Fakta om EIO Elektriska Installatörsorganisationen EIO Svenska Elektrikerförbundet (SEF) SEFs skrift = kollektivavtal för framtiden

Transkript

1 Fakta om EIO /EIO Elektriska Installatörsorganisationen EIO är bransch- och arbetsgivarorganisationen för Sveriges el-, informations- och kommunikationsteknikföretag. Organisationen ansluter medlemsföretag med tillsammans anställda som omsätter 22 miljarder kronor. Bravida, YIT, NEA-gruppen, Midroc Electro och Securitas Larm är några av de största medlemsföretagen. EIO tecknar tillsammans med Svenska Elektrikerförbundet (SEF) kollektivavtal Installationsavtalet som gäller för de i SEF anslutna starkströms-, svagströms-, hiss- och radiomontörer som har sin anställning i EIO-företag. Det nu gällande avtalet är treårigt, , med sista året uppsägningsbart i förtid under vissa särskilda förutsättningar. SEFs skrift = kollektivavtal för framtiden Den som tar del av SEFs hösten 2002 publicerade skrift Kollektivavtal för Framtiden finner att SEF ser strejker och andra stridsåtgärder som ett naturligt inslag på arbetsmarknaden. I skriften kritiseras det samarbetsavtal på industriområdet som träffades 1997 och som bidragit till att Sverige under de senaste åren kunnat uppleva en period präglad av arbetsfred, reallöneökningar och låg inflation. Det synsätt som legat bakom Industriavtalet har i stor utsträckning fått ligga till grund för det år 2000 inrättade statliga Medlingsinstitutet. Industriavtalet mellan industriförbunden och arbetsgivarförbunden bygger på kortsiktigt tänkande splittrar LO, anser SEF. Förbundet reagerar mot att Industriavtalet syftar till att åstadkomma uppgörelser utan konflikt och därför har inslag som begränsar strejkrätten SEF vänder sig mot att en medlingsman ges befogenhet att skjuta upp varslade stridsåtgärder i 14 dagar. Denna reform som skedde genom kollektivavtal har nu smittat av sig på lagstiftningen så att Medlingsinstitutet givits samma rätt. SEF vänder sig vidare mot att parterna inte får framställa nya krav under förhandlingarnas gång om det inte föranletts av nya omständigheter, och att en opartisk ordförande har rätt att förbjuda pågående stridsåtgärd om detta gagnar förhandlingsläget. Också att stridsåtgärder kan medföra att man inte kan ställa anspråk på retroaktiv lön finner SEF oacceptabelt. Att industriförbunden i kollektivavtalets form ålägger sig begränsningar i sin stridsrätt är emellertid inte den allvarligaste innebörden av industriavtalet. Den är att förhandlingarnas inriktning styrs av en överenskommelse med arbetsgivaren helt vid sidan av LO. (Sid 42). SEFs syn på samarbetsavtalen sammanfattas: (Sid 42) Industriavtalet har bildat ett mönster som fått efterföljare på det statliga och kommunala området och även inom andra områden. Även dessa avtal innehåller frivilliga begränsningar i strejkrätten. Man frågar sig vad det finns för anledning för facket att frivilligt avstå från rätten att ta ut retroaktiv lön t ex endast för att man utlöser en stridsåtgärd för att skydda sig mot arbetsgivarens krav t ex på försämringar i kollektivavtalet. Elektrikerförbundet bör därför i sitt samarbete söka stödja LOs sammanhållande verksamhet och verka för att den solidariska lönepolitik som varit LO-förbundens särmärke upprätthålls. Samarbetsavtal som inskränker strejkrätten bör över huvud taget inte komma ifråga. SEF, som representerar en bransch som historiskt varit skyddad från utländsk konkurrens, konstaterar helt cyniskt att man till skillnad från dem som är verksamma inom industrin kan driva de krav man vill utan att behöva känna någon begränsning: Om den fackliga organisationen skall flytta fram positionerna när det gäller sådant som tidigare drevs gemensamt i överenskommelserna mellan SAF och L0, som avtalade trygghetssystem, förbättringar i arbetstid för vissa grupper, får detta sannolikt i fortsättningen ske genom initiativ och kraft från enskilda förbund. Man kan då inte räkna med att industriförbunden med sin konkurrensutsatta ställning kommer att vara särskilt drivande.

2 Detta innebär att de fackliga mål som Svenska Elektrikerförbundet nu uppställer för sina framtida avtal också måste innefatta sådant som tidigare drivits som gemensamma LO-frågor eller t o m lagstiftningsfrågor. I propositionen Lönebildning för full sysselsättning skriver regeringen att en väl fungerande lönebildning ska kännetecknas av två saker. Den ska dels åstadkomma en kostnadsutveckling som inte överstiger den i våra viktigaste konkurrentländer, dels i så liten utsträckning som möjligt ger upphov till arbetsmarknadskonflikter som orsakar kostnader eller andra negativa effekter för tredje man. Den syn som SEF utvecklar i skriften Kollektivavtal för Framtiden är i båda avseenden den motsatta. Förbundet uttrycker ingen förståelse för fackliga organisationer som beaktar krav på internationell konkurrenskraft, och det beklagar försök att genom lag eller avtal minska konflikterna på arbetsmarknaden. Elektrikerförbundets konflikthistoria 1993 hösten 2005 En genomgång av SEFs konflikthistoria drygt tio år tillbaka visar ett förbund som använder konfliktvapnet som ett påtryckningsmedel i förhandlingen, inte som en sista utväg ur ett låst förhandlingsläge. 1993, maj total konflikt mycket allvarlig illustrerade obalans i konflikträtten Efter långa men ofruktbara resonemang med SEF om modernisering och utveckling av Installationsavtalet sade EIO (då EA) hösten 1992 formellt upp IS-avtalet för att få till stånd seriösa överläggningar. EIO presenterade också ett komplett avtalsförslag som innehöll bland annat övergång till månadslön och frihet att företagsvis tillämpa olika former av prestationslönesystem. SEF svarade med att ta ut alla sina medlemmar i strejk utom de som vid strejkens början arbetade på ATL. Strejken varade 7 28 maj. Efter medling tecknades ett oförändrat avtal jämte en överenskommelse om att tillsätta arbetsgrupper för utveckling av alternativa prestationslönesystem samt ett månadslönesystem. 1993, juni begränsad till ett företag lite väsen/lite resultat SEF varslade den 15 juni om strejk vid Arlanda Sky City från och med den 22 juni. Strejken var en sympatiåtgärd i en konflikt mellan SEF och Thorn EMI Hyr-TV AB gällande tjänstebilar. Strejken berörde ett femtiotal arbetstagare vid ett av EIOs medlemsföretag och avbröts efter 6 dagar, den 28 juni. 1995, december dunkelt motiv mycket väsen/lite resultat SEF varslade strax före jul om stridsåtgärder på alla sina avtalsområden till stöd för strejkande sjuksköterskor inom vårdförbundet SHSTF. Sympatiåtgärderna utgjordes av övertidsblockad vid alla arbetsplatser från och med den 22 december samt strejk vid tre sjukhusbyggen december och därefter varje måndag och fredag. Stridsåtgärderna förvånade inte minst sjuksköterskorna själva. Stridsåtgärderna avbröts när sjuksköterskestrejken avslutades den 4 januari Enligt många bedömare var SEFs verkliga motiv för sympatistrejken vapenskrammel inför nedanstående process. En anmärkningsvärd konflikt slutversion 2

3 1995, december begränsad till kraftverkssidan liten konflikt/stor effekt illustrerade obalans i konflikträtten egentligen en facklig gränskonflikt mellan SEF och Seko SEF varslade strax före jul om stridsåtgärder för att få till stånd så kallad partssuccession vid dåvarande EAs uppdelning i EIA (nu EIO), EFA och EGA. Bakgrunden var att SEF ville flytta fram sina positioner gentemot Seko inom EFA. Stridsåtgärderna utgjordes av vägran att utföra smörjning och oljepåfyllning vid Barsebäck 1 samt generell vägran att hantera kundmätare (inkl avläsning) och driva in kundfordringar. Efter ett antal förtydliganden av de bristfälliga varselskrivningarna trädde åtgärderna i kraft den 4 januari Den 10 januari utökades konflikten med anställningsblockad vid alla kraftverksföretag. Den 16 januari varslade SEF om vägran att utföra transporter vid Oskarshamn 1 från och med den 27 januari. Alla stridsåtgärder avbröts den 18 januari sedan SEF och Seko under LOs ledning träffat en uppgörelse som även godkändes av arbetsgivarsidan. 1996, juni begränsad inget resultat vårdslöst hanterat varsel SEF varslade den 28 juni om sympatiåtgärder till förmån för norska elektrikerförbundet i form av strejk vid Karlshamnsverket från och med den 8 juli. Den 4 juli begränsade SEF varslet till att gälla strejk mot arbete med Siemens produkter. Konflikten genomfördes ej. 1996, september inget resultat illustrerade obalans i konflikträtten vårdslöst hanterat varsel allvarlig principfråga att försöka avtala bort aviserad lagändring I anslutning till att kollektivavtalet med ABB Asea Skandia AB löpte ut den 30 september krävde SEF att regel om undantag från av regeringen aviserad ny form av tidsbegränsad anställning skulle införas i avtalet. SEF strandade snabbt förhandlingarna om nytt avtal och varslade om blockad mot alla former av tidsbegränsade anställningar på Asea Skandiaavtalets område från och med den 15 oktober. SEF hade dock underlåtit att säga upp avtalet och tvingades därför att flytta fram blockadstarten till den 22 oktober. SEF varslade även om motsvarande blockad på Installationsavtalets område som sympatiåtgärd med start den 25 oktober. EIO (då EIA) gjorde dock fredspliktsinvändning eftersom EIO ansåg att stridsåtgärden inte enbart var ett stöd för Asea Skandia-konflikten utan var avsedd att bana väg för en identisk avtalsreglering på Installationsavtalets område. Vid prövning i AD avvisades dock EIOs invändning och konflikten trädde i kraft den 4 november. Blockaden omfattade även SEFs avtal med EFA och HAO. Alla konflikter avbröts den 20 december i och med att EIO och SEF efter medling träffade överenskommelse om nytt kollektivavtal för Asea Skandia utan det av SEF begärda hindret för eventuellt kommande ny form av tidsbegränsad anställning. 1997, april facklig gränskonflikt illustrerade obalans i konflikträtten mycket väsen/inget resultat En anmärkningsvärd konflikt slutversion 3

4 SEF drev sedan den 3 mars en konflikt mot Thyssen Rulltrappor AB eftersom företaget vägrade att träffa avtal med SEF beroende på att företaget redan var medlem i Verkstadsföreningen och bundet av avtal med Metall. SEF varslade om sympatiåtgärder i form av strejk från och med den 14 april vid Årsta Elmek, som var dotterbolag till Thyssen och medlem i EIO (då EIA). Senare utökades sympatiåtgärderna med varsel om strejk vid Öresundsbron och Höga Kusten-bron från och med den 12 maj. Varslet avseende Höga Kusten återtogs efter några dagar. Alla konfliktåtgärder avslutades den 16 maj. SEF meddelade då att deras krav på kollektivavtal kvarstod, men skulle lösas genom fortsatta förhandlingar under ledning av medlaren. 1998, juni liten omfattning resultat okänt vårdslöst varsel Den 18 juni varslade SEF om sympatiåtgärder i form av strejk vid fyra arbetsplatser till stöd för Målareförbundet i dess konflikt med Fastigo. Strejkerna inleddes den 26 juni och vidgades till att omfatta ytterligare en arbetsplats den 6 juli. Åtgärderna avbröts när Målareförbundet och Fastigo slöt avtal den 18 augusti. 1999, september syfte att göra lag till avtal avseende elsäkerhetsfrågor hot mot industrin illustrerar obalans i konflikträtten När riksavtalsförhandlingar inleddes våren 1999 hade EIO och SEF ända sedan 1997 fört överläggningar i syfte att modernisera och marknadsanpassa Installationsavtalet. Avsikten var att under förhandlingarna skapa ett nytt avtal, kallat Avtal Efter ett par månaders förhandlande ajournerade sig parterna till den 1 september. Den 2 september sade SEF upp avtalet och varslade om konflikt från och med den 9 september med hänvisning till sitt krav på att få teckna ett elsäkerhetsavtal. Stridsåtgärderna utgjordes av blockad mot övertidsarbete, nyanställningar samt in- och utlåning. Åtgärderna riktades mot alla EIOs medlemsföretag utom fyra av de allra största. Senare undantogs ytterligare fyra stora företag. Blockaden inleddes den 9 september, avbröts den 14 för förhandlingar efter medlaringripande, startade på nytt den 23 september och varade till och med den 26 oktober. Den 15 oktober varslade SEF om strejk vid nio mindre (och för SEF misshagliga) företag och 28 stora industriarbetsplatser från och med den 25 oktober, senare framflyttad till den 26 oktober. Detta hot mot Sveriges industriproduktion hade en avgörande betydelse för EIOs beslut att teckna ett elsäkerhetsavtal trots att dessa frågor regleras fullt ut i lag. 2001, januari facklig gränskonflikt potentiellt mycket stora skadeverkningar illustrerade obalansen i konfliktreglerna Elektrikerförbundet varslade om blockad mot övertidsarbete mot ABB Contracting och Siemens som lämnat elinstallationsföretagens arbetsgivareorganisation EIO till förmån för VI, dåvarande Verkstadsindustrierna. Anledningen var att ABB och Siemens ville ha en arbetsgivarorganisation inom företagen. EIO hade för en tid upphört som arbetsgivarorganisation och SEF gjorde då en inbrytning på Metalls område. En anmärkningsvärd konflikt slutversion 4

5 SEF motiverade stridsåtgärden med att företagen vägrade teckna inkasseringsavtal för medlemsavgifterna i facket och a-kassan samt för ackordsmätningen. SEFs stridsåtgärd, samt hot om strejkvarsel för ytterligare 2000 elektriker, ledde till att företagen inte hade något annat val än att återinträda i EIO och att ett nytt inkasseringsavtal tecknades. Blockaden avblåstes just som konflikten påbörjats. 2002, januari liten omfattning, stor effekt för ett enskilt företag illustrerar frånvaron av frivillighet i tecknandet av kollektivavtal Elektrikerförbundets ende medlem vid kraftverket Ekfors Kraft strejkade hösten 2001 och vintern 2002 för att företaget skulle teckna kollektivavtal på nytt sedan företaget lämnat EIO. Den andre anställde, som var oorganiserad, arbetade under Elektrikerförbundets blockad. I slutet av november 2001 utvidgades strejken och blockaden till Rottnebybruk, som hade samma ägare som Ekfors Kraft. Där strejkade tre personer och två betraktades som strejkbrytare. I januari 2002 varslade Elektrikerförbundet om sympatiåtgärder riktade mot Övertorneå Elektriska, ett företag som samarbetade med Ekfors Kraft. Ägaren till Ekfors Kraft ställde som villkor för avtal att SEF skulle be om ursäkt i annonser för de renomméskador strejken åsamkat företaget. Upplösningen är inte känd. 2003, maj-juni kraftfull kampanj från SEF om begreppet Pressade Byggtider som påstods vara ett stort problem särskilt för elektriker SEF ville i kollektivavtal få till all extra kompensation/semester om Pressade Byggtider förelåg allvarlig principfråga krav på avtalsreglering av fråga som regleras fullt ut i tvingande lag, inskränkning i arbetsledningsrätten och i strid med samverkansprincipen inom arbetsmiljöområdet ingripande från LO gav möjlighet till avslut EIO och SEF tecknade 2001 ett treårsavtal med sista året uppsägningsbart. SEF utnyttjade den möjligheten för att starta en helt ny avtalsrörelse. Två stora frågor drevs av SEF avtalsreglering vid s k Pressade Byggtider och förstärkning av ackordsmöjligheterna (genom s k ackordskompensation). Den 30 april 2004 sade SEF upp avtalet och varslade om konflikt från och med 13 maj Stridsåtgärderna bestod av strejk och blockad av allt arbete på och i förenklat uttryckt kommunala fastigheter och verksamheter. Ca elektriker kom att beröras. Åtgärden upphörde sedan 28 maj. Stridsåtgärderna varslades samtidigt som Kommunal drev en konflikt om högre löner och kom delvis att framstå som sympatiåtgärd, även om så inte var fallet. Medlare tillsattes snart men de lämnade sitt uppdrag efter någon vecka utan att ens lämna något bud eftersom man bedömde att parterna stor alltför långt ifrån varandra. SEF varslade den 12 maj om övertids- och nyanställningsblockad samt förbud mot in- och utlåning. Med en dags varseltid togs den 20 maj tre företag/filialer ut i total strejk på en vecka, med hänvisning till påstått kringgående av konfliktåtgärden. Hela avtalsområdet ca elektriker berördes ett antal lade ner arbetet helt p g a in/utlåningsförbudet. Upptrappning 2 juni genom varsel om strejk från 13 juni vid 12 stora arbetsplatser. En anmärkningsvärd konflikt slutversion 5

6 Samtidigt ett märkligt föreningskränkande strejkvarsel mot ett EIO-företag vars vd ingår i EIOs styrelse. Arbetet får utföras av annan. Efter återtagande av det föreningsrättskränkande varslet och temporärt konfliktstopp i övrigt påbörjades medling igen. Den 19 juni drog konflikten igång igen efter ett medlarbud som facket sagt nej till ca 140 elektriker berördes på de 12 arbetsplatserna och dessutom kvarstod blockaden mot in- och utlåning, övertid m m. LO proklamerade att man tar över frågan om Pressade Byggtider men konflikten fortsatte ändå med andra krav. Den 30 juni träffas avtal maj stridsfrågor materiell reglering av arbetsmiljöfrågor (Pressade Byggtider) och ackord mycket väsen om att EIO ville ta upp turordningsregler anpassade efter branschen och kom med motförslag rörande ackord flera eskalerande varsel med korta mellanrum de sista varslen medförde/skulle medföra/ oerhört allvarliga konsekvenser för Skanska samt industrin i Västsverige illustrerar obalansen i konfliktreglerna LO och SN löser viktiga principfrågor åt parterna Efter en lång förhandlingsperiod som även innefattade ett försök att förhandla under ledning av fristående opartiska förhandlingsledare, sade SEF upp avtalet den 28 april och utlyste strejk från 10 maj på 34 arbetsplatser inom bygg och industri. Ca elektriker berördes enligt EIOs uppskattning. Två dagar senare varslades om strejk avseende ny- och ombyggnad för två stora EIO-företag, vars vd:ar ingick i EIOs styrelse. Varslet ansågs ha föreningsrättskränkande natur av EIO. Den 3 maj 2004 utlystes totalstrejk vid två filialer inom ett av dessa företag från 13 maj Från EIOs sida varslades om s k spegellockout av de stridsåtgärder som SEF redan vidtagit (ingen upptrappning i antal personer i konflikt) samt om temporärt upphörande av inkassering av fack- och kontrollavgift. Medlare tillsattes omgående som den 9 maj lämnade ett slutbud, vilket arbetsgivarsidan förkastade och SEF antog. SEF utlyste en ytterligare strejk den 11 maj på samtliga arbetsplatser där arbete skulle ha utförts åt, eller med Skanska som beställare, den 24 maj Varslet innehöll vidare en veckovis upptrappning för ytterligare Skanska arbetsplatser. Byggnads varslade den 17 maj om sympatiåtgärder på ett antal arbetsplatser från 2 juni totalt omfattande ca 170 personer. Åtgärden kom aldrig att träda i kraft. Även Transport varslade om sympatiåtgärder den 26 maj Den 24 maj varslade SEF återigen om nya åtgärder nu i form av strejk vid arbete åt företag anslutna till Teknikföretagen på över 100 anställda och belägna inom 6 kommuner i Västsverige. Den 30 maj 2004 lämnade medlarna (återigen) ett slutbud, vilket båda parter antog. Avtalet innebar en reglering av arbetsmiljöfrågor som tagits fram av LO och SN och gav ett helt nytt sätt att hantera arbetsmiljöfrågor i form av en procedurordning att följa om SEF vill driva arbetsmiljöfrågor genom kollektivavtalet november sympatiåtgärd för Byggnads En anmärkningsvärd konflikt slutversion 6

7 avsåg Vaxholmsfallet, dvs Byggnads blockad i syfte att framtvinga svenskt kollektivavtal (med genomsnittslön 145 kr/tim) för arbete som lettiska företag med eget kollektivavtal - utförde i Sverige liten omfattning/stor effekt Bygget i Waxholm blev riksbekant hösten 2004 när Byggnads med mycket publicitet och stark facklig agitation krävde tillämpning av branschavtalet, dessutom med angiven lönenivå motsvarande genomsnittslön på 145 kr/tim. AD fann stridsåtgärden laglig men beslutade senare under målets handläggning att efterfråga EG-domstolens syn på vissa frågor. Ej avgjort. Elektrikernas strejk var troligen avgörande för den faktiska effekten för bygget det lettiska företaget tvingades hem januari sympatiåtgärd för egen konflikt på Energiföretagens (EFA) område konflikten på EFA-området gällde medlemskap i EFA och lönesättningen för utländska entreprenörsföretag mycket omfattande varsel men konflikten bröt aldrig ut obalansen i konfliktreglerna framgår tydligt Efter en längre tids förhandlande varslade SEF om stridsåtgärder riktade mot EFA. Stridsåtgärderna utvidgades den 31 januari 2005 och extremt omfattande sympatiåtgärder utlystes på installationsavtalets område, vilka skulle träda i kraft den 9 februari. Sympatiåtgärderna avsåg dels strejk vid vissa arbeten åt EFA-anslutna företag, dels allt elarbete åt företag anslutna till Teknikföretagen belägna inom Västra Götalands län. EFA träffande efter medling nytt avtal den 3 februari och sympatiåtgärderna avblåstes april-augusti sympatiåtgärd för Byggnads krav på avtal med utländskt företag avsåg allt elarbete vid den campingplats som anlitat det utländska byggföretaget sympatiåtgärden utlystes i april men återkallades inte förrän i augusti långt efter det att byggföretaget försvunnit Åtgärden var klart ingripande för beställarföretaget, en camping på västkusten och gällde inte endast elarbeten i anslutning till det utländska företagets verksamhet maj sympatiåtgärd till stöd för finska Pappersarbetareförbundet SEFs sympativarsel var starkare och annorlunda utformat än övriga fackförbunds Svenska Pappers utlyste under våren 2005 sympatiåtgärder till stöd för sin finska motsvarighet i konflikt med finska pappersarbetsgivarna. SEF varslade, tillsammans med en del andra svenska fack, om sympatiåtgärder den 23 maj Åtgärden avsåg dels stopp för allt övertidsarbete vid företag inom Stora Ensokoncernen, dels förbud att nyttja sådan personal som överhuvudtaget utfört arbete inom Enso till annat övertidsarbete. Åtgärderna trädde i kraft den 2 juni 2005 och återkallades, sedan avtal träffats mellan de finska parterna, den 30 juni En anmärkningsvärd konflikt slutversion 7

8 2005 november sympatiåtgärd till stöd för Pappers krav på eget avtal för ABB-ägda Figeholm, vilket bytt avtalsområde efter omstrukturering inom ABB avsåg i grunden gränsdragningstvist Metall./. Pappers trots skiljedom som visade att Teknikavtalet rätteligen skulle tillämpas tog Pappers till stridsåtgärder, vilka även godtogs av AD Sympatiåtgärden avsåg allt elinstallationsarbete vid ABBs verksamheter samt på Teknikföretagens fastighet i Stockholm. Åtgärden bröt aldrig ut eftersom företaget och Teknikföretagen skrev avtal med Pappers (vid sidan av Teknikavtalet) november-december sympatiåtgärd till stöd för egen konflikt med EFA relativt omfattande, mycket svårläst och svårtolkat varsel återigen särskilt angrepp mot industrin (i Västsverige) SEF driver linjen om att SN och särskilt Teknikföretagen hindrar EFA från uppgörelsen Omfattningen är svårbedömbar med hänsyn till det otydliga varslet. En anmärkningsvärd konflikt slutversion 8