Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Västra skolan Förskoleklass åk 6

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Västra skolan Förskoleklass åk 6 Upprättad januari 2015 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling hos alla elever som ingår i verksamhetsområde grundskola och grundsärskola

2 1 (14) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Västra skolan Förskoleklass årskurs 6 Vår vision På vår skola, Västra skolan, skall ingen form av kränkande behandling förekomma. Flickor och pojkar, män och kvinnor, skall behandlas som individer på lika villkor. a elever skall mötas med respekt, känna trygghet och tillhörighet till sin grupp samt uppleva studiero. a vuxna på skolan skall medvetet och aktivt arbeta för att planen följs och att dess innehåll är känt bland elever och vårdnadshavare. Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Rektor Ulla Bohjort Personal vid Västra skolan Elevernas delaktighet Eleverna deltar genom klassråd, elevråd och självförvaltningsråd i vilka planen tas upp för genomgång och utvärdering. Vid utvecklingssamtalen tas alltid trivsel och trygghetsfrågor upp. Varje år genomförs en trivselenkät i åk 5 för samtliga elever i kommunen. Samma enkät besvaras av samtliga elever på Västra skolan. Vi gör en kartläggning över var eleverna upplever skolgården respektive skolans lokaler som trygga och otrygga. Skolsköterskan har hälsosamtal med samtliga elever i åk 4.

3 2 (14) Vårdnadshavarnas delaktighet Planen presenteras och diskuteras på föräldramöten och vid skolans självförvaltningsråd. Föräldrars synpunkter tas även tillvara vid utvecklingssamtalen. Planen finns tillgänglig på vår hemsida och i klassrummen. Personalens delaktighet På planeringsdagar, konferenser och arbetsplatsträffar diskuteras planen och dess innehåll. Planen revideras varje år i september/oktober. Förankring av planen Arbetslagen utarbetar planen tillsammans, analyserar och diskuterar innehållet för att komma fram till ett gemensamt syn- och förhållningssätt. a föräldrar informeras om planen vid föräldramöten och i självförvaltningsrådet. Planen finns i samtliga klassrum och på skolans hemsida. Utvärdering Planen utvärderas på konferenser, planeringsmöten, elevråd och självförvaltningsråd. Vi går igenom den och reviderar det som inte stämmer. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal, elever och föräldrar. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Områden på skolgården och i skolans lokaler som eleverna upplever som otrygga och osäkra har identifierats. Området kring storgungan och lekparken längst ner mot Tingsvägen upplevs som otrygga områden. Bland de yngre eleverna upplever några att det inte är studiero på lektionerna. Åtgärder som påbörjas 2015 Rastvakterna går alltid förbi storgungan under rasten för att finnas tillhands och hjälpa till med att förtydliga regler och överenskommelser om turordning vid gungan. Personalen i förskoleklass och åk 2 ser till att det alltid finns en vuxen vid lekparken mot Tingsvägen.

4 3 (14) Tydliga rutiner och förhållningssätt diskuteras och implementeras i de lägre årskurserna. Eleverna är med och diskuterar och kommer fram till viket förhållningssätt de vill ha i sin klass/elevgrupp. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Personalen läser igenom planen och diskuterar den i arbetslaget. Synpunkter tas med till konferensen för diskussion och sammanställning. Planen tas upp och diskuteras i självförvaltningsrådet. Planen tas upp och diskuteras vid höstens föräldramöten. Planen tas upp och diskuteras i elevrådet. Trivselenkät besvaras av samtliga elever. Elevernas upplevelse av trygghet ute på skolgården och i skolans lokaler, kartläggs. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor och vid Västra skolan. Främjande insatser Kränkande behandling: Nolltolerans Kön: Lärmiljö Etnisk tillhörighet: Flerspråkighet Religion eller annan trosuppfattning: Respekt Funktionsnedsättning: as lika värde, ett inkluderande perspektiv Sexuell läggning: Regnbågsfamiljer Könsidentitet eller könsuttryck: Media och läromedel Ålder: Tilltro till elevers förmåga Diskrimineringsgrund 3.1 Främjande arbete - diskrimineringsgrunderna Vad ska göras? När ska det göras? Vilka resurser finns? Vem är ansvarig? Hur och när utvärderar vi insatsen? Kön Arbeta med: språkbruk i exempelvis, reklam, media, läromedel samt dagligt arbete med användningen av språket Kontinuerligt Varje termin genom Trivselenkäten och hälsosamtalet i

5 4 (14) åk 4 Etnisk tillhörighet Undervisning/temaarbete för att öka förståelsen för olikheter/likheter. Uppmuntra till flerspråkighet. Ta tillvara skolans kulturella mångfald. Kontinuerligt Temaarbete inkl. modersmålslärare. Elever och föräldrar Fokussamtal efter genomförd aktivitet i arbetslag Trivselenkäten Religion och annan trosuppfattning Undervisning för ökad förståelse för olikheter/likheter Ta tillvara skolans kulturella mångfald. Kontinuerligt Föräldrar och elever Fokussamtal i arbetslag samt Trivselenkäten Funktionsnedsättning Information om de funktionsnedsättningar barnen möter i skolan. Medvetet arbeta för ökad inkludering. Vid behov Vid behov externa instanser Varje termin Trivselenkäten Sexuell läggning Arbeta med språkbruk samt samlevnad i vardagen. Ökad förståelse för olika familjestrukturer. (Regnbågsfamiljer) Kontinuerligt Åk F-6 Årskurs 4-6 Pedagoger 4-6 Pedagoger 4-6 Fokussamtal i arbetslag samt Trivselenkäten Sex- och samlevnadsundervisning Ålder Fadderverksamhet Visa lyhördhet för elevernas synpunkter och idéer. Startar ht -13 Lektionsplanering. Klassråd och elevråd. Pedagoger i f-klass och årskurs 3. Pedagoger i f-klass och årskurs 3. Fokussamtal i arbetslag samt Trivselenkäten

6 5 (14) Könsöverskridande identitet/uttryck Undervisning för ökad förståelse för olikheter/likheter samt för hur könsroller exponeras i media. Kontinuerligt Fokussamtal i arbetslag samt Trivselenkäten

7 6 (14) 3.2 Främjande arbete kränkningar och trakasserier Vad ska göras? När ska det göras? Vem är ansvarig? Hur och när utvärderar vi insatsen? Rastvakter bör alltid bära reflexvästar eller dyligt för att synas Varje rast åk F-6 som är rastvakter Fokussamtal i arbetslagen F-6 Eleverna får hjälp att planera rasten F-3 Inför varje rast eller dag Läraren för varje klass Samtala i klassen efter varje rast/dag hur det har varit, både positivt och negativt. Kompetensutveckling av Kontinuerlig genomgång av diskrimineringsgrunderna och begrepp i planen Rektor På arbetslagsträffar, APT och studiedagar. Ta tillvara föräldrarnas kunskaper och engagemang Föräldramöten och självförvaltningsråd Rektor Föräldramöten vid höstterminens start. Självförvaltningsråd 2-3 ggr per termin. I klassrums-situation: Tillåtande klimat i klasserna, -genom att vara en god lyssnare och respektera varandras åsikter Kontinuerligt Kontinuerligt i arbetslagsdiskussioner. -övningar i grupp och par -samtal och övningar kring eget ansvar Under hela skoldagen: Samtal om respekt och värderingar Kontinuerligt APT Genom trygghetsenkät tid reda ut situationer på en gång när det har hänt. Vid varje situation Trivselenkäten samt dokumentation av händelser i Lisa. Tillbud eller skada. Komma överens om tydliga gemensamma regler Revidera reglerna varje termin När reglerna revideras

8 7 (14) Mål och uppföljning Kränkande behandling: Nolltolerans ska gälla för samtliga elever och vuxna som vistas på skolan. Uppföljning sker direkt när något inträffar. Berörda kallas till samtal enskilt eller i grupp. Samtalet leds av någon ur skolans trygghetsgrupp. Föräldrar informeras alltid om det som inträffat. Tillbudet rapporteras digitalt i Lisa. Trivselenkät till samtliga elever. Kön: Vi ska skapa lärandemiljöer och processer som ger eleverna goda förutsättningar för att utveckla sina förmågor och sitt lärande utan att begränsas av stereotypa könsroller. Etnisk tillhörighet: a ska känna stolthet över sitt ursprung och och sin etniska tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattnnig: a ska ha kännedom om och förstålse för hur olika religioner och trosuppfattningar påverkar samhället och dess värderingar. Vi ska visa respekt för hur exempelvis elever och föräldrar vill vara klädda, vad de får äta, om de får följa med till svenska kyrkan osv. Funktionsnedsättning: a ska kunna delta i undervisningen utifårn sina förutsättningar. a ska känna tillhörighet till sin klass, elevgrupp eller arbetslag. Sexuell läggning: a ska ha kännedom om och förståelse för att det finns människor med varierande sexuell läggning och att familjer kan se olika ut. Könsidentitet och könsuttryck: Vi ska skapa förutsättningar så att eleverna utvecklar sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Ålder: Vi ska ha en verksamhet som främjar alla oavsett ålder. Insats Kränkande behandling: När vi får vetskap om att någon utsatts för trakasserier, kränkningar eller mobbning, kontaktas trygghetssteamet. Om det är en uppenbar kränkning eller någon form av trakasserier skall det dokumenteras i "Lisa". Trygghetsteamet kontaktar uppgiftslämnaren och diskuterar, är dettta mobbning och hur går vi vidare? Samtal med den vi misstänker bli mobbad eller kränkt. Vad har hänt? Hur ofta? När och var? Namn på personer som nämns antecknas. Vilka är inblandade? En ur trygghetsteamet hämtar oanmält den förmodade mobbaren för ett samtal. Här

9 8 (14) betonas det allvarliga med mobbning och att det omedelbart skall upphöra. Vi berättar för mobbaren att han/hon inte behöver berätta för någon om vårt samtal om han/hon inte vill. Vårdnadshavare får information om att samtalen ägt rum och om fortsatta åtgärder. Mobbaren ombeds tänka ut vad han/hon ska göra för att mobbningen ska ta slut. Tid för uppföljningssamtal bestäms inom 1-2 veckor både med den mobbade och mobbaren. Vårdnadshavare informeras efter uppföljningssamtalet. Händelsen rapporteras till Lärkontoret, "Lisa", blankett "Tillbud/skada/trakasserier". Originalet arkiveras på skolan. Kön: Vuxnas förhållningssätt och bemötande ska vara könsneutralt. a elever ska utbildas i genusfrågor så att de får goda förutsättningar för att våga bryta stereotypiska könsmönster och utveckla ett normkritiskt tänkande. Etnisk tillhörighet: Vi ska bekräfta elevernas ursprung, uppmärksamma deras hemspråk och deras traditioner. Skolan skall erbjuda modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet för att stärka elevernas lärande. Religion eller annan trosuppfattning: Genom undervisninge ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religösa traditioner. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors olika väderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar. Funktionsnedsättning: Vi ska anpassa verksamheten med hänsyn till elevernas olika förutsättningar och utforma undervisningen så att alla elever ges förutsättningar för att utveckla ett optimalt lärande. Personalen skall ha ett inkluderande förhållningsätt till varje enskild elevs behov och förutsättningar. Sexuell läggning: Genom undervisningen ska eleverna få kunskap om och utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet och alla människors lika värde samt hur olika intressen och åsikter påverkar samhällsutvecklingen. Känsidentitet och könsuttryck: I arbetslagen skall genusfrågor aktualiseras och diskuteras. Innan nya läromedel köps in ska vi analysera dessa utifrån ett genusperspektiv. Skolan har ett ansvar att motverka traditionella könsroller. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnor och mäns lika rätt och möjligheter. ( Lgr 11).Krav och förväntningar på eleven ska inte påverkas av kön. Flickor och pojkar ska bemötas och bedömas likvärdigt.

10 9 (14) Ålder: Elevers erfrenheter och synpukter ska tas tillvara och respekteras när vi kartlägger, planerar och beslutar om skolans regler och policy. Ansvarig Rektor och vid Västra skolan. Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under året. Kartläggning Kartläggningsmetoder Elevenkät, utvecklingssamtal och kartläggning av elevers upplevelser av trygghet på skolgård och i skolans lokal Elevenkät: kränkande behandling, trivsel och bemötande Utvecklingssamtal: kränkande behandling, kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Kartläggning av skolgård och lokaler: kränkande behandling, trygghet och trivsel. Elever och föräldrar har involverats genom enkäter, kartläggning av skolgård och lokaler, utvecklingssamtal, elevråd, självförvaltningsråd och föräldramöten. Personalen är med och sammanställer samt analyserar resultaten av enkäten och den fysiska kartläggningen av skolgård och skollokaler. Personalen dokumenterar utvecklingssamtalen, klassråd, elevråd, självförvaltningsråd och föräldramöten. Resultat och analys Elevenkäten visar att eleverna trivs och känner sig trygga i skolan. Bland de yngre eleverna framkommer det att några upplever att det inte är studiero på lektionerna samt att det förkommer kränkningar på rasterna. Några elever känner oro vid den stora gungan och när de spelar King, alla klasser har inte samma regler. I de elevgrupper där eleverna inte upplever att det är studiero behöver vi arbeta mer med var och ens ansvar för sitt lärande och för gruppens trivsel. Det behövs gemensamma regler för Kingspelet. Fler aktiviteter på rasterna som lockar till gemensam lek. Nära samverkan med föräldrar i de grupper där vi ser att det förekommer kränkningar.

11 10 (14) Förebyggande åtgärder Vuxna ute på rasterna tid arbeta med värdegrundsfrågor och trivsel. Hjälpa eleverna att komma på olika rastaktiviteter. Upprätta regler för Kingspelet tid meddela föräldrarna omedelbart när något hänt som kan upplevas som kränkande. Kompissamtal, klassråd och elevråd. Gruppstärkande övningar. Samtliga områden berörs av de förebyggande åtgärderna. Mål och uppföljning På vår skola, Västra skolan, skall ingen form av kränkande behandling förekomma. Flickor och pojkar, män och kvinnor, skall behandlas som individer på lika villkor. a elever skall mötas med respekt, känna trygghet och tillhörighet till sin grupp samt uppleva studiero. a vuxna på skolan skall medvetet och aktivt arbeta för att planen följs och att dess innehåll är känt bland elever och vårdnadshavare. Följs upp kontinuerligt varje dag i arbetslagen samt veckovis vid konferensen. Åtgärd Vuxna ute på skolgården varje rast. Eleverna vet var de kan hitta en vuxen om det händer något. Varje elev blir lyssnad på och tagen på allvar. Både och elever tar ansvar för att gemensamma regler och förhållningssätt efterlevs. Vuxna visar lyhördhet inför nedbrytande attityder och med ett gemensamt förhållningssätt tar tag i de situationer som uppstår.

12 11 (14) tid arbeta med värdegrundsfrågor och trivsel Dagligen samtalar lärare och elever om den sociala situationen på skolan. Vi har regelbundna klassråd, kompissamtal samt tjej- och killsnack. Elevrådet har värdegrund och trivsel på dagordnngen varje gång. Hjälpa eleverna att komma på olika rastaktiviteter. Personalen pratar med eleverna om vad de tänker göra på rasten. De kan inspirera varandra. Vi målar fler hagar, King rutor och andra lek och spel markeringar på asfalten. Upprätta regler för Kingspelet Elevrådet får i uppdrag att upprätta regler för Kingspelet. tid meddela föräldrarna omedelbart när något hänt som kan upplevas som kränkande. Bland de yngre eleverna F-åk2, ska vi alltid ringa hem till föräldrarna när något hänt under skoldagen som de behöver prata om hemma. Vi vill behålla den positiva anda som finns på skolan. Resultaten på elevenkäten ska öka så att den visar att alla elever trivs och känner glädje när de går till skolan. a elever har rätt att känna studiero på lektionerna. Ett bra samarbete med hemmen är en framgångsfaktor för elevernas lärande. a som arbetar på skolan har ett gemensamt ansvar för att åtgärderna genomförs. Rektor är ytterst ansvarig. Åtgärderna pågår kontinuerligt under läsåret. Följs upp regelbundet på klassråd, elevråd, föräldramöten, utvecklingssamtal och elevenkät. Rutiner för akuta situationer Policy Vi ska omedelbart ingripa när vi ser eller får kännedom om att barn eller vuxna kränker någon annan, oavsett om det är ett barn eller en vuxen. Nolltolerans gäller vid trakasserier och kränkande behandling. Föräldrar ska alltid informeras om någon elev blir kränkt. a som arbetar på skolan har ett särskilt ansvar för att vara lyhörda för hur eleverna mår. a händelser dokumenteras i kommunens digitala system, Lisa. a som arbetar på skolan ansvarar för dokumentationen. Om en vuxen kränker ett barn ska det alltid rapporteras till rektor. Rektor vidtar erforderliga åtgärder.

13 12 (14) Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vardagliga observationer och ett nära samarbete med hemmen för att tidigt upptäcka mönster och eventuella kränkningar. Pedagogerna har regelbundet samtal med elever enskilt och i grupp. Klassråd varje vecka Elevråd en gång per månad där trivsel och värdegrundsfrågor är en ständig punkt på dagordningen. Utvecklingssamtal. Elevhälsamöten en gång per månad. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Mentor Skolköterska Kurator Specialpedagog Rektor Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra När vi får vetskap om att någon utsatts för trakasserier, kränkningar eller mobbning, kontaktas trygghetssteamet. Om det är en uppenbar kränkning eller någon form av trakasserier skall det dokumenteras i "Lisa". Trygghetsteamet kontaktar uppgiftslämnaren och diskuterar, är dettta mobbning och hur går vi vidare? Samtal med den vi misstänker bli mobbad eller kränkt. Vad har hänt? Hur ofta? När och var? Namn på personer som nämns antecknas. Vilka är inblandade? En ur trygghetsteamet hämtar oanmält den förmodade mobbaren för ett samtal. Här betonas det allvarliga med mobbning och att det omedelbart skall upphöra. Vi berättar för mobbaren att han/hon inte behöver berätta för någon om vårt samtal om han/hon inte vill. Vårdnadshavare får information om att samtalen ägt rum och om fortsatta åtgärder. Mobbaren ombeds tänka ut vad han/hon ska göra för att mobbningen ska ta slut. Tid för uppföljningssamtal bestäms inom 1-2 veckor både med den mobbade och mobbaren. Vårdnadshavare informeras efter uppföljningssamtalet eller bjuds in till uppföljningssamtal. Händelsen rapporteras till Lärkontoret, "Lisa", blankett "Tillbud/skada/trakasserier". Originalet arkiveras på skolan.

14 13 (14) Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av När jag som hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska jag så fort som möjligt avbryta detta. Rektor informeras om det som inträffat. Rektor utreder händelsen och ser till att nödvändiga beslut fattas och åtgärder vidtas. Rutiner för uppföljning Uppföljning sker inom två veckor med de inblandade. Föräldrar informeras och bjuds in till uppföljningsmötet. Rutiner för dokumentation Samtalen dokumenteras skriftligt. Händelsen rapporteras digitalt i Lisa. Ansvarsförhållande a som arbetar på skolan är skyldiga att agera när de ser att någon blir kränkt eller trakasserad. Trygghetsteamets medlemmar är ansvariga för mobbningssamtal och dokumentation. Rektor är ytterst ansvarig.