Avtalsplan Avtalsförhandlingar 2011/2012

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avtalsplan Avtalsförhandlingar 2011/2012"

Transkript

1 Avtalsplan Avtalsförhandlingar 2011/2012 Till: Medlemsföretagen

2 1.1 Ingress I skrivande stund finslipar arbetsmarknadens parter som bäst de krav som ska föras fram i höstens kollektivavtalsförhandlingar. Kollektivavtalsprocessen är således igång (och har så varit sedan årsskiftet). Historiskt sett har förhandlingarna förts i slutna rum dvs. information om hur förhandlingarna fortlöper har inte förmedlats till allmänheten, eller medlemsföretagen, innan de nya avtalen var träffade. Detta för att inte störa förhandlingarna. Det har beskrivits att parterna inte ska förhandla genom media. Denna inställning gäller fortfarande. Däremot finns inget hinder mot att fortlöpande rapportera var någonstans i kollektivavtalsprocessen som parterna befinner sig. Sådan information kommer således att läggas ut på industriarbetsgivarnas webbplats: För att denna information ska vara av intresse, måste dock spelplanen och dess spelare vara kända. Denna skrift har sammanställts i syfte att beskriva just dessa förhållanden, dvs. hur ser Industri- och KemiGruppens kollektivavtalsprocess ut ( spelplanen ), och vilka parter som gör vad i den processen ( spelarna ). 1.1 Kollektivavtalen Inledning Ett första avstamp i beskrivningen av kollektivavtalsprocessen, är givetvis själva föremålet för processen, dvs. kollektivavtalen. Arbetarområdet Industri- och KemiGruppen har elva kollektivavtal där IF Metall är motpart. De elva avtalen är följande. Kollektivavtal Utlöpningsdatum Allokemisk industri 31 januari 2012 Explosivämnesindustri 30 april 2012 Glasindustri 30 september 2012 Kemisk industri 31 januari 2012 Läder- och Sportartikelindustri 30 april 2012 Metallindustri 31 januari 2012 Oljeraffinaderier 31 mars 2012 Sockerindustri 31 mars 2012 Stenindustri 30 april 2012 Tvättindustri 31 maj 2012 Återvinningsindustri 31 januari 2012 Tjänstemannaområdet Vidare har Industri- och KemiGruppen kollektivavtal med Unionen, Sveriges Ingenjörer, Ledarna och Naturvetarna. Rent avtalstekniskt är det två kollektivavtal. Ett avtal gällande de allmänna villkoren, och ett avtal för löneprocessen. Kollektivavtalet avseende de allmänna villkoren är till viss del uppdelat utifrån vilket fackområde som utförda arbetsuppgifter sorterar under. Till exempel är ersättningsreglerna avseende förskjuten tid och beredskap uppdelade beroende på om den anställdes arbetsuppgifter är att beteckna som hemmahörande under Ledarnas område, alternativt Unionens, Sveriges Ingenjörers och Naturvetarnas område. Även regleringen av lönerevisionen är uppdelad. I denna del är det dock den anställdes fackliga medlemskap som avgör vilka regler som ska tillämpas. En anställd som är medlem i Ledarna följer således andra regler i en lönerevisionsprocess, jämfört med en anställd som är medlem i Unionen etc. 2

3 Det kan noteras att Naturvetarna är en relativt nytillkommen part till Industri- och KemiGruppens kollektivavtal (sedan februari 2008). Naturvetarna är inte specifikt omnämnda i avtalstexterna. Upplägget är istället att Naturvetarna i kollektivavtalssammanhang ska hanteras som om de var Sveriges Ingenjörer dvs. gällande förekommande särregleringar gällande allmänna villkor och löneregler, som beskrivet ovan, ska de regler som gäller för Sveriges Ingenjörer gälla även för Naturvetarna. Det är även, i förhandlingsavseende, så att Sveriges Ingenjörer agerar behörig mottagare för Naturvetarna och vice versa. Därför kan t.ex. en förhandlingsframställan ställd till Naturvetarna lämnas till Sveriges Ingenjörer. Kollektivavtalen med tjänstemannafacken löper ut den 30 september Det ska noteras att det finns andra kollektivavtal som också är tillämpliga i förhållande till Industri- och KemiGruppens medlemsföretag. Exempel härpå är Utvecklingsavtalet, Kompetensutvecklingsavtalet, Avtalet om riktlinjer för arbetsmiljöfrågor m.m. Av utrymmesskäl kommer dessa dock inte att behandlas i denna skrift. Frågor i detta avseende hänvisas till rådgivningen, på telefon En kort beskrivning av de fackliga motparterna Inledning Industri- och KemiGruppens fackliga motparter är således Industrifacket Metall (IF Metall), Unionen, Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna och Ledarna. IF Metall IF Metall är Industri- och KemiGruppens motpart på LO-sidan och bildades den 1 januari 2006, när Industri- och KemiGruppens dåvarande fackliga motpart på arbetarsidan Industrifacket gick ihop med Svenska Metallarbetareförbundet. IF Metall har cirka medlemmar. Unionen Unionen är Industri- och KemiGruppens motpart på TCO-området. Unionen bildades den 1 januari 2008 genom ett sammangående mellan HTF och Sif. Unionen är Sveriges största fackförbund på den privata arbetsmarknaden, landets största tjänstemannaförbund och har cirka medlemmar. Sveriges Ingenjörer Sveriges Ingenjörer är en av Industri- och KemiGruppens två motparter från SACO-området. Förbundet bildades 2007 genom sammanslagning av Civilingenjörsförbundet (CF) och Ingenjörsförbundet och har cirka medlemmar. Ledarna Ledarna är fristående från fackliga centralorganisationer och är politiskt obundet. Ledarna bildades 1905, och har cirka medlemmar. Naturvetarna Naturvetarna är Industri- och KemiGruppens andra motpart från SACO-området. Förbundet bildades den 1 januari 2009 genom en fusion mellan Agrifack och Naturvetareförbundet. Förbundet har drygt medlemmar. 3

4 1.3 Fredsplikt och konflikter Inledning En av kollektivavtalets viktiga funktioner är den fred på arbetsmarknaden som det skapar. Det vill säga under det att giltigt centralt kollektivavtal löper ges företagen ett skydd mot stridsåtgärder. En beskrivning av konflikregler och fredsplikt har en naturlig del i en beskrivning av avtalsprocessen, på det sätt att stridsåtgärder är det yttersta hotet för det fall kollektivavtal inte träffas. Konfliktregler och fredsplikt I regeringsformens 2 kapitel stadgas att såväl arbetstagarorganisationer som arbetsgivare och deras organisationer som grundprincip har rätt att vidta fackliga stridsåtgärder, i den mån inte särskilda lagregler inskränker denna rätt. Sådana inskränkningar finns i medbestämmandelagen, och innebär i praktiken att företag som är bundna av kollektivavtal, och endast dessa, har ett skydd mot fackliga stridsåtgärder som vidtas av avtalsmotparten. Även detta skydd är begränsat såtillvida att det inte gäller s.k. sympatiåtgärder som kollektivavtalsmotparten vidtar som stöd för en part i en annan, lovlig, facklig konflikt. Det finns inte i Sverige någon motsvarighet till de regler som vissa andra EU-länder har om mer allmänna begränsningar av rätten att vidta fackliga stridsåtgärder, t.ex. så att åtgärderna måste stå i rimlig proportion till de mål som man vill uppnå eller liknande. Inte heller finns det beträffande sympatiåtgärder några spärrar rörande primärkonfliktens längd eller omfattning, vilket arbetsgivarsidan försökte få igenom i samband med de strandade huvudavtalsförhandlingarna i syfte att åstadkomma en mer balanserad situation på arbetsmarknaden. Av den s.k. Laval-domen som meddelats av EG-domstolen följer dock att stridsåtgärder riktade mot utländska företag från EES-området inte får syfta till mer än att tvinga företagen att tillämpa vissa minimivillkor om arbetstid, arbetsmiljö, minimilön mm. Att gå längre i sina krav ansåg EG-domstolen som ett missgynnande mot företag från andra EGländer. Det måste också vara möjligt för det utländska företaget att i förväg ta reda på vilka krav som facket kan tänkas komma med om företaget temporärt bedriver verksamhet i Sverige. Med anledning av domen gjordes i mars 2010, efter ett omfattande utredningsarbete, vissa lagändringar som skulle innebära att den s.k. Svenska modellen bibehölls men med smärre justeringar bl.a. i form av begränsningar när det gäller vilka krav mot utländska företag som kan ligga till grund för stridsåtgärder. Sådana krav ska hålla sig inom den s.k. hårda kärnan, vilket för Sveriges del bl.a. innebär att krav på exempelvis marknadsmässiga snittlöner eller liknande faller utanför. Det går inte heller att vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare från ett EES-land om dennes anställda redan har motsvarande villkor som facket kräver. När det gäller den s.k. Lex Britannia så ändrades den bara på det sättet att organisationernas ansvar för fredsplikten ska tillämpas även när stridsåtgärder vidtas mot en utstationerande arbetsgivare, trots att medbestämmandelagen då inte är direkt tillämplig på arbetsförhållandena. 4

5 Den politiska oppositionen är dock missnöjd med lagändringarna och i juni 2011 beslöt en majoritet i riksdagen att uppdra åt regeringen att tillsätta en ny utredning. I sådana fall där förbud mot stridsåtgärder gäller enligt MBL på grund av att företaget är bundet av kollektivavtal så betraktas vidtagna stridåtgärder som olovliga och kan medföra skadestånd. Om de vidtagits av en facklig organisation får organisationen betala skadeståndet, men om det endast är en grupp anställda som på egen hand vidtagit en olovlig stridsåtgärd så kan individerna dömas att var och en betala ett, låt vara begränsat, skadestånd. Olovliga stridsåtgärder kan dock endast i särskilt allvarliga och långvariga fall medföra uppsägning eller avskedande. Det gäller vissa formaliaregler i samband med konflikter. I princip ska således enligt 45 MBL alla stridsåtgärder föregås av varsel till motparten minst sju arbetsdagar innan de ska träda i kraft. Samtidigt ska även Medlingsinstitutet varslas. Tidsfristen ska räknas från samma tidpunkt på dagen som den då stridsåtgärderna ska inledas. Om en stridsåtgärd från arbetsgivarsidan (normalt alltid en lockout) omfattar även oorganiserade arbetstagare bör dessa varslas genom ett allmänt synligt anslag. Om ett medlemsföretag vill förklara lockout ska detta alltid först anmälas till Industri- och KemiGruppen med angivande av skäl och konfliktens omfattning. Medlem får inte förklara lockout utan godkännande av Föreningen Svenskt Näringsliv. Om strejk utbryter vid ett medlemsföretag ska detta genast skriftligen anmälas till Industri- och KemiGruppen. Redan hot om strejk ska anmälas, men då räcker det med muntlig anmälan. Svenskt Näringsliv har vissa konfliktfonder ur vilka medlemsföretag under vissa närmare angivna förutsättning kan få ersättning. Ersättningens storlek bestäms av Svenskt Näringsliv och kan variera beroende på konfliktens karaktär och omfattning. Vid i vart fall större konflikter måste man alltid utgå från att ersättningen inte alls kommer att täcka den uppkomna skadan. 1.4 Industriavtalets bakgrund och förhandlingsprocess Inledning Det regelverk som huvudsakligen ligger till grund för hur kollektivavtalsförhandlingarna förs, är det s.k. Industriavtalet. Avtalet är således av stort intresse vid en beskrivning av spelplanen. Nedan ges därför en detaljerad beskrivning av såväl bakgrund som faktiska förhandlingsregler. Bakgrund och syfte Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom industrin träffade år 1997, reviderat år 1999, ett Samarbetsavtal om industriell utveckling och lönebildning. Efter avtalsrörelsen 2010 sades Industriavtalet upp av Teknikföretagen och Teko. Under våren 2011 förhandlade parterna inom industrin om ett nytt/reviderat avtal. Dessa förhandlingar resulterade också i ett nytt Industriavtal. Det nya Industriavtalet undertecknades den 21 juni 2011 och ersatte då det gamla. Endast Pappers av parterna i det gamla Industriavtalet har meddelat att det för egen del inte kommer att underteckna det nya/reviderade Industriavtalet. När texten nedan hänvisar till Industriavtalet avses det nya/reviderade avtalet. 5

6 Genom Industriavtalet har parterna tagit ett stort ansvar för framför allt lönebildningen. Syftet med Industriavtalet är: att stärka industriell utveckling, lönsamhet och internationell konkurrenskraft på varje avtalsområde inom industrin och ge förutsättningar för god löneutveckling och goda villkor i övrigt för de anställda att säkerställa konstruktiva förbundsavtalsförhandlingar som präglas av ordning och reda och att förbundsavtal träffas med balanserade resultat enligt fastställd tidplan och utan stridsåtgärder att arbetsorganisation, lönesättning och arbetsvillkor utformas till stöd för goda arbetsresultat, utvecklande arbeten och bättre kompetens att det kostnadsmärke som etableras genom industrins förbundsavtal ska utgöra den norm inom vilken övriga parter på arbetsmarknaden håller sig att åstadkomma en koordinering av förhandlingarna om förbundsavtal inom industrin när det gäller bestämmelser om kostnader samt att stärka industrins normerande verkan genom att flera av industrins förbundsavtal kan träffas nära varandra i tiden Industriavtalets förhandlingsprocess Det följer av avtalet att parterna vid omförhandling av förbundsavtal ska planera och genomföra förhandlingsarbetet med avsikt att slutföra förhandlingarna innan det föregående avtalet har löpt ut. Förhandlingarna ska påbörjas tre månader före avtalets utlöpningsdag. Parterna framställer härvid sina krav. Nya eller utökade krav får framställas senare än tre månader före utlöpningsdagen endast om förbundsavtalspart kan hänvisa till att förutsättningarna väsentligt förändrats och att objektivt hinder funnits mot att framställa kravet i rätt tid. En månad före utlöpningsdagen ska förbundsparterna biträdas av en opartisk ordförande (OpO), som har i uppgift att hjälpa avtalsparterna i kollektivavtalsförhandlingen. OpO inträder då på eget initiativ i förhandlingarna och får efter egen bedömning inom förhandlingsavtalets ram vidta de åtgärder som denne anser behövs för att slutföra förhandlingarna i rätt tid, t.ex. ålägga parterna att utreda eller precisera enskilda förhandlingsfrågor eller lägga egna förslag till lösning av förhandlingsfrågorna. Parter som har svårt att komma igång kan anlita OpO tidigare än en månad före utlöpningsdagen. Varsel om stridsåtgärder kan inte ske innan förbundsavtalen löpt ut. Om parterna inte kunnat träffa nya förbundsavtal innan de föregående löpt, ska s.k. partsgemensamma överläggningar äga rum. Om två parter inte har lyckats träffa ett nytt avtal när avtalet löper ut, ska de omedelbart samråda med hela OpO-gruppen och då ingående redovisa skälen för att nytt avtal inte kommit till stånd. Om det vid den tidpunkten har träffats nya avtal mellan andra parter inom industrin ska de parter som inte förmått träffa avtal klargöra hur de förhåller sig till dessa nya avtal. Efter detta möte ska OpO-gruppen sammankalla alla parterna inom industrin till partsgemensamma överläggningar om hur de parter som inte förmått att själva träffa nytt förbundsavtal bör agera för att de ska kunna träffa avtal. Överläggningen ska genomföras senast sju dagar efter det att det aktuella avtalet löpte ut och ska protokollföras. Denna regel har tillförts avtalet för att sätta tryck på parter som inte skriver de första avtalen att följa märket. Regeln är en s.k. trög ventil och har till- 6

7 kommit på arbetsgivarens initiativ. Till regeln finns en anmärkning som innebär att parter som inte lyckas nå en överenskommelse i tid, med OpO:s medgivande kan förlänga avtalet med retroaktiv verkan från avtalets utlöpningstidpunkt. De förbundsavtalsparter som inte förmått träffa nytt avtal i tid, ska efter de partsgemensamma överläggningarna noggrant överväga de förslag som framkommit vid överläggningen samt sinsemellan och med OpO diskutera hur dessa förslag kan tillämpas inom avtalsområdet. Om de parter som inte lyckas nå en överenskommelse även efter det att partsgemensamma överläggningar har ägt rum inte förmår träffa nytt avtal kan OpO-gruppen fatta beslut om att föreslå parterna att använda slutbudsmedling. Reglerna innebär i korthet att varje part lämnar ett förslag till en uppgörelse. En slutbudsnämnd, som alltid leds av OpO-gruppens ordförande, ska därefter välja ett av de två förslagen, förutsatt att det är förenligt med industriavtalets intentioner. Det förslag som slutbudsnämnden väljer är bindande för parterna. Senarelagda/tidigarelagda avtalsförhandlingar Avtalsförhandlingarna 2010 resulterade i att avtalen inom industrin som låg först fick olika löptider. De avtal som för Industri- och KemiGruppens del kom att påverkas var avtalet för Allokemisk industri, avtalet för Kemiska fabriker, det Gemensamma Metallavtalet samt Tjänstemannaavtalet. Avtalet för Allokemisk industri, avtalet för Kemiska fabriker och det Gemensamma Metallavtalet löper ut den 31 januari 2012 samtidigt som Tjänstemannavtalet hade en ursprunglig löpte ut den 30 september För att få en gemensam förhandlingstidpunkt för den internationellt konkurrensutsatta industrin (så att denna återigen skulle kunna sätta det s.k. märket i förhandlingarna) överenskom industrins parter i januari 2011 att de kommande avtalsförhandlingarna skulle samordnas så att förhandlingarna påbörjades samtidigt. Överenskommelsen innebar att de slutliga kraven ska vara överlämnade senast den sista september 2011 och att nya avtal ska vara klara före novembers utgång För Industri- och KemiGruppens del senareläggs således förhandlingarna med Unionen och Sveriges Ingenjörer, Naturvetarna och Ledarna (avseende Tjänstemannavtalet), samtidigt som förhandlingarna med IF Metall tidigareläggs (avseende avtalet för Allokemisk industri, avtalet för Kemiska fabriker och det Gemensamma Metallavtalet). Tidsplan Tidsplanen för förhandlingsprocessen ser, med beaktande av dels det nya Industriavtalet, samt dels överenskommelsen om senareläggande/tidigareläggande av avtalsförhandlingarna, ut som framgår av nedan figur. Avtalen som omfattas av tidsplanen är som framgått ovan Allokemisk industri, Kemiska fabriker, gemensamma Metallavtalet och Tjänstemannaavtalet (avseende övriga avtal förskjuts tidsgränserna). 7

8 Q Arbete inleddes med att ta fram avtalskrav Slutet av juni preliminära avtalskrav meddelas förbundsstyrelsen 30 september 2011 Avtalskraven överlämnades 31 oktober 2011 OpO in i förhandlingarna 30 november 2011 Nya avtalen ska vara klara 31/ / / / Oktober - november 2011 Faktiska avtalsförhandlingar 1.5 Samverkan Inom Svenskt näringsliv sker idag en samverkan mellan förbunden. Förutom samverkan inom Svenskt Näringsliv sker även samverkan inom industrin. Genom samverkan har förbunden styrkan att stå enade i vissa frågor, samtidigt som utrymme till individuella inriktningar ges i andra, mer avtalsspecifika, sammanhang. 1.7 Avtalsförhandlingar som genomförs av Svenskt Näringsliv försäkringar och huvudavtal De kollektivavtalsbaserade avtalsförsäkringarna för arbetare och tjänstemän förhandlas fram av Svenskt Näringsliv. 1.8 Styrelse/delegationsarbetet Inför avtalsförhandlingarna har fortgående, med start vid årsskiftet 2010/2011, arbete pågått med utverkande av relevanta avtalskrav. Arbetet har bedrivits i varje avtals särskilda styrelse/delegation. Parallellt med detta arbete har en förankring av de mer grundläggande frågorna skett i förbundsstyrelsen, samt inom ramen för ovan omnämnda samverkan. Var avtalsstyrelse/delegation har valts utifrån avsikten att sammanställa en representation av medlemsföretagen verkande inom vart och ett av avtalen. Det handlar således om hänsyn till dels storlek, men även geografisk placering samt nischning inom avtalsområdet. På detta sätt är de krav som framställs i avtalsförhandlingarna, att betrakta som kommande från medlemsföretagen inom varje avtal. Kansliet sammanställer således, tillsammans med styrelserna/delegationerna, de yrkanden som ska drivas inom vart avtalsområde, och överlämnar dessa till motparten. Efter utväxlingen av yrkandena påbörjas så småningom de faktiska förhandlingarna. Under denna period (vilken varierar i längd beroende på avtal) kallas styrelserna/delegationerna in för direkt avstämning avseende de frågor som förhandlas. 8

9 Efter att avtal har träffats fortgår styrelsens/delegationens arbete i form av partsgemensamt arbete, avstämning avseende nya projekt och inriktningar, verksamhetens styrning mer generellt etc. Allt för att Industri- och KemiGruppen ska upprätthålla sin lyhördhet gentemot sina respektive avtalsområden och medlemsföretag. 9

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta.

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta. Om konflikten inträffar 2016 Allt en måleriföretagare behöver veta. Moderna avtal! 3 Moderna avtal! Kollektivavtalet är det dokument som reglerar det formella förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag

Läs mer

Uppsägning på grund av personliga skäl

Uppsägning på grund av personliga skäl Uppsägning på grund av personliga skäl INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING PENSION... 2 HEL SJUKERSÄTTNING... 2 AVSKEDANDE... 2 OMPLACERINGSSKYLDIGHET...

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

I-avtalet 2016 2019. Lönebildningsavtal. Giltighetstid 2016-04-01 2019-03-31

I-avtalet 2016 2019. Lönebildningsavtal. Giltighetstid 2016-04-01 2019-03-31 I-avtalet 2016 2019 Lönebildningsavtal Giltighetstid 2016-04-01 2019-03-31 Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation Unionen Ledarna AiF, Akademiker förbunden inom Fastigos avtalsområde (Sveriges

Läs mer

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet I lydelse fr.o.m. 2010-04-15 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Inledande bestämmelser... 3 Föreningsrätt... 4 Förhandlingsrätt...

Läs mer

Avtalsrörelsen 2010 INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN

Avtalsrörelsen 2010 INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN Avtalsrörelsen 2010 Industri- och KemiGruppen och IF Metall avseende avtalsområdena Allokemisk industri Kemiska fabriker gemensamma Metallavtalet Återvinningsföretag 1 Snabbfakta: Avtal träffades den 26

Läs mer

INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN

INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN Difi Driftinskrä kä änkning En praktisk handbok om hur man hanterar driftinskränkningar och uppsägningar på företaget Gäller för Industri- och KemiGruppens medlemsföretag INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL

Läs mer

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) 1 of 5 21/09/2010 14:30 SFS 1987:1262 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1987-12-17 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:857 Arbetsrättslig

Läs mer

KHA 94 Kommunalt Huvudavtal

KHA 94 Kommunalt Huvudavtal KHA 94 Kommunalt Huvudavtal I lydelse fr.o.m. 1999-12-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Kap I Förhandling om upprättande av kollektivavtal... 3 Kap II Primär förhandling

Läs mer

Driftsinskränkning. En praktisk handbok om driftinskränkningar och uppsägningar på företaget

Driftsinskränkning. En praktisk handbok om driftinskränkningar och uppsägningar på företaget Driftsinskränkning En praktisk handbok om driftinskränkningar och uppsägningar på företaget fååéü ääëñ êíéåâåáåö= Checklista före uppsägning på grund av arbetsbrist 2 Driftsinskränkning 3 Alternativ till

Läs mer

AVTAL2012-2013 Avtalskommentarer

AVTAL2012-2013 Avtalskommentarer Förbundets kommentarer inför lokal löneförhandling 2012-2013 Årets avtalsförhandlingar har varit komplicerade. De har präglats av diskussioner om det ekonomiska läget i Sverige och i vår omvärld och dess

Läs mer

Arbetsgivarfrågor. Nr 5 Februari 2012. Avtal med Ledarna klart

Arbetsgivarfrågor. Nr 5 Februari 2012. Avtal med Ledarna klart Arbetsgivarfrågor Nr 5 Februari 2012 Avtal med Ledarna klart Det nya avtalet med Ledarna är nu klart. Som vanligt är de allmänna villkoren desamma som gäller för övriga tjänstemän och de gäller för samma

Läs mer

Industriavtalet Industrins samarbetsavtal och förhandlingsavtal

Industriavtalet Industrins samarbetsavtal och förhandlingsavtal Industriavtalet Industrins samarbetsavtal och förhandlingsavtal Industriavtalet Industrins samarbetsavtal och förhandlingsavtal 2 Inledning Industriavtalet egentligen Industrins samarbets- och förhandlingsavtal

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05 Sammanfattning I mål om skadestånd för uppsägning av en anställning som anställningsskyddslagen inta varit tillämplig på har Arbetsdomstolen funnit att arbetsgivaren

Läs mer

Stadgar för Innovations och Kemiarbetsgivarna i Sverige

Stadgar för Innovations och Kemiarbetsgivarna i Sverige 1 Stadgar för Innovations och Kemiarbetsgivarna i Sverige 1 Föreningens uppgifter Innovations och Kemiarbetsgivarna i Sverige är en ideell förening och en medlemsorganisation inom Föreningen Svenskt Näringsliv.

Läs mer

Vi hemställer nu att parterna träffar överenskommelse i enlighet med bilagorna 1 Arbetsgrupper m.m. 2 Löner och allmänna villkor m.m.

Vi hemställer nu att parterna träffar överenskommelse i enlighet med bilagorna 1 Arbetsgrupper m.m. 2 Löner och allmänna villkor m.m. Slutlig hemställan Till Teknikarbetsgivarna Industrifacket Metall Vi, av parterna i Industriavtalet särskilt utsedda opartiska ordförande i förhandlingarna mellan å ena sidan Teknikarbetsgivarna och å

Läs mer

Stadgar Form: Tagg, Stockholm Tryck: modintr Storgatan 5 Box 5510 yck offset 2011-10 114 85 Stockholm telefon 08-782 08 00 www.teknikforetagen.

Stadgar Form: Tagg, Stockholm Tryck: modintr Storgatan 5 Box 5510 yck offset 2011-10 114 85 Stockholm telefon 08-782 08 00 www.teknikforetagen. Stadgar Stadgar för Föreningen Teknikföretagen i Sverige och Teknikarbetsgivarna Stadgar för Föreningen Teknikföretagen i Sverige 1 Föreningens ändamål 5 2 Föreningens säte 5 3 Föreningen och dess medlemmar

Läs mer

*Lokförarbladet* nr 39, Juni 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg. Centrala förhandlingarna. Insändare från Västtrafik

*Lokförarbladet* nr 39, Juni 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg. Centrala förhandlingarna. Insändare från Västtrafik *Lokförarbladet* nr 39, Juni 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg Centrala förhandlingarna Insändare från Västtrafik Enkäten om våra grupper Information inför konflikten Vad

Läs mer

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123)

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) YTTRANDE Dnr 27/2009 Stockholm den 18 mars 2009 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr A2008/3541/ARM Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) Svenska institutet för europapolitiska

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83). R-2015/2102 Stockholm den 1 februari 2016 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/02501/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN

TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF har tagit fram denna broschyr till syfte att informera Trä- och Möbelföretagens (TMF:s) medlemsföretag om arbetstagarens rätt till ledighet för utbildning. Med

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T)

Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) Avtal 2012-10-25 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket Saco-S Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) 1 Parterna sluter ramavtal om

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat en arbetsgivarorganisation och fyra av dess medlemsföretag om stridsåtgärd. Något kollektivavtalsförhållande

Läs mer

LÖNEAVTAL Tjänstemän i Bemanningsföretag

LÖNEAVTAL Tjänstemän i Bemanningsföretag LÖNEAVTAL Tjänstemän i Bemanningsföretag AVTAL TECKNAT 2016 Giltighetstid: 2016-05-01 2017-04-30 Akademikerförbunden Innehållsförteckning Löner Unionen... 3 Förhandlingsordning vid lönerevision Unionen...

Läs mer

ENERGIFÖRETAGENS ARBETSGIVAREFÖRENING

ENERGIFÖRETAGENS ARBETSGIVAREFÖRENING HUVUDAVTAL OM LÖNEBILDNING OCH LÖNESÄTTNING I FÖRETAGEN mellan ENERGIFÖRETAGENS ARBETSGIVAREFÖRENING och LEDARNA HUVUDAVTAL OM LÖNEBILDNING OCH LÖNE- SÄTTNING I FÖRETAGEN mellan ENERGIFÖRETAGENS ARBETSGIVAREFÖRENING

Läs mer

Uppsägning på grund av personliga skäl

Uppsägning på grund av personliga skäl Uppsägning på grund av personliga skäl Beträffande uppsägning på grund av personliga skäl finns i motiven till Lagen om Anställningsskydd (LAS) uppräknat en mängd exempel på vad som kan utgöra saklig grund.

Läs mer

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981.

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringens proposition 1981/82: 71 Prop. 1981/82: 71 om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN

INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN Checklista för anställnings ingående och upphörande Allokemisk k industri i INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING NÄR NÅGON SKA ANSTÄLLAS...

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 31/16 Mål nr A 47/16 A 48/16, A 49/16 A 50/16, A 51/16 A 52/16, A 53/16 A 54/16 och A 55/16

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 31/16 Mål nr A 47/16 A 48/16, A 49/16 A 50/16, A 51/16 A 52/16, A 53/16 A 54/16 och A 55/16 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 31/16 Mål nr A 47/16 A 48/16, A 49/16 A 50/16, A 51/16 A 52/16, A 53/16 A 54/16 och A 55/16 Två arbetstagarförbund har varslat om stridsåtgärder i form av bl.a. arbetsinställelse

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige (LO) Förhandlings- och samverkansrådet PTK (PTK)

Landsorganisationen i Sverige (LO) Förhandlings- och samverkansrådet PTK (PTK) 2009 FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende: Parter: Huvudavtal Svenskt Näringsliv LO/PTK Svenskt Näringsliv Landsorganisationen i Sverige (LO) Förhandlings- och samverkansrådet PTK (PTK) Närvarande: för Svenskt

Läs mer

Nyheter i Trafikavtalet med Kommunal

Nyheter i Trafikavtalet med Kommunal Nyheter i Trafikavtalet med Kommunal Den 4 september 2013 tecknade KFS och Kommunal ett avtal på 40 månader med ett värde om 7,55 procent. Nedan följer en detaljerad redogörelse för förändringarna i avtalet.

Läs mer

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser 160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

Stadgar SACO-S-förening (motsvarande)

Stadgar SACO-S-förening (motsvarande) Stadgar SACO-S-förening (motsvarande) (fastställda av SACO-S styrelse 2000-04-27) 1 SACO-S föreningen vid är en gemensam förening för de inom myndigheten anställda, som tillhör förbund anslutna till förhandlingskartellen

Läs mer

Kollektivavtalet för Svenska kyrkans 23 000 anställda är klart

Kollektivavtalet för Svenska kyrkans 23 000 anställda är klart nr 14 april 2011 information till församlingar, samfälligheter och stift från svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och från kyrkokansliet Kollektivavtalet för Svenska kyrkans 23 000 anställda är klart

Läs mer

Löneavtal. Tjänstemän. Giltighet: 1 maj 2010 30 april 2012. Akademikerförbunden

Löneavtal. Tjänstemän. Giltighet: 1 maj 2010 30 april 2012. Akademikerförbunden Löneavtal Tjänstemän Giltighet: 1 maj 2010 30 april 2012 Akademikerförbunden Kontaktförbund för Akademikerförbunden är Jusek I Akademikerförbunden ingår: Akademikerförbundet SSR Civilekonomerna DIK Jusek

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 13/12 Mål nr A 19/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 13/12 Mål nr A 19/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 13/12 Mål nr A 19/12 Sammanfattning En arbetsgivarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal.

Läs mer

LÖNER 1 april 2012 31 mars 2013

LÖNER 1 april 2012 31 mars 2013 Preliminär ÖVERENSKOMMELSE EnergiFöretagens Arbetsgivareförening (EFA) och SEKO har idag träffat nedanstående avtal att gälla vid samtliga EFAs medlemsföretag för tiden 1 april 2012-31 mars 2013. Överenskommelsen

Läs mer

Nr 184. Nr 184 AD 3/1983. Svenska Yrkesförarförbundet. mot. Helsingborgs kommun.

Nr 184. Nr 184 AD 3/1983. Svenska Yrkesförarförbundet. mot. Helsingborgs kommun. Nr 184 Svenska Yrkesförarförbundet mot Helsingborgs kommun. Mellan en kommun och en arbetstagarorganisation A har träffats en överenskommelse om uppflyttning i lönegrupp för ett antal namngivna arbetstagare

Läs mer

Part äger rätt att i förtid senast den 30 november 2005 säga upp överenskommelsen att upphöra att gälla den 31 mars 2006.

Part äger rätt att i förtid senast den 30 november 2005 säga upp överenskommelsen att upphöra att gälla den 31 mars 2006. ÖVERENSKOMMELSE mellan Svets Mekaniska Arbetsgivareförbundet och Sveriges Civilingenjörsförbund Parterna har enats om att det för avtalsåren 2001 2003 gällande avtalet om löner och allmänna anställningsvillkor

Läs mer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Handlingslinjernas syfte är att formulera mål och strategier inom viktiga områden för IF Metall. Inom varje område anges konkreta mål och inriktningar för

Läs mer

Avtalskrav IT&Telekomföretagen inom Almega 2016

Avtalskrav IT&Telekomföretagen inom Almega 2016 Avtalskrav IT&Telekomföretagen inom Almega 2016 Telekom/ SEKO 1. Läget inom IT&Telekombranschen Fakta IT-branschen sysselsätter idag ca 135.000 anställda och telekomsektorn har 35.000. Antalet anställda

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 44/07 Mål nr A 23/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 44/07 Mål nr A 23/06 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 44/07 Mål nr A 23/06 Sammanfattning Ett bolag får som underentreprenör i uppdrag att utföra städarbete i en kommuns skolor. I det gällande kollektivavtalet finns s.k. garantiregler

Läs mer

Yrkanden. Avtalsförhandlingarna 2016 Svenska Byggnadsarbetareförbundet Sveriges Byggindustrier. Svenska Byggnadsarbetareförbundets avtal skrav

Yrkanden. Avtalsförhandlingarna 2016 Svenska Byggnadsarbetareförbundet Sveriges Byggindustrier. Svenska Byggnadsarbetareförbundets avtal skrav Yrkanden Avtalsförhandlingarna 2016 Svenska Byggnadsarbetareförbundet Sveriges Byggindustrier Svenska Byggnadsarbetareförbundets avtal skrav Svenska Byggnadsarbetareförbundets avtalskrav gentemot Sveriges

Läs mer

Goda skäl. att vara medlem i

Goda skäl. att vara medlem i Goda skäl att vara medlem i Det finns olika sätt att se på saker, ett är att säga skyll dig själv... Om du skadar dig på jobbet, inte får ut din semesterlön, din arbetsplats saknar omklädningsrum, eller

Läs mer

Löneavtal mellan Svensk Scenkonst och Unionen

Löneavtal mellan Svensk Scenkonst och Unionen Löneavtal mellan Svensk Scenkonst och Unionen Bilaga 7 1. Löner 1.1 Regler för lönesättning Utgångspunkter Företag som är lönsamma och utvecklas skapar ekonomiska förutsättningar för en reallöneutveckling.

Läs mer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen kom 2008-05-26 överens om ett

Läs mer

Konflikthandbok. En handledning för Pappers ombudsmän och förtroendevalda vid arbetsmarknadskonflikt

Konflikthandbok. En handledning för Pappers ombudsmän och förtroendevalda vid arbetsmarknadskonflikt 1 Konflikthandbok En handledning för Pappers ombudsmän och förtroendevalda vid arbetsmarknadskonflikt 2 INNEHÅLL Från konflikt till uppgörelse 3 Konfliktorganisation 9 Strejkvaktslista 12 Dispensgivning

Läs mer

2008-05-15 A/2008/969/ARM

2008-05-15 A/2008/969/ARM 2008-05-15 A/2008/969/ARM Arbetsmarknadsdepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektören Nikolaus G. van der Pas, GD Sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter B-1049

Läs mer

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning 2015:3 Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning under uppsägningstid Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/816 Till samtliga

Läs mer

Partsgemensamt dokument om tillämpning av Partihandelsavtalet 5 Inhyrd arbetskraft

Partsgemensamt dokument om tillämpning av Partihandelsavtalet 5 Inhyrd arbetskraft Partsgemensamt dokument om tillämpning av Partihandelsavtalet 5 Inhyrd arbetskraft Partsgemensamt dokument om tillämpning av Partihandelsavtalet 5 Inhyrd arbetskraft Inledning I avtalsrörelsen 2012 reglerades

Läs mer

Föreningens firma är Visita, med bifirma Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR.

Föreningens firma är Visita, med bifirma Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR. Visitas stadgar 1. FÖRENINGENS FIRMA Föreningens firma är Visita, med bifirma Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR. 2. FÖRENINGENS ÄNDAMÅL Visita är en bransch- och arbetsgivarorganisation för

Läs mer

a k 7-9 Medlingsinstitutet

a k 7-9 Medlingsinstitutet R Ö F N LÖ N A D Ö M n g i n e d l n d a r h a lär a k 7-9 Medlingsinstitutet lön för mödan kapitel x 1 INLEDNING Om materialet Med häftet Lön för mödan vill Medlingsinstitutet ge ungdomar i högstadiet

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 101/08 Mål nr B 35/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 101/08 Mål nr B 35/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 101/08 Mål nr B 35/08 Sammanfattning En arbetstagare, som är medlem i Lärarförbundet, har väckt talan vid tingsrätten mot sin arbetsgivare. Fråga om avvisning av talan på grund

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:185

Regeringens proposition 2005/06:185 Regeringens proposition 2005/06:185 Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen Prop. 2005/06:185 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2009 Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Den 1 januari 2009 träder den nya diskrimineringslagen, Diskrimineringslag

Läs mer

3.2 Kollektivavtal 3.3 Anställning

3.2 Kollektivavtal 3.3 Anställning Denna sammanställning är en översikt över information som en arbetsgivare kan behöva ha kännedom om. Sammanställningen är inte uttömmande och det är rekommenderat att kontakta juridiskt biträde om några

Läs mer

Nyheter i Trafikavtalet med Unionen

Nyheter i Trafikavtalet med Unionen Nyheter i Trafikavtalet med Unionen Den 19 juni 2013 tecknade KFS och Kommunal ett avtal på 40 månader med ett värde om 7,55 procent. Nedan följer en detaljerad redogörelse för förändringarna i avtalet.

Läs mer

Ramavtal om löner m.m. 2010 T mellan Arbetsgivarverket och Saco-S (RALS-T)

Ramavtal om löner m.m. 2010 T mellan Arbetsgivarverket och Saco-S (RALS-T) Ramavtal om löner m.m. 2010 T mellan Arbetsgivarverket och Saco-S (RALS-T) Centrala avtal 2013:3 2010-10-25 med ändringar t.o.m. 2012-10-25 Ersätter Centrala avtal nr 2011:3 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket

Läs mer

Förhandlingsprotokoll

Förhandlingsprotokoll Förhandlingsprotokoll Datum 2013-08-28 Ärende Förhandling angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Flygplatser Plats KFS kontor, World Trade Center, Stockholm Tid 2013-08-28

Läs mer

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet Kompetensförsörjning Gemensamma metallavtalet 1 2 Vad är kompetens? Kompetens är ett begrepp som många använder sig av. Men vad betyder det egentligen? Kompetens är inte detsamma som formell utbildningsnivå.

Läs mer

1977178:1351. Motion. a\' Margit Odelsparr och Karl Erik Olsson om slutande av kollektivavtal med arbetstagare i statens tjänst

1977178:1351. Motion. a\' Margit Odelsparr och Karl Erik Olsson om slutande av kollektivavtal med arbetstagare i statens tjänst 15 Motion 1977178:1351 a\' Margit Odelsparr och Karl Erik Olsson om slutande av kollektivavtal med arbetstagare i statens tjänst Statens avtalsverk-sav-äger enligt instruktion för ämbetsverket SFS 1965:642

Läs mer

Remissvar Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38)

Remissvar Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38) Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-01 Erik Ageberg (A2015/734/ARM) Remissvar Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38) Företagarna

Läs mer

ett förbund inom TransportGruppen Stadgar Biltrafikens Arbetsgivareförbund

ett förbund inom TransportGruppen Stadgar Biltrafikens Arbetsgivareförbund ett förbund inom TransportGruppen Stadgar Biltrafikens Arbetsgivareförbund 21 Stadgar, juli 2014 med ändringar antagna på ordinarie förbundsstämmor den 14 maj 2013 samt den 13 maj 2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Tillämpningsregler för livsarbetstidsmodellen

Tillämpningsregler för livsarbetstidsmodellen Reviderad 20 Tillämpningsregler för livsarbetstidsmodellen Tjänstemän 1 april 20 3 s 201 Industri- och KemiGruppen Unionen Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna Ledarna 1 Arbetstidsförkortning för tjänstemän

Läs mer

Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder Varsel om driftsinskränkning 1 En arbetsgivare som avser att genomföra en driftsinskränkning enligt 2 eller 3 skall inom den tid som anges där skriftligen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 15/03 Mål nr B 43/02

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 15/03 Mål nr B 43/02 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 15/03 Mål nr B 43/02 Sammanfattning Enligt 2 kap. 1 arbetstvistlagen skall Arbetsdomstolen ta upp och avgöra tvister som väcks av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller

Läs mer

Ekonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN

Ekonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN Ekonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN Vad är arbetslöshetsförsäkringen? 3 Vem gör vad? 3 När har du rätt till arbetslöshetsersättning? 4 Vad

Läs mer

SAMSAM 1a1 05 Arbete.notebook November 17, 2015. arbete och pengar. Varför arbetar vi?

SAMSAM 1a1 05 Arbete.notebook November 17, 2015. arbete och pengar. Varför arbetar vi? arbete och pengar Varför arbetar vi? Har det alltid sett ut såhär? Historiskt Ganska lite arbete i maklig takt lösa mat för de flesta. Jordbrukssamhället Mer arbetsintensivt Finns "fri" tid. SAMSAM 1a1

Läs mer

Avtalsextra 1 juni 2016

Avtalsextra 1 juni 2016 Avtalsextra 1 juni 2016 Nytt kollektivavtal med Unionen Allmänt Visita och Unionen har träffat ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2016 31 maj 2017, vilket motsvarar 12 månader. Här följer en sammanfattning

Läs mer

Frågor? Kontakta Rådgivningen: forhandling@sverigesingenjorer.se 08-613 80 00. FAQ om Flexpension

Frågor? Kontakta Rådgivningen: forhandling@sverigesingenjorer.se 08-613 80 00. FAQ om Flexpension FAQ om Flexpension 1. Vad är flexpension? 2 2. Varför driver Sveriges Ingenjörer krav på flexpension? 2 3. Vad tjänar jag på flexpension? 2 4. Varför är det viktigt med liknande pensionsvillkor för olika

Läs mer

Valet mellan människa och marknad

Valet mellan människa och marknad DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot

Läs mer

Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist

Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist 1 (15) Denna PM behandlar enbart arbetsrättsliga regler vid uppsägning på grund av arbetsbrist Innehåll 1 BEGREPPET ARBETSBRIST... 2 1.1 Förbud mot uppsägning vid verksamhetsövergång... 2 2 VARSEL TILL

Läs mer

LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS

LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS TP #1 Lathund LAS (Lagen om Anställningsskydd) Foto: Lars Pehrsson/TT/SvD LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS 2014:423. Version 1 14 april 2015 Allt om Juridiks lathund är en förkortning

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/06 Mål nr A 162/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/06 Mål nr A 162/04 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/06 Mål nr A 162/04 Sammanfattning En arbetsplats var försatt i blockad av SEKO. På arbetsplatsen arbetade arbetstagare som var medlemmar i Byggnadsarbetareförbundet. Arbetstagarna

Läs mer

Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering

Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering Ds 2016:6 Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering Arbetsmarknadsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers

Läs mer

En handledning om förfarandet vid arbets brist. - plus svaren på över 100 vanliga frågor

En handledning om förfarandet vid arbets brist. - plus svaren på över 100 vanliga frågor En handledning om förfarandet vid arbets brist - plus svaren på över 100 vanliga frågor Innehållsförteckning Inledning... 3 Arbetsbrist... 4 Inskränkning av verksamheten och andra organisationsförändringar

Läs mer

TMF:s guide till FEM LEDIGHETSLAGAR

TMF:s guide till FEM LEDIGHETSLAGAR TMF:s guide till FEM LEDIGHETSLAGAR TMF har tagit fram denna broschyr till syfte att informera Trä- och Möbelföretagens (TMF:s) medlemsföretag om arbetstagarens rätt till ledighet. Med denna information

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM93. Direktiv om arbete ombord på fiskefartyg. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM93. Direktiv om arbete ombord på fiskefartyg. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om arbete ombord på fiskefartyg Näringsdepartementet 2016-06-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 235 Förslag till rådets direktiv om genomförande av avtalet mellan

Läs mer

Välkommen till Industriarbetsgivarnas kurser 2012

Välkommen till Industriarbetsgivarnas kurser 2012 2012 Välkommen till Industriarbetsgivarnas kurser 2012 Vi ger svaren på dina arbetsgivarfrågor! En av våra främsta arbetsuppgifter på Industriarbetsgivarna är att hjälpa dig som arbetsgivare. Hos oss

Läs mer

Observera. Kollektivavtalet för Svenska kyrkans 22 000 anställda klart

Observera. Kollektivavtalet för Svenska kyrkans 22 000 anställda klart Observera nr 7 JUNI 2013 information till församlingar, samfälligheter och stift från svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och från kyrkokansliet Kollektivavtalet för Svenska kyrkans 22 000 anställda

Läs mer

1971 konfliktade akademikerna på nytt

1971 konfliktade akademikerna på nytt AKADEMIKERNA UTLÖSTE DEN FÖRSTA STREJKEN FÖR STATSTJÄNSTEMÄN marknadens organisationer. Någon lagstiftning i egentlig mening om vare sig löntagarnas organisationer eller arbetsgivarnas har vi inte och

Läs mer

Omställningsavtal KOM-KL

Omställningsavtal KOM-KL Omställningsavtal KOM-KL 1 Vision Alla som kan och vill arbeta ska också ha ett arbete att gå till. 2 Innehåll Förkortningar...5 Överenskommelse om Omställningsavtal KOM-KL...7 Parter 7 1 Innehåll m.m....

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 73/10 Mål nr A 263/09

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 73/10 Mål nr A 263/09 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 73/10 Mål nr A 263/09 Sammanfattning Ett bolag, som bedrev verksamhet vid två driftsenheter, träffade avtal med förbundets klubbar vid driftsenheterna om att införa en ny lönemodell.

Läs mer

Yrkanden. Avtalsförhandlingarna 2016 Seko Almega IT & Telekomföretagen

Yrkanden. Avtalsförhandlingarna 2016 Seko Almega IT & Telekomföretagen Yrkanden Avtalsförhandlingarna 2016 Seko Almega IT & Telekomföretagen Seko- Service och kommunikationsfackets avtalskrav för Telekomavtalet fr.o.m. 1 april 2016 Bakgrund En grundförutsättning för en positiv

Läs mer

Nr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m.

Nr 1118. Mot. J 971: 1118 12. av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. Mot. J 971: 1118 12 Nr 1118 av herr Hermansson i Stockholm m. O. om vissa lagändringar pi arbetsrättens omride, m. m. l motion ll: 35 år 1970 (likalydande med I: 35) hemställdes om utredning och förslag

Läs mer

2016- maskinföraravtalet. Supplement 2016 tillhörande 2017

2016- maskinföraravtalet. Supplement 2016 tillhörande 2017 2016- Supplement 2016 tillhörande 2017 maskinföraravtalet Maskinentreprenörerna Box 1609 111 86 Stockholm Tel 08-762 70 65 Besöksadress: Storgatan 19, 5 tr www.me.se Service- och Kommunikationsfacket Box

Läs mer

Avtal 2013 inom TEKO, Sveriges Textil & Modeföretag

Avtal 2013 inom TEKO, Sveriges Textil & Modeföretag Till Klubbar och arbetsplatsombud inom TEKO Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-04-25 Kennet Morin, Avtalsenheten 13.15 Avtal 2013 inom TEKO, Sveriges Textil & Modeföretag

Läs mer

Kollektivavtal lag i olaga ordning

Kollektivavtal lag i olaga ordning Kollektivavtal 127 Kollektivavtal lag i olaga ordning En lag är en för alla bindande regel som tillkommer genom riksdagsbeslut. Ett avtal är en överenskommelse mellan ett antal parter som är bindande för

Läs mer

Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014

Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014 Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014 Innehållsförteckning Inledning... 1 Sveriges Hamnars vision... 1 Verksamhetsidé... 2 Omvärldsförutsättningar... 2 Sveriges Hamnars förutsättningar... 2 Kortsiktiga

Läs mer

Gruvornas Arbetsgivareförbund. Att ingå och avsluta anställning

Gruvornas Arbetsgivareförbund. Att ingå och avsluta anställning Gruvornas Arbetsgivareförbund Att ingå och avsluta anställning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 2. ANSTÄLLNING... 3 ÅTGÄRDER FÖRE ANSTÄLLNING... 3 TILLSVIDAREANSTÄLLNING... 3 TIDSBEGRÄNSAD ANSTÄLLNING...

Läs mer

Lag (SFS 1999:116) om skiljeförfarande

Lag (SFS 1999:116) om skiljeförfarande Lag (SFS 1999:116 om skiljeförfarande Skiljeavtalet 1 Tvister i frågor som parterna kan träffa förlikning om får genom avtal lämnas till avgörande av en eller flera skiljemän. Ett sådant avtal kan avse

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING

RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING 2011-01-26 Sid 1 (9) RIKTLINJER FÖR LÖNEBILDNING i Gävle kommunkoncern P E R S O N A L A V D E L N I N G E N Gävle Kommun, Drottninggatan 22, 801 84 Gävle Besöksadress Stadshuset, Drottninggatan 22 Tfn

Läs mer

AVTAL OM ÖVERLÅTELSE AV VERKSAMHET

AVTAL OM ÖVERLÅTELSE AV VERKSAMHET Skåne läns landsting, org nr 232100-0255, 291 89 Kristianstad ( Region Skåne ) och Hälsomedicinskt Centrum, företag under bildande vilket kommer att ägas gemensamt av Peter Bosson 561121-3975 samt Anders

Läs mer

Från och med den 1 januari år 2008 träder Unionen in, och ersätter Sif, som facklig part i detta avtal. Avtalskod 78 FASTIGO.

Från och med den 1 januari år 2008 träder Unionen in, och ersätter Sif, som facklig part i detta avtal. Avtalskod 78 FASTIGO. Från och med den 1 januari år 2008 träder Unionen in, och ersätter Sif, som facklig part i detta avtal. Avtalskod 78 FASTIGO Beredskapsavtal Förhandlingsprotokoll 2 januari 1990 / 22 mars 1990 Par ter

Läs mer

Protokoll Nr 4 Sammanträdesdatum 2013-05-08 Sammanträdestid 08:00-11.40

Protokoll Nr 4 Sammanträdesdatum 2013-05-08 Sammanträdestid 08:00-11.40 Protokoll Nr 4 Sammanträdesdatum 2013-05-08 Sammanträdestid 08:00-11.40 Kommunstyrelsens arbetsgivarutskott Närvarande Ledamöter Tjänstemän Stig Agnåker (c), ordförande Per-Gunnar Andersson (s), vice ordförande

Läs mer

Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna

Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna Read Hilmarsdottir Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Läs mer