Skadestånd vid olovliga stridsåtgärder
|
|
- Anton Sandström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skadestånd vid olovliga stridsåtgärder PA-programmet Arbetsrätt B Avdelningen för juridik Arbetsrätt B (RVGB21) Termin: HT 15 Uppsatsgrupp: 19 Handledare: Gunvor Axelsson Författarnamn/kontaktuppgifter: 1. Lisa Persson, lisa.britt.persson@gmail.com 2. Helena Troedsson, helena.troedsson@live.com Karlstad Business School Karlstad University SE Karlstad Sweden Phone: Fax: handels@kau.se
2 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Ämnesbeskrivning 1.2 Syfte 1.3 Frågeställning 1.4 Avgränsningar 1.5 Metod och disposition 2. Regelbakgrund 2.1 Historik 2.2 Stridsåtgärder på arbetsmarknaden 2.3 Fredspliktsreglerna vid stridsåtgärder 2.4 Varsel 2.5 Skadestånd vid olovlig stridsåtgärd 2.6 AD- domar i fråga om olovlig stridsåtgärd 3. Analys 3.1 Slutsats 4. Källförteckning 2
3 1. Inledning 1.1 Ämnesbeskrivning Med jämna mellanrum sker olovliga stridsåtgärder på arbetsmarknaden, vilket ofta leder till tvister i arbetsdomstolen. Den ena parten får, med hjälp av arbetsdomstolens makt, möjlighet att kräva motparten på skadestånd för dess agerande. Skadeståndets storlek kan variera mycket beroende på hur allvarligt brott som begåtts. Stridsåtgärder kan skilja sig mycket från fall till fall och det är inte helt ovanligt att parten som vidtagit stridsåtgärd inte är medveten om att man på ett eller annat sätt brutit mot reglerna om fredsplikt. En tvist om olovlig stridsåtgärd kan sluta med att den yrkande parten själv kan bli skadeståndsskyldig. 1 I denna uppsats analyseras tre olika fall från arbetsdomstolen där olovlig stridsåtgärd lett till skadeståndsskyldighet. Analyseringen har huvudsakligen gått ut på att jämföra ekonomiskt och allmänt skadestånd vid olovlig stridsåtgärd, samt granska domarnas skadeståndsstorlek och vad som kan orsaka denna eventuella skillnad. 1.2 Syfte Syftet med detta arbete är att redovisa bakgrunden till att vissa domar vid olovlig stridsåtgärd leder till såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd. Syftet är också att utifrån beslutade domar reflektera över skadeståndens nivåskillnad gällande olovlig stridsåtgärd. 1.3 Frågeställning Vilka kriterier utgår arbetsdomstolen ifrån vid beslut om både ekonomiskt och allmänt skadestånd vid olovlig stridsåtgärd, och i vilken mån kan skadestånden variera? 1 AD 2005 nr 29 3
4 1.4 Avgränsningar Från Medbestämmandelagen beskrivs endast de paragrafer som tar upp fredsplikt, varsel samt skadestånd då dessa är mest relevanta för arbetet. En mer djupgående förklaring kring medbestämmandelagen tas inte upp. En annan avgränsning som gjorts är att de domar som nämns i arbetet endast lett till olovlig stridsåtgärd. Vi har utelämnat domar där olovliga stridsåtgärder inte varit fallet även om det till en början verkat som det. I avsnittet om skadestånd ges endast en beskrivning av skadestånd enligt MBL. Någon beskrivning ges inte av Skadeståndslagen. 1.5 Metod och disposition Metoden som använts för att besvara frågeställningen i detta arbete är insamling av rättsvetenskaplig litteratur, rättspraxis i form av domar från arbetsdomstolen, arbetslagstiftning samt hemsidor baserade på juridik. Uppsatsens upplägg börjar med en historisk bakgrund där en förklararing ges till hur de lagar som använts har kommit till samt hur stridsrätten trädde kraft i Sverige och EU. Därefter ges en regelbakgrund för ämnets aktuella lagar med ett avslutande avsnitt om tre domar. Uppsatsen avrundas med en analys kring skadestånd vid olovliga stridsåtgärder samt en slutsats som besvarar syftet och frågeställningen. 2. Regelbakgrund 2.1 Historik År 1938 träffades det så kallade Saltsjöbadsavtalet som till stor del handlade om de begränsningar som gäller för vissa stridsåtgärder. 2 Detta avtal är ett förhandlingsordningsavtal mellan Landsorganisationen och Sveriges Arbetsgivarförbund. Det var här Saltsjöbadsandan kom till, som har sin mening att parterna på arbetsmarknaden ska komma 2 Granberg (2011), PAOU, s 553f 4
5 överens och hålla fredliga uppgörelser utan statlig inblandning. 3 Lissabonfördraget hölls år 2009 då stridsåtgärder blev en grundläggande rättighet och ett direktiv inom Europeiska Unionen. Stridsrätten har funnits i Sveriges lagstiftning sedan lång tid tillbaka men nu är den tvungen att följas enligt EU- fördraget, då Sverige är ett medlemsland i EU Stridsåtgärder på arbetsmarknaden En stridsåtgärd är en handling som antingen arbetstagare eller arbetsgivare kan vidta under vissa bestämmelser. 5 Syftet med en stridsåtgärd är att påverka eller protestera mot sin motpart under förutsättningen att man har goda skäl till handlingen. 6 En stridsåtgärd måste genomföras kollektivt för att det ska räknas som en stridsåtgärd. Alltså kan inte en enskild individ utföra en stridsåtgärd på egen hand. 7 De vanligaste stridsåtgärderna är strejk, blockad, bojkott och lockout. Med strejk menas att arbetstagarsidan vägrar att arbeta under en period. Strejker förekommer oftast i extrema fall när exempelvis facket eller arbetsgivaren inte kan komma överens vid förhandling av kollektivavtal. 8 När arbetstagare eller arbetsgivare utför en blockad innebär det att de blockerar olika sorters handlingar. Blockad kan utföras genom till exempel blockad mot övertid, nyanställningsblockad eller blockad av en hel arbetsplats. Stridsåtgärden bojkott innebär att ena parten hindrar företaget från att få sina produkter från sin återförsäljare. 9 Slutligen innebär lockout att arbetsgivaren stänger ute sina arbetstagare från arbetsplatsen. Om det bara är en del av arbetsstyrkan som utför strejk så kan arbetsgivaren kontra med lockout, vilket innebär att resten av de anställda inte får arbeta. Under en lockout har arbetsgivaren inte någon skyldighet att utge lön till sina medarbetare då inget arbete utförs Iseskog (2011), Lavallagstiftningen, s 9 4 Andersson m. fl. (2014), Kommunal arbetsrätt, s 108f 5 Iseskog (2011), Lavallagstiftningen, s 9 6 Flodgren m. fl. (1981), Arbetsrätt om rättens innehåll och tillämpning i arbetslivet, s 142f 7 Flodgren, Hydén (1989), Arbetsrättensgrunder s
6 2.3 Fredspliktsreglerna vid stridsåtgärder De begränsningar som gäller vid stridsåtgärder nämns i i MBL. Dessa benämns med ett annat namn för fredspliktsreglerna och ska följas av både arbetsgivarparten och arbetstagarparten. Om den en part anser att motparten har stridit mot någon av dessa regler är det möjligt att ta upp ärendet i arbetsdomstolen där den kan yrka om skadestånd för olovlig stridsåtgärd. Arbetsdomstolen tar i sin tur ställning till om olovlig stridsåtgärd har förekommit eller inte, samt hur stort ett eventuellt skadestånd blir. 11 De bestämmelser som tas upp i 41 MBL menar att arbetstagare och arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal och därmed lyder under fredsplikt, inte får utföra någon stridsåtgärd under tiden kollektivavtalet gäller. Däremot är det tillåtet att vidta stridsåtgärder om kollektivavtalet gått ut eller sagts upp av ena parten. Vidare får inte stridsåtgärder ha som syfte att bedriva påtryckning angående ett kollektivavtals bestämmelser, eller syfta till att få fram en förändring i det gällande kollektivavtalet. För att förtydliga detta innebär det att parterna måste vänta tills avtalet löpt ut, eller om det är uppsagt, vänta ut uppsägningstiden och därefter vidta stridsåtgärd i syfte att få fram en förändring i avtalet. Ytterligare en begränsning för arbetstagarna när de vill gå ut i strejk är att de måste få ett godkännande av sin fackförening. Följs inte denna regel utgör det en olovlig stridsåtgärd. Det är heller inte tillåtet att ge sitt stöd till en stridsåtgärd när man själv lyder under fredsplikt enligt kollektivavtal. 12 Bestämmelsen 41a MBL menar att det är otillåtet som arbetsgivare att hålla inne på lön eller annan ersättning för utfört arbete på grund av att motparten vidtagit stridsåtgärder. Däremot när arbetstagarna väl gått ut i strejk får arbetsgivaren utesluta lön och dylikt i och med att inget arbete utförs. 13 Nästa regel om stridsåtgärder som nämns i 41b MBL menar att en arbetstagare inte får delta i en stridsåtgärd som har till syfte att sluta ett kollektivavtal med ett företag som inte har några anställda eller med ett familjeföretag där endast familjemedlemmar är arbetstagare. Det är heller inte tillåtet att stödja någon som vill utföra liknande åtgärd AD 2008 nr 5 12 Göransson (2007) Arbetsrätten en introduktion, s AD 2007 nr Iseskog (2011), Lavallagstiftningen, s 60 6
7 Ytterligare regler som tas upp i 42 i MBL är att det är förbjudet för arbetsgivare eller arbetstagarorganisationer att anordna eller medverka vid en olovlig stridsåtgärd. Organisationer som är bundna av kollektivavtal har en skyldighet att försöka hindra dess medlemmar att genomföra olovliga stridsåtgärder. Det är heller inte tillåtet att delta i en stridsåtgärd som har vidtagits av någon annan. Vid fall då kollektivavtalsbundna arbetstagare utför olovlig stridsåtgärd ska arbetstagarorganisationen samt arbetsgivaren enligt 43 MBL verka för att den upphör genom en så kallad överläggning. 15 Denna måste genomföras på grund av den överläggningsskyldighet som arbetstagarorganisationen och arbetsgivaren står under. Syftet med överläggningen är att få en klarare bild av vad som har inträffat samt hitta grundorsaken till varför arbetstagarna agerat som de gjort. Under denna process är tanken att båda parterna ska komma överens om vad som behövs göras för att arbetstagarna ska återgå till arbetet. Överläggningen ska ske snarast möjligt efter att arbetstagarorganisationen och arbetsgivaren fått vetskap om att den olovliga stridsåtgärden brutit ut. 16 Den sista paragrafen, 44 MBL i fredspliktsavsnittet, behandlar kvarlevande stridsrätt. Med kvarlevande stridsrätt menas att arbetsmarknadens parter inte behöver ta hänsyn till fredsplikten då ena parten (oftast arbetstagarsidan) vill träffa kollektivavtal i frågor gällande lön och allmänna anställningsvillkor om det befintliga avtalet inte innehåller dessa delar. 2.4 Varsel Inför en planerad stridsåtgärd ska den part som vill vidta stridsåtgärd enligt 45 MBL, skriftligen varsla motparten samt Medlingsinstitutet minst sju dagar innan stridsåtgärden träder i kraft. Samtidigt ska en person, som är utsedd av Medlingsinstitutet, verka för att få till en överenskommelse mellan parterna och försöka hitta en lämplig åtgärd till situationen. Varslet gör motparten beredd på den kommande stridsåtgärden samt ger motparten möjlighet att yttra sig Skadestånd vid olovlig stridsåtgärd Arbetsgivare, arbetstagare och organisationer som bryter mot fredspliktsreglerna MBL kan bli skyldiga att betala skadestånd om motparten väcker talan i arbetsdomstolen. Det 15 Göransson (2007) Arbetsrätten en introduktion, s 96 ff. 16 Bergqvist m. fl. (1997) Medbestämmandelagen, s AD 2008 nr 5 7
8 finns två typer av skadestånd vilka är ekonomiskt skadestånd och allmänt skadestånd. Vid ekonomiskt skadestånd ska den skadeståndsskyldige parten ersätta motparten för uppkommen ekonomisk skada enligt 54 MBL. Hit räknas allt som har med ekonomisk förlust att göra, exempelvis om produktionen försämras i samband med stridsåtgärden eller om en viss ersättning uteblir på grund av händelsen. Skadeståndets storlek regleras utifrån det belopp som motparten gått miste om i samband med lagbrottet eller avtalsbrottet MBL beskriver det allmänna skadeståndet. Med allmänt skadestånd menas ersättning för skada som drabbat motparten personligen, exempelvis genom fysisk eller psykisk påverkan och har därmed inte någon anknytning till ekonomisk förlust. Syftet med denna bestämmelse är att försöka avskräcka parterna från att begå brott mot kollektivavtal och MBL. 2.6 AD- domar i fråga om olovlig stridsåtgärd AD 10/06 Förbundet SEKO som står i konflikt med Sveriges Byggindustrier har varslat om strejk och försatt arbetsplatsen Liljeholmstorget i blockad, där medlemmar från Svenska Byggnadsarbetarförbundet arbetar. Efter en del motstridigheter går arbetstagarna med på att lämna arbetsplatsen efter att deras förbund uppmanat samtliga medarbetare att inte vistas på den konfliktdrabbade arbetsplatsen. En vecka senare går arbetstagarna tillbaka till arbetet då konflikten är över. En tid efter detta yrkar Sveriges Byggindustrier allmänt skadestånd på kr mot Byggnadsarbetarförbundet och Byggnadsarbetarförbundets avdelning 1 för otillåten arbetsnedläggelse enligt 42 MBL. Detta för att blockaden av arbetsplatsen inte gäller förbundets medlemmar utan SEKO:s medlemmar. Däremot har förbundet rättigheter att varsla om sympatiåtgärd, vilket dock inte gjorts. Förbundet hävdar i sin tur att det otillåten stridsåtgärd inte har skett då arbetstagarna, enligt dem, endast valt att stå neutrala i konflikten mellan SEKO och Sveriges Byggindustrier och därför inte arbetat under blockaden. 18 AD 2008 nr 5 8
9 Det är upp till arbetsdomstolen att avgöra om olovlig stridsåtgärd har skett eller inte, samt utreda förbundets ställningstagande angående den eventuella otillåtna stridsåtgärden. Arbetsdomstolen gör bedömningen att strejken som skett på Liljeholmstorget varit olovlig då arbetstagarna tillhört Byggnadsarbetarförbundet och inte SEKO, som i detta fallet var de som försatte arbetsplatsen i blockad. Förbundet har heller inte varslat om sympatiåtgärd enligt 41 MBL och deras åsikt om att arbetstagarna stått neutrala i konflikten godtas inte ur arbetsdomstolens synpunkt. Detta för att arbetsnedläggelsen inte utgjort arbetstagarnas individuella beslut utan grundat sig i en uppmaning från förbundet. Därmed hade arbetstagarna arbetsplikt och ingen rätt att lämna arbetsplatsen. Arbetsdomstolen fattar därmed beslutet att Byggnadsarbetarförbundet och avdelning 1 är skyldiga att betala Sveriges Byggindustrier ett allmänt skadestånd på vardera kronor till Sveriges Byggindustrier för brott mot MBL. De ska även enligt 61 Skadeståndslagen betala ersättning för rättegångskostnader om sammanlagt kronor. 19 AD 29/05 Domen tar upp en konflikt mellan elektriska installatörsorganisationen (EIO), det Svenska elektriker förbundet samt förbundets avdelning 31. Förbundet varslar om stridsåtgärd i form av blockad mot allt arbete på grund av att arbetsgivaren YIT buildings AB hållit inne lön för två arbetstagare som var medlemmar av förbundet, då de inte utfört något arbete. På begäran om att blockaden ska sluta eller inte träda i kraft så går YIT buildings AB med på att betala ut den innestående lönen till arbetstagarna och därmed inleds inte någon blockad. Efter detta tar arbetsgivarens organisation EIO upp ärendet i AD gällande att varslet om blockaden stridit mot 41 MBL punkt 1. Arbetsdomstolen får nu ta ställning till om varslet utgjort otillåten stridsåtgärd eller ej. Efter utredning kommer AD fram till att olovlig stridsåtgärd förekommit i och med att varslet inneburit påtryckning mot motparten för att få arbetsgivaren att betala ut innestående lön. Därmed blir förbundet och avdelning 31 skyldiga till skadestånd då man brutit mot 41 MBL. Svenska Elektrikerförbundet och dess avdelning ska betala allmänt skadestånd på kronor vardera till EIO och YIT buildings AB. Eftersom att EIO blir den vinnande parten i detta fall så ska de ersättas för sina rättegångskostnader på kronor. Dessa kostnader ska Svenska Elektrikerförbundet och dess avdelning 31 dela på AD 2006 nr AD 2005 nr 29 9
10 AD 05/08 Denna dom visar på ett annat verkligt fall där olovlig stridsåtgärd lett till skadestånd. Arbetstagarorganisationen Industrifacket Metall, avdelning 40 vill träffa kollektivavtal med Wing- Plast AB (bolaget). Bolaget har inget intresse av att träffa kollektivavtal och tackar därmed nej till förhandling. Som påföljd varslar Industrifacket Metall om blockad av allt arbete på bolagets arbetsplats. Inför blockaden vädjar bolaget om att förbundet ska ställa in blockaden då den kommer få stora konsekvenser för deras verksamhet, men också innebära en olovlig stridsåtgärd med tanke på att bolaget är ett familjeföretag. Detta blir en form av varning från bolagets sida, men förbundet väljer att inte lyssna på deras vädjan. Blockaden träder i kraft den 6 februari 2007 och upphör 8 februari. Stridsåtgärden leder till att Wing- Plast AB väljer att väcka talan till Arbetsdomstolen om att förbundet och dess avdelning har vidtagit olovlig stridsåtgärd då deras handlande strider mot fredspliktsreglerna 41b och 42 MBL. Enligt bolaget består företaget endast av familjemedlemmar. När en organisation endast drivs av familjemedlemmar är det inte tillåtet att vidta stridsåtgärder i syfte att träffa kollektivavtal enligt 41b MBL. Detta fäster bolaget tyngd på i sin anmälan då förbundet utfört blockad under dessa omständigheter. Vidare menar bolaget att förbundet och dess avdelning föranlett olovlig stridsåtgärd samt medverkat i den och yrkar därför skadestånd enligt 54 MBL för brott mot fredsplikt. I anmälan yrkar bolaget att förbundet och dess avdelning ska betala bolaget både allmänt skadestånd på kronor samt ett ekonomiskt skadestånd på kronor. Anledningen till det ekonomiska skadeståndet är att blockaden har lett till stillastående leverans som bidrar till att kunder blir frustrerade och ifrågasätter företagets seriositet. Förbundet och dess avdelning nekar till brott då de inte anser att bolaget var ett familjeföretag, utan att det fanns utomstående anställda i företaget. Arbetsdomstolen gör en bedömning av fallet och anser att förbundet har gjort en olovlig stridsåtgärd, då det finns bevis på att det vid tidpunkten av varslet endast finns anställda som var familjemedlemmar. Därmed dömer Arbetsdomstolen förbundet och dess avdelning för brott mot 41 b MBL. Arbetstagarorganisationen har i detta fall föranlett och deltagit i den olovliga stridsåtgärden och gör sig därmed även skyldig till brott mot 42 MBL. Förbundet och dess avdelning ska betala kronor vardera i allmänt skadestånd, samtidigt som de även ska betala kronor vardera i ekonomiskt skadestånd. I rättegångskostnader ska förbundet och avdelning 40 dela på kostnaden som uppgår till 10
11 kronor Analys Det går att utläsa i de nämnda domarna att den part som blivit fälld för en olovlig stridsåtgärd blir skadeståndsskyldig. I alla tre fallen har den förlorande parten blivit dömd att betala allmänt skadestånd men i den sista domen ska de skyldiga även betala ekonomiskt skadestånd. En möjlig anledning till att den första domen (10/06) endast ledde till allmänt skadestånd är att Sveriges Byggindustrier själva inte anser att de gick med ekonomisk förlust i och med strejken. Arbetsgivaren har därför inte yrkat om att få något ekonomiskt skadestånd från arbetstagarorganisationen och dess avdelning. Däremot har de begärt allmänt skadestånd då motparten faktiskt har gjort en olovlig stridsåtgärd som gjort att Sveriges Byggindustrier kan ha tagit illa vid sig. Den andra domen (29/05) visar tydligt på att ekonomisk förlust inte har skett i samband med stridsåtgärden, beroende på att blockaden aldrig trädde i kraft. Därmed fanns det ingen anledning till att yrka ekonomiskt skadestånd. Däremot fanns det goda anledningar till att begära allmänt skadestånd i och med att arbetsgivaren kände påtryckning att betala ut den innestående lönen. Detta för att arbetstagarorganisationen hotade med att försätta arbetsplatsen i blockad, vilket innebär ett personligt påhopp mot arbetsgivaren. Den sistnämnda domen ledde, som tidigare nämnts, både till ekonomiskt och allmänt skadestånd, då bolaget påverkades rent ekonomiskt av blockaden. Detta kan bero på att det är ett relativt litet företag med annorlunda karaktär jämfört med de två övriga företagen. Bolaget arbetar med försäljning av produkter och livnär sig på sina kunder och förhållandet till dessa. I och med att stridsåtgärden försämrade deras rykte sjönk deras försäljning avsevärt. Motparten i fråga valde den mest ekonomiskt förstörande stridsåtgärden gentemot detta familjeföretag, genom att de försatte företaget i total arbetsnedläggelse. Detta ledde till att de fick ägna tid på annat än försäljning för att återuppbygga sitt förtroende hos kunderna. De fick även ge en förklaring till varför de var försatta i blockad. Utifrån detta kan vi se att det uppenbarligen har skett en stor ekonomisk förlust för bolaget, vilket ger dem rätten att begära ekonomiskt skadestånd. Om vi ska jämföra med de andra domarna så har dessa företags 21 AD 2008 nr 5 11
12 omsättning inte påverkats lika mycket och därför har den yrkande parten inte haft någon anledning att begära ekonomiskt skadestånd. Utifrån domarna kan vi se att det allmänna skadeståndet blev högre i domen 05/08 där det allmänna skadeståndet uppgick till sammanlagt kronor istället för kronor som i de övriga fallen. Detta kan bero på att det personliga påhoppet var allvarligare i detta fall än i de övriga två. Anledningen till att stridsåtgärden kan ha fått större påverkan är att bolaget vid upprepade tillfällen meddelade förbundet och dess avdelning att de var ett familjeföretag. Trots detta vägrade förbundet lyssna på dem, utan utgick endast från deras egen synpunkt att det även fanns utomstående anställda i företaget som inte var familjemedlemmar. Detta kan ses som respektlöst ur bolagets synvinkel och påverka slutresultatet av domen. Om man jämför med de övriga två domarna så fick den stridande parten ingen förvarning om olovlig stridsåtgärd efter att varslet om den planerade stridsåtgärden framgått. Därmed kan detta ha bidragit till ett mildare personligt påhopp. Ytterligare en anledning till att det allmänna skadeståndet blev högre i AD 05/08 kan vara att bolaget yrkade om att få ett högre belopp än vid de andra nämnda domarna, vilket kan ha påverkat arbetsdomstolens bedömning. Tidigare i arbetet nämndes familjeföretagets yrkande i AD 05/08 om ekonomiskt skadestånd på sammanlagt kronor. Arbetsdomstolens slutgiltiga beslut om ekonomiskt skadestånd uppgick till kronor, som förbundet och dess avdelning skulle dela på. Anledningen till att Wing- Plast AB inte fick den ersättning de yrkat om kan möjligtvis vara att bolaget överskattat den ekonomiska förlusten av stridsåtgärden. Arbetsdomstolen upplevde dessutom att det var svårt att bedöma hur stor förlust bolaget gått med i samband med olovliga stridsåtgärden. Enligt vår mening var yrkandet om kronor alltför högt med tanke på att blockaden endast pågick i två dagar och därmed inte kan ha påverkat omsättningen i den grad bolaget påstod. Detta med tanke på att familjeföretaget var relativt litet. Företaget kunde heller inte bevisa varför den stor ekonomisk förlust och kunde därför ha gett tydligare förklaring samt dokumentation av stridsåtgärdens påverkan. 3.1 Slutsats Efter att ha studerat ämnet i fråga har vi kommit fram till att vid olovlig stridsåtgärd dömer arbetsdomstolen den skyldige parten till både ekonomiskt och allmänt skadestånd bland annat 12
13 utifrån organisationens karaktär och storlek. En avgörande faktor är dessutom hur stora konsekvenser den olovliga stridsåtgärden medför. 13
14 4. Källförteckning Litteratur Andersson, Anderz, Bejstam, Lars, Edström, Örjan, Zanderin, Lars, Kommunal arbetsrätt, Lund 2014 Bergquist, Olof, Medbestämmandelagen- lagtext med kommentarer, 2:a upplagan, Stockholm 1997 Flodgren, Boel, Hydén, Håkan, Arbetsrättens grunder, Lund 1989 Flodgren, Boel, Hydén, Håkan, Sandström, Torsten, Arbetsrätt- om rättens innehåll och tillämpning i arbetslivet, Lund 1981 Garpe, Bengt, Arbetsrätt- en introduktion, 10:e upplagan, Karlstad 2012 Granberg, Otto, PAOU- personaladministration, HRM och organisationsutveckling, Stockholm 2011 Göransson, Gabinus, Håkan, Arbetsrätten- en introduktion, 4:e upplagan, Stockholm 2007 Iseskog, Tommy, Lavallagstiftningen- kollektivavtal och fackliga stridsåtgärder vid utstationering, Lund 2011 Rättsfallsregister 2005 nr nr nr nr 5 14
15 Internetkällor
BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation
Läs merLFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF
LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/06 Mål nr A 162/04
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/06 Mål nr A 162/04 Sammanfattning En arbetsplats var försatt i blockad av SEKO. På arbetsplatsen arbetade arbetstagare som var medlemmar i Byggnadsarbetareförbundet. Arbetstagarna
Läs merQ & A om konflikt inom bransch Telekom
Q & A om konflikt inom bransch Telekom För att underlätta ert arbete med anledning av att SEKO den 9 maj har varslat IT&Telekomföretagen om konfliktåtgärder. Varslet gäller kollektivavtal Telekom med SEKO
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 71/04 Mål nr A 247/03
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 71/04 Mål nr A 247/03 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har åsidosatt den i 45 medbestämmandelagen föreskrivna varselskyldigheten genom att utvidga en pågående stridsåtgärd
Läs merARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011
ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning
Läs merKommittédirektiv. Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Dir. 2017:70. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017
Kommittédirektiv Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden Dir. 2017:70 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga vissa ändringar
Läs merFackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8)
Lagen om medbestämmande i arbetslivet - MBL Arbetshäfte Fackligt inflytande i arbetet 1(8) MBL LAG OM MEDBESTÄMMANDE I ARBETSLIVET... 3 KOMMENTARER TILL NÅGRA PARAGRAFER... 3 Inledande bestämmelser...
Läs merFredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Ds 2018:40
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2019-01-25 Ert dnr: A2018/01812/AR M Arbetsrättssektionen Anna Svanestrand Arbetsmarknadsdepartementet Gunilla Qvarsebo 103 33 STOCKHOLM Fredsplikt på arbetsplatser där det finns
Läs merKrävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?
Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då
Läs merKönsdiskriminering vid graviditet
Könsdiskriminering vid graviditet - Arbetsbrist som täckmantel PA-programmet Författarnamn/kontaktuppgifter: 1., 0722029869 2., 0735091434 Avdelningen för juridik (RVGB21) Termin: Ht15 Uppsatsgrupp: 2
Läs merMBL Lag om medbestämmande i arbetslivet
MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet I lydelse fr.o.m. 2010-04-15 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Inledande bestämmelser... 3 Föreningsrätt... 4 Förhandlingsrätt...
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare; SFS 2017:320 Utkom från trycket den 9 maj 2017 utfärdad den 27 april 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 34/19 Mål nr A 81/18
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 34/19 Mål nr A 81/18 Fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran och därvid om det av 10 medbestämmandelagen följer en skyldighet att förhandla om att teckna kollektivavtal
Läs merLag (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda
Lag (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda Ändrad: t.o.m. SFS 2011:428 Inledande bestämmelser 1 Denna lag syftar till att genom styrelserepresentation ge de anställda insyn i och
Läs merLag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05 Sammanfattning Sedan en arbetstagare sagts upp från sin anställning med stöd av en så kallad avtalsturlista, genomförde bolaget en förhandling på lokal nivå
Läs merDen svenska modellen och Medlingsinstitutet
Den svenska modellen och Medlingsinstitutet Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär att arbetsmarknadens parter har det huvudsakliga ansvaret för att reglera löner och andra anställningsvillkor. Detta
Läs merVad är gällande rätt vid saklig grund för uppsägning av en arbetstagare på grund av samarbetsproblem? Vilken omplaceringsskyldighet har arbetsgivaren?
Vad är gällande rätt vid saklig grund för uppsägning av en arbetstagare på grund av samarbetsproblem? Vilken omplaceringsskyldighet har arbetsgivaren? PA-Programmet Författarnamn/kontaktuppgifter: Avdelning
Läs merFÖRHANDLINGAR DEL II. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 15 maj 2012
FÖRHANDLINGAR DEL II Gunvor Axelsson Karlstad universitet 15 maj 2012 FÖRHANDLINGSRÄTTENS OMFATTNING Förhandlingsrätten omfattar frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och medlem i arbetstagarorganisation.
Läs merArbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013
Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras
Läs merFörtroendemannalagen. O:\TEKO\Arbetsgivarguide\6 Facklig verksamhet\teko ändrade\1.6.2 ok Förtroendemannalagen.docx
Förtroendemannalagen En fråga som ofta aktualiseras i ett företag är frågor rörande fackliga förtroendemäns rätt till ledighet för att bedriva facklig verksamhet. Rätten till ledighet för fackliga förtroendemän
Läs merDenna bestämmelse är inte tillämpning i de situationer som avses i 41 d
1 20180531/EO 41 d En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som redan är bunden av ett kollektivavtal för arbetet ifråga 1. om åtgärden inte har till ändamål att
Läs merVad gäller vid kränkning av skyddsombud? JOBBET OCH LAGARNA
Vad gäller vid kränkning av skyddsombud? JOBBET OCH LAGARNA Innehåll Vad gäller vid kränkning av skyddsombud? 3 Tvist 3 Skydd av skyddsombudet. 6 kap. 10 arbetsmiljölagen 4 Skydd av skyddskommittéledamot.
Läs merOm konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta.
Om konflikten inträffar 2016 Allt en måleriföretagare behöver veta. Moderna avtal! 3 Moderna avtal! Kollektivavtalet är det dokument som reglerar det formella förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Läs merFoto: Jeanette Andersson. KFOs LATHUND OM FÖRHANDLINGSPROTOKOLL
Foto: Jeanette Andersson KFOs LATHUND OM FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Om förhandlingsprotokoll 1 Förhandlingar 4 a) Olika typer av förhandlingar 4 b) Förhandlingens genomförande 4 2 Allmänt om protokoll 5 3 Protokollets
Läs merFörhandlingsordning. Innovations- och kemiarbetsgivarna Unionen Sveriges Ingenjörer Natu rveta rna. Innovations-
Innovations- Innovations- PROTOKOLL Ärende Parter Tid Plats Närvarande för Förhandlingsordning IKEM - och kemiarbetsgivarna Unionen Sveriges Ingenjörer Natu rveta rna 31 Mars 2017 IKEM - och kemiarbetsgivarna
Läs merLavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444
Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss
Läs merHemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4
Hemställan APM-Terminals Gothenburg AB Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Vi, av Medlingsinstitutet utsedda medlare, i konflikten mellan Hamnarbetarförbundets avdelning 4(Hamn 4an) och APM-Terminals
Läs merARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/06 Mål nr A 60/06
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/06 Mål nr A 60/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat ett företag om stridsåtgärd. Något kollektivavtal föreligger inte mellan organisationen och det berörda
Läs merHistorik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.
Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning
Läs merArbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)
1 of 5 21/09/2010 14:30 SFS 1987:1262 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1987-12-17 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:857 Arbetsrättslig
Läs merUtstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige
Förklarande PM till EFS styrkommitté den 20050210 Utstationeringsdirektivet Vaxholmsfallet i Sverige Den svenska arbetsmarknaden Den genomsnittliga organisationsgraden på arbetsmarknaden överstiger 80
Läs merFredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister
PM Rotel VI (Dnr KS 2018/1523) Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet Remisstid den 31 januari 2019 Borgarrådsberedningen
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/08 Mål nr A 31/07
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/08 Mål nr A 31/07 Sammanfattning Fråga om en arbetstagarorganisation brutit mot bestämmelserna i 45 medbestämmandelagen genom att inte varsla ett berört företag om en förestående
Läs merFackliga förtroendemän
Fackliga förtroendemän En facklig förtroendeman är en person som har utsetts av en lokal eller central kollektivavtalsbunden arbetstagarorganisation att företräda de anställda på en viss arbetsplats. De
Läs merLag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder
Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder Varsel om driftsinskränkning 1 En arbetsgivare som avser att genomföra en driftsinskränkning enligt 2 eller 3 skall inom den tid som anges där skriftligen
Läs merARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 96/04 Mål nr A 235/04
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 96/04 Mål nr A 235/04 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har vidtagit stridsåtgärd mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal.
Läs merARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 50/07 Mål nr A 117/07
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 50/07 Mål nr A 117/07 Sammanfattning Fråga om lovligheten enligt 41 a medbestämmandelagen av en stridsåtgärd som inneburit att arbetsgivaren ett flygbolag hållit inne förmånen
Läs merSvensk författningssamling (SFS)
Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter
Läs merKommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008
Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag
Läs merARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 13/12 Mål nr A 19/12
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 13/12 Mål nr A 19/12 Sammanfattning En arbetsgivarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal.
Läs merVarsel om stridsåtgärder
Sida 1 av 5 Måleriföretagen i Sverige Box 16286 103 25 Stockholm Kopia Medlingsinstitutet Box 1236 111 82 Stockholm Datum 2017-05-11 Varsel om stridsåtgärder Måleriföretagen saknar verklighetsförankring!
Läs merARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/12 Mål nr A 21/12
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/12 Mål nr A 21/12 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har, i syfte att få till stånd ett kollektivavtal, varslat om stridsåtgärder mot ett av staten helägt bolag. Med
Läs merARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat en arbetsgivarorganisation och fyra av dess medlemsföretag om stridsåtgärd. Något kollektivavtalsförhållande
Läs merCirkulär Nr 22 December 2012
Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare
Läs merArbetsgivarens skyldigheter Vid uppsägning av personliga skäl
Arbetsgivarens skyldigheter Vid uppsägning av personliga skäl Personal och arbetsliv Arbetsrätt B Internt komparativ rätt B-uppsats Författarnamn/kontaktuppgifter: Frida Erlandsson frida.erlandsson@hotmail.com
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05 Sammanfattning I mål om skadestånd för uppsägning av en anställning som anställningsskyddslagen inta varit tillämplig på har Arbetsdomstolen funnit att arbetsgivaren
Läs merLedighet för facklig förtroendeman 2007-09-13
Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om företagshemligheter Utfärdad den 25 maj 2018 Publicerad den 30 maj 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens innehåll 1 Lagen innehåller bestämmelser
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12 Fråga om ett lokalt kollektivavtal, som överlåtaren av en verksamhet var bunden av, övergår till förvärvaren av verksamheten när både överlåtare och förvärvare
Läs merQ & A vid konfliktvarsel från Kommunal angående satsning på undersköterskor
PM Till Vårdföretagens medlemmar Från Daniel Andersson, Linn Bentley & AnnEva Bomberg Datum 2016-12-02 Angående Kommunals konfliktvarsel Q & A vid konfliktvarsel från Kommunal angående satsning på undersköterskor
Läs merVarsel om konflikt på Transportavtalet
BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND BUSSARBETSGIVARNA MOTORBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND PETROLEUMBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SJÖFARTENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SVENSKA FLYGBRANSCHEN SVERIGES HAMNAR TRANSPORTINDUSTRIFÖRBUNDET
Läs merKommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011
Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna
Läs merStockholm 9 maj Konfliktmeddelande Nr 4 / MEE
Stockholm 9 maj 2017 Nr Sign 2016-5832 MEE Konfliktmeddelande Nr 4 /2017 Seko har i avtalsförhandlingarna på Telekomområdet lämnat flera förslag för åstadkomma en låglönesatsning för förbundets sämst avlönade
Läs merGWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010
GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 Arbetsrättsgruppen inom Gärde Wesslau Advokatbyrå presenterar härmed årets
Läs merARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 26/08 Mål nr A 54/08
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 26/08 Mål nr A 54/08 Sammanfattning Interimistiskt beslut om tillåtligheten av pågående stridsåtgärder. Fråga om vidtagna och pågående stridsåtgärder är olovliga och ska hävas
Läs merBegäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 i EG-fördraget
ARBETSDOMSTOLEN Mål nr A 268/04 2005-09-15 Aktbil. 133 Europeiska gemenskapernas domstol L - 2925 LUXEMBURG Begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 i EG-fördraget Bakgrund 1. 1. Laval un Partneri
Läs merLAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS
TP #1 Lathund LAS (Lagen om Anställningsskydd) Foto: Lars Pehrsson/TT/SvD LAG (1982:80) OM ANSTÄLLNINGSSKYDD UPPDATERAD T.OM. SFS 2014:423. Version 1 14 april 2015 Allt om Juridiks lathund är en förkortning
Läs merKommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik
Cirkulärnr: 15:9 Diarienr: 15/0937 P-cirknr: 15-2:4 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, ekonomiskt skadestånd, förbehåll om skadeståndskrav, preskription, LAS Arbetsrättssektionen
Läs merARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 66/ Saknr 124
ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 66/2018 2018-02-04 Saknr 124 A2018/01812/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 116/05 Mål nr A 183/03
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 116/05 Mål nr A 183/03 Sammanfattning En arbetstagarorganisation varslade om total arbetsnedläggelse och blockad av allt arbete som arbetsgivarna utförde på vissa arbetsplatser.
Läs merGWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR 1... 2. 2 Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2...
GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, februari 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus arbetsrättsgrupp Datum: Februari 2012 Så var det nytt år och vi på Gärde Wesslau ser fram emot nya utmaningar
Läs merGWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2
GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, juni 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2012 I vanlig ordning när det nalkas sommar, sol och välförtjänt ledighet
Läs merARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3
ARBETSRÄTT Uppgift 1 a) Lars har fått en tidsbegränsad anställning enligt 5 1st punkt 2 Lagen om anställningsskydd (1982:80). Enligt 4 2st kan ett sådant avtal inte sägas upp i förtid om man inte uttryckligen
Läs merKollektivavtalet.
Kollektivavtalet ida.hellberg@jur.lu.se Upplägg Introduktion Definition och formkrav Avtalsparter Tvingande och normativa verkan Tolkning av kollektivavtal Några viktiga termer Kollektivavtal Arbetsmarknadens
Läs merDe svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning
De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning 1. Arbetsmarknadens parter Såväl arbetstagare som arbetsgivare
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/09 Mål nr A 216/08
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/09 Mål nr A 216/08 Sammanfattning Ett byggbolag anställde en person som löneingenjör. Arbetet innefattade bl.a. ackordsförhandlingar med den lokala fackliga organisationen och
Läs merFörhandlingsprotokoll
Förhandlingsprotokoll 2007-11-15 Förhandlingsordning Parter Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt Fastighetsanställdas Förbund, SEKO Facket för Service och Kommunikation och Svenska Transportarbetareförbundet
Läs merRubrik: Lag (1994:260) om offentlig anställning. 1 I denna lag finns särskilda föreskrifter om arbetstagare hos
SFS nr: 1994:260 Departement/ myndighet: Finansdepartementet ESA Rubrik: Lag (1994:260) om offentlig anställning Utfärdad: 1994-04-28 Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:1192 ----------- Lagens tillämpningsområde
Läs merFackets skadeståndsansvar för olovliga stridsåtgärder
Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i civilrätt, särskilt arbetsrätt 30 högskolepoäng Fackets skadeståndsansvar för olovliga stridsåtgärder Skadeståndsbedömningen i teori och praxis
Läs merJOBBET OCH LAGARNA. Förtroendemannalagen. med kommentarer av LO
JOBBET OCH LAGARNA Förtroendemannalagen med kommentarer av LO Landsorganisationen i Sverige 2015 Omslagsfoto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Produktion och tryck: Bantorget Grafiska AB, Stockholm 2015
Läs merLag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Inledande bestämmelser 1 Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Som arbetstagare anses i lagen även den som utför
Läs merCirkulärnr: 2007:23 Diarienr: 2007/0733 Arbetsgivarpolitik: :14 Arbetsrätt, AD, förflyttning, diskriminering, avskedande
Cirkulärnr: 2007:23 Diarienr: 2007/0733 Arbetsgivarpolitik: 2007-2:14 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Arbetsrätt, AD, förflyttning, diskriminering, avskedande Datum: 2007-03-23 Mottagare:
Läs merARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 110/05 Mål nr A 229/05
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 110/05 Mål nr A 229/05 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder mot en arbetsgivare i förhållande till vilken organisationen inte är bunden av kollektivavtal.
Läs merLag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Lagtextsamling 2009 Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet...2 Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...12 Lag (1982:80) om anställningsskydd...15 Diskrimineringslag
Läs merArbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010
Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Avtal med Ledarna klart Livsmedelsföretagen har nu tecknat avtal med Ledarna. De allmänna villkoren får samma innehåll som för övriga tjänstemän och gäller för samma period,
Läs merLOA Lag om offentlig anställning
LOA Lag om offentlig anställning I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Lagens tillämpningsområde... 3 Bedömningsgrunder vid anställning... 3
Läs merLag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Utfärdad: 1976-06-10 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:402 Inledande bestämmelser 1 Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Läs merUPPGIFT 1 Svarsförslag
Övningsfrågor arbetsrätt svar VT 2012 UPPGIFT 1 a) Ja då dessa arbetsuppgifter står i naturligt samband med de arbetsuppgifter hon skall utföra enligt kollektivavtalet. Hon torde också ha tillräckliga
Läs merStadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Ulla Thorslund stadsdelsdirektör Ulla Cadwalader personalchef
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING PERSONALAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTAND E 25 NOVEMBER 2012 SID 1 (5) Handläggare: Ulla Cadwalader Telefon: 08-508 04 047 Dnr 2.3.4-471-2012 Sammanträde 11 december 2012
Läs merARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt
Läs merMissgynnande av fackligt förtroendevald. hanteringsordning
Missgynnande av fackligt förtroendevald hanteringsordning Mars 2013 Grunden för Läkarförbundets verksamhet är trygga, kunniga och engagerade fackligt förtroendevalda. För att kunna rekrytera, behålla och
Läs merKommittédirektiv. Bättre möjligheter till bevakning av kollektivavtal. Dir. 2004:98. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 2004.
Kommittédirektiv Bättre möjligheter till bevakning av kollektivavtal Dir. 2004:98 Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 2004. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att lämna
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner; SFS 2008:9 Utkom från trycket den 22 januari 2008 utfärdad den 10 januari 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merProp. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981.
Regeringens proposition 1981/82: 71 Prop. 1981/82: 71 om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag
Läs merLag (1994:260) om offentlig anställning
1 of 5 27/09/2010 13:14 SFS 1994:260 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1994-04-28 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:667 Lag (1994:260)
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/08 Mål nr A 165/07
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/08 Mål nr A 165/07 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder. Fråga om varslet har innehållit uppgift om anledningen till stridsåtgärden på det sätt
Läs merCirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad,
Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, omplaceringsskyldighet Datum:
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i jämställdhetslagen (1991:433); SFS 2000:773 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merhade gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott
NR 23 FEBRUARI 2009 REDAKTÖR: Jur kand Lena Wåglöf ANSVARIG UTGIVARE: Advokat Magnus Wallander Stockholm KONTAKTPERSONER: Advokat Magnus Wallander, Stockholm Advokat Henric Diefke, Göteborg Advokat Madeleine
Läs merTMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN
TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF har tagit fram denna broschyr till syfte att informera Trä- och Möbelföretagens (TMF:s) medlemsföretag om arbetstagarens rätt till ledighet för utbildning. Med
Läs merLag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
1 of 6 05/02/2010 13:36 SFS 1976:580 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1976-06-10 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:1095 Lag (1976:580)
Läs merAlmega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017
Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Allmänt om förhandlingar Ha rätt attityd Respektera motparten, dess företrädare och de intressen de företräder Uppträd korrekt och proffsigt Håll dig till
Läs merPolicyn beslutad av rektor Beslutet ersätter alla tidigare beslut i ärendet.
Beslut 2007-05-16 Rektor Dnr 536/22/2007 POLICY FÖR BISYSSLOR Policyn beslutad av rektor 2007-05-16. Beslutet ersätter alla tidigare beslut i ärendet. Regler Södertörns högskolas bestämmelser och föreskrifter
Läs merBRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND
BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lagom medbestämmande i arbetslivet Inledande bestämmelser 1 Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare
Läs merArbetsrätt Margaretha Sandberg Förhandlingsenheten
Cirkulärnr: 2003:111 Diarienr: 2003/2592 P-cirknr: 2003-2:30 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: Arbetsrätt Förhandlingsenheten Datum: 2003-12-11 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Personalfrågor Arbetsdomstolens
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 94/07 Mål nr A 97/07
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 94/07 Mål nr A 97/07 Sammanfattning Fråga om en arbetsgivare i städbranschen åsidosatte förhandlingsskyldighet enligt 13 medbestämmandelagen i samband med förändring av en arbetstagares
Läs merFöräldraledighetslag (1995:584)
Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder
Läs mer