En konfliktfri avtalsrörelse? 19 exempel på varsel och stridsåtgärder under avtalsrörelsen 2007 Februari 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En konfliktfri avtalsrörelse? 19 exempel på varsel och stridsåtgärder under avtalsrörelsen 2007 Februari 2008"

Transkript

1 En konfliktfri avtalsrörelse? 19 exempel på varsel och stridsåtgärder under avtalsrörelsen 2007 Februari 2008

2 En konfliktfri avtalsrörelse? 1 En konfliktfri avtalsrörelse? 19 exempel på varsel och stridsåtgärder under avtalsrörelsen 2007 Under avtalsrörelsen 2007 utbröt tre uppmärksammade strejker på avtalsområden där Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer tecknar kollektivavtal med sina fackliga motparter. Strejkerna utlöstes av Byggnadsarbetareförbundet på byggnadsavtalets område, av Elektrikerförbundet på elinstallationsområdet och av HTF för den svenska kabinpersonalen på SAS. Totalt förlorades under de tre strejkerna arbetsdagar. Man kan ha synpunkter på om det är mycket eller litet, men alla kan nog vara överens om att måttet är trubbigt. Det var möjligen ett mer relevant mått på den tiden när företagen kunde ta igen utebliven produktion efter en konflikt, eller genom att ta ur sitt lager. I dag är företagens konkurrenssituation helt annorlunda. I den globaliserade ekonomin är konflikterna i de internationellt konkurrensutsatta sektorerna mycket få, medan de har ökat i de inhemskt orienterade sektorerna. Det är på hemmamarknaderna som vissa fackföreningar fortfarande anser att det är möjligt att vältra över kostnaderna för avtalen på konsumenterna. I alla företag har beroendet av andra företag ökat. Förädlingskedjorna omfattar många företag i olika branscher och länder som samarbetar med minimala lager och med leveranser just in time. Transportsektorns betydelse i de integrerade produktionssystemen är mycket stor. Det här betyder att företagens sårbarhet för störningar genom stridsåtgärder, eller hot om stridsåtgärder, har ökat dramatiskt. Lockouter är i praktiken sedan länge omöjliga att använda. Redan varsel om stridsåtgärder leder i många fall till bestående skador för de företag som berörs, exempelvis genom avbokningar och att företaget inte längre betraktas som en pålitlig leverantör. Denna starkt ökade sårbarhet gör att det är nödvändigt att ta hänsyn till omfattningen av varsel om stridsåtgärder, och utformningen av dem, i bedömningen av om en avtalsrörelse har varit fredlig eller inte. Vi beskriver ett avgränsat urval konflikter på arbetsmarknaden I denna rapport beskriver vi, utöver de tre strejkerna, de varsel som förekom under riksavtalsförhandlingarna om nya kollektivavtal 2007 inom s medlemsorganisationer. Det är en ganska snäv avgränsning som innebär att vi inte här beskriver fackliga blockader för att tvinga företag att teckna kollektivavtal, exempelvis blockaderna mot salladsbaren Wild n Fresh som pågick under hela vintern och den av Arbetsdomstolen olagligförklarade blockaden mot Wing- Plast i Smålandsstenar i februari. Därför har vi inte heller tagit med exempelvis Livsmedelsarbetareförbundets och Transportarbetareförbundets sympatiåtgärder, som alltså bröt fredsplikten, med Handels i dess blockad mot Videomix under hösten. Inte heller har vi tagit med varsel om konflikter eller konflikter utanför s medlemsorganisationers områden, exempel Journalistförbundets konflikt med Tidningsutgivarna, TU, under sommaren. Fackliga gränsdragningskonflikter, exempelvis konflikten mellan Pappers och Handels om avtalsrätten för ett förråd vid Skärblacka bruk i september, finns inte med. Konfliktåtgärder av utbrytarfack, som Hamnarbetarförbundets konflikt i Göteborgs Hamn, eller syndikalisternas många konflikter berör vi inte heller. I denna rapport har vi således fokus på konfliktvarslen i samband med riksavtalsförhandlingarna om nya kollektivavtal 2007 på s område.

3 En konfliktfri avtalsrörelse? 2 Varsel om stridsåtgärder bör betraktas som stridsåtgärder Trots avgränsningen framträder en bild av allt annat än fred och harmoni på arbetsmarknaden Under i stort sett hela året har förhandlingar strandats och varsel har lagts. Arbetsgivarsidan har skrivit på avtal med kniven på strupen, det vill säga med ett överhängande hot om strids åtgärder. Parterna har inte varit jämbördiga. Detta har fått tydliga konsekvenser för avtalens innehåll. En slutsats är därför att varsel om stridsåtgärder måste betraktas som just stridsåtgärder. Varslens utformning fräter på förtroendet mellan parterna Det finns en lång rad exempel på att en facklig organisation varslar om konflikt innan möjligheterna till en förhandlad lösning på tvistefrågorna är uttömda. Det fräter naturligtvis på förtroendet mellan parterna när den fackliga parten är snar att tillgripa konfliktvapnet, ett vapen som arbetsgivarparten dessutom i praktiken inte förfogar över. Det är närmast regel att varslet gäller blockad mot övertid, mertid, nyanställning och inhyrning, oftast av hela avtalsområdet. Även om ett sådant varsel skulle utlösas ger det inte utslag i konfliktstatistiken. Arbetstagarna är ju fortfarande i tjänst och ingen konfliktersättning betalas ut. Men stridsåtgärden innebär ändå en facklig fjärrstyrning av ett företags arbetsledningsmöjligheter. Stridsåtgärden kan vara mycket besvärlig för vissa företag, men mer uthärdlig för andra. Ofta kombineras en övertidsblockad med en riktad strejk mot ett urval företag inom avtalsområdet. Det händer att varslet riktas mot företag där arbetsgivarpartens förtroendevalda finns i avtalsrörelsen 2007 var det Grafikerfacket som gjorde så. I sådana fall har varslet karaktär av trakasseri. En riktad konflikt får också till effekt att konkurrensneutraliteten sätts ur spel. Ofta är det fackliga syftet med sådana konflikter att skapa splittring inom arbetsgivarna. Kostnaden för konflikten blir dessutom obetydlig för facket. När flera varsel läggs på en gång med upptrappning i varje steg är det ett klart avsteg från en god förhandlingskultur och all rimlig proportionalitet vid användningen av konfliktvapnet. Arbetsgivaren tvingas bedöma förhandlingsläget efter det avslutande steget i upptrappningsvarslet. Ett exempel på ett sådant varsel 2007 är HTF:s trestegsvarsel mot Svensk Handel. På samma sätt som strejker bör omfattas av en proportionalitetsprincip bör även varsel göra det. Det finns ingen proportion i att HTF varslar om total strejk för att få igenom sin lönepolitik. Obalansen mellan parterna leder till obalanserade resultat De många varslen har inte varit förenade med några större kostnader för de angripande fackliga organisationerna, i de flesta fall inga alls. Medan arbetsgivarparten är tvingad att i sina bedömningar kalkylera med utomordentligt långtgående skador till följd av varslade stridsåtgärder är den risk som en facklig organisation tar med att varsla i det närmaste obefintlig. Denna obalans i förhandlingssituationen leder till obalanserade förhandlingsresultat. I 2007 års avtalsrörelse blev den internationellt konkurrensutsatta industrins märke för löneökningarna på arbetsmarknaden snabbt ett golv för andra fackförbund.

4 En konfliktfri avtalsrörelse? 3 Arbetsgivarna kan i vissa fall acceptera högre löneökningar, under förutsättning att det genomförs förändringar i de allmänna villkoren i avtalet som väger upp kostnadsökningarna. Det kan röra sig om förändringar som ökar flexibiliteten på olika sätt. Det fackliga intresset för det är genomgående mycket litet och resultatet av den grundläggande obalansen mellan parterna blir avtal som innebär för höga kostnader och villkor i övrigt som inte ger nödvändig flexibilitet. Hot om stridsåtgärder, varsel om konflikter och utbrutna konflikter innebär också en kraftig hämsko för en utveckling av lönebildningen i en riktning som företagen, och de flesta anställda, anser önskvärd. Utrymmet för lokal lönebildning minskade i 2007 års avtalsrörelse, dels till följd av kostnadsnivåer som många företag får svårt att bära, dels till följd av en styrande fördelning av löneökningarna. Förbud mot varsel under pågående medling År 2005 gav ut den uppmärksammade rapporten Den svenska modellen har kantrat. I den föreslog vi ett antal förändringar som vi vill se av konfliktreglerna: 1. inför en proportionalitetsregel, det vill säga en stridsåtgärds omfattning och syfte måste stå i proportion till dess konsekvenser och vilka effekter den får för företagen och tredje man 2. förbjud sympatiåtgärder, det vill säga säkerställ att utomstående arbetsgivare inte tvingas in i andras konflikter 3. inför möjlighet till tvångsskiljedom via lag för att tvinga parterna till ansvarsfulla avtal 4. ge medlare ökade befogenheter att skjuta upp eller ställa in varslade stridsåtgärder 5. förbjud samhällsfarliga konflikter 6. förbjud organisation som saknar kollektivavtal att vidta stridsåtgärder inom områden där det finns gällande kollektivavtal 7. inför förbud för fackliga organisationer att vidta stridsåtgärder mot företag där organisationen saknar medlemmar. Den genomgång av hur konfliktvapnet hanterats av de fackliga organisationerna i 2007 års avtalsrörelse understryker starkt behovet av en reformering av konfliktreglerna. Krav på proportionalitet och på att stridsåtgärder inte får vidtas förrän alla möjligheter till en fredlig löning är uttömda måste gälla även varsel om stridsåtgärder. Så skulle exempelvis ett förbud mot varsel under pågående medling underlätta medlarnas arbete och medverka till en bättre och mellan parternas intressen mer balanserad lösning av tvistefrågorna. Stockholm i februari 2008 Jan-Peter Duker

5 Innehåll 4 Innehåll En konfliktfri avtalsrörelse? exempel på varsel och stridsåtgärder under avtalsrörelsen Vi beskriver ett avgränsat urval konflikter på arbetsmarknaden...1 Varsel om stridsåtgärder bör betraktas som stridsåtgärder... 2 Varslens utformning fräter på förtroendet mellan parterna Obalansen mellan parterna leder till obalanserade resultat... 2 Förbud mot varsel under pågående medling....3 Tre strejker under avtalsrörelsen Byggnads i strejk för ökad makt när granskningsarvode uteblev...5 Elektrikerförbundet strejkade för ny avgift till facket... 6 HTF-strejk för ökad makt orsakade skyhöga kostnader för SAS varsel om stridsåtgärder under avtalsrörelsen HTF varslade om total strejk med upptrappning i tre steg HRF strejkvarslade för avtalsrörelsens högsta löneökningar SEKO-strejk skulle stoppa alla beläggningsarbeten Sif varslade vitala samhällsfunktioner om strejk för vetorätt...12 Fastighets varslade om konflikt under sittande förhandling...13 Grafiker varslade arbetsgivarnas förtroendevalda om strejk...14 Veterinärstrejk skulle hota djurskyddet Skogs- och Träfacket strejkvarslade för löneökning över märket HRF varslade om strejk för att överträffa eget avtal...17 Byggnads sympativarsel större än primärkonflikten...18 Transport strejkvarslade för löneökningar på 16 procent Fyra SACO-förbund varslade om strejk för centrala löner HRF varslade om strejk för 20-procentiga löneökningar...21 Piloterna varslade om tre konflikter för kortare arbetstid... 22

6 Tre strejker under avtalsrörelsen Tre strejker under avtalsrörelsen 2007 Byggnads i strejk för ökad makt när granskningsarvode uteblev Europadomstolens dom om det olagliga i att ta ut granskningsarvoden från oorganiserade arbetstagare ledde till att Byggnads sökte en ny roll för förbundet. Byggnads strejkade för ökad facklig makt över lönesättningen i företagen. Den 27 februari 2007 träffades Sveriges Byggnadsindustrier, BI, och Byggnads för att utväxla yrkanden inför avtalsförhand lingarna för byggnadsarbetare. BI lämnade sina yrkanden, medan Byggnads endast lämnade tre yrkanden, som eventuellt skulle kompletteras senare. Inget hände förrän den 27 mars, då Byggnads presenterade ett paket med nya yrkanden. Detta kompletterades med ytterligare yrkanden den 30 mars och den 3 april. Avtalen löpte ut den 31 mars. Byggnads huvudkrav var att partsförhållandet skulle ändras i Specialföretagsavtalet (S-avtalet), Reparations- och Ombyggnadsavtalet (R-avtalet) och Anläggningsavtalet. Byggnads lokalavdelning skulle vara part vid löneförhandlingar och inte, som avtalen föreskrev, arbetslaget eller arbetstagaren. Det partsförhållandet hade gällt sedan 1960-talet. Innan förhandlingarna kom i gång varslade Byggnads den 4 april om strejk vid 46 av PEAB:s arbetsplatser runt om i landet. Strejken skulle träda i kraft den 18 april. Det var oklart varför just PEAB togs ut i strejk. Medling kom i gång och ett slutförslag till överenskommelse godkändes av BI den 16 april. Byggnads sade nej med motiveringen att medlarnas förslag till löneökningar understeg nivåerna i det träffade industriavtalet, att företagen enbart skulle leverera in löneunderlag för dem som var organiserade i Byggnads och att Byggnads krävde mer av förhandlingsrätten på mindre arbetsplatser. Byggnads lokalavdelning skulle vara part vid löneförhandlingar Strejken inom Peab bröt ut den 18 april. Strejken omfattade cirka byggnadsarbetare. Byggnads varslade omedelbart om en utökning av konflikten. Den 19 april 2007 varslade förbundet om utökade stridsåtgärder i form av strejk på ett stort antal bygg- och anläggningsarbetsplatser inom Skanska Sverige AB, JM AB och NCC AB. Strejken skulle träda i kraft den 27 april 2007 och skulle beröra cirka byggnadsarbetare. Den 24 april 2007 träffades överenskommelse mellan BI och Byggnads. BI såg ingen annan utväg än att skriva på avtalet, som bland annat innebar att arbetsgivarna tvingas rapportera allas löner även de oorganiserades till facket. BI varnade för att det kunde strida mot personuppgiftslagen. Arbetsgivarna tvingades dessutom löneförhandla med Byggnads ombudsmän i stället för med de anställda. Genom att rikta sin strejk mot ett enda storföretag skulle Byggnads pressa resten av branschen till eftergifter. Byggnads förhandlingsstrategi innebär att arbetsgivarparten har ett ständigt konflikthot över sig. Kontaktperson: Björn Müntzing, bitr förhandlingschef, Sveriges Byggindustrier, tfn

7 Tre strejker under avtalsrörelsen Elektrikerförbundet strejkade för ny avgift till facket Domen i Europadomstolen i februari 2007 om granskningsarvoden innebar också behov av grundläggande ändringar i Elektrikerförbundets motsvarande avgift. Därför strejkade Elektrikerförbundet för att arbetsgivarna skulle betala för den fackliga verksamheten med en ny avgift. Avtalskraven i januari 2007 från Svenska Elektrikerförbundet, SEF, var på sedvanligt sätt många 34 löst formulerade punkter. En punkt var kravet på att arbetsgivarna i Elektriska Installatörsorganisationen EIO skulle finansiera den så kallade ackordskontrollavgiften. Sedan 1977 gör arbetsgivarna avdrag på alla anställdas löner med 0,5 procent, vilket betalas in till SEF som en ackords kontrollavgift. Avtalskravet innebar att arbetsgivaren själv skulle stå för kostnaden. Den 13 februari 2007 meddelade Europadomstolen att det granskningsarvode som arbetsgivarna i byggsektorn betalade till Svenska Byggnadsarbetareförbundet för lönegranskning 1,5 procent på lönen inte var förenligt med Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Med anledning av domen rekommenderade Sveriges Byggindustrier sina medlemsföretag att upphöra med löneavdrag för granskningsarvoden för oorganiserade och så småningom beslutade Byggnads att överge granskningsarvodet. EIO:s rättsliga bedömning av domen resulterade i en likartad rekommendation till EIO:s medlemsföretag. Företagen skulle inte göra avdrag för ackordskontrollavgift för oorganiserade som inte arbetar på ackord. SEF utökade då sina avtalskrav med ett yrkande om att arbetsgivarna skulle betala för förbundets fackliga verksamhet, ett aldrig tidigare framfört yrkande som skulle innebära ett systemskifte. Kravet specificerades så småningom till att arbetsgivarna skulle betala 0,6 procent på lönesumman för alla anställda på avtalsområdet. Kostnaden för arbetsgivarna skulle bli närmare 40 miljoner kronor om året. EIO sade nej till kravet med motiveringen att facklig verksamhet ska betalas av medlemmarna, inte av arbetsgivaren, annat än vad som följer av lagen om facklig förtroendeman. EIO sade nej till kravet med motiveringen att facklig verksamhet ska betalas av medlemmarna, inte av arbetsgivaren, annat än vad som följer av lagen om facklig förtroendeman Kollektivavtalet gick ut den 31 mars. Den 14 april lade Elektrikerförbundet tre olika varsel: Varsel om övertidsblockad från den 25 april för hela avtalsområdet, varsel om strejk för alla elarbeten vid LKAB i Kiruna från den 2 maj i båda fallen med uttryckligt undantag för ett företag, samt varsel om total strejk vid 33 småföretag runt om i landet från den 7 maj. Medlingsförhandlingar upptogs omedelbart och den 24 april 2007 kom ett förslag från medlarna som arbetsgivarna accepterade medan facket sade nej. Konflikten bröt därmed ut den 25 april. Den drabbade bland annat LKABs omfattande bygge av en ny anläggning för tillverkning av järnmalmspellets, och konflikten ledde också till internt missnöje bland SEFs medlemmar. SEF kom därför att bevilja dispens till de småföretag som var uttagna i strejk.

8 Tre strejker under avtalsrörelsen Medlingsförhandlingarna återupptogs senare, men medlarna ansåg att de över huvud taget inte kunde föreslå en lösning på SEF:s avgiftskrav. SEF trappade upp konflikten den 8 maj och varslade om total strejk, dels i 11 elföretag runt om i landet, dels för alla elarbeten på 5 stora arbetsplatser samt också för allt elarbete i hela Norrland, Skåne och Blekinge. Strejkerna skulle bryta ut den 21 maj av avtalsområdets elektriker skulle därmed strejka. På grund av det kraftiga varslet och på begäran av och i samråd med EIO, förhandlade Svenskt Näringsliv fram en lösning på avgiftsfrågan med LO. Lösningen innebar att arbetsgivarna får betala sex miljoner kronor per år i två år i omställningsersättning till SEF. Ackordskontrollavgiften fanns dock kvar. Ett nytt avtal kunde träffas den 14 maj SEF varslade om strejk för att arbetsgivarna skulle bekosta den fackliga verksamheten. Genom att undanta ett stort företag från det första strejkvarslet försökte SEF både skapa splittring mellan arbetsgivarna och klara sig undan kritik mot att inga elarbeten kunde utföras SEF var berett att lamslå hela landsändar med sitt sista strejkvarsel. Kontaktperson: Åsa Kjellberg Kahn, förhandlingschef, EIO, tfn

9 Tre strejker under avtalsrörelsen HTF-strejk för ökad makt orsakade skyhöga kostnader för SAS HTF utlöste strejk för krav på att arbetsgivaren SAS skulle avstå delar av sin ledningsoch styrningsrätt. Arbetsgivarens kostnad för konflikten blev nära 150 miljoner kronor. Kollektivavtalet mellan Flygarbetsgivarna/SAS och HTF för den svenska kabinpersonalen vid SAS löpte ut den 28 februari Flygarbetsgivarna inväntade industrins avtal, men HTF krävde ett 12-månadersavtal, trots att treårsavtal träffades på den övriga arbetsmarknaden. HTF krävde också flera förändringar i tjänstgöringsbestämmelserna och de allmänna anställningsvillkoren samt en löneökning med 4,5 procent krav som sammanlagt skulle kosta SAS cirka 25 procent. HTF krävde också inskränkningar i arbetsgivarens möjligheter att leda verksamheten. Några exempel på det är förbud mot anlitande av bemanningsföretag, förbud mot nyttjande av visstids- och deltidsanställning och krav på överenskommelse om hur bemanningen på olika flygningar ska dimensioneras. Den första reella förhandlingsdagen, den 14 maj, överlämnade HTF ett strejkvarsel trots att ytterligare förhandlingsdatum var utsatta till den 28 och 29 maj. De varslade åtgärderna innebar strejk för den svenska kabinpersonalen, 800 personer, från och med den 25 maj kl till och med den 11 juni kl och därefter från och med den 13 augusti kl SAS interkontinentala flygningar från Arlanda var undantagna från varslet. SAS och Flygarbetsgivarna svarade dels med att varsla om indragna biljettförmåner, dels med ett varsel om spegellockout, som innebär att samma personer som tagits ut i strejk också lockoutas. Det innebar ingen utvidgning av konflikten. Medlingsförhandlingar inleddes den 16 maj. Medlarna lade fram ett första bud den 18 maj. SAS svarade ja och HTF svarade nej. Ett slutbud presenterades den 20 maj. Det var ett förslag till ett treårsavtal i nivå med det avtal som träffats mellan industrins parter. Den 23 maj svarade SAS ja, men HTF förkastade återigen förslaget och HTFs stridsåtgärder utlöstes på morgonen den 25 maj. Under medlarnas överinseende återupptog parterna direkta förhandlingar samma dag och sent på kvällen den 28 maj träffade parterna överenskommelse om ett treårsavtal för perioden den 1 mars 2007 till den 30 april Samtidigt återkallades samtliga stridsåtgärder. Den strejkdrabbade flygtrafiken kunde dock återupptas först den 30 maj. Kostnaden för avtalet ligger i paritet för det märke som satts för Avtal 07. Samtliga styrnings- och ledningsrelaterade krav kunde slutligen avvisas. SAS beräknade den direkta skadan av konflikten till 146 miljoner kronor. HTF varslade redan innan reella förhandlingar kommit i gång. Trots att det vid den aktuella tidpunkten träffats treårsavtal på märkesnivå för över en miljon arbetstagare utlöste HTF strejk för att driva igenom krav på ett ettårsavtal på en kostnadsnivå på cirka 25 procent. Kontaktperson: Jonas Bernunger, Flygarbetsgivarna, tfn HTF överlämnade ett strejkvarsel trots att ytterligare förhandlingsdatum var utsatta

10 16 varsel om stridsåtgärder under avtalsrörelsen varsel om stridsåtgärder under avtalsrörelsen 2007 HTF varslade om total strejk med upptrappning i tre steg Svensk Handel och HTF har ett förhandlingsavtal med regler för förhandlingarna. Trots detta varslade HTF om stridsåtgärder som skulle trappas upp i tre steg. Det sista steget var en total strejk för avtalsområdets tjänstemän. Stridsfrågan gällde mindre höjningar av individgarantier och minimilöner. Förhandlingsavtalet mellan Svensk Handel och HTF innehåller regler om tidplan för förhandlingarna och förhandlingsordning. I god tid innan det gällande kollektivavtalet löpte ut den 30 april 2007 fick den av parterna utsedda förlikningsnämnden i uppdrag att söka lösa förhandlingsfrågorna. Nämnden hann överlämna ett avtalsförslag, men HTF varslade, trots vädjanden från nämnden, den 26 april om mycket omfattande stridsåtgärder. Stridsfrågan gällde nivåerna på de garanterade löneökningarna och höjda lägstlöner, dock utan att kraven var specificerade. Stridsåtgärderna skulle utlösas i tre steg med början den 9 maj. En sådan åtgärd leder snabbt till tomma butikshyllor och utebliven försäljning också för företag I det första steget varslades Svensk Handels största medlemsföretag, bland andra flera centrallager. Tjänstemän som styrde som inte är uttagna i leveranser från företagens lager skulle tas ut i strejk. En sådan konflikt åtgärd leder snabbt till tomma butikshyllor och utebliven försäljning också för företag som inte är uttagna i konflikt. De anställda i butikerna blir sysslolösa till följd av den fackliga stridsåtgärden, men arbetsgivaren får ta den fulla kostnaden. Det andra steget omfattade strejk från den 14 maj på ytterligare ett antal stora företag. Det tredje steget gällde strejk från den 21 maj på samtliga medlemsföretag inom Svensk Handel med anställda som utför arbete inom avtalsområdet, cirka anställda. Efter ytterligare avtalsförslag från nämnden kunde ett nytt avtal träffas den 7 maj. Arbetsgivarna fick gå med på försämrade möjligheter i företagen till en individbaserad lönesättning. Jämfört med förlikningsnämndens tidigare förslag om en höjning av individgarantin till 340 kronor ökade beloppet med ytterligare 70 kronor det första året. Lägstalönen ökade med 110 kronor för en 20-åring det första året jämfört med förlikningsnämndens tidigare förslag. HTF lade avtalsrörelsens mest omfattande varsel för att få igenom ökningar av individgarantier och lägstlönerna. Varslet saknade proportion mellan stridsåtgärdens syfte och skadans omfattning. Ett varsel som innebär en snabbt stegrad upptrappning av konflikten ger i praktiken inget utrymme att presentera ett bud som svarar endast mot det första steget. Budet måste läggas så högt att det förhindrar ett utlösande av det sista steget i upptrappningsvarslet. Kontaktperson: Stefan Myrefelt, förhandlingsansvarig, Svensk Handel, tfn

11 16 varsel om stridsåtgärder under avtalsrörelsen HRF strejkvarslade för avtalsrörelsens högsta löneökningar Hotell- och Restaurangfacket varslade om strejk på besöksnäringens största hotell och restauranger för att få igenom ytterligare 40 kronor i löneökningar till avtalsrörelsens dittills högsta lönebud. Kollektivavtalet mellan Hotell- och Restaurangfacket, HRF, och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR, för cirka anställda på hotell, restauranger och i besöksnäringen löpte ut den 30 april HRF tog i förhandlingarna sikte på det avtal som Handelsanställdas förbund tidigare träffat med Svensk Handel och krävde 5,7 procent i löneökningar det första året. Alla anställda skulle få minst kronor i löneökning, lägstalönen skulle höjas, rätten till heltid skulle stärkas och de fasta jobben skulle blir fler. Parterna var överens om att först lösa frågorna om hel- och deltid och de tillfälliga anställningarna. HRF höjde dock sin konfliktberedskap genom att säga upp avtalet den 22 april. Avtalslöst tillstånd skulle då gälla från den 8 maj. Stridsåtgärder kunde därmed utlösas. Förhandlingarna fortsatte, och SHR erbjöd den 26 april HRF löneökningar på 13,1 procent på tre år. Budet låg över detaljhandelns avtal, det dittills högsta i avtalsrörelsen. Det skulle ge löne ökningar på kronor i månaden efter tre år, samma belopp som inom handeln, men med mer av löneökningen tidigare i avtalsperioden. SHR kunde motivera att budet gick utöver märket för förhandlingarna på 10,2 procent genom att arbetsgivarna skulle få förbättringar av de allmänna anställningsvillkoren. Men HRF krävde ytterligare 85 kronor i månadslöneökning, och att mer av höjningen skulle komma det första året. HRF:s krav var 13,7 procent. Förbundet sade därför nej till SHR:s bud. HRF:s krav gick dessutom utöver den modell för lönekrav i relation till antalet lågavlönade kvinnor inom avtalsområdet som LO-förbunden enats om. Enligt den modellen skulle handelns avtal vara högre än inom hotell- och restaurangområdet där det finns färre kvinnor. HRF varslade den 26 april om strejk och förbud mot nyanställningar från den 9 maj på 17 större hotell och restauranger i storstäderna, bland andra Royal Viking Hotel och Sheraton Hotel i Stockholm, Gothia Towers och Svenska Mässan i Göteborg. Närmare anställda omfattades. Medlare tog över förhandlingarna som åter kom i gång efter valborgshelgen. Ett medlingsbud lades den 4 maj och ett nytt avtal kunde träffas samma kväll. Löneökningen blev kronor på tre år. Ett dyrt avtal, menade SHR, som dock ansåg det positivt att man fått till stånd vissa branschanpassade lösningar i avtalet. HRF var berett att strejka vid besöksnäringens största hotell och restauranger för att få igenom ytterligare krav på löneökningar. SHR:s bud var det dittills högsta i avtalsrörelsen. Branschen har tidigare kännetecknats av gott samarbetsklimat utan konflikter. Kontaktperson: Susanne Svärd Elfström, förhandlingschef, SHR, tfn HRF:s krav var 13,7 procent

12 16 varsel om stridsåtgärder under avtalsrörelsen SEKO-strejk skulle stoppa alla beläggningsarbeten SEKO varslade om strejk som skulle stoppa bygget av exempelvis Botniabanan och Norra länken. Det påstådda motivet var villkoren för säsongsarbetare. Det verkliga motivet var att få behålla granskningsarvodena. Den 4 maj 2007 varslade SEKO arbetsgivarna i Sveriges Byggindustrier (BI) om stridsåtgärder. Dagen innan hade förhandlingarna om ett nytt avtal inom väg- och banområdet strandat. Varslet gällde strejk vid ett tiotal företag och blockad mot övertidsarbete, mertid, in- och utlåning och inhyrning av personal vid samtliga företag som var medlemmar i BI och som omfattades av Vägoch Banavtalet. Cirka beläggningsarbetare omfattades. Stridsåtgärderna skulle träda i kraft den 16 maj Stridsåtgärderna skulle få till följd att flertalet medlemsföretag inom väg- och banbranschen hade varit tvungna att stänga sina arbetsplatser från dag ett. BI hade i förhandlingarna föreslagit att granskningsarvodena skulle avvecklas på samma sätt som inom Anläggningsavtalets område. Det innebar att företagen, i stället för att betala 1,5 procent på de anställdas lön till SEKO, höjde vägarbetarnas löner med 380 kr/mån utöver den normala avtalshöjningen. SEKO:s officiella skäl för sitt varsel om stridsåtgärder var att man ville avskaffa säsongsanställning som anställningsform. BI delade uppfattningen att det vore önskvärt att skapa förutsättningar för fler tillsvidareanställningar inom väg- och banbranschen. I denna fråga fanns det alltså goda förutsättningar för parterna att komma överens utan konflikt. Flertalet medlems företag inom väg- och banbranschen hade varit tvungna att stänga sina arbetsplatser Den egentliga orsaken till SEKO:s varsel var dock att man inte accepterade Europadomstolens dom i målet om granskningsarvoden och inte heller Byggnads beslut att till följd av domen utmönstra granskningsarvodet ur Anläggnings- och Byggnadsavtalet. Medlare tillsattes och både BI och SEKO godkände medlarnas slutförslag till överenskommelse den 12 maj Även arbetsgivarna ansåg att överenskommelsen om årsarbetstid var bra. BI var också tillfreds med att granskningsarvodena försvann, men priset var högt: Utöver det första årets avtalade löneökning på 557 kronor i månaden höjdes lönerna med 574 kronor i månaden för att ge utrymme åt en ökad fackföreningsavgift. BI fick också betala ett så kallat utvecklingsarvode till SEKO på 40 miljoner kronor under en treårsperiod. SEKO varslade om en mycket omfattande konflikt för att få behålla de granskningsarvoden som Europadomstolen förklarat olagliga. Kontaktperson: Björn Müntzing, bitr förhandlingschef, Sveriges Byggindustrier, tfn

13 16 varsel om stridsåtgärder under avtalsrörelsen Sif varslade vitala samhällsfunktioner om strejk för vetorätt Sif var berett att utlösa en omfattande konflikt med stora återverkningar för tredje man och för viktiga samhällsfunktioner för att få vetorätt vid fördelning av en översynspott. Förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal på avtalsområdet Utveckling och Tjänster mellan Almega Tjänsteförbunden och Sif strandade fredagen den 11 maj Antalet företag inom avtalsområdet är cirka 250 och antalet anställda är drygt Exempel på företag är AB Svensk Bilprovning, Svenska Rymd AB, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB och ALcontrol AB. Oenigheten i förhandlingarna gällde hur löneutrymmet i den så kallade översynspotten skulle fördelas. Potten är värd 0,5 procent per avtalsår och syftar till att arbetsgivaren inom ramen för löneuppgörelsen ska kunna premiera särskilt goda arbetsinsatser och behålla eller uppnå en önskad lönestruktur i företaget som helhet. Sif hade i nyligen träffade avtal accepterat eller till och med drivit den utformning av potten som Almega föreslagit. Men i avtalet för bransch Utveckling och Tjänster krävde Sif en vetorätt. Denna skulle kunna motverka syftet med översynspotten, eftersom det då skulle bli möjligt att tvinga fram en lika fördelning av potten på alla arbetsplatser. Måndagen den 14 maj varslade Sif om strejk för tjänstemän på 220 arbetsplatser inom avtalsområdet. Varslet skulle utlösas den 24 maj. Till de varslade företagen hörde Svensk Bilprovning, vars samtliga 175 anläggningar skulle tas ut i strejk i högsäsongen inför sommaren. Inga bilbesiktningar skulle kunna ske, vilket skulle slå mycket hårt mot tredje man. Ett annat varslat företag var ALcontrol som gör miljö- och livsmedelsanalyser. Risken för att exempelvis ambulanser skulle drabbas av körförbud eller att laboratorieprover skulle förstöras till följd av strejken, medförde att Almega begärde att parternas särskilda skiljenämnd skulle pröva konfliktens samhällsfarlighet. Sent på söndagskvällen den 20 maj accepterade dock parterna medlarnas slutbud. Ett paket av samverkansgrupper för att hitta rätt löner lokalt, rätt struktur på lönenivåerna och ökad flexibilitet i arbetstidens förläggning gjorde avtalet acceptabelt, enligt Almega. Stridsåtgärderna kunde därmed dras tillbaka, liksom skiljenämndens prövning. Under hotet om en stor konflikt med stora skadeverkningar accepterade Almega begränsningar i översynspottens fördelningsregler i enlighet med Sifs krav. Kontaktperson: Åsa Ramel, Almega, tfn Almega begärde att parternas särskilda skiljenämnd skulle pröva konfliktens samhällsfarlighet

14 16 varsel om stridsåtgärder under avtalsrörelsen Fastighets varslade om konflikt under sittande förhandling Fastighets varslade om konflikt trots att Fastighetsarbetsgivarna inom Almega till mötesgått sin motpart och ytterligare förhandlingsutrymme fanns. Avtalsområdet för fastighetsskötsel omfattar ungefär anställda i fastighetsbolag och entreprenadföretag i fastighetsbranschen. Kollektivavtalet tecknas mellan Fastighetsarbetsgivarna inom Almega Tjänsteförbunden och Fastighetsanställdas Förbund, Fastighets. Förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal strandade den 15 maj Fastighets strandade för att förbundet var missnöjt med villkoren för arbetstidsregleringen när det gällde dygns- och veckovila samt lönenivåer. Fastighets varslade samma dag om stridsåtgärder i form av blockad mot övertid, mertid och nyanställningar för hela avtalsområdet. Varslet skulle träda i kraft den 26 maj kl Arbetsgivarna förvånades över varslet, som kom trots att Almegas förhandlare gått sin motpart till mötes i det förslag till lösning på arbetstidsfrågorna som presenterades i avtalsförslaget den 14 och 15 maj. Arbetstidsreglerna hade parallellt med förhandlingarna bearbetats av en arbetsgrupp mellan parterna. Parterna var före varslet överens också om lönenivåerna, men uppenbarligen sade Fastighets förhandlingsdelegation nej. Fastighets refererade till redan tecknat avtal med Arbetsgivarna förvånades över varslet, som kom trots att Almegas förhandlare gått sin motpart till mötes Fastigo, arbetsgivarorganisation för kooperativa och allmännyttiga fastighetsföretag. Medlingsförhandlingar ägde rum den 21 och 22 maj. Medlarna presenterade ett slutbud den 23 maj. Parterna skulle svara på medlarbudet, som skulle antas i sin helhet eller förkastas, den 24 maj. Båda parterna sade efter justeringar ja till medlingsbudet. Det innebar inte några avvikelser från liknande avtal som träffades inom närliggande avtalsområden under avtalsrörelsen. En arbetsgrupp skapades dock för att följa upp tillämpningen av de nya arbetstidsreglerna, särskilt vad gäller dygns-, natt- och veckovila. Arbetsgruppen har haft två möten, juni och december, för uppföljning och avstämning där det kunnat konstateras att inga lokala eller centrala tvister förekommit, vare sig om arbetstidens förläggning eller i övrigt om avtalets allmänna villkor. Fastighets varslade om konflikt trots att möjligheterna att finna en förhandlingslösning på tviste frågorna inte var uttömda. Kontaktperson: Claes Hedlund, regionchef och chefsförhandlare, Almega, tfn

15 16 varsel om stridsåtgärder under avtalsrörelsen Grafiker varslade arbetsgivarnas förtroendevalda om strejk Grafiska Fackförbundet, GF, bröt en tradition av samarbetsanda med arbetsgivarna och varslade om konflikt två gånger under pågående förhandlingar. Det andra varslet gällde strejk i samtliga företag som förhandlade för arbetsgivarna. De gällande avtalen inom den grafiska industrin, Civilavtalet och Förpackningsavtalet, löpte ut den 31 maj Förhandlingarna mellan Grafiska Företagens Förbund, GFF, och Grafiska fackförbundet, GF, hade pågått sedan början av april när de oväntat strandade den 15 maj. I förhandlingarna krävde GF att en omställningsförsäkring motiverad med den borgerliga regeringens förändringar i A-kassan skulle tecknas för GFs arbetslösa medlemmar. Finansieringen skulle göras av hela kollektivet, men förmånen skulle endast komma GFs medlemmar till del. GFF framförde rättsliga och arbetsgivarpolitiska hinder för detta. GF valde då att stranda förhandlingarna och varsla om stridsåtgärder, trots att samtliga övriga yrkanden var olösta. Två veckor återstod av avtalstiden och förhandlingsdagar fanns utsatta. GF varslade den 22 maj om övertids- och nyanställningsblockad för samtliga företag anslutna till GFF inom civil- och förpackningsområdet. Varslet gällde också strejk vid fyra grafiska företag. Tre av dem ingick i GFF:s förhandlingsdelegation. Konflikten skulle börja den 1 juni. Medlare utsågs av Medlingsinstitutet. Dessa träffade under ett flertal dagar parterna i vad arbets givarsidan uppfattade som konstruktiva möten. Finansieringen skulle göras av hela kollektivet, men förmånen skulle endast komma GFs medlemmar till del Men GF lade ett nytt och utvidgat varsel den 28 maj som skulle träda i kraft den 11 juni. Varslet motiverades med att arbetsgivarna skulle ha uppmanat till strejkbryteri. De hade erbjudit oorganiserade anställda att utföra sitt arbete där det var möjligt. Varslet gällde strejk vid ytterligare sju företag. GF hade nu riktat strejkvarsel mot samtliga företag i arbetsgivarpartens förhandlingsdelegation. Det utökade varslet skulle innebära att omkring av branschens anställda skulle tas ut i strejk. Medling pågick samtidigt och medlarna uppmanade GF att skjuta på de först varslade stridsåtgärderna och att återta det andra varslet. GF vägrade detta. Ett nytt avtal kunde träffas natten till den 1 juni. GFF ansåg att det blev ett dyrt avtal som ytterligare skulle förvärra branschens redan låga lönsamhet. GF varslade om konflikt för att få igenom en diskriminerande försäkringsförmån. GF varslade utan att en förhandlingslösning i övriga frågor var uttömda. GF trappade under pågående medling upp konflikten och undergrävde därmed Medlingsinstitutets ställning. GF kränkte arbetsgivarrepresentanternas föreningsrätt genom att rikta stridsåtgärder mot de företag som ingick i förhandlingsdelegationen. GF vägrade följa medlarnas begäran om att skjuta på varslade stridsåtgärder, vilket också misskrediterade Medlingsinstitutet i dess roll att verka för en väl fungerande lönebildning. Kontakt: Jan Bergman, förhandlingschef, Grafiska Företagens Förbund, tfn

16 16 varsel om stridsåtgärder under avtalsrörelsen Veterinärstrejk skulle hota djurskyddet De privatanställda veterinärerna varslade om strejk som allvarligt skulle hota djurskyddet och snabbt bli kostsam för djurskyddsföretagen. Sveriges Veterinärförbund, SVF, sade den 31 maj 2007 upp kollektivavtalet för privatanställda veterinärer med Skogs- och Lantarbetsgivarna, SLA, och varslade samtidigt om strejk från den 8 juni. Strejken omfattade samtliga veterinärer vid Djursjukhuset i Albano AB i Stockholm och Regiondjursjukhuset i Helsingborg AB. SVF varslade samtidigt om en utvidgning av strejken från den 29 juni vid ytterligare 17 djursjukhus runt om i landet. I varslet ingick Djursjukhuset i Bagarmossen AB, vilket skulle innebära att hela Storstockholm riskerade att stå utan kvalificerad akut djursjukvård. Enligt arbetsgivarna i SLA hotade strejkerna därmed djurskyddet. För företagen skulle strejkerna bli kostsamma i och med att andra personalkategorier än veterinärerna arbetade som vanligt och fick lön. Stridsfrågan gällde inte lönerna, utan arbetstiderna. Arbetsgivarna ville ha en mer flexibel schema läggning för att kunna motsvara djurägarnas förväntningar om att kunna behandla sina djur på andra tider än dagtid på vardagar. Arbetsgivarsidan ville reglera förskjuten tid, jour och beredskap på samma sätt som i andra tjänstemannaavtal på den privata sidan. Hittills hade den ordinarie arbetstiden för veterinärerna förlagts mellan 8 och 17, övrig tid täcktes med det som i dagligt tal kallas jour. Förläggning och ersättning för den tiden förhandlades lokalt, vilket har resulterat i ersättning i form av kompensationsledighet och i princip övertidsersättning. Den lediga tiden innebär att företagen inte får ut 40 timmars arbetsvecka för veterinärerna. SVF motsatte sig en förändring, med motiveringen att veterinärerna inte vill arbeta utanför den ordinarie arbetstiden, trots att den skulle regleras med OB-, jour- och beredskapsersättning i kollektivavtalet. SVF:s varsel lades utan att man enligt arbetsgivarsidan hade förhandlat i botten. Strax innan den första strejken skulle utlösas sköts varslet upp en vecka. Ett nytt varsel lades som skulle träda i kraft den 15 juni. Ett nytt avtal kunde dock träffas dagen innan, den 14 juni. Avtalet blev treårigt, 1 juni 2007 till 31 maj 2010, och innehöll samma avtalade kostnadsramar som arbetsmarknaden i övrigt, 10,2 procent. SVF fick igenom att inga regler om ersättning och klockslag för arbete utanför ordinarie arbetstid infördes i avtalet. Arbetsgivarsidan fick skrivningar om att man har rätt att förlägga arbetstid dygnet runt, dock ska ersättningarna även fortsättningsvis förhandlas lokalt. En strejk vid de privata djursjukhusen skulle både hota djurskyddet och orsaka stora förluster för företagen, varför ett avtal i linje med fackets önskemål tecknades. En ovan facklig organisation använde sig av strejkvapnet på ett ansvarslöst sätt man ställde ultimatum och förhandlade inte klart, dessutom tillämpade man gamla regler om varsel och varslade fel. Kontaktperson: Katarina Novák, VD SLA, tfn Storstockholm riskerade att stå utan kvalificerad akut djursjukvård

17 16 varsel om stridsåtgärder under avtalsrörelsen Skogs- och Träfacket strejkvarslade för löneökning över märket Skogs- och Träfacket accepterade inte industrins märke för löneökningarna för trävaruhandelsfirmorna. Facket varslade om strejk för att få handelns i procent högre avtal och utan att vilja gå med på förändringar i de allmänna avtalsvillkoren. Kollektivavtalet för trävaruhandelsfirmor omfattar drygt 550 anställda. Avtalet tecknas mellan arbetsgivarna i Svensk Handel och Skogs- och Träfacket. Förhandlingarna om ett nytt avtal strandade den 29 maj 2007 sedan parterna inte kommit överens om lönenivåerna och ändringar av de allmänna villkoren. Skogs- och Träfacket krävde mer än de 10,2 procent över tre år som industrins normerande avtal skulle ge. Enligt Skogs- och Träfacket skulle en ökning med 10,2 procent innebära en fördelningspolitisk katastrof eftersom medlemmarna skulle få 200 kronor mindre per månad än jämförbara grupper. Förbundet krävde därför nominella löneökningar som innebar att den procentuella ökningen översteg 10,2 procent. Detta utan att förbundet ville gå med på någon av Svensk Handels föreslagna ändringar i kollektivavtalet, såsom införandet av skiftregler. Skogs- och Träfacket varslade den 1 juni om övertids- och nyanställningsblockad för samtliga företag som tillhörde Svensk Handel och var bundna av trävaruhandelsavtalet. Dessutom varslades om strejk på fem utvalda företag; tre inom Beijerkoncernen (i Malmö, Uppsala och Örebro) och två inom Optimera (i Malmö och Halmstad). Strejkvarslet omfattade 70 anställda. Stridsåtgärderna skulle utlösas den 14 juni. Dessutom varslades om strejk på fem utvalda företag Medlare tillsattes och dessa träffade parterna den 7 och 8 juni. Medlarna uppmanade därefter parterna att återuppta förhandlingar med sikte på att vara klara den 13 juni, dagen innan stridsåtgärderna skulle träda i kraft. Den 12 juni kopplades medlarna åter in sedan de återupptagna förhandlingarna inte gett resultat. Medlarnas slutliga förslag till avtal för trävaruhandeln accepterades av parterna den 13 juni. Ett treårigt avtal kunde tecknas med löneökningar i nivå med partihandelsavtalet. Värdet av det avtalet var 11,35 procent på tre år. Att arbetsgivarna kunde acceptera avtalet motiverades med att en möjlighet till skiftgång infördes från Facket krävde ett högt löneutfall utan att arbetsgivaren medgavs någon väsentlig ändring i avtalets allmänna villkor. Kontaktperson: Jan Cedergren, förhandlingsansvarig, Svensk Handel, tfn

18 16 varsel om stridsåtgärder under avtalsrörelsen HRF varslade om strejk för att överträffa eget avtal Svensk Handel ville inte ge de restauranganställda inom handeln mer i avtalad löneökning än vad de butiksanställda redan hade fått. Då varslade Hotell- och restaurangfacket om strejk för att få mer än också övriga restauranganställda. Inom Svensk Handels avtalsområde finns ett särskilt kollektivavtal för dem som är anställda vid restauranger och personalrestauranger i handelsföretagen. Avtalet omfattar cirka 800 anställda och tecknas mellan Svensk Handel och Hotell- och Restaurangfacket, HRF. Förhandlingar om ett nytt avtal pågick under juni Svensk Handel lade ett bud till HRF som innebar samma höjning av lönerna, kronor på tre år, som i detaljhandelsavtalet som Svensk Handel tecknade i mars 2007 för drygt handelsanställda. Budet till HRF innehöll också samma fördelning av löneökningen mellan avtalsåren som i detaljhandelsavtalet. Men till skillnad från det avtalet, där den individuella garanterade löneökningen är 60 procent av den totala löneökningen, ville Svensk Handel i avtalet med HRF sätta garantin till 40 procent i syfte att kunna premiera särskilt duktiga medarbetare. HRF, däremot, tog sikte på att få till och med något bättre villkor än vad förbundet fått i avtalet i maj med Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR, omfattande drygt hotell- och restauranganställda. Det avtalet blev något högre än detaljhandelsavtalet. Den totala löneökningen i hotell- och restaurangavtalet blev kronor per månad, 40 kronor mer än i detaljhandels avtalet och Svensk Handels bud. Hotell- och restaurangavtalet ger också större löneökningar, 850 kronor mot 764 kronor, Strejken skulle omfatta 300 anställda och snabbt få konsekvenser i början av avtalsperioden. En tredje skillnad är att individ garantin är 50 procent i hotell- och restaurangavtalet, jämfört med budet på 40 procent. HRF krävde dessutom 865 kronor det första avtalsåret, mer än i hotell- och restaurangavtalet. Detta, och de nämnda skillnaderna i Svensk Handels bud jämfört med hotell- och restaurangavtalet, gjorde att HRF strandade förhandlingarna och varslade om konflikt. HRF varslade den 27 juni 2007 om strejk på restaurangerna vid elva IKEA-varuhus från lördagen den 7 juli. Strejken skulle omfatta 300 anställda och snabbt få konsekvenser för försäljningen under en tid då svenskarna var lediga och gärna besöker varuhusen. Medlare tillsattes och medlingsförhandlingar inleddes den 28 och 29 juni. Ett nytt avtal kunde träffas måndagen den 2 juli. Den totala lönehöjningen överensstämde med detaljhandelsavtalet, men HRF fick igenom sitt krav på en större löneökning i början av avtalsperioden. Andelarna för den individuella fördelningen av den totala löneökningen överensstämde med Svensk Handels krav. Ett uppnått resultat i ett avtal innebär fackliga krav på minst samma villkor i nästa avtalsförhandling, oavsett bransch, förutsättningar och vilka avtal som tidigare träffats inom området. Kontaktperson: Maria Löwlund, förhandlingsansvarig, Svensk Handel, tfn

19 16 varsel om stridsåtgärder under avtalsrörelsen Byggnads sympativarsel större än primärkonflikten Byggnads varslade om sympatikonflikt med sig själv. Sympatikonflikten skulle ha varit minst tjugo gånger mer omfattande än Byggnads ursprungliga konflikt. Entreprenadmaskinavtalet för cirka maskinförare löpte ut den 30 september Efter några fruktlösa förhandlingsförsök enades parterna, Byggnads och arbetsgivarna i Maskinentreprenörerna (ME), om att tillkalla medling. Medling kom i gång den 15 oktober. Trots medlingen sade Byggnads den 16 oktober upp kollektivavtalet, som hade förlängts en vecka i taget, och varslade om stridsåtgärder. Varslet avsåg strejk för samtliga tornkranförare, mobilkranförare samt betongpumpförare i företag anslutna till Maskinentreprenörerna. Strejken skulle träda i kraft den 26 oktober och omfatta cirka 100 personer. Dagen därpå, den 17 oktober, varslades även Sveriges Byggindustrier (BI) om sympatiåtgärder i form av strejk från den 29 oktober. Byggnads och BI har ett kollektivavtal sedan den 24 april, men Byggnads avsåg nu att bryta arbetsfreden genom att sympatisera med sig själv. Varslet var mycket stort. Samma yrkeskategorier som i ME-varslet omfattades, vilket på BI-området innebar knappt personer. Byggnads klargjorde varken vilka eller hur många medlemmar som omfattades, eller vilka arbetsplatser varslet gällde. Denna så kallade sekundärkonflikt skulle bli närmare tjugo gånger större än primärkonflikten mellan Byggnads och ME. Därtill kom att andra yrkeskategorier, uppemot yrkesarbetare, inte skulle kunna utföra sina uppgifter när kranförarna inte kunde leverera material. Byggnads motiverade sitt varsel med att man inte litade på BI. BI hade samma dag lämnat in sitt yttrande i Datainspektionens tillsynsärende om överlämnande av löneuppgifter till Byggnads. Detta ogillades starkt av Byggnads. Misstanken var alltså stark att Byggnads utnyttjade den legalt tillåtna sympatikonflikten för att bryta fredsplikten i kollektivavtalet och ta strid mot BI. (Senare underkände Datainspektionen överlämnandet av löneuppgifter.) Byggnads avsåg nu att bryta arbetsfreden genom att sympatisera med sig själv BI visade i pressmeddelande den 24 oktober att Byggnads krav mot ME kostade betydligt mer än vad Byggnads hade accepterat i avtalet med BI, över 13 procent mot 10,2 i Byggavtalet. Därtill kom särkrav på över 8 procent. Efter medling slöts ett nytt avtal mellan Byggnads och ME den 25 oktober. Kostnaden uppgavs vara 10,2 procent, men Byggnads skrev i ett pressmeddelande att man var nöjd med att motparten inte gick i s ledband. Det betyder i klartext att avtalet är värt mer än de 10,2 procent som var den konkurrensutsatta industrins märke för den övriga arbetsmarknadens avtalsförhandlingar. För arbetsgivarna var priset för en konflikt alltför högt, och ME förklarade i ett pressmeddelande att man var nöjda med att ha undvikit en konflikt. Byggnads varslade om konflikt trots att medling pågick. Byggnads utnyttjade den legalt tillåtna sympatiåtgärden för att sympatisera med sig själv. Byggnads lösgjorde sig därmed från fredsplikten i kollektivavtalet med Sveriges Byggindustrier för att kunna ta strid mot BI som genom ett yttrande till Datainspektionen i ett tillsynsärende om löneuppgifter misshagat Byggnads. Det saknades proportion mellan konfliktens syfte och omfattning. Kontaktperson: Björn Müntzing, bitr förhandlingschef, Sveriges Byggindustrier, tfn

20 16 varsel om stridsåtgärder under avtalsrörelsen Transport strejkvarslade för löneökningar på 16 procent Svenska Transportarbetareförbundet, Transport, varslade om strejk som skulle bli mycket besvärlig för Flygarbetsgivarnas, FlygA, medlemsföretag och deras kunder. Strejken syftade både till löneökningar och till arbetstidsförkortningar. Förhandlingarna mellan Transport och FlygA om det så kallade Riksavtalet och SAS Arbetareavtal, påbörjades redan före sommaren Avtalen gick ut den 31 mars och gällde därefter med sju dagars ömsesidig uppsägningstid. Avtalen omfattar ungefär lastare, mekaniker med flera, främst inom SAS. Den 17 oktober meddelade Transport att förbundsstyrelsen tagit beslut om att möjliggöra en konflikt. Ett varsel kunde enligt ordföranden Per Winberg komma inom några dagar. Winberg förklarade att man inte var nöjd med industrins norm på 10,2 procent, utan krävde drygt 3 procent mer. En annan olöst fråga var arbetstiderna. Uttalandena gav en hel del publicitet om ett nytt väntat flygkaos efter kabinpersonalens strejk vid SAS i maj. För FlygA:s medlemmar skulle en konflikt vara mycket allvarlig. Redan ett varsel innebär att kunderna avbokar och ombokar sina resor. Enligt Winberg fanns inget annat alternativ än att varsla för att få igång förhandlingarna igen, och då med press på FlygA. Transports medlemmar erbjöds enligt FlygA samma löneökningar som övriga arbetsmarknaden, 10,2 procent eller kronor på tre år, varav kronor det första året. Transports krav var dock kronor per år, vilket skulle Redan ett varsel innebär motsvara 16 procent på tre år och enligt Transport ge marknadsmässiga tarifflöner. Utöver detta krävde Transport bland att kunderna avbokar annat en arbetstidsförkortning vid tvåskift med 1,75 timmar. och ombokar sina resor Den 24 oktober sade Transport upp kollektivavtalen och varslade samtidigt om konflikt från den 5 november. Stridsåtgärderna bestod i blockad mot övertid och mertid för samtliga inom avtals områdena samt blockad mot nyanställning och inhyrning av personal. Därtill varslades om strejk vid Nordic Aero AB, West Air Sweden AB, Gate Gourmet Sweden AB och GG Logistics AB. Strejken vid Nordic Aero skulle innebära stopp för avisning av flygplanen och få till följd att Arlanda flygplats stängdes. Det skulle också bli störningar i postgången, ingen mat skulle serveras på planen och tax free-försäljningen utebli. Flygplatserna Göteborg City Airport och Tärnafjällens flygplats AB varslades också. Varslet skulle i denna del innebära att flygplatserna stängdes. Strejken skulle träda i kraft den 8 november. Transport planerade en total arbetsnedläggelse vid företag där 38 timmars arbetsvecka vid tvåskift ännu inte var infört. Detta hade redan uppnåtts på SAS, varför de inte omfattades av konflikten. Medling kom i gång och parterna sade ja till ett andra bud på fredagskvällen den 2 november. Avtalet blev 42 månader långt, vilket medgav högre löneökningar än de avtal som tecknats på tre år. Det första året gav kronor, därefter 800 kronor per år. Transport anser att avtalet är värt procent. FlygA menar att med de förändringar av avtalet som gjordes blev kostnaden 11,9 procent, det vill säga 10,2 procent på 36 månader. Det kan räcka med en strejk bland ett fåtal personer för att konsekvenserna ska bli mycket stora för flygtrafiken. Kontaktpersoner: Veronica de Bourgh och Per Helgesson, förhandlare Flygarbetsgivarna, tfn respektive

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Varsel om konflikt på Transportavtalet

Varsel om konflikt på Transportavtalet BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND BUSSARBETSGIVARNA MOTORBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND PETROLEUMBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SJÖFARTENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SVENSKA FLYGBRANSCHEN SVERIGES HAMNAR TRANSPORTINDUSTRIFÖRBUNDET

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Avtalsextra 12 juni 2012

Avtalsextra 12 juni 2012 Avtalsextra 12 juni 2012 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade efter medling ett nytt kollektivavtal den 10 juni 2012. Nedan finns en sammanfattning av avtalet. - avtalsperioden är

Läs mer

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden En lön att leva av Utvecklingen för svensk besöksnäring har under de senaste tio åren varit

Läs mer

Avtalsextra 14 juni 2013

Avtalsextra 14 juni 2013 Avtalsextra 14 juni 2013 Nytt kollektivavtal med Unionen Allmänt Visita och Unionen träffade den 23 maj 2013 ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2013 31 maj 2016, vilket motsvarar 36 månader. Båda

Läs mer

stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad

stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad MARS 205 Varsel om stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad 20 204 Tredje, reviderade upplagan Tredje, reviderade upplagan. Denna upplaga avser varsel om stridsåtgärder för helåren 20-204 och har kompletterats

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Lönerevision 2015 Enligt det avtal som Livsmedelsföretagen träffat med Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) ska företagen genomföra lönerevision per den 1 april 2015.

Läs mer

Nyheter i Energiavtalet med Kommunal

Nyheter i Energiavtalet med Kommunal Nyheter i Energiavtalet med Kommunal Den 19 juni 2013 tecknade KFS och Kommunal ett treårigt avtal med ett värde om 6,8 procent. Nedan följer en detaljerad redogörelse för förändringarna i avtalet. Löneökningar

Läs mer

www.bygg.org Presskonferens den 16 april 2004 klockan 13:00 Sveriges Byggindustriers kansli Norrlandsgatan 15 i Stockholm

www.bygg.org Presskonferens den 16 april 2004 klockan 13:00 Sveriges Byggindustriers kansli Norrlandsgatan 15 i Stockholm 1 Presskonferens den 16 april 2004 klockan 13:00 Sveriges Byggindustriers kansli Norrlandsgatan 15 i Stockholm 2 Mindre konfrontation mer samverkan en historisk möjlighet Bo Antoni, VD och Per Helgesson,

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

4. Förhandlingsordning

4. Förhandlingsordning 1 Ledaravtalet Avtal om lönebildning Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarna, Plåtslageriernas Riksförbund, VVS Företagen, och Ledarna är

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning

De svenska reglerna om förhandling och medling. En kort sammanfattning De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning De svenska reglerna om förhandling och medling En kort sammanfattning 1. Arbetsmarknadens parter Såväl arbetstagare som arbetsgivare

Läs mer

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Avtal 2016 rörelsen är igång

Avtal 2016 rörelsen är igång Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8

Läs mer

Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal

Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal 1 (6) Till förtroendevalda och medlemmar inom s område Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal Här kommenterar jag löneavtalet, förändringarna i allmänna villkorsavtalet samt övriga nyheter

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Avtal med Ledarna klart Livsmedelsföretagen har nu tecknat avtal med Ledarna. De allmänna villkoren får samma innehåll som för övriga tjänstemän och gäller för samma period,

Läs mer

Fakta om EIO Elektriska Installatörsorganisationen EIO Svenska Elektrikerförbundet (SEF) SEFs skrift = kollektivavtal för framtiden

Fakta om EIO Elektriska Installatörsorganisationen EIO Svenska Elektrikerförbundet (SEF) SEFs skrift = kollektivavtal för framtiden Fakta om EIO 2005-12-02/EIO Elektriska Installatörsorganisationen EIO är bransch- och arbetsgivarorganisationen för Sveriges el-, informations- och kommunikationsteknikföretag. Organisationen ansluter

Läs mer

Ordlista om lönebildning

Ordlista om lönebildning Ordlista om lönebildning ORDLISTA Ackordslön Lön vars storlek avgörs av hur många enheter individen eller gruppen producerar. Olika former av ackordslön är rakt ackord (enbart ackordslön) och blandackord

Läs mer

Cirkulär 3/2012 2012-03-13

Cirkulär 3/2012 2012-03-13 Cirkulär 3/2012 2012-03-13 Grönt cirkulär distribueras till arbetsplatserna Avtalsuppgörelse med SEKO 2012 Bilagor Lönetabeller för Väg och Banavtalet. INNEHÅLL 1. Avtalsperiod och ikraftträdande 2. Lön

Läs mer

Avtalsextra 23 maj 2013

Avtalsextra 23 maj 2013 Avtalsextra 23 maj 2013 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade den 16 maj 2013 ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2013 30 april 2016, vilket motsvarar 35 månader. Båda parter

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Inledning Den 3 juni enades Arbetsgivarförbundet Pacta och Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets) om en ny ÖLA 13, Överenskommelse

Läs mer

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %.

Avtalet med Unionen är på 36 månader med ett avtalsvärde på 6,8 %. Nyheter i Flygplatsavtalet med Unionen, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och förtecknade Saco-förbund samt nyheter i bilagan till Flygplatsavtalet med SEKO. KFS har tecknat ett

Läs mer

PARTSGEMENSAMMA KOMMENTARER TILL KFS AVTAL 2004

PARTSGEMENSAMMA KOMMENTARER TILL KFS AVTAL 2004 PARTSGEMENSAMMA KOMMENTARER TILL KFS AVTAL 2004 Flygplatsavtal är ännu inte förhandlat för LO-gruppen. AVTALSPARTER FÖRHANDLINGS- PROTOKOLL AVTALSPERIODENS LÄNGD KFS och SEKO, Kommunal, Transport, SKTF,

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

Avtalsuppsägning samt varsel om stridsåtgärder

Avtalsuppsägning samt varsel om stridsåtgärder Datum 2012-04-13 Dnr Handläggare TJ/ML Ert datum Er beteckning VVS Företagen Box 47160 100 74 STOCKHOLM Avtalsuppsägning samt varsel om stridsåtgärder Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) å ena

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

LÖSEN. LÖneunderlag Säkert och ENkelt

LÖSEN. LÖneunderlag Säkert och ENkelt LÖSEN LÖneunderlag Säkert och ENkelt 1 Granskningsunderlag till Byggnads Sveriges Byggindustrier (BI) Fas 1 Tidlöner: lämnas fr.o.m. juni 2011 (i juni lämnas uppgifter avseende maj). Fas 2 Prestationslöner:

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende Parter Avtal om löner och allmänna bestämmelser för tjänstemän vid A Orkesterföretag, orkesterföreningar och musikstiftelser B Teater- och länsteaterföreningar samt andra ideella

Läs mer

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,P,O OFR/S,P,O är ett förhandlande samverkansorgan för åtta självständiga fackförbund inom statlig sektor. Vårt namn dyker oftast upp i samband med avtalsförhandlingar

Läs mer

Nytt Serveringsavtal klart

Nytt Serveringsavtal klart Serveringsavtalet Oktober 2013 Nytt Serveringsavtal klart Nytt Serveringsavtal har äntligen träffats med Hotell och restaurangfacket HRF. Avtalet är på trettiofem (35) månader och alltså inte fullt tre

Läs mer

AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL 2010 2011

AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL 2010 2011 Cirkulär nr Sida 2010 017 1(4) Handläggare Datum Jan-Eric Rönngren 2010-04-27 Sakregisternr Ersätter cirk 4. 2010 012 Till medlemmar som omfattas av KFO-Handels detaljhandelsavtal AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL

Läs mer

Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco

Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco Den 4 juli 2013 tecknade KFS och Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Den olagliga hamnstrejken i Göteborg 1954. Arbetsdomstolen tvingas döma i Burgårdens aula

Den olagliga hamnstrejken i Göteborg 1954. Arbetsdomstolen tvingas döma i Burgårdens aula Den olagliga hamnstrejken i Göteborg 1954 Arbetsdomstolen tvingas döma i Burgårdens aula Fortsatt motstånd mot LO:s och framförallt Transports centralisering Hamnarbetare tvingas underteckna lojalitetsförklaring

Läs mer

Kollektivavtal för Framtiden

Kollektivavtal för Framtiden BROSCHYR3 2-12-25 18.37 Sida 1 Kollektivavtal för Framtiden Dags för avtalsrörelse! BROSCHYR3 2-12-25 18.38 Sida 2 Dags för avtalsrörelse De svenska fackföre n i n g a rna tillhör de mest välorganiserade

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Inledning Den 4 juni 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och Svenska Transportarbetareförbundet (Transport)

Läs mer

KONFLIKTCIRKULÄR. Elektrikerförbundet varslar om stridsåtgärder. Sidan 1 av 18. Nr 11/10. Stockholm 2010-03-31

KONFLIKTCIRKULÄR. Elektrikerförbundet varslar om stridsåtgärder. Sidan 1 av 18. Nr 11/10. Stockholm 2010-03-31 Sidan 1 av 18 Nr 11/10 Stockholm 2010-03-31 KONFLIKTCIRKULÄR Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Elektrikerförbundet varslar om stridsåtgärder Vi har i dag från Svenska Elektrikerförbundet

Läs mer

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar.

Facklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar. Facklig ordlista och förkortningsförklaring AEA AHT Ajournera Akademikeralliansen Akademikerförening Arbetsbrist Avtalsperiod Avtalslöst tillstånd Avtalsturlista Bifalla Bordläggning Centrala avtal Dispositiv

Läs mer

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010 Så går den till www.tullkust.se Nu startar avtalsrörelsen 2010! Nu har arbetet med 2010 års avtalsrörelse börjat eftersom nuvarande avtalsperiod löper ut den 30 september

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet

Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet Sammanfattning Protokoll Byte av Kollektivavtal från Tjänstemannaavtalet samt Detaljhandelsavtalet till Telekomavtalet Förhandling enligt MBL gällande byte av kollektivavtal Förhandlingsdatum mellan 2012

Läs mer

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm + FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum 2010-06-02 1 (9) Ärende Förhandlingar angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Trafik Plats Parter Närvarande KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/12 Mål nr A 21/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/12 Mål nr A 21/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/12 Mål nr A 21/12 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har, i syfte att få till stånd ett kollektivavtal, varslat om stridsåtgärder mot ett av staten helägt bolag. Med

Läs mer

Avtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar

Avtal klart - utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar TIDNINGEN FÖR FÖRTROENDEVALDA Avtal 2010 15 OKTOBER ÅRGÅNG 22 Avtal klart utökad sjuklön och ökat inflytande viktiga segrar POSITIVT I AVTALET Förhandlingsorganet OFR/S/P/O*, där Fackförbundet ST är det

Läs mer

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme.

Frågor och svar. Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Frågor och svar Påstående: Veolia vill säga upp 250 anställda och anställa dem på timme. Påstående: Veolia vill sänka lönerna. Påstående: Veolia tvingar personalen till otrygga deltidsanställningar med

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Uppdraget. att värna löftet

Uppdraget. att värna löftet Uppdraget att värna löftet Författarna och Landsorganisationen i Sverige 2006 Författare: Ingemar Göransson och Anna Holmgren Foto: Denise Grünstein/Bildhuset Illustration: Ulf Lundkvist Grafisk form:

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 35/12 Mål nr A 94/12. Interimistisk prövning av fråga om stridsåtgärder vidtagits i föreningsrättskränkande syfte.

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 35/12 Mål nr A 94/12. Interimistisk prövning av fråga om stridsåtgärder vidtagits i föreningsrättskränkande syfte. ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 35/12 Mål nr A 94/12 Sammanfattning Interimistisk prövning av fråga om stridsåtgärder vidtagits i föreningsrättskränkande syfte. Postadress Telefon Expeditionstid Box 2018 08-617

Läs mer

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare Banar väg för tjänsteför etagen Innehåll 1 Förord...5 2 Sammanfattning...6 3 Lönebildning stämmer...7 4 Lönebildning, fråga för fråga...10 5 Nöjdhetsindex...17

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 18 januari 1969

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 18 januari 1969 FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 18 januari 1969 Parter Ärende Lokal Närvarande för arbetsgivareparten för tjänstemannaparten Svenska Arbetsgivareföreningen och Svenska Industritjänstemannaförbundet Rekommendationer

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

En liten broschyr om SHR. Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare

En liten broschyr om SHR. Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare En liten broschyr om SHR Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare SHR en organisation under tillväxt och utveckling SHR är en växande organisation i en växande näring. Vi företräder över 4 000 företag

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Lönebilaga för hästskötare, ridlärare och övrig ridskolepersonal

Lönebilaga för hästskötare, ridlärare och övrig ridskolepersonal Bilaga 1 Lönebilaga för hästskötare, ridlärare och övrig ridskolepersonal För tiden 2010-04-01 2012-04-30 gäller nedanstående minimilöner per månad: a) fyllt 16 år 13.745 14.161 b) fyllt 17 år 14.890 15.306

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Uppgörelse om löner och allmänna anställningsvillkor m m. Sveriges Civilingenjörsförbund (CF)

Uppgörelse om löner och allmänna anställningsvillkor m m. Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Ärende: Parter: Uppgörelse om löner och allmänna anställningsvillkor m m Elektriska Installatörsorganisationen EIO Glasbranschföreningen Maskinentreprenörerna Plåtslageriernas Riksförbund

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Övriga avtalsfrågor motionerna A110 A120

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Övriga avtalsfrågor motionerna A110 A120 Utlåtande Övriga avtalsfrågor motionerna A110 A120 I motion A110 föreslås att ta fram ett ekonomiskt regelverk för att kompensera de klubbar som drabbats av inskränkningar av framförhandlade förmåner och

Läs mer

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013 Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5

Läs mer

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm. Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) och Unionen

+ FÖRHANDLINGSPROTOKOLL. KFS kontor, Hornsgatan 1, Stockholm. Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) och Unionen + FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum 2010-06-23 1 (9) Ärende Förhandlingar angående lön och allmänna anställningsvillkor med mera för branschområde Turism och Fritid Plats Parter Närvarande KFS kontor, Hornsgatan

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer 2011-05-06 Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen kom 2011-04-29 överens

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Avtal för VÄG & BAN 2013-2016

Avtal för VÄG & BAN 2013-2016 Avtal för VÄG & BAN 2013-2016 Avtal för VÄG & BAN 2013-2016 Huvudsakliga förändringar 37 månaders avtal, 2013 04 01 till 2016-04-30» Uppsägningsbart sista år Utgående lön för yrkesarbetare höjs totalt

Läs mer

Box 1105, 111 81 Stockholm Besöksadress Barnhusgatan 6 Telefon 08-791 41 00 Fax 08-21 89 53 www.seko.se seko@seko.se. Konflikthandbok.

Box 1105, 111 81 Stockholm Besöksadress Barnhusgatan 6 Telefon 08-791 41 00 Fax 08-21 89 53 www.seko.se seko@seko.se. Konflikthandbok. Box 1105, 111 81 Stockholm Besöksadress Barnhusgatan 6 Telefon 08-791 41 00 Fax 08-21 89 53 www.seko.se seko@seko.se Konflikthandbok november 2006 Allmänt om strejk och lockout För den som berörs av beslut

Läs mer

Arbetsgivarfrågor. Nr 4 Februari 2009. Lönerevision 2009. Avtal för tjänstemän. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna

Arbetsgivarfrågor. Nr 4 Februari 2009. Lönerevision 2009. Avtal för tjänstemän. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna Arbetsgivarfrågor Nr 4 Februari 2009 Lönerevision 2009 Avtal för tjänstemän Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna Under våren 2007 träffades treåriga löneavtal med Sif (nuvarande Unionen), Sveriges

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

LÖSEN. LÖneunderlag Säkert och ENkelt. www.bygg.org

LÖSEN. LÖneunderlag Säkert och ENkelt. www.bygg.org LÖSEN LÖneunderlag Säkert och ENkelt www.bygg.org 2 Granskningsunderlag till Byggnads Fas 1 (sid 3 21) Tidlöner: lämnas fr.o.m. juni 2011 (i juni lämnas uppgifter avseende maj). Fas 2 (sid 22) Prestationslöner:

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

Konflikt i sitt sammanhang

Konflikt i sitt sammanhang 1 Innehåll Konflikt i sitt sammanhang 3 Unionens konfliktorganisation 5 Inför konflikt varsel 8 Värvning 12 Det här gäller i olika konfliktsituationer: 15 Information 20 Konfliktersättning 22 Konfliktbrott

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare

Du tjänar på kollektivavtal. för dig som är arbetsgivare Du tjänar på kollektivavtal för dig som är arbetsgivare 2 Kollektivavtal det tjänar du på För dig som är arbetsgivare Varför finns det kollektivavtal? Den svenska arbetsmarknaden bygger på att fackföreningar

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Nytt avtal på 22 månader med Livs Vi har träffat nytt avtal med Svenska Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) för tiden 1 april 2010 31 januari 2012. Livsmedelsavtalet omfattar

Läs mer

Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012

Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012 Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012 Omorganisation av Vallentuna Kommun Kommunstyrelsen har beslutata att dra tillbaka den tänkta omorganisationen angående att inte tillsätta någon kommundirektör.

Läs mer

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016 Löneavtal 2013-2016 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Ideella och Idéburna Organisationer och Unionen, Akademikerförbunden och Vision avseende tjänstemän. 1. Utgångspunkter

Läs mer

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Facklig organisationsgrad för arbetare, tjänstemän och anställda totalt samt per bransch och sektor 2006- A. Arbetare

Läs mer

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Inledning Denna redogörelse omfattar Överenskommelse om Lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare.

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare LÖNEAVTAL Friskolor Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare Innehållsförteckning Kollektivavtal om lönebildning i fristående

Läs mer

Plädering (drygt 15 minuter)

Plädering (drygt 15 minuter) Plädering (drygt 15 minuter) Den 9 juli 2007 väckte Sveriges Hamnar, dvs i realiteten Göteborg Hamn, under stort medialt buller talan mot Svenska hamnarbetarförbundet och dess avdelning 4. I pressmeddelande

Läs mer

Kraftig inbromsning i handeln

Kraftig inbromsning i handeln 2012-12-17 Kraftig inbromsning i handeln Jämfört med i november månad har handlarnas framtidstro minskat kraftigt denna månad. Framtidsindikatorn, som är ett mått på handlarnas tro på utvecklingen i detaljhandeln,

Läs mer

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete 17 september 2009 Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete 1 (4) 6F Fackförbund i samverkan Avtal om samarbete mellan:

Läs mer

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg Bilaga 2 LSR m fl, Vision, Vårdförbundet Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg 3 Anställning m m Mom 6 Företrädesrätt Företrädesrätt till nyanställning gäller inte till ny anställning som

Läs mer