GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2...

Transkript

1 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, februari 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus arbetsrättsgrupp Datum: Februari 2012 Så var det nytt år och vi på Gärde Wesslau ser fram emot nya utmaningar och ett fortsatt gott samarbete med er. För den intresserade så har Arbetsdomstolen nyligen publicerat sin målstatistik och av denna framgår att antalet stämningar 2011 var färre än föregående år. Förra året lämnades det till Arbetsdomstolen in 209 stämningar i s k A-mål, dvs sådana arbetstvister som ska avgöras av Arbetsdomstolen i första hand. Året dessförinnan fick domstolen in 242 sådana mål. Således en minskning med 33 mål. De överklagade tingsrättsdomarna, B- målen, däremot ökade från 132 stycken 2010 till 144 stycken INNEHÅLL 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr Längre arbetstid men med oförändrad lön AD 2012 nr

2 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR 1 Ett antal individer var anställda såsom abonnemangsförsäljare hos Svenska Dagbladet. Deras lön var helt provisionsbaserad. Gällande provisionssatser hade förhandlats fram i förhandlingar med Unionen. Provisionslönesystemet i övrigt var dock inte reglerat i något kollektivavtal. Det fanns alltså inget kollektivavtal som reglerade frågan om alla sålda alternativt avtalade prenumerationer berättigade till provision eller inte och om provisionen kunde eller skulle betalas i form av preliminär lön eller inte. 2 Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2 Ett bolag övervägde att genomföra en omorganisation innebärande arbetsbrist och uppsägning av viss personal. Bolaget kallade i enlighet med 13 andra stycket medbestämmandelagen till förhandling. Naturvetarna (ett SACOförbund) som hade fyra medlemmar anställda i bolaget väckte härefter talan i Arbetsdomstolen då förbundet ansåg att bolaget inte fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt 15 medbestämmandelagen. 11 medbestämmandelagen föreskriver att en arbetsgivare är skyldig att ta initiativ till förhandling med arbetstagarorganisation innan beslut tas bl. a. om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen. Bestämmelsen gäller dock endast i förhållande till arbetstagarorganisation med vilken arbetsgivaren står i kollektivavtalsförhållande med. Bestämmelsen kompletteras av 13 samma lag, vilken säger att förhandlingsskyldighet enligt 11 även föreligger i förhållande till annan arbetstagarorganisation, om beslutet gäller en fråga som särskilt angår arbetseller anställningsförhållandena för en arbetstagare som tillhör den organisationen. Detta innebär således att arbetsgivare, såsom i aktuellt fall, utan kollektivavtal ska förhandla enligt 11 med alla berörda arbetstagarorganisationer vid bl. a. uppsägningar på grund av arbetsbrist. 2(5)

3 Innebörden av skyldigheten att förhandla är att part som är skyldig att förhandla, själv eller genom ombud ska inställa sig vid förhandlingssammanträde och, om det behövs, lägga fram ett motiverat förslag till lösning av den fråga som förhandlingen avser. Naturvetarna gjorde i förevarande mål huvudsakligen gällande att bolaget lämnat bristfälligt underlag i frågorna om dels arbetsbrist, dels turordning och kvalifikationer, att det underlag som lämnats kommit för sent i förhandlingsprocessen och att bolaget frånträtt förhandlingen innan förhandlingsskyldigheten var uppfylld. Arbetsdomstolen konstaterade att vad gäller tidsaspekten föreligger inte någon absolut rättighet för en arbetstagarorganisation att en förhandlingsprocess ska pågå en viss minsta tid. Tvärtom följer det av lagen att en förhandling ska bedrivas skyndsamt. En förhandling får dock inte genomdrivas så snabbt att arbetstagarorganisationen fråntas möjlighet att på grundval av en god kännedom om de förhållanden som förhandlingen gäller bilda sig en ståndpunkt, framföra den och argumentera för den innan beslut fattas. I förevarande fall hade förhandlingsframställan skickats nio dagar innan förhandlingssammanträdet hölls, vilket sedermera ajournerades och följdes av viss mejl- och telefonkontakt. På kvällen samma dag frånträdde bolaget förhandlingen och dagen därpå sades förbundets medlemmar upp. Vad därefter gäller frågorna om turordning och vilka kvalifikationskrav som skulle ställas i framtiden, behandlades dessa vid förhandlingssammanträdet. Motstridiga uppgifter framfördes dock i frågan om de berörda medlemmarna hade tillräckliga kvalifikationer för vissa specifika tjänster. Enligt Arbetsdomstolen har det funnits starka skäl att låta förbundet ytterligare diskutera medlemmarnas kvalifikationer. Bolaget har istället ensidigt frånträtt förhandlingen utan att bereda förbundet tillfälle att diskutera frågan vidare. Arbetsdomstolen ansåg mot bakgrund härav att Bolaget hade brutit mot förhandlingsskyldigheten dels genom att frånträda förhandlingarna innan 3(5)

4 förbundet fått tillräcklig möjlighet att bemöta bolagets ståndpunkt i frågan om de berörda arbetstagarnas kvalifikationer, dels genom att inte i god tid skriftligen lämna information om under vilken tidsperiod uppsägningarna var avsedda att verkställas. Bolaget ansågs härigenom skyldigt att betala allmänt skadestånd med kr till förbundet. 3 Längre arbetstid men med oförändrad lön AD 2012 nr 9 Ett parkeringsbolag träffade överenskommelse med ett antal arbetstagare om att höja veckoarbetstiden från 37,5 timmar till 40 timmar per vecka med i övrigt oförändrade anställningsvillkor. Fråga uppkom därefter om bolaget, genom att träffa överenskommelser med de anställda om en längre arbetstid men med oförändrad lön, hade brutit mot det centrala löneavtalet. Parkeringsbolaget var medlem i Almega Tjänsteförbunden och således bundet av kollektivavtalet i förhållande till Unionen. Ostridigt i målet var att den ordinarie arbetstiden för berörda arbetstagare inte var reglerad i något kollektivavtal. Ostridigt var också att beslutet att ändra heltidsarbetsmåttet till 40 timmar per vecka inte stred mot det gällande arbetstidsavtalet. Av 27 medbestämmandelagen följer att arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal inte med giltig verkan kan träffa överenskommelse som strider mot avtalet. För att kunna bedöma om bolaget haft rätt att träffa överenskommelser med de anställda om en förändrad veckoarbetstid utan att ändra lönen måste man därför ta ställning till vad som specifikt står i löneavtalet. Enbart sett till ordalydelsen framgår av avtalet att en arbetstidsförändring för en tjänsteman inte är möjlig utan en samtidig förändring av lönen. Arbetsdomstolen ansåg dock att ordalagen är möjlig att förena med tolkningar. Då avtalet inte innehåller några bestämmelser om lönenivåer annat än att avtalet anger vilka lägsta löner som ska gälla för tjänstemän som uppnått viss ålder, tolkade Arbetsdomstolen avtalet så att det rörde sig om en form av ett minimilöneavtal. 4(5)

5 Detta ansåg Arbetsdomstolen tyda på att avtalet tar sikte på förändringar som sker som ett led i de lokala löneuppgörelserna och alltså inte ska hindra enskilda överenskommelser av det slag som den aktuella tvisten rör. Sammanfattningsvis kom Arbetsdomstolen därför till den slutsatsen att den omtvistade bestämmelsen i löneavtalet inte hindrat bolaget från att komma överens med arbetstagarna om nya anställningsvillkor som inneburit ett högre heltidsarbetsmått men med oförändrad lön. 5(5)