Skadestånd vid olovliga stridsåtgärder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skadestånd vid olovliga stridsåtgärder"

Transkript

1 Skadestånd vid olovliga stridsåtgärder PA-programmet Arbetsrätt B Avdelningen för juridik Arbetsrätt B (RVGB21) Termin: HT 15 Uppsatsgrupp: 19 Handledare: Gunvor Axelsson Författarnamn/kontaktuppgifter: 1. Lisa Persson, 2. Helena Troedsson, Karlstad Business School Karlstad University SE Karlstad Sweden Phone: Fax:

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Ämnesbeskrivning 1.2 Syfte 1.3 Frågeställning 1.4 Avgränsningar 1.5 Metod och disposition 2. Regelbakgrund 2.1 Historik 2.2 Stridsåtgärder på arbetsmarknaden 2.3 Fredspliktsreglerna vid stridsåtgärder 2.4 Varsel 2.5 Skadestånd vid olovlig stridsåtgärd 2.6 AD- domar i fråga om olovlig stridsåtgärd 3. Analys 3.1 Slutsats 4. Källförteckning 2

3 1. Inledning 1.1 Ämnesbeskrivning Med jämna mellanrum sker olovliga stridsåtgärder på arbetsmarknaden, vilket ofta leder till tvister i arbetsdomstolen. Den ena parten får, med hjälp av arbetsdomstolens makt, möjlighet att kräva motparten på skadestånd för dess agerande. Skadeståndets storlek kan variera mycket beroende på hur allvarligt brott som begåtts. Stridsåtgärder kan skilja sig mycket från fall till fall och det är inte helt ovanligt att parten som vidtagit stridsåtgärd inte är medveten om att man på ett eller annat sätt brutit mot reglerna om fredsplikt. En tvist om olovlig stridsåtgärd kan sluta med att den yrkande parten själv kan bli skadeståndsskyldig. 1 I denna uppsats analyseras tre olika fall från arbetsdomstolen där olovlig stridsåtgärd lett till skadeståndsskyldighet. Analyseringen har huvudsakligen gått ut på att jämföra ekonomiskt och allmänt skadestånd vid olovlig stridsåtgärd, samt granska domarnas skadeståndsstorlek och vad som kan orsaka denna eventuella skillnad. 1.2 Syfte Syftet med detta arbete är att redovisa bakgrunden till att vissa domar vid olovlig stridsåtgärd leder till såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd. Syftet är också att utifrån beslutade domar reflektera över skadeståndens nivåskillnad gällande olovlig stridsåtgärd. 1.3 Frågeställning Vilka kriterier utgår arbetsdomstolen ifrån vid beslut om både ekonomiskt och allmänt skadestånd vid olovlig stridsåtgärd, och i vilken mån kan skadestånden variera? 1 AD 2005 nr 29 3

4 1.4 Avgränsningar Från Medbestämmandelagen beskrivs endast de paragrafer som tar upp fredsplikt, varsel samt skadestånd då dessa är mest relevanta för arbetet. En mer djupgående förklaring kring medbestämmandelagen tas inte upp. En annan avgränsning som gjorts är att de domar som nämns i arbetet endast lett till olovlig stridsåtgärd. Vi har utelämnat domar där olovliga stridsåtgärder inte varit fallet även om det till en början verkat som det. I avsnittet om skadestånd ges endast en beskrivning av skadestånd enligt MBL. Någon beskrivning ges inte av Skadeståndslagen. 1.5 Metod och disposition Metoden som använts för att besvara frågeställningen i detta arbete är insamling av rättsvetenskaplig litteratur, rättspraxis i form av domar från arbetsdomstolen, arbetslagstiftning samt hemsidor baserade på juridik. Uppsatsens upplägg börjar med en historisk bakgrund där en förklararing ges till hur de lagar som använts har kommit till samt hur stridsrätten trädde kraft i Sverige och EU. Därefter ges en regelbakgrund för ämnets aktuella lagar med ett avslutande avsnitt om tre domar. Uppsatsen avrundas med en analys kring skadestånd vid olovliga stridsåtgärder samt en slutsats som besvarar syftet och frågeställningen. 2. Regelbakgrund 2.1 Historik År 1938 träffades det så kallade Saltsjöbadsavtalet som till stor del handlade om de begränsningar som gäller för vissa stridsåtgärder. 2 Detta avtal är ett förhandlingsordningsavtal mellan Landsorganisationen och Sveriges Arbetsgivarförbund. Det var här Saltsjöbadsandan kom till, som har sin mening att parterna på arbetsmarknaden ska komma 2 Granberg (2011), PAOU, s 553f 4

5 överens och hålla fredliga uppgörelser utan statlig inblandning. 3 Lissabonfördraget hölls år 2009 då stridsåtgärder blev en grundläggande rättighet och ett direktiv inom Europeiska Unionen. Stridsrätten har funnits i Sveriges lagstiftning sedan lång tid tillbaka men nu är den tvungen att följas enligt EU- fördraget, då Sverige är ett medlemsland i EU Stridsåtgärder på arbetsmarknaden En stridsåtgärd är en handling som antingen arbetstagare eller arbetsgivare kan vidta under vissa bestämmelser. 5 Syftet med en stridsåtgärd är att påverka eller protestera mot sin motpart under förutsättningen att man har goda skäl till handlingen. 6 En stridsåtgärd måste genomföras kollektivt för att det ska räknas som en stridsåtgärd. Alltså kan inte en enskild individ utföra en stridsåtgärd på egen hand. 7 De vanligaste stridsåtgärderna är strejk, blockad, bojkott och lockout. Med strejk menas att arbetstagarsidan vägrar att arbeta under en period. Strejker förekommer oftast i extrema fall när exempelvis facket eller arbetsgivaren inte kan komma överens vid förhandling av kollektivavtal. 8 När arbetstagare eller arbetsgivare utför en blockad innebär det att de blockerar olika sorters handlingar. Blockad kan utföras genom till exempel blockad mot övertid, nyanställningsblockad eller blockad av en hel arbetsplats. Stridsåtgärden bojkott innebär att ena parten hindrar företaget från att få sina produkter från sin återförsäljare. 9 Slutligen innebär lockout att arbetsgivaren stänger ute sina arbetstagare från arbetsplatsen. Om det bara är en del av arbetsstyrkan som utför strejk så kan arbetsgivaren kontra med lockout, vilket innebär att resten av de anställda inte får arbeta. Under en lockout har arbetsgivaren inte någon skyldighet att utge lön till sina medarbetare då inget arbete utförs Iseskog (2011), Lavallagstiftningen, s 9 4 Andersson m. fl. (2014), Kommunal arbetsrätt, s 108f 5 Iseskog (2011), Lavallagstiftningen, s 9 6 Flodgren m. fl. (1981), Arbetsrätt om rättens innehåll och tillämpning i arbetslivet, s 142f 7 Flodgren, Hydén (1989), Arbetsrättensgrunder s https://www.sac.se/s%c3%a5-funkar-det/facklig-aktion/fackliga-stridsmetoder

6 2.3 Fredspliktsreglerna vid stridsåtgärder De begränsningar som gäller vid stridsåtgärder nämns i i MBL. Dessa benämns med ett annat namn för fredspliktsreglerna och ska följas av både arbetsgivarparten och arbetstagarparten. Om den en part anser att motparten har stridit mot någon av dessa regler är det möjligt att ta upp ärendet i arbetsdomstolen där den kan yrka om skadestånd för olovlig stridsåtgärd. Arbetsdomstolen tar i sin tur ställning till om olovlig stridsåtgärd har förekommit eller inte, samt hur stort ett eventuellt skadestånd blir. 11 De bestämmelser som tas upp i 41 MBL menar att arbetstagare och arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal och därmed lyder under fredsplikt, inte får utföra någon stridsåtgärd under tiden kollektivavtalet gäller. Däremot är det tillåtet att vidta stridsåtgärder om kollektivavtalet gått ut eller sagts upp av ena parten. Vidare får inte stridsåtgärder ha som syfte att bedriva påtryckning angående ett kollektivavtals bestämmelser, eller syfta till att få fram en förändring i det gällande kollektivavtalet. För att förtydliga detta innebär det att parterna måste vänta tills avtalet löpt ut, eller om det är uppsagt, vänta ut uppsägningstiden och därefter vidta stridsåtgärd i syfte att få fram en förändring i avtalet. Ytterligare en begränsning för arbetstagarna när de vill gå ut i strejk är att de måste få ett godkännande av sin fackförening. Följs inte denna regel utgör det en olovlig stridsåtgärd. Det är heller inte tillåtet att ge sitt stöd till en stridsåtgärd när man själv lyder under fredsplikt enligt kollektivavtal. 12 Bestämmelsen 41a MBL menar att det är otillåtet som arbetsgivare att hålla inne på lön eller annan ersättning för utfört arbete på grund av att motparten vidtagit stridsåtgärder. Däremot när arbetstagarna väl gått ut i strejk får arbetsgivaren utesluta lön och dylikt i och med att inget arbete utförs. 13 Nästa regel om stridsåtgärder som nämns i 41b MBL menar att en arbetstagare inte får delta i en stridsåtgärd som har till syfte att sluta ett kollektivavtal med ett företag som inte har några anställda eller med ett familjeföretag där endast familjemedlemmar är arbetstagare. Det är heller inte tillåtet att stödja någon som vill utföra liknande åtgärd AD 2008 nr 5 12 Göransson (2007) Arbetsrätten en introduktion, s AD 2007 nr Iseskog (2011), Lavallagstiftningen, s 60 6

7 Ytterligare regler som tas upp i 42 i MBL är att det är förbjudet för arbetsgivare eller arbetstagarorganisationer att anordna eller medverka vid en olovlig stridsåtgärd. Organisationer som är bundna av kollektivavtal har en skyldighet att försöka hindra dess medlemmar att genomföra olovliga stridsåtgärder. Det är heller inte tillåtet att delta i en stridsåtgärd som har vidtagits av någon annan. Vid fall då kollektivavtalsbundna arbetstagare utför olovlig stridsåtgärd ska arbetstagarorganisationen samt arbetsgivaren enligt 43 MBL verka för att den upphör genom en så kallad överläggning. 15 Denna måste genomföras på grund av den överläggningsskyldighet som arbetstagarorganisationen och arbetsgivaren står under. Syftet med överläggningen är att få en klarare bild av vad som har inträffat samt hitta grundorsaken till varför arbetstagarna agerat som de gjort. Under denna process är tanken att båda parterna ska komma överens om vad som behövs göras för att arbetstagarna ska återgå till arbetet. Överläggningen ska ske snarast möjligt efter att arbetstagarorganisationen och arbetsgivaren fått vetskap om att den olovliga stridsåtgärden brutit ut. 16 Den sista paragrafen, 44 MBL i fredspliktsavsnittet, behandlar kvarlevande stridsrätt. Med kvarlevande stridsrätt menas att arbetsmarknadens parter inte behöver ta hänsyn till fredsplikten då ena parten (oftast arbetstagarsidan) vill träffa kollektivavtal i frågor gällande lön och allmänna anställningsvillkor om det befintliga avtalet inte innehåller dessa delar. 2.4 Varsel Inför en planerad stridsåtgärd ska den part som vill vidta stridsåtgärd enligt 45 MBL, skriftligen varsla motparten samt Medlingsinstitutet minst sju dagar innan stridsåtgärden träder i kraft. Samtidigt ska en person, som är utsedd av Medlingsinstitutet, verka för att få till en överenskommelse mellan parterna och försöka hitta en lämplig åtgärd till situationen. Varslet gör motparten beredd på den kommande stridsåtgärden samt ger motparten möjlighet att yttra sig Skadestånd vid olovlig stridsåtgärd Arbetsgivare, arbetstagare och organisationer som bryter mot fredspliktsreglerna MBL kan bli skyldiga att betala skadestånd om motparten väcker talan i arbetsdomstolen. Det 15 Göransson (2007) Arbetsrätten en introduktion, s 96 ff. 16 Bergqvist m. fl. (1997) Medbestämmandelagen, s AD 2008 nr 5 7

8 finns två typer av skadestånd vilka är ekonomiskt skadestånd och allmänt skadestånd. Vid ekonomiskt skadestånd ska den skadeståndsskyldige parten ersätta motparten för uppkommen ekonomisk skada enligt 54 MBL. Hit räknas allt som har med ekonomisk förlust att göra, exempelvis om produktionen försämras i samband med stridsåtgärden eller om en viss ersättning uteblir på grund av händelsen. Skadeståndets storlek regleras utifrån det belopp som motparten gått miste om i samband med lagbrottet eller avtalsbrottet MBL beskriver det allmänna skadeståndet. Med allmänt skadestånd menas ersättning för skada som drabbat motparten personligen, exempelvis genom fysisk eller psykisk påverkan och har därmed inte någon anknytning till ekonomisk förlust. Syftet med denna bestämmelse är att försöka avskräcka parterna från att begå brott mot kollektivavtal och MBL. 2.6 AD- domar i fråga om olovlig stridsåtgärd AD 10/06 Förbundet SEKO som står i konflikt med Sveriges Byggindustrier har varslat om strejk och försatt arbetsplatsen Liljeholmstorget i blockad, där medlemmar från Svenska Byggnadsarbetarförbundet arbetar. Efter en del motstridigheter går arbetstagarna med på att lämna arbetsplatsen efter att deras förbund uppmanat samtliga medarbetare att inte vistas på den konfliktdrabbade arbetsplatsen. En vecka senare går arbetstagarna tillbaka till arbetet då konflikten är över. En tid efter detta yrkar Sveriges Byggindustrier allmänt skadestånd på kr mot Byggnadsarbetarförbundet och Byggnadsarbetarförbundets avdelning 1 för otillåten arbetsnedläggelse enligt 42 MBL. Detta för att blockaden av arbetsplatsen inte gäller förbundets medlemmar utan SEKO:s medlemmar. Däremot har förbundet rättigheter att varsla om sympatiåtgärd, vilket dock inte gjorts. Förbundet hävdar i sin tur att det otillåten stridsåtgärd inte har skett då arbetstagarna, enligt dem, endast valt att stå neutrala i konflikten mellan SEKO och Sveriges Byggindustrier och därför inte arbetat under blockaden. 18 AD 2008 nr 5 8

9 Det är upp till arbetsdomstolen att avgöra om olovlig stridsåtgärd har skett eller inte, samt utreda förbundets ställningstagande angående den eventuella otillåtna stridsåtgärden. Arbetsdomstolen gör bedömningen att strejken som skett på Liljeholmstorget varit olovlig då arbetstagarna tillhört Byggnadsarbetarförbundet och inte SEKO, som i detta fallet var de som försatte arbetsplatsen i blockad. Förbundet har heller inte varslat om sympatiåtgärd enligt 41 MBL och deras åsikt om att arbetstagarna stått neutrala i konflikten godtas inte ur arbetsdomstolens synpunkt. Detta för att arbetsnedläggelsen inte utgjort arbetstagarnas individuella beslut utan grundat sig i en uppmaning från förbundet. Därmed hade arbetstagarna arbetsplikt och ingen rätt att lämna arbetsplatsen. Arbetsdomstolen fattar därmed beslutet att Byggnadsarbetarförbundet och avdelning 1 är skyldiga att betala Sveriges Byggindustrier ett allmänt skadestånd på vardera kronor till Sveriges Byggindustrier för brott mot MBL. De ska även enligt 61 Skadeståndslagen betala ersättning för rättegångskostnader om sammanlagt kronor. 19 AD 29/05 Domen tar upp en konflikt mellan elektriska installatörsorganisationen (EIO), det Svenska elektriker förbundet samt förbundets avdelning 31. Förbundet varslar om stridsåtgärd i form av blockad mot allt arbete på grund av att arbetsgivaren YIT buildings AB hållit inne lön för två arbetstagare som var medlemmar av förbundet, då de inte utfört något arbete. På begäran om att blockaden ska sluta eller inte träda i kraft så går YIT buildings AB med på att betala ut den innestående lönen till arbetstagarna och därmed inleds inte någon blockad. Efter detta tar arbetsgivarens organisation EIO upp ärendet i AD gällande att varslet om blockaden stridit mot 41 MBL punkt 1. Arbetsdomstolen får nu ta ställning till om varslet utgjort otillåten stridsåtgärd eller ej. Efter utredning kommer AD fram till att olovlig stridsåtgärd förekommit i och med att varslet inneburit påtryckning mot motparten för att få arbetsgivaren att betala ut innestående lön. Därmed blir förbundet och avdelning 31 skyldiga till skadestånd då man brutit mot 41 MBL. Svenska Elektrikerförbundet och dess avdelning ska betala allmänt skadestånd på kronor vardera till EIO och YIT buildings AB. Eftersom att EIO blir den vinnande parten i detta fall så ska de ersättas för sina rättegångskostnader på kronor. Dessa kostnader ska Svenska Elektrikerförbundet och dess avdelning 31 dela på AD 2006 nr AD 2005 nr 29 9

10 AD 05/08 Denna dom visar på ett annat verkligt fall där olovlig stridsåtgärd lett till skadestånd. Arbetstagarorganisationen Industrifacket Metall, avdelning 40 vill träffa kollektivavtal med Wing- Plast AB (bolaget). Bolaget har inget intresse av att träffa kollektivavtal och tackar därmed nej till förhandling. Som påföljd varslar Industrifacket Metall om blockad av allt arbete på bolagets arbetsplats. Inför blockaden vädjar bolaget om att förbundet ska ställa in blockaden då den kommer få stora konsekvenser för deras verksamhet, men också innebära en olovlig stridsåtgärd med tanke på att bolaget är ett familjeföretag. Detta blir en form av varning från bolagets sida, men förbundet väljer att inte lyssna på deras vädjan. Blockaden träder i kraft den 6 februari 2007 och upphör 8 februari. Stridsåtgärden leder till att Wing- Plast AB väljer att väcka talan till Arbetsdomstolen om att förbundet och dess avdelning har vidtagit olovlig stridsåtgärd då deras handlande strider mot fredspliktsreglerna 41b och 42 MBL. Enligt bolaget består företaget endast av familjemedlemmar. När en organisation endast drivs av familjemedlemmar är det inte tillåtet att vidta stridsåtgärder i syfte att träffa kollektivavtal enligt 41b MBL. Detta fäster bolaget tyngd på i sin anmälan då förbundet utfört blockad under dessa omständigheter. Vidare menar bolaget att förbundet och dess avdelning föranlett olovlig stridsåtgärd samt medverkat i den och yrkar därför skadestånd enligt 54 MBL för brott mot fredsplikt. I anmälan yrkar bolaget att förbundet och dess avdelning ska betala bolaget både allmänt skadestånd på kronor samt ett ekonomiskt skadestånd på kronor. Anledningen till det ekonomiska skadeståndet är att blockaden har lett till stillastående leverans som bidrar till att kunder blir frustrerade och ifrågasätter företagets seriositet. Förbundet och dess avdelning nekar till brott då de inte anser att bolaget var ett familjeföretag, utan att det fanns utomstående anställda i företaget. Arbetsdomstolen gör en bedömning av fallet och anser att förbundet har gjort en olovlig stridsåtgärd, då det finns bevis på att det vid tidpunkten av varslet endast finns anställda som var familjemedlemmar. Därmed dömer Arbetsdomstolen förbundet och dess avdelning för brott mot 41 b MBL. Arbetstagarorganisationen har i detta fall föranlett och deltagit i den olovliga stridsåtgärden och gör sig därmed även skyldig till brott mot 42 MBL. Förbundet och dess avdelning ska betala kronor vardera i allmänt skadestånd, samtidigt som de även ska betala kronor vardera i ekonomiskt skadestånd. I rättegångskostnader ska förbundet och avdelning 40 dela på kostnaden som uppgår till 10

11 kronor Analys Det går att utläsa i de nämnda domarna att den part som blivit fälld för en olovlig stridsåtgärd blir skadeståndsskyldig. I alla tre fallen har den förlorande parten blivit dömd att betala allmänt skadestånd men i den sista domen ska de skyldiga även betala ekonomiskt skadestånd. En möjlig anledning till att den första domen (10/06) endast ledde till allmänt skadestånd är att Sveriges Byggindustrier själva inte anser att de gick med ekonomisk förlust i och med strejken. Arbetsgivaren har därför inte yrkat om att få något ekonomiskt skadestånd från arbetstagarorganisationen och dess avdelning. Däremot har de begärt allmänt skadestånd då motparten faktiskt har gjort en olovlig stridsåtgärd som gjort att Sveriges Byggindustrier kan ha tagit illa vid sig. Den andra domen (29/05) visar tydligt på att ekonomisk förlust inte har skett i samband med stridsåtgärden, beroende på att blockaden aldrig trädde i kraft. Därmed fanns det ingen anledning till att yrka ekonomiskt skadestånd. Däremot fanns det goda anledningar till att begära allmänt skadestånd i och med att arbetsgivaren kände påtryckning att betala ut den innestående lönen. Detta för att arbetstagarorganisationen hotade med att försätta arbetsplatsen i blockad, vilket innebär ett personligt påhopp mot arbetsgivaren. Den sistnämnda domen ledde, som tidigare nämnts, både till ekonomiskt och allmänt skadestånd, då bolaget påverkades rent ekonomiskt av blockaden. Detta kan bero på att det är ett relativt litet företag med annorlunda karaktär jämfört med de två övriga företagen. Bolaget arbetar med försäljning av produkter och livnär sig på sina kunder och förhållandet till dessa. I och med att stridsåtgärden försämrade deras rykte sjönk deras försäljning avsevärt. Motparten i fråga valde den mest ekonomiskt förstörande stridsåtgärden gentemot detta familjeföretag, genom att de försatte företaget i total arbetsnedläggelse. Detta ledde till att de fick ägna tid på annat än försäljning för att återuppbygga sitt förtroende hos kunderna. De fick även ge en förklaring till varför de var försatta i blockad. Utifrån detta kan vi se att det uppenbarligen har skett en stor ekonomisk förlust för bolaget, vilket ger dem rätten att begära ekonomiskt skadestånd. Om vi ska jämföra med de andra domarna så har dessa företags 21 AD 2008 nr 5 11

12 omsättning inte påverkats lika mycket och därför har den yrkande parten inte haft någon anledning att begära ekonomiskt skadestånd. Utifrån domarna kan vi se att det allmänna skadeståndet blev högre i domen 05/08 där det allmänna skadeståndet uppgick till sammanlagt kronor istället för kronor som i de övriga fallen. Detta kan bero på att det personliga påhoppet var allvarligare i detta fall än i de övriga två. Anledningen till att stridsåtgärden kan ha fått större påverkan är att bolaget vid upprepade tillfällen meddelade förbundet och dess avdelning att de var ett familjeföretag. Trots detta vägrade förbundet lyssna på dem, utan utgick endast från deras egen synpunkt att det även fanns utomstående anställda i företaget som inte var familjemedlemmar. Detta kan ses som respektlöst ur bolagets synvinkel och påverka slutresultatet av domen. Om man jämför med de övriga två domarna så fick den stridande parten ingen förvarning om olovlig stridsåtgärd efter att varslet om den planerade stridsåtgärden framgått. Därmed kan detta ha bidragit till ett mildare personligt påhopp. Ytterligare en anledning till att det allmänna skadeståndet blev högre i AD 05/08 kan vara att bolaget yrkade om att få ett högre belopp än vid de andra nämnda domarna, vilket kan ha påverkat arbetsdomstolens bedömning. Tidigare i arbetet nämndes familjeföretagets yrkande i AD 05/08 om ekonomiskt skadestånd på sammanlagt kronor. Arbetsdomstolens slutgiltiga beslut om ekonomiskt skadestånd uppgick till kronor, som förbundet och dess avdelning skulle dela på. Anledningen till att Wing- Plast AB inte fick den ersättning de yrkat om kan möjligtvis vara att bolaget överskattat den ekonomiska förlusten av stridsåtgärden. Arbetsdomstolen upplevde dessutom att det var svårt att bedöma hur stor förlust bolaget gått med i samband med olovliga stridsåtgärden. Enligt vår mening var yrkandet om kronor alltför högt med tanke på att blockaden endast pågick i två dagar och därmed inte kan ha påverkat omsättningen i den grad bolaget påstod. Detta med tanke på att familjeföretaget var relativt litet. Företaget kunde heller inte bevisa varför den stor ekonomisk förlust och kunde därför ha gett tydligare förklaring samt dokumentation av stridsåtgärdens påverkan. 3.1 Slutsats Efter att ha studerat ämnet i fråga har vi kommit fram till att vid olovlig stridsåtgärd dömer arbetsdomstolen den skyldige parten till både ekonomiskt och allmänt skadestånd bland annat 12

13 utifrån organisationens karaktär och storlek. En avgörande faktor är dessutom hur stora konsekvenser den olovliga stridsåtgärden medför. 13

14 4. Källförteckning Litteratur Andersson, Anderz, Bejstam, Lars, Edström, Örjan, Zanderin, Lars, Kommunal arbetsrätt, Lund 2014 Bergquist, Olof, Medbestämmandelagen- lagtext med kommentarer, 2:a upplagan, Stockholm 1997 Flodgren, Boel, Hydén, Håkan, Arbetsrättens grunder, Lund 1989 Flodgren, Boel, Hydén, Håkan, Sandström, Torsten, Arbetsrätt- om rättens innehåll och tillämpning i arbetslivet, Lund 1981 Garpe, Bengt, Arbetsrätt- en introduktion, 10:e upplagan, Karlstad 2012 Granberg, Otto, PAOU- personaladministration, HRM och organisationsutveckling, Stockholm 2011 Göransson, Gabinus, Håkan, Arbetsrätten- en introduktion, 4:e upplagan, Stockholm 2007 Iseskog, Tommy, Lavallagstiftningen- kollektivavtal och fackliga stridsåtgärder vid utstationering, Lund 2011 Rättsfallsregister 2005 nr nr nr nr 5 14

15 Internetkällor https://www.sac.se/s%c3%a5-funkar-det/facklig-aktion/fackliga-stridsmetoder

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/06 Mål nr A 162/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/06 Mål nr A 162/04 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/06 Mål nr A 162/04 Sammanfattning En arbetsplats var försatt i blockad av SEKO. På arbetsplatsen arbetade arbetstagare som var medlemmar i Byggnadsarbetareförbundet. Arbetstagarna

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Dir. 2017:70. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

Kommittédirektiv. Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Dir. 2017:70. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Kommittédirektiv Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden Dir. 2017:70 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga vissa ändringar

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 71/04 Mål nr A 247/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 71/04 Mål nr A 247/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 71/04 Mål nr A 247/03 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har åsidosatt den i 45 medbestämmandelagen föreskrivna varselskyldigheten genom att utvidga en pågående stridsåtgärd

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning

Läs mer

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet I lydelse fr.o.m. 2010-04-15 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Inledande bestämmelser... 3 Föreningsrätt... 4 Förhandlingsrätt...

Läs mer

Könsdiskriminering vid graviditet

Könsdiskriminering vid graviditet Könsdiskriminering vid graviditet - Arbetsbrist som täckmantel PA-programmet Författarnamn/kontaktuppgifter: 1., 0722029869 2., 0735091434 Avdelningen för juridik (RVGB21) Termin: Ht15 Uppsatsgrupp: 2

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Den svenska modellen och Medlingsinstitutet

Den svenska modellen och Medlingsinstitutet Den svenska modellen och Medlingsinstitutet Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär att arbetsmarknadens parter har det huvudsakliga ansvaret för att reglera löner och andra anställningsvillkor. Detta

Läs mer

Lag (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda

Lag (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda Lag (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda Ändrad: t.o.m. SFS 2011:428 Inledande bestämmelser 1 Denna lag syftar till att genom styrelserepresentation ge de anställda insyn i och

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05 Sammanfattning Sedan en arbetstagare sagts upp från sin anställning med stöd av en så kallad avtalsturlista, genomförde bolaget en förhandling på lokal nivå

Läs mer

Vad är gällande rätt vid saklig grund för uppsägning av en arbetstagare på grund av samarbetsproblem? Vilken omplaceringsskyldighet har arbetsgivaren?

Vad är gällande rätt vid saklig grund för uppsägning av en arbetstagare på grund av samarbetsproblem? Vilken omplaceringsskyldighet har arbetsgivaren? Vad är gällande rätt vid saklig grund för uppsägning av en arbetstagare på grund av samarbetsproblem? Vilken omplaceringsskyldighet har arbetsgivaren? PA-Programmet Författarnamn/kontaktuppgifter: Avdelning

Läs mer

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta.

Om konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta. Om konflikten inträffar 2016 Allt en måleriföretagare behöver veta. Moderna avtal! 3 Moderna avtal! Kollektivavtalet är det dokument som reglerar det formella förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Läs mer

FÖRHANDLINGAR DEL II. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 15 maj 2012

FÖRHANDLINGAR DEL II. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 15 maj 2012 FÖRHANDLINGAR DEL II Gunvor Axelsson Karlstad universitet 15 maj 2012 FÖRHANDLINGSRÄTTENS OMFATTNING Förhandlingsrätten omfattar frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och medlem i arbetstagarorganisation.

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Foto: Jeanette Andersson. KFOs LATHUND OM FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Foto: Jeanette Andersson. KFOs LATHUND OM FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Foto: Jeanette Andersson KFOs LATHUND OM FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Om förhandlingsprotokoll 1 Förhandlingar 4 a) Olika typer av förhandlingar 4 b) Förhandlingens genomförande 4 2 Allmänt om protokoll 5 3 Protokollets

Läs mer

Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4

Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Hemställan APM-Terminals Gothenburg AB Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Vi, av Medlingsinstitutet utsedda medlare, i konflikten mellan Hamnarbetarförbundets avdelning 4(Hamn 4an) och APM-Terminals

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/06 Mål nr A 60/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/06 Mål nr A 60/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/06 Mål nr A 60/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat ett företag om stridsåtgärd. Något kollektivavtal föreligger inte mellan organisationen och det berörda

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder Varsel om driftsinskränkning 1 En arbetsgivare som avser att genomföra en driftsinskränkning enligt 2 eller 3 skall inom den tid som anges där skriftligen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) 1 of 5 21/09/2010 14:30 SFS 1987:1262 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1987-12-17 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:857 Arbetsrättslig

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 50/07 Mål nr A 117/07

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 50/07 Mål nr A 117/07 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 50/07 Mål nr A 117/07 Sammanfattning Fråga om lovligheten enligt 41 a medbestämmandelagen av en stridsåtgärd som inneburit att arbetsgivaren ett flygbolag hållit inne förmånen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 96/04 Mål nr A 235/04

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 96/04 Mål nr A 235/04 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 96/04 Mål nr A 235/04 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärd mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal.

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR 1... 2. 2 Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2...

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR 1... 2. 2 Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2... GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, februari 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus arbetsrättsgrupp Datum: Februari 2012 Så var det nytt år och vi på Gärde Wesslau ser fram emot nya utmaningar

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 13/12 Mål nr A 19/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 13/12 Mål nr A 19/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 13/12 Mål nr A 19/12 Sammanfattning En arbetsgivarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal.

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/12 Mål nr A 21/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/12 Mål nr A 21/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/12 Mål nr A 21/12 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har, i syfte att få till stånd ett kollektivavtal, varslat om stridsåtgärder mot ett av staten helägt bolag. Med

Läs mer

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3

ARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 ARBETSRÄTT Uppgift 1 a) Lars har fått en tidsbegränsad anställning enligt 5 1st punkt 2 Lagen om anställningsskydd (1982:80). Enligt 4 2st kan ett sådant avtal inte sägas upp i förtid om man inte uttryckligen

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 Arbetsrättsgruppen inom Gärde Wesslau Advokatbyrå presenterar härmed årets

Läs mer

Cirkulärnr: 2007:23 Diarienr: 2007/0733 Arbetsgivarpolitik: :14 Arbetsrätt, AD, förflyttning, diskriminering, avskedande

Cirkulärnr: 2007:23 Diarienr: 2007/0733 Arbetsgivarpolitik: :14 Arbetsrätt, AD, förflyttning, diskriminering, avskedande Cirkulärnr: 2007:23 Diarienr: 2007/0733 Arbetsgivarpolitik: 2007-2:14 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Arbetsrätt, AD, förflyttning, diskriminering, avskedande Datum: 2007-03-23 Mottagare:

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 116/05 Mål nr A 183/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 116/05 Mål nr A 183/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 116/05 Mål nr A 183/03 Sammanfattning En arbetstagarorganisation varslade om total arbetsnedläggelse och blockad av allt arbete som arbetsgivarna utförde på vissa arbetsplatser.

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, juni 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2012 I vanlig ordning när det nalkas sommar, sol och välförtjänt ledighet

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat en arbetsgivarorganisation och fyra av dess medlemsföretag om stridsåtgärd. Något kollektivavtalsförhållande

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 15:9 Diarienr: 15/0937 P-cirknr: 15-2:4 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, ekonomiskt skadestånd, förbehåll om skadeståndskrav, preskription, LAS Arbetsrättssektionen

Läs mer

Varsel om konflikt på Transportavtalet

Varsel om konflikt på Transportavtalet BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND BUSSARBETSGIVARNA MOTORBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND PETROLEUMBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SJÖFARTENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SVENSKA FLYGBRANSCHEN SVERIGES HAMNAR TRANSPORTINDUSTRIFÖRBUNDET

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05 Sammanfattning I mål om skadestånd för uppsägning av en anställning som anställningsskyddslagen inta varit tillämplig på har Arbetsdomstolen funnit att arbetsgivaren

Läs mer

Arbetsgivarens skyldigheter Vid uppsägning av personliga skäl

Arbetsgivarens skyldigheter Vid uppsägning av personliga skäl Arbetsgivarens skyldigheter Vid uppsägning av personliga skäl Personal och arbetsliv Arbetsrätt B Internt komparativ rätt B-uppsats Författarnamn/kontaktuppgifter: Frida Erlandsson frida.erlandsson@hotmail.com

Läs mer

Varsel om stridsåtgärder

Varsel om stridsåtgärder Sida 1 av 5 Måleriföretagen i Sverige Box 16286 103 25 Stockholm Kopia Medlingsinstitutet Box 1236 111 82 Stockholm Datum 2017-05-11 Varsel om stridsåtgärder Måleriföretagen saknar verklighetsförankring!

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 26/08 Mål nr A 54/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 26/08 Mål nr A 54/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 26/08 Mål nr A 54/08 Sammanfattning Interimistiskt beslut om tillåtligheten av pågående stridsåtgärder. Fråga om vidtagna och pågående stridsåtgärder är olovliga och ska hävas

Läs mer

Svensk författningssamling (SFS)

Svensk författningssamling (SFS) Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12 Fråga om ett lokalt kollektivavtal, som överlåtaren av en verksamhet var bunden av, övergår till förvärvaren av verksamheten när både överlåtare och förvärvare

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Inledande bestämmelser 1 Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Som arbetstagare anses i lagen även den som utför

Läs mer

Begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 i EG-fördraget

Begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 i EG-fördraget ARBETSDOMSTOLEN Mål nr A 268/04 2005-09-15 Aktbil. 133 Europeiska gemenskapernas domstol L - 2925 LUXEMBURG Begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 i EG-fördraget Bakgrund 1. 1. Laval un Partneri

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/09 Mål nr A 216/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/09 Mål nr A 216/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/09 Mål nr A 216/08 Sammanfattning Ett byggbolag anställde en person som löneingenjör. Arbetet innefattade bl.a. ackordsförhandlingar med den lokala fackliga organisationen och

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Avtal med Ledarna klart Livsmedelsföretagen har nu tecknat avtal med Ledarna. De allmänna villkoren får samma innehåll som för övriga tjänstemän och gäller för samma period,

Läs mer

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981.

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringens proposition 1981/82: 71 Prop. 1981/82: 71 om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Lagtextsamling 2009 Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet...2 Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...12 Lag (1982:80) om anställningsskydd...15 Diskrimineringslag

Läs mer

LOA Lag om offentlig anställning

LOA Lag om offentlig anställning LOA Lag om offentlig anställning I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Lagens tillämpningsområde... 3 Bedömningsgrunder vid anställning... 3

Läs mer

LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS

LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS TP #1 Lathund LAS (Lagen om Anställningsskydd) Foto: Lars Pehrsson/TT/SvD LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS 2014:423. Version 1 14 april 2015 Allt om Juridiks lathund är en förkortning

Läs mer

Rubrik: Lag (1994:260) om offentlig anställning. 1 I denna lag finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos

Rubrik: Lag (1994:260) om offentlig anställning. 1 I denna lag finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos SFS nr: 1994:260 Departement/ myndighet: Finansdepartementet ESA Rubrik: Lag (1994:260) om offentlig anställning Utfärdad: 1994-04-28 Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:1192 ----------- Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Stockholm 9 maj Konfliktmeddelande Nr 4 / MEE

Stockholm 9 maj Konfliktmeddelande Nr 4 / MEE Stockholm 9 maj 2017 Nr Sign 2016-5832 MEE Konfliktmeddelande Nr 4 /2017 Seko har i avtalsförhandlingarna på Telekomområdet lämnat flera förslag för åstadkomma en låglönesatsning för förbundets sämst avlönade

Läs mer

Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Ulla Thorslund stadsdelsdirektör Ulla Cadwalader personalchef

Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Ulla Thorslund stadsdelsdirektör Ulla Cadwalader personalchef HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING PERSONALAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTAND E 25 NOVEMBER 2012 SID 1 (5) Handläggare: Ulla Cadwalader Telefon: 08-508 04 047 Dnr 2.3.4-471-2012 Sammanträde 11 december 2012

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/08 Mål nr A 165/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/08 Mål nr A 165/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/08 Mål nr A 165/07 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder. Fråga om varslet har innehållit uppgift om anledningen till stridsåtgärden på det sätt

Läs mer

Fackets skadeståndsansvar för olovliga stridsåtgärder

Fackets skadeståndsansvar för olovliga stridsåtgärder Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i civilrätt, särskilt arbetsrätt 30 högskolepoäng Fackets skadeståndsansvar för olovliga stridsåtgärder Skadeståndsbedömningen i teori och praxis

Läs mer

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad,

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, omplaceringsskyldighet Datum:

Läs mer

De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning

De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning 1. Arbetsmarknadens parter Såväl arbetstagare som arbetsgivare

Läs mer

hade gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott

hade gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott NR 23 FEBRUARI 2009 REDAKTÖR: Jur kand Lena Wåglöf ANSVARIG UTGIVARE: Advokat Magnus Wallander Stockholm KONTAKTPERSONER: Advokat Magnus Wallander, Stockholm Advokat Henric Diefke, Göteborg Advokat Madeleine

Läs mer

UPPGIFT 1 Svarsförslag

UPPGIFT 1 Svarsförslag Övningsfrågor arbetsrätt svar VT 2012 UPPGIFT 1 a) Ja då dessa arbetsuppgifter står i naturligt samband med de arbetsuppgifter hon skall utföra enligt kollektivavtalet. Hon torde också ha tillräckliga

Läs mer

Uppsägning på grund av personliga skäl

Uppsägning på grund av personliga skäl Uppsägning på grund av personliga skäl Beträffande uppsägning på grund av personliga skäl finns i motiven till Lagen om Anställningsskydd (LAS) uppräknat en mängd exempel på vad som kan utgöra saklig grund.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 110/05 Mål nr A 229/05

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 110/05 Mål nr A 229/05 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 110/05 Mål nr A 229/05 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal.

Läs mer

Avdelningen för arbetsgivarpolitik. Arbetsdomstolens dom 2012 nr 38 om verkan av uppsägning via rekommenderat brev Bilagor: AD dom 2012 nr 38

Avdelningen för arbetsgivarpolitik. Arbetsdomstolens dom 2012 nr 38 om verkan av uppsägning via rekommenderat brev Bilagor: AD dom 2012 nr 38 Cirkulärnr: 12:67 Diarienr: 12/6958 P-cirknr: 12-2:28 Nyckelord: AD, uppsägning, preskription, rekommenderat brev, 10 LAS Handläggare: Tommy Larsson Avdelning: Datum: 2012-12-03 Mottagare: Kommunstyrelsen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jämställdhetslagen (1991:433); SFS 2000:773 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

ST inom Sveriges Domstolar

ST inom Sveriges Domstolar ST inom Sveriges Domstolar September 2005 Reviderad februari 2012 2 INNEHÅLL: sid Viktiga paragrafer i MBL... 3 Information.. 4 Informationsmottagning 4-5 Begäran om förhandling 5 Kallelse till förhandling..

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 1 of 6 05/02/2010 13:36 SFS 1976:580 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1976-06-10 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1095 Lag (1976:580)

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lagom medbestämmande i arbetslivet Inledande bestämmelser 1 Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare

Läs mer

Almega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017

Almega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Allmänt om förhandlingar Ha rätt attityd Respektera motparten, dess företrädare och de intressen de företräder Uppträd korrekt och proffsigt Håll dig till

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser 160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Dina rättigheter på jobbet

Dina rättigheter på jobbet Dina rättigheter på jobbet Du har rättigheter! Du har rättigheter på ditt jobb. I denna folder får du reda på de viktigaste rättigheterna som finns med i arbetsrättslagstiftningen. Kräv dina rättigheter!

Läs mer

TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN

TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF har tagit fram denna broschyr till syfte att informera Trä- och Möbelföretagens (TMF:s) medlemsföretag om arbetstagarens rätt till ledighet för utbildning. Med

Läs mer

Lag (1994:260) om offentlig anställning

Lag (1994:260) om offentlig anställning 1 of 5 27/09/2010 13:14 SFS 1994:260 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1994-04-28 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:667 Lag (1994:260)

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har för egen del väckt talan i Arbetsdomstolen mot en arbetsgivare med krav på skadestånd för förhandlingsvägran.

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Utfärdad: 1976-06-10 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:402 Inledande bestämmelser 1 Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb

Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb Förhandlingsprotokoll 206-04-29 Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt Svenska Kommunalarbetareförbundet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om vissa försvarsmaktsanställningar; SFS 2012:332 Utkom från trycket den 11 juni 2012 utfärdad den 31 maj 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande

Läs mer

Vi har från Svenska Elektrikerförbundet i dag mottagit ett varsel om utökade stridsåtgärder.

Vi har från Svenska Elektrikerförbundet i dag mottagit ett varsel om utökade stridsåtgärder. Sidan 1 av 5 Nr 12/10 Stockholm 2010-04-06 KONFLIKTCIRKULÄR Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Elektrikerförbundet utökar konflikten Vi har från Svenska Elektrikerförbundet i dag

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

UTBILDAR. Företaget och facket. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

UTBILDAR. Företaget och facket. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Klicka här Välkommen! för att ändra format Företaget och facket på Program Presentation Inledning Medbestämmandelagen (MBL) Facklig förtroendeman (FML) på Den svenska modellen på Förhandlingsmotparter

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 94/07 Mål nr A 97/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 94/07 Mål nr A 97/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 94/07 Mål nr A 97/07 Sammanfattning Fråga om en arbetsgivare i städbranschen åsidosatte förhandlingsskyldighet enligt 13 medbestämmandelagen i samband med förändring av en arbetstagares

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 31/16 Mål nr A 47/16 A 48/16, A 49/16 A 50/16, A 51/16 A 52/16, A 53/16 A 54/16 och A 55/16

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 31/16 Mål nr A 47/16 A 48/16, A 49/16 A 50/16, A 51/16 A 52/16, A 53/16 A 54/16 och A 55/16 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 31/16 Mål nr A 47/16 A 48/16, A 49/16 A 50/16, A 51/16 A 52/16, A 53/16 A 54/16 och A 55/16 Två arbetstagarförbund har varslat om stridsåtgärder i form av bl.a. arbetsinställelse

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/15 Mål nr A 3/14

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/15 Mål nr A 3/14 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/15 Mål nr A 3/14 Ett antal arbetstagare har blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. De har fortsatt att arbeta under uppsägningstiden. Under denna tid lade arbetsgivaren om produktionen

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren

Läs mer

Arbetsrätt inom konsultbranschen

Arbetsrätt inom konsultbranschen Arbetsrätt inom konsultbranschen på Luleå 27 oktober 2016 Almegas sju förbund på Vi finns nära dig Luleå Skellefteå Umeå Sundsvall Stockholm Örebro Linköping på Göteborg Växjö Malmö Vi som arbetar i Norr

Läs mer

FÖRHANDLINGS- ORDNING

FÖRHANDLINGS- ORDNING FÖRHANDLINGS- ORDNING Huvudavtalet, som träffades 1957 mellan SAF och PTK och som sen antagits av Sif och respektive arbetsgivarförbund, upphörde, efter uppsägning, att gälla 1976. Dock är parterna överens

Läs mer

4. Förhandlingsordning

4. Förhandlingsordning 1 Ledaravtalet Avtal om lönebildning Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarna, Plåtslageriernas Riksförbund, VVS Företagen, och Ledarna är

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer