda upplagan. Lund: Arkiv. och Dewey, John (2004/1897) Mitt pedagogiska credo, i Dewey, John Individ, skola och samhälle. Utbildningsfilosofiska texter i urval av Sven Hartman, Ulf P Lundgren & Ros Mari Hartman. Stockholm: Natur och kultur. Dewey, John (2004/1922) Individualitet, jämlikhet och överlägsenhet, i Dewey, John Individ, skola och samhälle. Utbildningsfilosofiska texter i urval av Sven Hartman, Ulf P Lundgren & Ros Mari Hartman. Stockholm: Natur och kultur. eller Dewey, John (1997/1916) Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos. (Kap. 2, 3, 4, 7 och 9; 79 s)* Diskussionen på seminariet ska behandla följande. Både Foucault och Dewey intresserar sig för hur föreställningar och kunskaper överförs till ungdomar via utbildning eller andra former av institutionell uppfostran. Denna organiserade överföring av normer kan, enligt bägge, ses som ett sätt att länka eller integrera individen till samhället. Men

5 likheterna till trots finns det också vissa avgörande skillnader mellan deras förståelse av utbildningens eller uppfostrans betydelse i samhället. Dessa skillnader kvarstår, även om man tar i beaktande att Dewey diskuterar skolor och Foucault fängelser. Under detta seminarium vill vi att ni diskuterar hur dessa författare skiljer sig åt i sin beskrivning av: a) den lärande individens förmåga att sålla och sovra i lärogodset, b) de sätt på vilka samhället reproduceras genom denna inlärnings- eller överföringsprocess, samt c) i vilken utsträckning inlärningen i första hand gagnar individen, samhället (i meningen samtliga medborgare ) eller samhällets institutioner. 3. Essä (hemskrivning) Den tredje examinationsuppgiften består av en hemskrivning eller en essä. I denna essä ska du jämföra minst tre av de samhällsvetenskapliga teorier eller författare som presenteras i denna kurs. Du ska beskriva på vilket sätt dessa tre teorier eller författare har relevans för frågan om människors karriärutveckling i allmänhet och/eller deras studie- och yrkesval i synnerhet. I denna redogörelse kan du lägga tyngdpunkten på hur respektive författare beskriver direkt påverkan på studie- och yrkesval, eller på vilket/ vilka sätt deras teorier har relevans för hur villkoren för detta väljande ser ut. (du kan givetvis diskutera bägge dessa aspekter av studie- och yrkesvalets problematik.) Du ska även redogöra för i vilken utsträckning det i dessa tre teorier görs tydligt hur relationen mellan å den ena sidan karriärutveckling eller studie- och yrkesval, och å den andra social reproduktion och förändring ser ut. I din essä ska det också framkomma i vilken utsträckning det finns grundläggande skillnader mellan dessa teorier vad synen på gäller människans eller samhällslivets natur. Förtydligande: till villkoren för människors karriärutveckling samt studie- och yrkesval hör även vilket förhållningssätt till arbete och studier de har. Essän ska vara minst sju och högst tio sidor lång, exklusive försättsblad, innehållsförteckning och litteraturlista. Formaliakraven för denna uppgift beskrivs i studiehandledningen under rubriken Betygskriterier formella krav för skriftliga uppgifter. Deadline för essän är den 18 januari Examination Examination sker genom: Individuella uppgifter Individuell hemtentamen (essä) PM 1-3 Obligatoriskt deltagande i Seminarium 1 Seminarium 2 För studenter som inte blivit godkända vid ordinarie examination anordnas ytterligare ett examinationstillfälle under terminen. Studenter som underkänts två gånger av samma

6 examinator har rätt begära att annan examinator utses. Begäran ställs till styrelsen för Institutionen för pedagogik och didaktik. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: visa fördjupad kunskap om etablerade och centrala samhällsvetenskapliga perspektiv på villkoren för människors val av utbildning och inträde i arbetslivet visa ökad förståelse för relationen mellan människors karriärutveckling och social reproduktion och förändring på makronivå visa ökad förmåga att självständigt beskriva och analysera människors karriärutveckling med utgångspunkt i etablerade och centrala samhällsvetenskapliga perspektiv och visa öka insikt om hur olika perspektiv på villkoren för människors karriärutveckling grundar sig i vitt skilda och ibland svårförenliga grundantaganden om människans och samhällslivets natur. Frågor till momentansvariga Ni kan använda MONDO för att ställa frågor till momentansvariga lärare. Christian kommer att besvara frågorna en dag i veckan.

7 Betygskriterier för Klassiska och moderna perspektiv på individ och samhälle Betygskriterier - innehållsmässiga A Studenten visar förmåga att på ett självständigt och nyanserat sätt diskutera och reflektera över de från kurslitteraturen utvalda teoriernas eller perspektivens styrkor och svagheter, vad avser förståelsen av människors karriärutveckling i allmänhet samt studie- och yrkesval i synnerhet. I denna diskussion/reflektion uttrycker studenten på ett tydligt sätt egna, välmotiverade ståndpunkter. Vidare krävs att essäns/hemskrivningens framställning i sin helhet är tydlig och korrekt., och att jämförelsen mellan de olika perspektiven eller teorierna (se punkt 3) tar fasta på delar som är centrala för de respektive teoriernas uppbyggnad. B-D E F(x) F För betygen görs successiva avdrag för brister i relation till kriterierna för betyget A (självständighet och nyansering i diskussionen och reflektionen över de olika teoriernas/perspektivens styrkor och svagheter, tydliga och väl motiverade egna ståndpunkter, tydlighet och korrekthet i framställningen, jämförelsen mellan perspektiven och teorierna i punkt 3 tydliggör delar som är väsentliga för teoriernas uppbyggnad) Studenten (1) kan identifiera och beskriva ett antal etablerade och centrala samhällsvetenskapliga teorier eller perspektiv, och(2) redogöra för hur de kan ge fördjupad kunskap om villkoren för människors val av utbildning och inträde i arbetslivet, och (3) tydliggöra relevanta likheter och skillnader mellan dessa teorier eller perspektiv i denna fråga. Studenten (4) kan även ge minste ett exempel på hur sambandet mellan människors karriärutveckling och social reproduktion eller förändring kan se ut. I examinationen (5) tydliggörs även grundläggande skillnader i hur de teorier eller perspektiv som återges i kurslitteraturen framställer människans eller samhällslivets natur. Essäns/ hemskrivningens framställning är huvudsakligen tydlig och korrekt. En eller flera av de punkter som specificeras för betyget E är inte uppfyllda. Studenten har inte lämnat in några examinationsuppgifter. Hemskrivningens framställning uppvisar mycket stora likheter med kurslitteraturens och/eller annans students text.

8 Betygskriterier formella krav för skriftliga uppgifter A Samma som C B C D E F(x) Samma som C Studentens skriftliga redovisning uppfyller följande krav: a) texten har en tydlig disposition, b) knyter an till litteratur och/eller andra källor, c) har en klar åtskillnad mellan egna och andras tankar, d) har korrekta källhänvisningarna vid citat och referenser, samt e) innehåller en referenslista. Dessutom ska texten vara korrekturläst, ha sidnummer och vara skriven på dator (teckensnitt Times New Roman, teckenstorlek 12 och radavstånd 1,5 radavstånd). Studentens namn ska vara angivet i dokumentets sidhuvud, även om arbetet har en framsida. Samma som E Studentens skriftliga redovisning uppfyller utan större avvikelser följande krav: a) texten har en tydlig disposition, b) knyter an till litteratur och/eller andra källor, c) har en klar åtskillnad mellan egna och andras tankar, d) har korrekta källhänvisningarna vid citat och referenser, samt e) innehåller en referenslista. Dessutom ska texten vara korrekturläst, ha sidnummer och vara skriven på dator (teckensnitt Times New Roman, teckenstorlek 12 och radavstånd 1,5 radavstånd). Studentens namn ska vara angivet i dokumentets sidhuvud, även om arbetet har en framsida. Studentens skriftliga redovisning uppvisar flera avvikelser från de formaliaregler som specificeras i kriterierna för betyget E. F Studenten har inte lämnat in fullständiga examinationsuppgifter