Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Västra skolan Förskoleklass åk 6

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Västra skolan Förskoleklass åk 6 Upprättad januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling hos alla elever som ingår i verksamhetsområde grundskola och grundsärskola

2 1 (14) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Västra skolan Förskoleklass årskurs 6 Vår vision På vår skola, Västra skolan, skall ingen form av kränkande behandling förekomma. Flickor och pojkar, män och kvinnor, skall behandlas som individer på lika villkor. a elever skall mötas med respekt, känna trygghet och tillhörighet till sin grupp samt uppleva studiero. a vuxna på skolan skall medvetet och aktivt arbeta för att planen följs och att dess innehåll är känt bland elever och vårdnadshavare. Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Rektor Ulla Bohjort Personal vid Västra skolan Elevernas delaktighet Eleverna deltar genom klassråd, elevråd och självförvaltningsråd i vilka planen tas upp för genomgång och utvärdering. Vid utvecklingssamtalen tas alltid trivsel och trygghetsfrågor upp. Varje år genomförs en trivselenkät i åk 5 för samtliga elever i kommunen. Samma enkät besvaras av samtliga elever på Västra skolan. Vi gör en kartläggning över var eleverna upplever skolgården respektive skolans lokaler som trygga och otrygga. Skolsköterskan har hälsosamtal med samtliga elever i åk 4. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen presenteras och diskuteras på föräldramöten och vid skolans självförvaltningsråd. Föräldrars synpunkter tas även tillvara vid utvecklingssamtalen. Planen finns tillgänglig på vår hemsida och i klassrummen.

3 2 (14) Personalens delaktighet På planeringsdagar, konferenser och arbetsplatsträffar diskuteras planen och dess innehåll. Planen utvärderas varje år i december och en ny plan upprättas i januari. Förankring av planen Arbetslagen utarbetar planen tillsammans, analyserar och diskuterar innehållet för att komma fram till ett gemensamt syn- och förhållningssätt. a föräldrar informeras om planen vid föräldramöten och i självförvaltningsrådet. Planen finns i samtliga klassrum och på skolans hemsida. Utvärdering Planen utvärderas på konferenser, planeringsmöten, elevråd och självförvaltningsråd. Vi går igenom den och reviderar det som inte stämmer. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal, elever och föräldrar. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Områden på skolgården och i skolans lokaler som eleverna upplever som otrygga och osäkra har identifierats. Några elever upplever att det är få rastvakter ute. Bland de yngre eleverna upplever några att det inte är studiero på lektionerna. a rastvakter bär väst. Åtgärder som påbörjas 2015 Rastvakterna rör sig över hela skolgården och bär väst för att synas. Personalen i förskoleklass och åk 3 ser till att det alltid finns en vuxen vid lekparken mot Tingsvägen. Viktigt att det finns vuxna där det samlas många elever, storgungan, kingrutorna och vid pingisbordet. Tydliga regler och förhållningssätt angående diskriminering och kränkande behandling, diskuteras och implementeras i de lägre årskurserna. Eleverna är med och diskuterar och kommer fram till vilket förhållningssätt de vill ha i sin klass/elevgrupp. Årets plan ska utvärderas senast V. 50,

4 3 (14) Beskriv hur årets plan ska utvärderas Personalen läser igenom planen och diskuterar den i arbetslaget. Synpunkter tas med till konferensen för diskussion och sammanställning. Planen tas upp och diskuteras i självförvaltningsrådet. Planen tas upp och diskuteras vid höstens föräldramöten. Planen tas upp och diskuteras i elevrådet. Trivselenkät besvaras av samtliga elever, digitalt i åk 5 under vårterminen (april). Elevernas upplevelse av trygghet ute på skolgården och i skolans lokaler, kartläggs. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor och vid Västra skolan. Främjande insatser - diskrimineringsgrunderna Kränkande behandling: Nolltolerans Kön: Lärmiljö, Genus Etnisk tillhörighet: Flerspråkighet Religion eller annan trosuppfattning: Respekt Funktionsnedsättning: as lika värde, ett inkluderande perspektiv Sexuell läggning: Familjestrukturer Könsidentitet eller könsuttryck: Media och läromedel Ålder: Tilltro till elevers förmåga Diskrimineringsgrund 3.1 Främjande arbete - diskrimineringsgrunderna Vad ska göras? När ska det göras? Vilka resurser finns? Vem är ansvarig? Hur och när utvärderar vi insatsen? Kön Arbeta med: språkbruk och genusperspektiv i exempelvis, reklam, media, läromedel samt dagligt arbete med användningen av språket. Kontinuerligt i arbetslag och elevgrupper Varje läsår genom Trivselenkäten och hälsosamtalet i åk 4 Etnisk tillhörighet Undervisning/temaarbete för att öka förståelsen för olikheter/likheter. Uppmuntra till flerspråkighet. Ta tillvara Kontinuerligt inkl. modersmålslärare. Elever och föräldrar Samtal och reflektion efter genomförd aktivitet i arbetslag

5 4 (14) skolans kulturella mångfald. Trivselenkäten Religion och annan trosuppfattning Undervisning för ökad förståelse för olikheter/likheter Ta tillvara skolans kulturella mångfald. Kontinuerligt Föräldrar och elever Samtal och reflektion i arbetslag på konferenser samt Trivselenkäten Funktionsnedsättning Information om de funktionsnedsättningar barnen möter i skolan. Medvetet arbeta för ökad inkludering. Vid behov Vid behov externa instanser Löpande under läsåret samt varje termin Trivselenkäten Sexuell läggning Arbeta med språkbruk samt samlevnad i vardagen. Ökad förståelse för olika familjestrukturer. Sex- och samlevnadsundervisning Kontinuerligt Åk F-6 Årskurs 4-6 Pedagoger i åk 4-6, skolsköterska och kurator Pedagoger 4-6 Samtal och reflektion i arbetslag på konferenser samt Trivselenkäten Ålder Fadderverksamhet Visa lyhördhet för elevernas synpunkter och idéer. Startar ht -16 Lektionsplanering. Klassråd och elevråd. Pedagoger i f-klass åk 6. Pedagoger i f-klass och årskurs 1-6. Samtal och reflektion i arbetslag på konferenser samt Trivselenkäten Könsöverskridande identitet/uttryck Undervisning för ökad förståelse för olikheter/likheter samt för hur könsroller exponeras i media. Kontinuerligt Samtal och reflektion i arbetslag på konferenser samt Trivselenkäten

6 5 (14)

7 6 (14) 3.2 Främjande arbete kränkningar och trakasserier Vad ska göras? När ska det göras? Vem är ansvarig? Hur och när utvärderar vi insatsen? Rastvakter ska alltid bära reflexvästar för att synas Varje rast åk F-6 som är rastvakter Samtal i arbetslagen F-6 Eleverna får hjälp att planera rasten F-6 Vid behov. Läraren för varje klass Samtala och reflektera i klassen efter varje rast/dag hur det har varit, både positivt och negativt. Kompetensutveckling av Kontinuerlig genomgång av diskrimineringsgrunderna och begrepp i planen Rektor På arbetslagsträffar, APT och studiedagar. Ta tillvara föräldrarnas kunskaper och engagemang Föräldramöten och självförvaltningsråd Rektor Föräldramöten vid höstterminens start. Självförvaltningsråd 2-3 ggr per termin. I klassrums-situation: Vår lärmiljö ska präglas av tillåtande klimat i klasserna, -genom att vara en god lyssnare och respektera varandras åsikter Kontinuerligt Kontinuerligt i arbetslagsdiskussioner. -övningar i grupp och par -samtal och övningar kring eget ansvar -klassråd varje vecka Under hela skoldagen: Samtal om respekt och värderingar Kontinuerligt Klasslärare APT Genom trygghetsenkät tid reda ut situationer när det har hänt. Komma överens om tydliga gemensamma regler Vid varje situation Revidera reglerna varje läsår Trivselenkäten samt dokumentation av händelser i Lisa. Tillbud eller skada. När reglerna revideras

8 7 (14) Elevrådet Mål och uppföljning Kränkande behandling: Nolltolerans ska gälla för samtliga elever och vuxna som vistas på skolan. Uppföljning sker direkt när något inträffar. Berörda kallas till samtal enskilt eller i grupp. Samtalet leds av någon ur skolans trygghetsteam i första hand. Föräldrar informeras alltid om det som inträffat. Tillbudet rapporteras digitalt i Lisa. Trivselenkät till samtliga elever, digitalt till åk 5. Kön: Vi ska skapa lärandemiljöer och processer som ger eleverna goda förutsättningar för att utveckla sina förmågor och sitt lärande utan att begränsas av stereotypa könsroller. Etnisk tillhörighet: a har rätt att känna stolthet över sitt ursprung och sin etniska tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattnnig: a ska ha kännedom om och förstålse för hur olika religioner och trosuppfattningar påverkar samhället och dess värderingar. Vi ska visa respekt för hur exempelvis elever och föräldrar vill vara klädda, vad de får äta, om de får följa med till svenska kyrkan osv. Funktionsnedsättning: a ska kunna delta i undervisningen utifrån sina förutsättningar. a ska känna tillhörighet till sin klass, elevgrupp eller arbetslag. Sexuell läggning: a ska ha kännedom om och förståelse för att det finns människor med varierande sexuell läggning och att familjer kan se olika ut. Könsidentitet och könsuttryck: Vi ska skapa förutsättningar så att eleverna utvecklar sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Ålder: Vi ska ha en verksamhet som främjar alla oavsett ålder. Insats Kränkande behandling: När vi får vetskap om att någon utsatts för trakasserier, kränkningar eller mobbning, kontaktas trygghetsteamet. Om det är en uppenbar kränkning eller någon form av trakasserier skall det dokumenteras i "Lisa". Trygghetsteamet kontaktar uppgiftslämnaren och diskuterar, är dettta mobbning och

9 8 (14) hur går vi vidare? Samtal med den vi misstänker bli mobbad eller kränkt. Vad har hänt? Hur ofta? När och var? Namn på personer som nämns antecknas. Vilka är inblandade? En ur trygghetsteamet hämtar oanmält den förmodade mobbaren för ett samtal. Här betonas det allvarliga med mobbning och att det omedelbart skall upphöra. Vi berättar för mobbaren att hen inte behöver berätta för någon om vårt samtal om hen inte vill. Vårdnadshavare får information om att samtalen ägt rum och om fortsatta åtgärder. Mobbaren ombeds tänka ut vad hen ska göra för att mobbningen ska ta slut. Tid för uppföljningssamtal bestäms inom 1-2 veckor både med den mobbade och mobbaren. Vårdnadshavare informeras efter uppföljningssamtalet. Händelsen rapporteras till Lärkontoret, "Lisa", blankett "Tillbud/skada/trakasserier". Kön: Vuxnas förhållningssätt och bemötande ska vara könsneutralt. a elever ska utbildas i genusfrågor så att de får goda förutsättningar för att våga bryta stereotypiska könsmönster och utveckla ett normkritiskt tänkande. Etnisk tillhörighet: Vi ska bekräfta elevernas ursprung, uppmärksamma deras modersmål och deras traditioner. Skolan skall erbjuda modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet för att stärka elevernas lärande. Religion eller annan trosuppfattning: Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religösa traditioner. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors olika väderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar. Funktionsnedsättning: Vi ska anpassa verksamheten med hänsyn till elevernas olika förutsättningar och utforma undervisningen så att alla elever ges förutsättningar för att utveckla ett optimalt lärande. Personalen skall ha ett inkluderande förhållningsätt till varje enskild elevs behov och förutsättningar. Sexuell läggning: Genom undervisningen ska eleverna få kunskap om och utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet och alla människors lika värde samt hur olika intressen och åsikter påverkar samhällsutvecklingen. Könsidentitet och könsuttryck: I arbetslagen skall genusfrågor aktualiseras och diskuteras. Innan nya läromedel köps in ska vi analysera dessa utifrån ett genusperspektiv. Skolan har ett ansvar att motverka traditionella könsroller. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. ( Lgr

10 9 (14) 11).Krav och förväntningar på eleven ska inte påverkas av kön. Flickor och pojkar ska bemötas och bedömas likvärdigt. Ålder: Elevers erfrenheter och synpukter ska tas tillvara och respekteras när vi kartlägger, planerar och beslutar om skolans regler och policy. Ansvarig Rektor och vid Västra skolan. Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under året. Kartläggning Kartläggningsmetoder Elevenkät, utvecklingssamtal och kartläggning av elevers upplevelser av trygghet på skolgård och i skolans lokal, varje läsår. Elevenkät: kränkande behandling, trivsel och bemötande Utvecklingssamtal: kränkande behandling, kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Kartläggning av skolgård och lokaler: kränkande behandling, trygghet och trivsel. Elever och föräldrar involveras genom enkäter, kartläggning av skolgård och lokaler, utvecklingssamtal, elevråd, självförvaltningsråd och föräldramöten. Personalen är med och sammanställer samt analyserar resultaten av enkäten och den fysiska kartläggningen av skolgård och skollokaler. Personalen dokumenterar utvecklingssamtalen, klassråd, elevråd, självförvaltningsråd och föräldramöten. Resultat och analys Elevenkäten visar att eleverna trivs och känner sig trygga i skolan. Bland de yngre eleverna (åk 2-3) framkommer det att några upplever att det inte är studiero på lektionerna samt att det förkommer kränkningar på rasterna. Några elever känner oro när de spelar King, alla klasser har inte samma regler. I de elevgrupper där eleverna inte upplever att det är studiero behöver vi arbeta mer med var och ens ansvar för sitt lärande och för gruppens trivsel. Det behövs gemensamma förankrade regler för Kingspelet.

11 10 (14) Fler aktiviteter på rasterna som lockar till gemensam lek. Nära samverkan med föräldrar i de grupper där vi ser att det förekommer kränkningar. Förebyggande åtgärder Vuxna ute på rasterna tid arbeta med värdegrundsfrågor och trivsel. Hjälpa eleverna att komma på olika rastaktiviteter. I år (2015) har skolan köpt ett pingisbord för spel utomhus. Gå igenom regler för Kingspelet så att de blir gemensamma i alla klasser. Lyfts i elevrådet. tid meddela föräldrarna när något hänt som kan upplevas som kränkande och som de behöver prata om hemma. Kompissamtal, klassråd och elevråd. Gruppstärkande övningar. Samtliga områden berörs av de förebyggande åtgärderna. Mål och uppföljning På vår skola, Västra skolan, skall ingen form av kränkande behandling förekomma. Flickor och pojkar, män och kvinnor, skall behandlas som individer på lika villkor. a elever skall mötas med respekt, känna trygghet och tillhörighet till sin grupp samt uppleva studiero. a vuxna på skolan skall medvetet och aktivt arbeta för att planen följs och att dess innehåll är känt bland elever och vårdnadshavare. Följs upp kontinuerligt i arbetslagen samt veckovis vid konferensen. Åtgärd Vuxna som bär väst, ute på skolgården varje rast. Eleverna vet var de kan hitta en vuxen om det händer något. Varje elev blir lyssnad på och tagen på allvar. Både och elever tar ansvar för att gemensamma regler och förhållningssätt efterlevs. Vuxna visar lyhördhet inför nedbrytande attityder och med ett gemensamt förhållningssätt tar tag i de situationer som uppstår.

12 11 (14) tid arbeta med värdegrundsfrågor och trivsel Dagligen samtalar lärare och elever om den sociala situationen i klassen och på skolan. Vi har regelbundna klassråd minst en gång per månad. Kompissamtal vid behov samt tjej- och killsnack i åk 4-6. Elevrådet har värdegrund och trivsel på dagordningen varje gång. Hjälpa eleverna att komma på olika rastaktiviteter. Personalen pratar med eleverna om vad de tänker göra på rasten. De kan inspirera varandra. Vi ska alltid ringa hem till föräldrarna när något hänt under skoldagen som de behöver prata om hemma. Vi vill behålla den positiva anda som finns på skolan. Resultaten på elevenkäten ska öka så att den visar att alla elever trivs och känner glädje när de går till skolan. a elever har rätt att känna studiero på lektionerna. Ett bra samarbete med hemmen är en framgångsfaktor för elevernas lärande. a som arbetar på skolan har ett gemensamt ansvar för att åtgärderna genomförs. Rektor är ytterst ansvarig. Åtgärderna pågår kontinuerligt under läsåret. Följs upp regelbundet på klassråd, elevråd, föräldramöten, utvecklingssamtal och elevenkät. Rutiner för akuta situationer Policy Vi ska omedelbart ingripa när vi ser eller får kännedom om att barn eller vuxna kränker någon annan, oavsett om det är ett barn eller en vuxen. Nolltolerans gäller vid trakasserier och kränkande behandling. Föräldrar ska alltid informeras om någon elev blir kränkt. a som arbetar på skolan har ett särskilt ansvar för att vara lyhörda för hur eleverna mår. a händelser dokumenteras i kommunens digitala system, Lisa. a som arbetar på skolan ansvarar för dokumentationen. Om en vuxen kränker ett barn ska det alltid rapporteras till rektor. Rektor vidtar erforderliga åtgärder. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vardagliga observationer och ett nära samarbete med hemmen för att tidigt upptäcka mönster och eventuella kränkningar. Pedagogerna har regelbundet samtal med elever enskilt och i grupp. Klassråd minst en gång per månad.

13 12 (14) Elevråd en gång per månad där trivsel och värdegrundsfrågor är en ständig punkt på dagordningen. Utvecklingssamtal. Elevhälsamöten var annan vecka. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Mentor Undervisande lärare Skolsköterska Kurator Specialpedagog Rektor Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra När vi får vetskap om att någon utsatts för trakasserier, kränkningar eller mobbning kontaktas trygghetssteamet. Om det är en uppenbar kränkning eller någon form av trakasserier skall det dokumenteras i "Lisa". Trygghetsteamet kontaktar uppgiftslämnaren och diskuterar, är dettta mobbning och hur går vi vidare? Samtal med den vi misstänker blir mobbad eller kränkt. Vad har hänt? Hur ofta? När och var? Namn på personer som nämns antecknas. Vilka är inblandade? En ur trygghetsteamet hämtar oanmält den förmodade mobbaren för ett samtal. Här betonas det allvarliga med mobbning och att det omedelbart skall upphöra. Vi berättar för mobbaren att han/hon inte behöver berätta för någon om vårt samtal om han/hon inte vill. Vårdnadshavare får information om att samtalen ägt rum och om fortsatta åtgärder. Mobbaren ombeds tänka ut vad han/hon ska göra för att mobbningen ska ta slut. Tid för uppföljningssamtal bestäms inom 1-2 veckor både med den mobbade och mobbaren. Vårdnadshavare informeras efter uppföljningssamtalet eller bjuds in till uppföljningssamtal. Händelsen rapporteras till Lärkontoret, "Lisa", blankett "Tillbud/skada/trakasserier". Originalet arkiveras på skolan. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av När jag som hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska jag så fort som möjligt avbryta detta. Rektor informeras om det som inträffat. Rektor utreder händelsen och ser till att nödvändiga beslut fattas och åtgärder vidtas.

14 13 (14) Rutiner för uppföljning Uppföljning sker inom två veckor med de inblandade. Föräldrar informeras och bjuds in till uppföljningsmötet. Rutiner för dokumentation Samtalen dokumenteras skriftligt. Händelsen rapporteras digitalt i Lisa. Ansvarsförhållande a som arbetar på skolan är skyldiga att agera när de ser att någon blir kränkt eller trakasserad. Trygghetsteamets medlemmar är ansvariga för mobbningssamtal och dokumentation. Rektor är ytterst ansvarig.