KONFLIKTCIRKULÄR. Elektrikerförbundet varslar om stridsåtgärder. Sidan 1 av 18. Nr 11/10. Stockholm

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KONFLIKTCIRKULÄR. Elektrikerförbundet varslar om stridsåtgärder. Sidan 1 av 18. Nr 11/10. Stockholm 2010-03-31"

Transkript

1 Sidan 1 av 18 Nr 11/10 Stockholm KONFLIKTCIRKULÄR Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Elektrikerförbundet varslar om stridsåtgärder Vi har i dag från Svenska Elektrikerförbundet mottagit uppsägning av Kraftverksavtalet samt varsel. Stridsåtgärderna träder i kraft torsdagen den 15 april klockan och innebär övertidsblockad, förbud mot nyanställningar samt förbud mot utökad inhyrning av arbetskraft. I övrigt hänvisar vi till bifogat varsel. Vi har förhandlat med elektrikerna i snart två månader i måndags tog förhandlingarna en helt ny vändning. Från det att parterna kunnat resonera och hitta lösningar på olika frågor, så framförde Elektrikerförbundet att de inte kände sig bundna av de uppgörelser som gjorts inom industrin. Förbundet menar att avtalet mellan Teknikföretagen och IFMetall inte är ett märke. Parternas avtal om inhyrning av personal försvagar anställningsskyddet. Vidare anser man att IFMetall inte klarat av att följa samordningen inom LO, utan bundit sig för en allt för låg nivå. Den överenskommelse som gjorts på den del av industrin där IFMetall är part omfattar 22 månader och ger 3.2 % under avtalsperioden (vilket motsvarar 3.47 % på 24 månader). Parterna har även reglerat bemanningsfrågan. Elektrikerna kräver ett avtal på 24 månader och en nivåhöjning på 5.2 %. När det gäller bemanningsfrågan kräver man vetorätt vid inhyrning av personal då det finns uppsagda som har företrädesrätt till återanställning. EFA har avvisat kraven som orimliga både i förhållande till de överenskommelser som hittills gjorts inom industrin och utifrån rena verksamhetsskäl. EFA hävdar att nivån är oacceptabel och att det är helt omöjligt med ett veto i bemanningsfrågan. EFA har begärt att parterna skall fortsätta att förhandla i bemanningsfrågan. Elektrikerna har avvisat detta och menar att förbundet måste öka trycket i frågorna. EFA har även föreslagit frivillig medling som ett sätt att komma vidare, men även detta har Elektrikerna avvisat. EFA:s styrelse och förhandlingsdelegation har haft ett sammanträde under dagen och en enig styrelse konstaterar det orimliga i att Elektrikerna skall ha ett lönelyft som ligger på ca 50 % mer än industrin i övrigt. En vetorätt kan inte heller accepteras. Andra branscher har hittat lösningar på bemanningsfrågan. Bifogar EFAs pressmeddelande. I övrigt hänvisas till bifogade broschyr Vad händer vid konflikt och bilagan om skyddsarbete.

2 Sidan 2 av 18 Om ni undrar över något ring: Ulrika Egerlid Schotte tel Kent Brorsson tel Tomas Torstensson tel EFA kommer att fortlöpande via cirkulär informera ang. händelseutvecklingen. Med önskan om en trevlig Påsk ENERGI FÖRETAGENS ARBETSGIVAREFÖRENING Ulrika Egerlid Schotte

3 Sidan 3 av 18 Kraftverksavtalet Svenska Elektrikerförbundet säger upp kraftverksavtalet och varslar om stridsåtgärder I dag har förhandlingarna mellan EnergiFöretagens Arbetsgivareförening och Svenska Elektrikerförbundet brutit samman. Svenska Elektrikerförbundet säger därmed upp kraftverksavtalet i enlighet med 1 kap. 2. Uppsägningstiden uppgår enligt kraftverksavtalet till 7 dagar. SEF har under en längre tid fört förhandlingar med EFA avseende kraftverksavtalet. Under dessa förhandlingar har EFA konsekvent vägrat att gå in i riktiga förhandlingar. Istället har EFA hänvisat till andra parter på arbetsmarknaden. Under förhandlingarna har inte EFA lämnat något skriftligt avtalsförslag i en enda fråga. Enligt SEF har Svenskt Näringsliv helt blockerat förhandlingarna. SEF kan konstatera att denna blockad alltjämt kvarstår. EFA har därmed tvingat SEF att vidta åtgärder för att komma vidare i förhandlingarna. Nedan följer exempel på vad som står på spel i förhandlingarna mellan SEF och EFA. Rimliga löneökningar Förbundet har anslutit sig till LO:s samordning innebärande att löneökningen minst ska uppgå till 620 kr per månad och heltidsanställd dock med ett lägsta utrymme om 2,6 procent räknat på avtalsområdets genomsnittsförtjänst under 12 månader. Detta är enligt SEF ett högst rimligt krav. SEF kan inte stillatigande se på när kraftbolagen löpande betalar ut astronomiska ersättningar till direktörerna. Kraftbolagen har under längre tid gjort miljardvinster samtidigt som kraftbolagen chockhöjt elpriserna under vintern och aviserat kraftigt höjda nätavgifter. Att EFA under sådana förhållanden vägrar att tillmötesgå SEF:s blygsamma avtalskrav är upprörande. Arbetstagare ska också ha rätt att ha ett familjeliv Kraftverksavtalet medger med dagens utformning att de anställda kan beordras att utföra arbete utanför stationeringsorten i stor utsträckning. Dessa bestämmelser tillkom under en tid då ansvaret för hemmet fördelade sig på ett helt annat sätt än vad som idag är fallet. Idag är det en självklarhet att såväl kvinnor som män försöker dela på ansvaret för hem och familj. Mot bakgrund av ovanstående behöver det införas begränsningar i arbetstagarnas arbetsskyldighet. Det ska vara möjligt även för SEF:s medlemmar att t.ex. hämta och/eller lämna på förskolan samt gå ner i arbetstid enligt föräldraledighetslagen. Detta gäller även när arbetstagaren har andra vägande familjeskäl. Enligt SEF ska arbetstagarna ha rätt att resa hem till sin familj vid varje veckoslut på arbetsgivarens bekostnad. Det ska inte vara så att en arbetstagare av ekonomiska skäl inte kan umgås med sin familj. Kringgående av företrädesrätten En arbetsgivare kan med dagens lagstiftning välja att kringgå uppsagda arbetstagares företrädesrätt till återanställning genom att istället för att återanställa arbetstagare hyra in

4 Sidan 4 av 18 arbetstagare. Detta förhållande upplevs av SEF:s medlemmar som mycket orättvist. Kraftverksavtalet behöver därför kompletteras med bestämmelser som reglerar detta förhållande. Rätt till tillsvidareanställning Möjligheten att visstidsanställa arbetstagare har sedan tillkomsten av LAS ökat genom såväl lagstiftning som praxis. Det skydd som LAS ger de anställda förutsätter i många delar att de anställda har en tillsvidareanställning. En tillsvidareanställning är även oftast en förutsättning för att arbetstagarna ska kunna förvekliga sina egna drömmar och mål. T.ex. är det i regel en förutsättning för att kunna få ett bostadslån att arbetstagaren har en tillsvidareanställning. Enligt förbundet behöver rätten till en tillsvidareanställning förstärkas. Personlig integritet i arbetslivet Dagens praxis från Arbetsdomstolen innebär att en arbetstagare i stor utsträckning är skyldig att underkasta sig olika former av kontrollåtgärder. Enligt Arbetsdomstolen ska en intresseavvägning göras mellan arbetsgivarens intresse av att utföra kontrollåtgärden och den enskildes personliga integritet. Detta är en svår bedömning som för den enskilde är näst intill omöjlig att avgöra. Om den enskilde väljer att vägra innebär nuvarande praxis att den anställde kan bli uppsagd om Arbetsdomstolen senare kommer fram till att arbetsgivaren hade rätt att genomföra kontrollåtgärden. Detta är enligt SEF en orimlig ordning som snarare för tankarna till en tid då arbetsgivaren var husbonde och arbetstagaren var tjänstejon. Rimlig boendestandard Arbetet inom kraftverksavtalet innebär att arbetstagarna är skyldiga att utföra arbete långt från hemmet. När sådant arbete utförs anser SEF att det är rimligt att arbetstagarna ska ha en boendestandard som överensstämmer med vad som gäller på SEF:s andra stora avtalsområde installationsavtalet. Enligt installationsavtalet har arbetstagarna rätt till en boendestandard som normalt erbjuds på hotell i enkelrum. Detta är i dagens samhälle ett rimligt krav. Arbetstagarna ska inte behöva bo i baracker eller källare medan direktörerna bor på lyxhotell. Varsel om stridsåtgärder Med anledning av ovanstående varslar SEF om följande stridsåtgärder. Stridsåtgärderna enligt nedan träder i kraft den 15 april 2010 kl Stridsåtgärderna omfattar övertidsblockad d.v.s. förbud mot allt arbete inom kraftverksavtalets område utanför enligt avtalet definierad ordinarie arbetstid av anställda på till EFA anslutna företag. 2. Blockaden innebär att stridsåtgärderna kvarstår även om annat företag övertar blockerat arbete. 3. Dessa arbetsuppgifter försättes samtidigt i blockad, vilket innebär att ingen får utföra arbetsuppgifter som omfattas av arbetsnedläggelsen. Om arbetsgivare inom kraftverksavtalets

5 Sidan 5 av 18 tillämpningsområde illojalt söker kringgå blockaden omfattar detta varsel blockad av allt arbete även inom ordinarie arbetstid på hela detta företags verksamhet. 4. Förbud mot nyanställning. 5. Förbud mot utökad inhyrning av arbetskraft. 6. Undantagna från varslade stridsåtgärder om övertidsblockad är skyddsarbete i enlighet med Huvudavtalet SAF LO. 7. Stridsåtgärderna gäller tills vidare till dess SEF och EFA träffar kollektivavtal eller varslet särskilt återkallas eller ändras. Stockholm Med vänliga hälsningar SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDET Thomas Sandgren förste vice förbundsordförande

6 Sidan 6 av 18 Pressmeddelande Avtalsförhandlingarna för energibranschen har strandat Efter drygt två månaders förhandlingar strandade Elektrikerförbundet (SEF) under onsdagen förhandlingarna om ett nytt kraftverksavtal med Energiföretagens Arbetsgivareförening (EFA). SEF kräver nära 50 procent mer i löneökningar och avvisar därmed den nivå som accepterats av LO-förbunden IF Metall, GS och Livs. SEF har sagt upp gällande avtal och har varslat om stridsåtgärder som träder ikraft den 15 april kl Enligt EFA bör förhandlingarna fortsätta med utgångspunkt i den norm som nu satts inom industrin. SEFs lönekrav är nära 50 procent högre än det avtal IF Metall tecknat med Teknikarbetsgivarna. Elektrikerförbundet kräver att lönerna skall höjas med 5,2 % under en två-årsperiod. Nattens avtal för LOförbunden GS och Livs innebär att normen från den utlandskonkurrerande industrin nu även accepterats i hemmamarknadsnäringar. EFA fick under onsdagen besked att SEF inte hade för avsikt att acceptera den sedan i natt ytterligare förstärkta normen i industrins avtal. SEF accepterar inte vare sig nivån eller lösningen på bemanningsfrågan. Bemanningsfrågan har under förhandlingarna i princip inte diskuterats eftersom man har avvaktat industrilösningen. Efter nattens avtal föreligger det ytterligare modeller för lösningar på bemanningsfrågan varför EFA anser att förhandlingarna ska fortsätta då denna fråga inte är färdigförhandlad. SEFs varsel innebär övertidsblockad, förbud mot nyanställning samt förbud mot utökad inhyrning av arbetskraft. EFA har fört diskussioner med Medlingsinstitutet och begärt att medlare utses. SEF har tidigare avböjt EFAs förslag om frivillig medling. Kontaktperson: Ulrika Egerlid Schotte, vd, direkttel , mobil Besöksadress: Regeringsgatan 60, Stockholm Postadress: Stockholm EFA är det medlemsförbund inom Svenskt Näringsliv, som organiserar alla typer av energiföretag. EFA har drygt 140 medlemsföretag med ca anställda, varav ca 1800 är medlemmar i Svenska Elektrikerförbundet

7 Sidan 7 av 18 EFA VAD HÄNDER VID KONFLIKT? I denna skrift beskrivs kortfattat de allmänna regler som gäller vid konflikt på EFAs område. Olovlig (vild) konflikt behandlas inte här. Dessutom gäller de anvisningar och förhållningsregler som angivits i EFAs särskilda konfliktcirkulär.

8 Sidan 8 av 18 Innehåll Allmänna regler Efter konflikten Kollektivavtal sid 3 Återgång sid 11 Avtalslöst tillstånd sid 3 Anställdas skulder sid 11 Stridsåtgärder sid 3 Konfliktersättning sid 11 Medbestämmande sid 4 Styrelserepresentation sid 4 Fackliga förtroendemän sid 4 Före konflikten Varsel sid 4 Information till invandrare sid 5 Personalplanering sid 5 Viktigt sid 5 Under konflikten Konfliktens omfattning sid 6 Skyddsarbete sid 6 Samhällsfarliga konflikter sid 7 Dispens sid 7 Tillträde till arbetsplatsen sid 8 Lön och andra förmåner sid 8 Utbildning sid 9 Uppsägning sid 9 Arbetsgivaravgifter sid 9 Arbetstagare som inte berörs sid 9 Arbetare sid 10 Tjänstemän sid 10 Företag som inte omfattas sid 11

9 Sidan 9 av 18 Vad händer vid konflikt? Allmänna regler Kollektivavtal Förhållandet mellan företaget och de anställda regleras normalt genom kollektivavtal. Kollektivavtalen tillämpas på både organiserade och icke organiserade arbetstagare. Arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren kan inte komma överens om villkor som avviker från kollektivavtalet, om inte avtalet tillåter sådana avvikelser. Avtalslöst tillstånd Om ett kollektivavtal upphör att gälla utan att omedelbart ersättas av ett nytt avtal ändras i princip inte anställningsvillkoren. Om det är ett tillfälligt avtalslöst tillstånd skall både företaget och arbetstagarna följa samma regler som förut. Det avtalslösa tillståndet kan också vara mer eller mindre permanent. Detta kan medföra att delar av eller hela avtalet inte skall tillämpas. Däremot kan såväl arbetsgivarparten som arbetstagarparten under avtalslöst tillstånd vidta stridsåtgärder. Lokal part får dock inte själv besluta om någon stridsåtgärd. Ett företag får således inte besluta om lockout utan godkännande av/från EFA. Stridsåtgärder Exempel på stridsåtgärder är strejk, blockad och lockout. En stridsåtgärd kan vara total eller partiell. Exempel på partiell stridsåtgärd är att arbetstagarna vägrar att utför övertidsarbete eller att göra tjänsteresor på icke ordinarie arbetstid. Strejk innebär att arbetstagarna lägger ned arbetet. Beslut om strejk eller annan stridsåtgärd av arbetstagare är inte bindande för andra arbetstagare än dem som tillhör den organisation som varslat om åtgärden. Med blockad avses i första hand att avstänga motparten från ekonomiska förbindelser av olika slag. Det finns olika slag av blockad. En arbetstagarorganisation kan tillgripa anställningsblockad. Det innebär att arbetstagare uppmanas att inte ta anställning på arbetsplatsen. En blockad kan även ta sig uttryck i att arbetstagarna vägrar att ta befattning med smittade varor från en arbetsgivare mot vilken stridsåtgärder har vidtagits. Med lockout menas att arbetsgivaren utestänger arbetstagare från arbetsplatsen. Lockout kan tillgripas som svar på strejk. En lockout kan omfatta även arbetstagare som inte strejkar. Ett medlemsföretag får inte varsla om lockout utan EFAs godkännande. Lockout beslutas som regel av EFA. Av beslutet skall framgå vilka arbetstagare lockouten skall avse samt den tidpunkt då lockouten skall vara fullständigt genomförd. I samband med varsel om lockout anger EFA noggrant vilka kategorier av arbetstagare som omfattas av lockouten. Medbestämmande

10 Sidan 10 av 18 Medbestämmandelagen gäller även under avtalslöst tillstånd. Arbetstagarparten har emellertid inte rätt till insyn i eller förhandling om sådana förhållanden hos arbetsgivaren som har betydelse för konflikten. Detta innebär exempelvis att arbetsgivaren inte är skyldig att förhandla eller informera om egna taktiska överväganden eller omedelbara förberedelser för en stridsåtgärd eller finansieringen av arbetsstriden. Beslut eller åtgärder som inte har betydelse för en konflikt måste arbetsgivaren förhandla eller informera om även vid konflikt. Om en arbetsgivare t ex vill lägga om driften är han fortfarande skyldig att förhandla om detta om inte åtgärden direkt syftar till att minska effekten av eller neutralisera stridsåtgärden. Om den lokala fackliga organisationen vid en förhandling har annan mening om en åtgärd, har arbetsgivaren rätt att själv besluta, i förekommande fall efter central förhandling. Man får räkna med att den lokala fackliga organisationen inte alltid vill förhandla under konflikt eller att den motsätter sig arbetsgivarens förslag. Arbetsgivaren kan, sedan han förvissat sig om att den fackliga organisationen inte önskar förhandla, fatta det beslut han önskar. Styrelserepresentation Arbetstagarrepresentanter i styrelsen har inte rätt att delta i behandling av frågor som rör uppsägning av kollektivavtal eller arbetskonflikter. I övriga frågor påverkas inte de anställdas rätt till styrelserepresentation. När sådana övriga frågor behandlas, behåller arbetstagarledamöterna således sin rätt till ersättning. Fackliga förtroendemän Vid avtalslöst tillstånd gäller förtroendemannalagen som vanligt. Om strejk eller lockout har varslats eller påbörjats är däremot arbetsgivaren inte längre skyldig att utge lön och andra anställningsförmåner vid ledighet för facklig verksamhet som har samband med konflikten En varslad eller vidtagen stridsåtgärd påverkar däremot i och för sig inte rätten att få ledigt enligt förtroendemannalagen. Vid en partiell stridsåtgärd, t ex övertidsblockad, är det däremot svårare att generellt ange vilka förpliktelser arbetsgivarna har. Hur arbetsgivarna skall handla kan bli beroende av stridsåtgärdens utformning. EFA kommer därför att vid varje enskild konflikt ange hur frågor om ersättning m m till förtroendemännen skall handläggas. Före konflikten Varsel Innan en stridsåtgärd vidtas eller utvidgas skall skriftligt varsel lämnas till motparten och Medlingsinstitutet minst sju arbetsdagar i förväg. Som arbetsdag räknas varje dag utom lördag, söndag, annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Tidsfristen skall räknas från samma tidpunkt på dagen som den då stridsåtgärden skall inledas. Uteblivet eller felaktigt varsel medför dock inte att stridsåtgärden i sig blir ogiltig. Brott mot varselbestämmelserna kan däremot medföra böter och skadestånd. Om en förlikningsman ingriper, kan det dröja väsentligt längre än sju dagar innan stridsåtgärden sätts i kraft. Om någon grupp anställda skulle inleda stridsåtgärder under varseltiden eller efter det att överenskommelse träffats om att tills vidare uppskjuta stridsåtgärden, skall företaget genast underrätta EFA.

11 Sidan 11 av 18 Under varseltiden råder inte konflikt. Arbetstagarna är således skyldiga att arbeta som vanligt. Eventuella dolda stridsåtgärder, t ex maskning eller sjukskrivning i onormal omfattning, bör därför uppmärksammas. Information till invandrare Invandrare, som inte behärskar svenska och som inte är vana vid svenska förhållanden, bör informeras särskilt om varsel och beslutade stridsåtgärder. Tänk på att dessa på grund av språksvårigheter kan ha begränsade möjligheter att ta del av information via massmedia. Det är därför angeläget att arbetsgivarna i sådana fall lämnar information genom tolk, genom annan tvåspråkig personal eller via skriftligt material på invandrarnas eget språk. Personalplanering Inför en hotande konflikt bör företaget så tidigt som möjligt göra upp planer för hur personal som inte är inblandad i konflikten skall sysselsättas. Vidare bör företaget med de lokala arbetstagarorganisationerna gå igenom de förändringar på arbetsplatsen, som konflikten kommer att medföra. Frågan om vilka arbetstagare som behövs för skyddsarbete bör helst klaras ut redan under fredstid (se vidare s 4). Företagen bör även se till att det finns en aktuell förteckning över alla anställdas privatadresser och telefonnummer. Viktigt Företaget bör så tidigt som möjligt vidta alla tänkbara åtgärder för att minska skadorna vid en eventuell öppen konflikt. Exempel på åtgärder som kan vidtas före konflikt är följande: Underrätta kunderna om den förestående konflikten och riskerna för leveransförseningar. Inventera inneliggande order. Klara ut hanteringen av dataprogram. Påskynda nära förestående leveranser och arbete med offerter. Lägg om möjligt om produktionen för att undvika skadestånd eller försämrat förhållande till kunderna. Klara ut om det finns behov av skyddsarbete och arbete av samhällsviktig karaktär (se sid 4). Undersök om någon arbetstagare omfattas av andra avtal (lokala avtal, hängavtal) än det uppsagda och om så är fallet - kontakta EFA. Se över pågående och planerade tjänsteresor. Ange vem som skall ansvara för informationsfrågorna Organisera i övrigt den interna konfliktberedskapen. Under konflikten

12 Sidan 12 av 18 Konfliktens omfattning Den organisation som beslutar om en stridsåtgärd bestämmer också vilken omfattning stridsåtgärden skall ha. Ibland förekommer dock olika uppfattningar om hur man skall behandla oorganiserade arbetstagare. Vid strejk eller annan stridsåtgärd som vidtas av de anställdas organisationer kommer EFA att informera företagen om vad som gäller beträffande anställda som inte är organiserade och övriga som inte omfattas av konflikt (inklusive den s k konfliktfria kretsen). Vid beslut om lockout kommer EFA att informera företagen om vilka kategorier av arbetstagare som omfattas av åtgärden. Från lockout undantas verksamhet som i sin helhet rör samhällsviktiga funktioner. Man kan också kräva att även arbetstagarnas organisationer tar sådan hänsyn. Särskilda konfliktanvisningar utfärdas som regel av den organisation som beslutat om en stridsåtgärd. Om enskilda fackföreningar eller arbetstagare skulle vidta stridsåtgärder som går utöver vad som sägs i varsel och anvisningar, skall företaget anmäla detta till EFA. Skyddsarbete Enligt praxis på svensk arbetsmarknad skall skyddsarbete utföras. Konfliktberörda arbetstagare är således skyldiga att vid behov utföra sådant arbete. Med skyddsarbete menas bl a arbete som måste fullgöras för att fara för människor eller skada på anläggningar skall kunna avvärjas. Skyddsarbete är i huvudavtalet mellan SAF och LO definierat på följande sätt: Till skyddsarbete hänföres dels sådant arbete, som vid ett konfliktutbrott erfordras för att driften ska kunna avslutas på ett tekniskt försvarligt sätt, dels sådant arbete, som erfordras för avvärjande av fara för människor eller för skada å byggnader eller andra anläggningar, fartyg, maskiner eller husdjur eller för skada å sådant varulager, vilket ej under konflikten tages i anspråk för uppehållande av företagets drift eller för avyttring i vidare mån än som erfordras för förekommande av förskämning eller förstöring som varorna på grund av sin beskaffenhet är underkastade. Lika med skyddsarbete anses arbete, som någon är pliktig att utför på grund av särskild föreskrift i lag eller författning så ock arbete vars eftersättande kan medföra ansvar för tjänstefel. Uttrycket fara för människor eller för skada å byggnader avser inte endast fara eller skada inom det egna företaget, utan även fara eller skada på annat håll. Detta har praktisk betydelse för serviceföretag inom exempelvis verkstadsindustrin, elektriska installationsfacket, rörfacket, transportfacket och vaktbolagen. EFA har en särskild överenskommelse om skyddsarbete. Denne återfinns som bilaga i denna broschyr. Även enskilda företag kan ha överenskommelser om skyddsarbete. Dessa överenskommelser bör fortlöpande ses över för att förebygga att tvister uppstår om vad som är skyddsarbete. När det skall avgöras vad som är skyddsarbete vid det egna företaget, måste man alltid utgå från dels definitionen ovan, dels den särskilda överenskommelsen som gäller för branschen eller det enskilda företaget. Om de anställda vägrar utföra skyddsarbete, skall företaget genast meddela detta till EFA. Om vägran även medför risker för allmänheten eller annans egendom bör företaget ta kontakt med ansvarig myndighet, som då kan besluta om förebyggande åtgärder. En arbetsgivare som önskar få visst arbete betraktat som skyddsarbete skall i första hand åberopa överenskommelse om skyddsarbete, om sådan finns. Om det är uppenbart att arbetet är att anse

13 Sidan 13 av 18 som skyddsarbete har arbetsgivaren rätt att kräva att arbetet utförs. Företaget skall således inte söka dispens för skyddsarbete. Vid oklarhet eller tvist vid företaget om vad som är skyddsarbete skall företaget vända sig till EFA. Samhällsviktiga funktioner I huvudavtalet mellan Svenskt Näringsliv och LO finns även bestämmelser om skydd för samhällsviktiga funktioner. Där sägs att dessa organisationer skyndsamt skall pröva varje konfliktsituation där allmänna intressen måste skyddas. På tjänstemannaområdet har en partsgemensam arbetsgrupp uttalat att parterna skall undvika konfliktåtgärder som kan störa samhällsviktiga funktioner. Innebörden av begreppet samhällsviktiga funktioner förändras ständigt till följd av utvecklingen, inte minst på det tekniska området. Klart är emellertid att sjukvård och elkraftförsörjning hör hit, liksom den allmänna ordningen. Som regel brukar parterna undanta samhäll viktiga funktioner från konflikt. Vad som är ett samhällsviktigt intresse avgörs av de centrala parterna. Företagen får alltså inte på egen hand eller i samråd med lokal facklig organisation göra undantag för samhällsviktig verksamhet. I sådana fall skall företagen kontakta EFA. Dispens Dispens från stridsåtgärd kan endast beviljas av den part som beslutat om åtgärden. När det gäller lockout är det således EFA som ger dispens. När arbetsgivar- och arbetstagarsidan har varslat om stridsåtgärder som rör samma verksamhet måste dispens sökas hos båda parter. Vid en konflikt kommer parterna sannolikt att vara återhållsamma med dispenser. Vad som kan tänkas komma ifråga är egentligen endast dispens för synnerligen viktiga funktioner som inte på annat sätt undantagits från konflikten. En dispensansökan skall innehålla följande uppgifter 1 Företagets namn, delägarnummer, adress och telefonnummer (ange även kontaktpersonen och på vilka telefonnummer denne kan nås). 2 Arbetsplatsens benämning enligt senaste delägaruppgift. 3 För vilket arbete företaget begär dispens (art och ändamål). 4 Erforderlig tid för arbetet. 5 Erforderligt antal arbetstagare samt totala antalet arbetstagare vid arbetsplatsen. 6 Avtalsområde. 7 Omständigheter som motiverar dispens. 8 Eventuellt underlag från myndighet eller kunder, vilka styrker ansökan. En förutsättning för att dispensansökan skall behandlas snabbt är att den är fullständig. Syftet med en stridsåtgärd är att den skall vara kännbar och påverka motparten. Företaget skall därför endast i rena undantagsfall ansöka om dispens. Samråd alltid med EFA innan ni söker dispens. Om arbetsgivarsidan beslutat om stridsåtgärden skall dispens sökas hos EFA.

14 Sidan 14 av 18 Vid stridsåtgärd som vidtagits av en arbetstagarorganisation bestämmer denna hur dispens skall sökas. Även i samband med sådan dispensansökan skall företag samråda med EFA. Tillträde till arbetsplatsen Anställda som deltar i strejk eller omfattas av lockout skall inte ha tillträde till arbetsplatsen eller företaget. I vissa fall kan det vara lämpligt att tydligt markera företagets gränser. Om ett företag till fackförening upplåtit lokal inom företagets område har företaget rätt att stänga lokalen vid lockout eller strejk. Om skyddsarbete eller arbete på grund av dispens pågår kan det dock vara lämpligt att lokalen hålls tillgänglig för förtroendemännen, t ex klubbordföranden och huvudskyddsombudet. Arbetstagarparten får avlägsna egna handlingar och dylikt som behövs för den fackliga verksamheten under konflikten. Anställda som omfattas av konflikt bör vid arbetstidens slut sista dagen före konflikten lämna tillbaka nycklar, ritningar och andra handlingar samt verktyg och annan materiel som hör till tjänsten. Av praktiska skäl kan det vara lämpligt att endast nycklar till ytterport återlämnas. Det kan vara lämpligt att låta de anställda behålla sina passerkort, då dessa oftast behövs vid konfliktens slut. De som skall ha tillträde till företaget under konflikten kan få särskilda passerkort. Lön och andra förmåner Det är inte tillåtet att som stridsåtgärd innehålla intjänad lön. Sådan lön skall om möjligt betalas ut även under konflikt. I övrigt skall naturligtvis lön inte utges för tid då strejk eller lockout pågår. Skyddsarbete betalas enligt det kollektivavtal som gällde före konflikten. Naturaförmåner, som hyresbidrag, fri el och bränsle, bil o dyl, skall inte utges under konflikten. Anställda som berörs av strejk eller lockout får själva svara för sådana utgifter, som annars skulle ha betalats av företaget. I vissa fall kan dessa kostnader av praktiska skäl regleras först efter konfliktens slut. Det kan då bli aktuellt med kvittning. Arbetstagare med tjänstebil eller s k leasingbil skall återställa bilen till arbetsgivaren innan en konflikt bryter ut. Om detta av något skäl inte kan ske, skall denne förbjudas att använda bilen under konflikten eller, om denne använt den, betala kostnaden för den tid konflikten pågått. Anställda som berörs av konflikt har, med vissa undantag rätt att bo kvar i tjänstebostad under tre månader från konfliktens början. Den anställde är dock skyldig att betala hyra för den tid arbetsinställelsen varar. Om den anställde vid konfliktutbrottet påbörjat sin semester och fått ut semesterlön krävs inga åtgärder från företagets sida. Vid en konflikt kommer EFA att lämna anvisningar om hur företaget skall handla i semesterfrågor. Frånvaro på grund av strejk eller lockout är inte semesterlönegrundande. Intressekontor skall upphöra med verksamheten avseende anställda som berörs av konflikten. Företag som gör avdrag för fackföreningsavgift skall upphöra med dettta, om så anges av EFA. EFA kan dessutom komma att besluta om andra inskränkningar i lön och förmåner Detta meddelas i så fall.

15 Sidan 15 av 18 Utbildning Detta avsnitt berör såväl anställda som elever. Elever i gymnasieskola får ofta sin praktiska utbildning i företag. En konflikt kan medföra att sådan utbildning inte längre kan bedrivas. Arbetsgivarna skall i sådana fall meddela såväl skolan som eleverna om detta. Yrkesutbildningen vid företagens yrkesskolor (företagsskolor) kan fortsätta, om företaget finner det lämpligt. Lärlingsutbildning skall avbrytas om inte annat föreskrivs i avtal mellan parterna. Praktikanter omfattas av en konflikt på samma sätt som övriga anställda i företaget. Utbildning som ges för att undvika uppsägning skall upphöra liksom arbetsmarknadsutbildning i företaget. Beträffande annan utbildning som påbörjats före konflikten bör företaget ta kontakt med EFA. Anställda, som med stöd av lag, bedriver studier på betald arbetstid får inte ersättning under strejk eller lockout om de omfattas av stridsåtgärderna. I många fall kan det, inte minst av ekonomiska skäl, vara motiverat att fullfölja en pågående utbildning eller påbörja en tidigare planerad utbildning trots att konflikt pågår. Löneutfyllnad till anställda som deltar i bristyrkesutbildning bör i princip inte betalas ut. Uppsägning En uppsägning som gjorts före varsel om stridsåtgärd påverkas inte, utan anställningen upphör i och med att uppsägningstiden går ut. Konfliktdagar räknas in i uppsägningstiden, men för dessa betalas självfallet inte lön. Strejk eller lockout innebär inte att anställningen upphör. Om en arbetsgivare vill säga upp en anställd under konflikt måste detta därför ske genom individuell uppsägning i vanlig ordning. Arbetsgivaren bör, sedan varsel om konflikt meddelats, inte säga upp någon anställd som omfattas av konflikten utan att först ha rådgjort med EFA. Arbetsgivaravgifter Företagen måste betala avgifter för avtalsförsäkringarna även under en konflikt, om annat inte meddelats av Svenskt Näringsliv eller EFA. Även arbetsgivaravgifter enligt lag måste redovisas och betalas av företagen, oberoende av om konflikt pågår. Möjlighet finns dock att få anstånd. Arbetstagare som inte berörs av konflikt Det är angeläget att anställda som inte berörs av en konflikt snabbt får information om t ex möjligheterna att fortsätta driften. Arbetare Arbetare som inte berörs av konflikt är skyldiga att utföra sitt vanliga arbete och acceptera förflyttning enligt samma regler som gäller under normala förhållanden Om ni är osäker om arbetsskyldigheten bör ni ta kontakt med EFA. Om ett företag på grund av stridsåtgärder (t ex blockad mot övertidsarbete) vid företaget måste inskränka eller inställa driften, är det inte möjligt att permittera arbetare. Arbetsgivare kan normalt inte säga upp en arbetare på grund av konflikt. Om en arbetsgivare anser sig behöva säga upp någon arbetare i samband med konflikt skall han ta kontakt med EFA.

16 Sidan 16 av 18 Arbetsgivaren bör även rådgöra med EFA när det är aktuellt att lägga ut semester för icke konfliktberörda arbetare. Arbetare som utför sitt vanliga arbete har rätt till lön och andra anställningsförmåner som om konflikt inte pågått. Om en anställd, som inte omfattas av en konflikt, på grund av konflikten försummar arbetstid, t ex genom för sen ankomst, är han inte berättigad till lön för denna tid. Tjänstemän Tjänstemän, som inte berörs av konflikt, har samma skyldighet att utföra sitt vanliga arbete och att acceptera förflyttning som när konflikt inte föreligger. Om ni är tveksam beträffande arbetsskyldigheten bör ni ta kontakt med EFA. Vid konflikt inom arbetarområdet är tjänstemännen skyldiga att på vanligt sätt utföra de uppgifter som är förenade med tjänsten utföra sådant arbete som i övrigt faller inom tjänstemännens arbetsområde vid företaget utföra arbete, som möjliggör eller underlättar att driften återupptas vid konfliktens slut utföra underhållsarbeten och reparationer av maskiner, verktyg och andra anordningar för företagets eget bruk. Dessa arbetsuppgifter skall i första hand anförtros tjänstemän som normalt är knutna till underhålls- och reparationsarbeten eller arbetsledning inom berörd verksamhet. Om anställda normalt lossar gods för företagets eget bruk och godsleveranser inte kunnat avbeställas vid varsel om arbetskonflikt, åligger det tjänstemännen att på arbetsgivarens begäran delta i sådant arbete. Tjänstemännen är vidare skyldiga att vid behov delta i skyddsarbete (begreppet skyddsarbete förklaras på sid 4 ). Tjänstemän kan inte permitteras. Arbetsgivaren kan normalt inte heller säga upp en tjänsteman på grund av konflikt. Om arbetsbrist uppstått på grund av en konflikt på arbetarområdet, kan tjänstemannen sägas upp endast om sannolika skäl talar för att ändrade förhållanden kommer att göra det omöjligt att sysselsätta tjänstemannen när konflikten upphört. Om ni anser det nödvändigt att säga upp någon tjänsteman i samband med konflikt skall ni ta kontakt med EFA. Ni bör också rådgöra med EFA om det är aktuellt att lägga ut semester för icke konfliktberörda tjänstemän. Tjänstemän som inte deltar i konflikt har rätt till lön och andra anställningsförmåner under konflikten. Om en anställd som inte omfattas av en konflikt, på grund av konflikten försummar arbetstid, t ex genom för sen ankomst, är han inte berättigad till lön för denna tid. Företag som inte omfattas av konflikten Företag, som står utanför strejk eller lockout, får inte direkt eller indirekt ge arbete eller på annat sätt ge stöd åt arbetstagare som omfattas av stridsåtgärden. En arbetstagare får anställas eller anlitas endast om det är klarlagt att han vid stridsåtgärdens början inte var anställd i ett företag som omfattas av stridsåtgärden. Arbetare som permitterats på grund av konflikt kan dock anställas tillfälligt, om arbetsgivaren tillåter det. Företag, som inte berörs av en konflikt men som helt eller delvis tillhör Svenskt Näringsliv, är skyldiga att visa solidaritet med konfliktdrabbade företag. Svenskt Näringsliv eller EFA utfärdar närmare föreskrifter om vad detta innebär.

17 Sidan 17 av 18 Efter konflikten Återgång till arbetet Ett avtal efter en arbetskonflikt innehåller normalt även regler för hur konflikten skall avvecklas. I princip skall samtliga anställda återgå till sina arbeten när konflikten är slut. Det kan dock förekomma att någon arbetstagare tagit annan anställning under konflikten, eller att det inte är möjligt att omedelbart återuppta driften i full skala. EFA kommer att informera om hur sådana frågor skall lösas. Anställdas skulder till arbetsgivaren Skulder som anställda ådragit sig gentemot arbetsgivaren under en konflikt, exempelvis för hyra av tjänstebostad skall regleras i efterhand. Arbetsgivaren har därvid rätt att kvitta mot lönefordran eller annat tillgodohavande i den mån detta är möjligt enligt lagen om arbetsgivarens kvittningsrätt. Konfliktersättning Medlemsföretag har under vissa förutsättningar rätt till ersättning om de drabbas av en konflikt. I 27 i Svenskt Näringslivs stadgar sägs att medlemsföretag som drabbas av strejk minst tre månader efter det att företaget erhållit inträde i Svenskt Näringsliv är berättigad till ersättning vid konflikt. Vid lockout som godkänts av Svenskt Näringsliv ges sådan ersättning även om stridsåtgärden uppkommit tidigare än tre månader efter det att företaget erhållit inträde i Svenskt Näringsliv. Ett villkor för ersättning är dock att företaget betalat sina avgifter i rätt tid. För varje arbetsdag som konflikt pågår är ersättningen enligt 27 i stadgarna i princip 0,06 procent av den lönesumma som företaget utbetalat under föregående kalenderår. Av 27 framgår närmare hur ersättningen skall beräknas. Svenskt Näringslivs styrelse kan i särskilda fall bevilja ersättning efter andra grunder, för annan tid eller annat belopp än vad som följer av huvudregeln. Vid konflikt kommer delägarna att informeras om vilka regler som gäller.

18 Sidan 18 av 18 Bi1aga till 1980 års kraftverksuppgörelse ÖVERENSKOMMELSE mellan Elektriska Arbetsgivareföreningen och Svenska Elektrikerförbundet om innebörden av skyddsarbetsbegreppet på kraftverksområdet samt om undantag från stridsåtgärder Skyddsarbete I anslutning till huvudavtalet mellan SAF och LO kap IV 9 är parterna beträffande begreppet skyddsarbete på kraftverksområdet överens om att till skydsarbete hänföra dels arbete som fordras för avvärjande av skada på anläggning där skadan medför fara för liv eller egendom, exempelvis nedfallen eller nedhängande fri1edningskador på dammar där risk för dammgenombrott föreligger eller fel på länspump i en kraftstation där risk för skador på stationens utrustning föreligger. dels arbete som fordras för att nivå- och tappningsbestämmelser i vattendomar ska kunna hållas liksom arbete som är erforderligt för att upprätthålla kärnkraftsäkerheten. Undantag från stridsåtgärder Parterna är överens om att vid störningar på eldistributionsanläggning under pågående konflikt sådana arbetsuppgifter får utföras som syftar till upprätthållande av elförsörjningen för enskilda abonnenter. Härvid avser parterna att avhjälpande av fel tillfälligt kan ske genom förenklade åtgärder för definitiv reparation senare. Stockholm den l7 juni 1980 ELEKTRISKA ARBETSGIVAREFÖRENINGEN SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDET

Vi har från Svenska Elektrikerförbundet i dag mottagit ett varsel om utökade stridsåtgärder.

Vi har från Svenska Elektrikerförbundet i dag mottagit ett varsel om utökade stridsåtgärder. Sidan 1 av 5 Nr 12/10 Stockholm 2010-04-06 KONFLIKTCIRKULÄR Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Elektrikerförbundet utökar konflikten Vi har från Svenska Elektrikerförbundet i dag

Läs mer

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta.

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta. Om konflikten inträffar 2016 Allt en måleriföretagare behöver veta. Moderna avtal! 3 Moderna avtal! Kollektivavtalet är det dokument som reglerar det formella förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

KONFLIKT. SE vidare i särskilt PM

KONFLIKT. SE vidare i särskilt PM KONFLIKT. 1. ALLMÄNT Det traditionella synsättet i Sverige är sedan länge att löner och allmänna anställningsvillkor ska bestämmas gemensamt av arbetsmarknadens parter och inte av staten (eller fria marknadskrafter).

Läs mer

Varsel om konflikt på Transportavtalet

Varsel om konflikt på Transportavtalet BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND BUSSARBETSGIVARNA MOTORBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND PETROLEUMBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SJÖFARTENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SVENSKA FLYGBRANSCHEN SVERIGES HAMNAR TRANSPORTINDUSTRIFÖRBUNDET

Läs mer

BA varslar om lockout

BA varslar om lockout BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND BUSSARBETSGIVARNA MOTORBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND PETROLEUMBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SJÖFARTENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SVENSKA FLYGBRANSCHEN SVERIGES HAMNAR TRANSPORTINDUSTRIFÖRBUNDET

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE ----------------------- Avtalet om allmänna anställningsvillkor prolongeras med följande ändringar:

ÖVERENSKOMMELSE ----------------------- Avtalet om allmänna anställningsvillkor prolongeras med följande ändringar: ÖVERENSKOMMELSE EnergiFöretagens Arbetsgivareförening (EFA) och Unionen, Sveriges Ingenjörer, Ledarna och SEKO har idag träffat nedanstående avtal att gälla vid samtliga EFAs medlemsföretag för tiden 1

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 203-05-0 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen har kompletterats med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet I lydelse fr.o.m. 2010-04-15 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Inledande bestämmelser... 3 Föreningsrätt... 4 Förhandlingsrätt...

Läs mer

Varsel om stridsåtgärder

Varsel om stridsåtgärder Sida 1 av 5 Måleriföretagen i Sverige Box 16286 103 25 Stockholm Kopia Medlingsinstitutet Box 1236 111 82 Stockholm Datum 2017-05-11 Varsel om stridsåtgärder Måleriföretagen saknar verklighetsförankring!

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Redogörelsetext. Allmänna bestämmelser Inledning

Redogörelsetext. Allmänna bestämmelser Inledning 2016-09-07 Redogörelsetext Allmänna bestämmelser 1 Inledning Centrala parter uttrycker i bestämmelsen vikten av att arbetsgivaren verkar för att redan anställda arbetstagare i högre utsträckning ska arbeta

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Stockholm 9 maj Konfliktmeddelande Nr 4 / MEE

Stockholm 9 maj Konfliktmeddelande Nr 4 / MEE Stockholm 9 maj 2017 Nr Sign 2016-5832 MEE Konfliktmeddelande Nr 4 /2017 Seko har i avtalsförhandlingarna på Telekomområdet lämnat flera förslag för åstadkomma en låglönesatsning för förbundets sämst avlönade

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

Mall & Guide inför Semesterberäkning

Mall & Guide inför Semesterberäkning Mall & Guide inför Semesterberäkning Semesterlagen gäller för alla anställda Semesterlagen gäller alla arbetstagare, även medlemmar av arbetsgivarens familj. 25 dagars semester Varje anställd har rätt

Läs mer

Konflikthandbok. En handledning för Pappers ombudsmän och förtroendevalda vid arbetsmarknadskonflikt

Konflikthandbok. En handledning för Pappers ombudsmän och förtroendevalda vid arbetsmarknadskonflikt 1 Konflikthandbok En handledning för Pappers ombudsmän och förtroendevalda vid arbetsmarknadskonflikt 2 INNEHÅLL Från konflikt till uppgörelse 3 Konfliktorganisation 9 Strejkvaktslista 12 Dispensgivning

Läs mer

Avtalsextra 7 juni 2017

Avtalsextra 7 juni 2017 Avtalsextra 7 juni 2017 Nytt kollektivavtal med Unionen Allmänt Visita och Unionen har träffat ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2017 31 maj 2020. Avtalets värde är 6,5 % under avtalsperioden

Läs mer

Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt bilagor

Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt bilagor 2016-05-04 Redogörelsetext för ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) samt bilagor Ändringarna i Allmänna bestämmelser (AB) gäller med Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) från och med 2016-05-01.

Läs mer

Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden

Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden 6 F förbunden träffar överenskommelse om gemensamt uppträdande kring avtalskrav i avtalsförhandlingarna i 2016 års avtalsrörelse enligt

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2013-05-01

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2013-05-01 201-05-01 1(7) SEMESTERLEDIGHET Semesterlagen gäller för alla arbetstagare. Genom lagen garanteras arbetstagaren semesterförmåner i sin anställning. De flesta bestämmelserna är tvingande till arbetstagarnas

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 204-07-24 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.

Läs mer

Yrkanden. Avtalsförhandlingarna Seko Arbetsgivarverket

Yrkanden. Avtalsförhandlingarna Seko Arbetsgivarverket Yrkanden Avtalsförhandlingarna 2016 Seko Arbetsgivarverket Seko- Service och kommunikationsfackets avtalskrav för det statliga avtalsområdet fr.o.m. 1 oktober 2016 Bakgrund En grundförutsättning för en

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare; SFS 2017:320 Utkom från trycket den 9 maj 2017 utfärdad den 27 april 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning

Läs mer

Nya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd

Nya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd Sidan 1 av 6 Nr 19/15 Stockholm 2015-10-29 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Nya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd Svenskt Näringsliv och Förhandlings-

Läs mer

Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4

Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Hemställan APM-Terminals Gothenburg AB Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Vi, av Medlingsinstitutet utsedda medlare, i konflikten mellan Hamnarbetarförbundets avdelning 4(Hamn 4an) och APM-Terminals

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Nr 10 Augusti 2011. Detta cirkulär ersätter cirkulär nr 9 från juni 2011. Cirkulär nr 9 innehåller felaktigheter och ska makuleras!

Nr 10 Augusti 2011. Detta cirkulär ersätter cirkulär nr 9 från juni 2011. Cirkulär nr 9 innehåller felaktigheter och ska makuleras! Arbetsgivarfrågor Nr 10 Augusti 2011 Detta cirkulär ersätter cirkulär nr 9 från juni 2011. Cirkulär nr 9 innehåller felaktigheter och ska makuleras! Ändrade regler om övertid och skyddskommitté m.m. Från

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Nytt avtal på 22 månader med Livs Vi har träffat nytt avtal med Svenska Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) för tiden 1 april 2010 31 januari 2012. Livsmedelsavtalet omfattar

Läs mer

Lönebilaga för hästskötare, ridlärare och övrig ridskolepersonal

Lönebilaga för hästskötare, ridlärare och övrig ridskolepersonal Bilaga 1 Lönebilaga för hästskötare, ridlärare och övrig ridskolepersonal För tiden 2010-04-01 2012-04-30 gäller nedanstående minimilöner per månad: a) fyllt 16 år 13.745 14.161 b) fyllt 17 år 14.890 15.306

Läs mer

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981.

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringens proposition 1981/82: 71 Prop. 1981/82: 71 om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag

Läs mer

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo Green Cargo Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo 2 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 2 VISSA DEFINITIONER... 3 3 ANMÄLAN AV FACKLIG FÖRTROENDEMAN... 3 4 BEGREPPEN FACKLIG

Läs mer

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare 2014-12-17 Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare. Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Inledande bestämmelser 1 Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Som arbetstagare anses i lagen även den som utför

Läs mer

ARBETSGIVARNYTT. Avdelningen för arbetsgivarpolitik. Planering av semesterledighet för arbetstagare anställda på Allmänna bestämmelser

ARBETSGIVARNYTT. Avdelningen för arbetsgivarpolitik. Planering av semesterledighet för arbetstagare anställda på Allmänna bestämmelser 1 2016-03-11 Nr 6/16 ARBETSGIVARNYTT Avdelningen för arbetsgivarpolitik Planering av semesterledighet för arbetstagare anställda på Allmänna bestämmelser Enligt Allmänna bestämmelser (AB) 27 mom. 2 är

Läs mer

Svensk författningssamling (SFS)

Svensk författningssamling (SFS) Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan

GWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni 2010 ARBETSRÄTT Sommaren är här och många är på väg till välförtjänt ledighet.

Läs mer

Inledning. Stockholm 2014 05 15. Valle Karlsson avtalssekreterare Seko

Inledning. Stockholm 2014 05 15. Valle Karlsson avtalssekreterare Seko Konflikthandbok Inledning Den svenska arbetsmarknaden är en förhållandevis lugn arbetsmarknad, där arbetsmarknadskonflikter relativt sällan förekommer. Det beror bland annat på att parterna på den svenska

Läs mer

Avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa och förrättning utomlands

Avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa och förrättning utomlands Avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa och förrättning utomlands Centrala avtal 2005:5 2005-05 - 05 Innehåll 1 Innehåll Förord 3 Avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa och förrättning utomlands 5 Tillämpningsområde

Läs mer

I bilaga 1 framgår övrig information gällande lönerevisionen och i bilaga 2 framgår förhandlingsordningen.

I bilaga 1 framgår övrig information gällande lönerevisionen och i bilaga 2 framgår förhandlingsordningen. Vårdföretagarna och Svenska Kommunalarbetareförbundet träffade den 23 april 2012 överenskommelse om nytt kollektivavtal gällande personliga assistenter. Förhandlingarna har bedrivits under det att Svenska

Läs mer

KHA 94 Kommunalt Huvudavtal

KHA 94 Kommunalt Huvudavtal KHA 94 Kommunalt Huvudavtal I lydelse fr.o.m. 1999-12-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Kap I Förhandling om upprättande av kollektivavtal... 3 Kap II Primär förhandling

Läs mer

Holger Eriksson, Irene Svensson, Bo Ragnar

Holger Eriksson, Irene Svensson, Bo Ragnar ÖVERENSKOMMELSE Ärende: Parter: Tid och plats: Närvarande för KFO: för PTK: Antagande av omställningsavtal Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) Privattjänstemannakartellen (PTK) 7 december 1998,

Läs mer

RUTIN FÖR BISYSSLA INOM KARLSBORGS KOMMUN. Denna rutin reglerar hur bisyssla ska hanteras inom Karlsborgs kommun.

RUTIN FÖR BISYSSLA INOM KARLSBORGS KOMMUN. Denna rutin reglerar hur bisyssla ska hanteras inom Karlsborgs kommun. 2014-11-04 1(7) RUTIN FÖR BISYSSLA INOM KARLSBORGS KOMMUN 1 Bisyssla Denna rutin reglerar hur bisyssla ska hanteras inom Karlsborgs kommun. 1.1 Vad är bisyssla? Bisyssla är ett uppdrag som en person fullgör

Läs mer

2002-01-08. Till CFs förtroendemän inom massa- och pappersindustrin. Pension, pengar eller tid! -information och anvisningar om arbetstidskonton

2002-01-08. Till CFs förtroendemän inom massa- och pappersindustrin. Pension, pengar eller tid! -information och anvisningar om arbetstidskonton 2002-01-08 Till CFs förtroendemän inom massa- och pappersindustrin Pension, pengar eller tid! -information och anvisningar om arbetstidskonton Bakgrund Arbetstidsförkortning och formerna för denna var

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

UTBILDAR. Företaget och facket. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

UTBILDAR. Företaget och facket. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Klicka här Välkommen! för att ändra format Företaget och facket på Program Presentation Inledning Medbestämmandelagen (MBL) Facklig förtroendeman (FML) på Den svenska modellen på Förhandlingsmotparter

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning; SFS 1999:133 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln Bilaga 6 Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln 1 Avtalets omfattning 1.1 Tillämpningsområde Detta avtal gäller tjänstemän som omfattas av avtalet för tjänstemän inom detaljhandeln.

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

Box 1105, 111 81 Stockholm Besöksadress Barnhusgatan 6 Telefon 08-791 41 00 Fax 08-21 89 53 www.seko.se seko@seko.se. Konflikthandbok.

Box 1105, 111 81 Stockholm Besöksadress Barnhusgatan 6 Telefon 08-791 41 00 Fax 08-21 89 53 www.seko.se seko@seko.se. Konflikthandbok. Box 1105, 111 81 Stockholm Besöksadress Barnhusgatan 6 Telefon 08-791 41 00 Fax 08-21 89 53 www.seko.se seko@seko.se Konflikthandbok november 2006 Allmänt om strejk och lockout För den som berörs av beslut

Läs mer

Varsel om utökade stridsåtgärder

Varsel om utökade stridsåtgärder Elektriska Installatörsorganisationen EIO Postadress: Box 17537, 118 91 Stockholm För kännedom: Medlingsinstitutet Varsel om utökade stridsåtgärder Arbetsgivarna vägrar diskutera förbundets krav Förbundet

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 18 januari 1969

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 18 januari 1969 FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 18 januari 1969 Parter Ärende Lokal Närvarande för arbetsgivareparten för tjänstemannaparten Svenska Arbetsgivareföreningen och Svenska Industritjänstemannaförbundet Rekommendationer

Läs mer

FÖRHANDLINGS- ORDNING

FÖRHANDLINGS- ORDNING FÖRHANDLINGS- ORDNING Huvudavtalet, som träffades 1957 mellan SAF och PTK och som sen antagits av Sif och respektive arbetsgivarförbund, upphörde, efter uppsägning, att gälla 1976. Dock är parterna överens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder; SFS 1999:132 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Dina rättigheter på jobbet

Dina rättigheter på jobbet Dina rättigheter på jobbet Du har rättigheter! Du har rättigheter på ditt jobb. I denna folder får du reda på de viktigaste rättigheterna som finns med i arbetsrättslagstiftningen. Kräv dina rättigheter!

Läs mer

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) 1 of 5 21/09/2010 14:30 SFS 1987:1262 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1987-12-17 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:857 Arbetsrättslig

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

AVTAL OM KOPPLAD TRANSIT

AVTAL OM KOPPLAD TRANSIT Avtalsnummer: AVTAL OM KOPPLAD TRANSIT mellan TeliaSonera Network Sales AB och OPERATÖREN AB 1 TeliaSonera Network Sales AB, org.nr 556458-0040, 123 86 Farsta, nedan Network Sales, och OPERATÖREN AB, org.nr,,

Läs mer

Nya regler om ledighet för anställning inom Försvarsmakten

Nya regler om ledighet för anställning inom Försvarsmakten Sidan 1 av 5 Nr 16/12 Stockholm 2012-06-14 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Nya regler om ledighet för anställning inom Försvarsmakten Den 1 juli 2012 träder en ny lag, lagen (2012:332)

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer

KONFLIKTHANDBOK April 2016

KONFLIKTHANDBOK April 2016 1 (10) 2 (10) KONFLIKTHANDBOK för Sveriges Ingenjörers akademikerförening INNEHÅLL 1 Allmänt... 3 1.1 Konfliktsamarbete mellan Sveriges Ingenjörer och Unionen... 3 1.2 Övriga akademikerförbund... 3 1.3

Läs mer

Information till hängavtalsbundna företag på plåt- och ventilationsavtalet Avtalsperiod och löneperiod

Information till hängavtalsbundna företag på plåt- och ventilationsavtalet Avtalsperiod och löneperiod Information till hängavtalsbundna företag på plåt- och ventilationsavtalet Avtalsperiod och löneperiod Avtalsperioden är på 3 år, fr o m 1 maj t o m 30 april 2020 Avtalsperiod 1: 2017-05-01-2018-04-30

Läs mer

Överenskommelse om premielön

Överenskommelse om premielön Från och med den 1 januari år 2008 träder Unionen in, och ersätter Sif, som facklig part i detta avtal. Avtalskod 08.03 SKOGS- OCH LANTARBETSGIVAREFÖRBUNDET JORDBRUK OCH TRÄDGÅRD Överenskommelse om premielön

Läs mer

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden En lön att leva av Utvecklingen för svensk besöksnäring har under de senaste tio åren varit

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2014-01-19

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2014-01-19 1() FÖRÄLDRALEDIGHET Vem har rätt till föräldrapenning De arbetstagare som är föräldrar är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran stadigvarande

Läs mer

Redogörelse för överenskommelse om Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL) m.m.

Redogörelse för överenskommelse om Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL) m.m. Redogörelse för överenskommelse om Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension (AKAP-KL) m.m. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Arbetsgivarförbundet Pacta har den 19 juni 2013 träffat överenskommelse

Läs mer

Information om din anställning med anledning av konkurs

Information om din anställning med anledning av konkurs Information om din anställning med anledning av konkurs Här följer en kort sammanställning med information om de vanligaste löne- och anställningsfrågorna som kan uppkomma i samband med en konkurs. Experts

Läs mer

Avtal 2016 rörelsen är igång

Avtal 2016 rörelsen är igång Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8

Läs mer

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV IF-METALLS SK KRISAVTAL KRISAVTALET Krisavtalet slöts den 2 mars 2009

Läs mer

(2) Socialnämnden ("Licenstagaren ) Adress: Telefax: Kontaktperson: E-postadress: LICENSAVTAL

(2) Socialnämnden (Licenstagaren ) Adress: Telefax: Kontaktperson: E-postadress: LICENSAVTAL Mellan (1) Socialstyrelsen, 106 30 Stockholm ("Socialstyrelsen") Telefax: 075-247 31 62 Kontaktperson: Katarina Munier E-postadress:katarina.munier@socialstyrelsen.se (2) Socialnämnden ("Licenstagaren

Läs mer

AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT

AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT mellan TeliaSonera Network Sales AB och OPERATÖREN AB 1 TeliaSonera Network Sales AB, org.nr 556458-0040, 123 86 Farsta, nedan Network Sales, och OPERATÖREN AB, org.nr,,

Läs mer

INTERNATIONELLA HANDBOLLFÖRBUNDETS REGLEMENTE FÖR BYTE AV NATIONSFÖRBUND 2013-05-30

INTERNATIONELLA HANDBOLLFÖRBUNDETS REGLEMENTE FÖR BYTE AV NATIONSFÖRBUND 2013-05-30 Bilaga 4 INTERNATIONELLA HANDBOLLFÖRBUNDETS REGLEMENTE FÖR BYTE AV NATIONSFÖRBUND 2013-05-30 Huvudregel 1 1. Alla handbollspelare är underställda IHF:s reglemente för byte av nationsförbund samt de tilläggsbestämmelser

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Välkommen! Arbetsrätt för nybörjare på Tomas Nordensson Flygare 11 oktober 2016 PROGRAM Inledning Medbestämmandelagen Anställningsformer Klicka Uppsägning här för att ändra format på Ledighetslagarna Facklig

Läs mer

Semester så funkar det

Semester så funkar det Semester så funkar det Information om reglerna i semesterlagen Semesterlagen Alla anställda har rätt till fem veckors semester (25 dagar) per år. Semesterlagen skiljer på betald och obetald semester. Semesteråret,

Läs mer

Redogörelsetext för Bestämmelser för arbetstagare i. i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 13.

Redogörelsetext för Bestämmelser för arbetstagare i. i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 13. Redogörelsetext för Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 13 Redogörelsen omfattar Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 13 och gäller

Läs mer

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Information till hängavtalsbundna företag på Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl

Information till hängavtalsbundna företag på Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl Information till hängavtalsbundna företag på Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl Nytt gemensamt kollektivavtal för VVS och Kyl branschen har träffats med VVS Företagen för tiden 1 april 2013 31 mars 2016.

Läs mer

Rimligt traktamentsboende

Rimligt traktamentsboende PRESSMEDDELANDE 2007 04 14 Svenska Elektrikerförbundet Kontaktperson: Ronny Wenngren, förhandlingschef direkt 08-412 82 11, mobil 070-514 92 82 2007-04-14 Elektriska Installatörsorganisationen EIO Box

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Lagtextsamling 2009 Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet...2 Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...12 Lag (1982:80) om anställningsskydd...15 Diskrimineringslag

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 1 of 6 05/02/2010 13:36 SFS 1976:580 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1976-06-10 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1095 Lag (1976:580)

Läs mer

Frågor om löneavtal och beräkning av löneutrymme

Frågor om löneavtal och beräkning av löneutrymme Frågor om löneavtal och beräkning av löneutrymme Är uppräkningen till 24 000 kr kopplad till individen som genererar det extra utrymmet eller går det in i hela "potten" och kan läggas på andra som ligger

Läs mer

Avtalsuppsägning samt varsel om stridsåtgärder

Avtalsuppsägning samt varsel om stridsåtgärder Datum 2012-04-13 Dnr Handläggare TJ/ML Ert datum Er beteckning VVS Företagen Box 47160 100 74 STOCKHOLM Avtalsuppsägning samt varsel om stridsåtgärder Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) å ena

Läs mer

Förhandlingsordning för företag anslutna till KFS FO-F 03

Förhandlingsordning för företag anslutna till KFS FO-F 03 1 (11) Förhandlingsordning för företag anslutna till KFS FO-F 03 Förhandlingsordning för företag anslutna till KFS FO-F 03...1 Kapitel I Definitioner...2 Kapitel II Förhandling om upprättande av kollektivavtal...3

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lagom medbestämmande i arbetslivet Inledande bestämmelser 1 Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning

Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning HomOL (1999-133) Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning (Ändring t.o.m. SFS 2003:310 införd) Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

Förhandlingsprotokoll om praktikanställning, Tekniksprånget

Förhandlingsprotokoll om praktikanställning, Tekniksprånget Förhandlingsprotokoll 2013-09-26 Förhandlingsprotokoll om praktikanställning, Parter: Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om vissa försvarsmaktsanställningar; SFS 2012:332 Utkom från trycket den 11 juni 2012 utfärdad den 31 maj 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande

Läs mer