Projekt Futurum.kom Utvärderingen

Transkript

1 Projekt Futurum.kom Utvärderingen Ett samarbete mellan Regionbiblioteket i Kalmar län, Länsbibliotek Sydost och Avdelningen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Forskningsledare: Fil Dr Angela Zetterlund 1

2 1. Bakgrund och utgångspunkter Projektet har sitt upphov och tar sin utgångspunkt i det pågående regionala projektet Futurum. kom. Det projektet går i korthet ut på att skapa bilden av biblioteket som ett kreativt nav för upplevelse, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. Målet är att öka intresset för bibliotekens tjänster och service hos allmänheten genom fokuserat arbete mot specifika målgrupper, öka beredskapen och kompetensen för extern marknadskommunikation hos all bibliotekspersonal i tre län samt skapa ett pilotsamarbete mellan biblioteken i tre län som är av nationellt intresse. Projektet ska tjäna som förebild för andra regionsamarbeten. Projektet kommer att under tre års tid producera sju marknadsföringskampanjer utifrån prioriterade målgrupper samt ge de enskilda biblioteken verktyg till att arbeta med extern kommunikation. Under projekttiden kommer det också att arrangeras utbildningskampanjer för bibliotekspersonalen som syftar till att stärka den gemensamma identiteten hos biblioteken i Kalmar, Blekinge och Kronobergs län. Marknadsföringsarbetet sker i samarbete med en upphandlad kommunikationsbyrå. Arbete med bibliotekens värdegrund och arbete med målgrupps- och behovsanalyser utgör grunden för projektet. Sex samarbetskluster ska bildas för genomförandet av kampanjer. Klustren bildas utifrån lokala prioriteringar. Projektet har en viktig koppling till utbildningsprogrammet Kombib.eu, ett projekt som Regionbiblioteket i Kalmar län och Länsbibliotek Sydost driver med finansiering från EU:s sociala fond. Inom det projektet utbildas utvecklingsledare som ska driva utvecklingsfrågar på det lokala biblioteket och som kan vara drivande i klusterkampanjsarbetet i Futurum.kom. Under förberedelsearbetet ansågs utvärderingsfrågan särskilt angelägen. Dels är vi av tradition mer inriktade på att utveckla och pröva än att regelrätt analysera följderna av bibliotekens många utvecklingsförsök. Dels kan slutsatser om problem och hinder i den här typen av samverkan om värderingsfrågor vara av ett visst allmänintresse inom fältet generellt. Det är dock känt att just värderingsfrågor är problematiska att utvärdera av dem som själva deltar i förändringsarbetet. En särskild insats av en oberoende, forskningserfaren aktör som Linnéuniversitetet skulle kunna bidra till att frågorna blir behandlade med såväl distans som ett neutralt perspektiv och garantera att etiska och kvalitetsmässiga krav kan uppfyllas. Eftersom Futurum.kom handlar om nya sätt att arbeta med självbild och värdegrund i verksamheten saknas dessutom standardiserade verktyg för uppföljning och dokumentation. Vi ser därmed att det finns behov av att sådana instrument kan utvecklas i anslutning till projektet och att dessa i sin tur kan behöva utvärderas. En beskrivning och analys av lämpliga modeller för uppföljning och utvärdering kan vara till stor nytta för andra projekt med liknande inriktning såväl inom biblioteks- och informationssektorn som i andra kommunala verksamheter. 2

3 2. Syfte och huvudsaklig frågeställning Det här projektet är ett utvärderingsprojekt, där det vetenskapliga kunskapsintresset ligger nära det praktikutvecklande förändringsarbetet på lokal nivå. Ansatsen är både processinriktad och vad man bukar kalla för summativ. Vi vill följa skeendet och förstå barriärer och förtjänster, men också dra slutsatser om det övergripande utfallet och innebörden av effekterna i lite vidare mening. Avsikten är att studien skall vara ett växelspel mellan lärdomar och kritiska reflektioner och det konkreta handlandet i förändringsarbetet. Vi fokuserar på följande frågeställningar: - Hur kan vi förstå skapandet av en gemensam värdegrund för bibliotekens verksamhet idag, genom att analysera exemplet Futurum.kom? Vilka ambitioner finns bakom en sådan satsning och vilka hinder stöter de som driver förändringsarbetet på i den praktiska verksamheten? - På vilket sätt kan satsningar mot specifika grupper bidrar till att öka intresset för bibliotekets tjänster och service hos allmänheten eller påverka synen på dess roll och funktion? - I vilken mån erfar biblioteks personal att beredskapen och kompetensen för kommunikation om bibliotekens verksamhet, uppgift och roll i praktiken verkligen förändras av den här typen av yttre strategiska satsningar som Futurum.kom? - På vilket sätt kan samverkan mellan tre län såsom nu prövas i Futurum.kom vara ett sätt att komma vidare i värderingsförändrade arbete för bibliotekssektorn i allmänhet? Vilka är barriärerna och vilka framgångsfaktorer bör vi uppmärksamma? - hur kan vi med utgångspunkt i det som sker i projektet Futurum.kom bättre förstå de mekanismer som verkar för respektive mot bibliotekens institutionella identitetsutveckling? 3. Tidigare och pågående forskning på området nationellt och internationellt Särskilda medel för en inledande litteraturstudie/forskningsöversikt kommer att sökas. Vi kommer då att summera och reflektera över de erfarenheter som gjorts inom den nordiska forskning som bedrivits under senare år om bibliotekens roll i lokalsamhället. Som exempel kan nämnas studier som undersöker hur brukare och allmänheten föreställer sig bibliotekens roll (Audunson, R & Evjen, S. 2008, Jochumsen, AH & Rasmussen, CV. 2000) samt sådana studier som uppmärksammar hur biblioteken successivt utvecklar nya moderna roller (Jochumsen, AH & Rasmussen, CV.2006). Ett tongivande perspektiv idag är det som tar sin utgångspunkt i tankar om bibliotekets betydelse som förmedlare av socialt kapital (Vårheim, A. 2007). 3

4 Vi kommer också att knyta an till forskning om förändring och utveckling i biblioteken som ligger lite längre tillbaka i tiden. En del doktorsavhandlingar och större forskningsarbeten har gjorts i flera av de nordiska länderna(zetterlund, A & Hansson, J (1997); Olaisen, J et. Al. (1996); Audunsson, R (1999); Hessler, G (2003) Klasson, M (1984); Vestheim, G (1997a)). En del internationella uppsummeringar av bibliotekens utveckling förekommer också (Pungitore, VL (1995). Forskningen kan sägas omfatta åtminstone tre förstoringsnivåer (Zetterlund, A 2004). Utifrån ett makrosociologiskt perspektiv betraktas biblioteket mot bakgrund av en övergripande samhällsutveckling. Här inriktas forskningen på reformer och strategiska planer och utvecklingsarbetet placeras inte sällan i en vidare samhällspolitisk kontext (Vestheim, G (1997b). Utifrån ett Meso-institutionellt perspektiv, intresserar sig forskningen för värderingar och normer kring bibliotekens verksamhet utifrån de institutionella demokratiska värden kopplade till kultur - och kunskapsförmedling som de offentliga biblioteken är tänkta att stå upp för och stärka (Audunsson, R (2001), Hansson, J (2010)). Utifrån ett mikroorganisatoriskt perspektiv, riktas analysen mot olika tekniker och modeller för förmedling och organisering av olika typer av tjänster (Zetterlund, A Gärdén et al. 2006). Det som sker i Futurum.kom på ett praktiskt handlingsplan bör i ett första skede analyseras på mikroorganisatorisk nivå. Det gäller då att uppmärksamma såväl seminarier och studiedagar som alla syftar till att skapa en samling kring hur personalen uppfattar den egna rollen i de lokala biblioteken samt de klusterkampanjer som syftar till att marknadsföra verksamheten gentemot brukare och målgrupper. Här är det viktigt att få en god systematiserad beskrivning av de olika steg som tas i det här konkreta utvecklingsarbetet. En sådan systematisering av processen bör beakta även de problem som uppstår och olika strategier som utvecklas för att komma förbi och bli framgångsrika i att nå de uppsatta målen. Vi söker således skapa en beskrivning och en problematisering av den modell som projektarbetet kommer att utveckla. Goda modeller kan sedan spridas som en form av best practice vidare i andra kommunala bibliotekssystem i Sverige eller fungera som plattformar för kommunikation om bibliotekens roll och förnyelse. Det är dock alltför vanligt att man i projektutvärderingar stannar vid att granska det som sker på en ytlig nivå i projekten. Vi vet att förändringsarbete i biblioteken är både svårt att lyckas med och har en stark symbolisk laddning. Forskningen har visat att normer och värderingar som ingår i bibliotekskulturen eller kommit att bli en del av de kommunala bibliotekens institutionella identitet kan vara hämmande för sådant utvecklingsarbete som går i en annan riktning än det historiskt rådande. Vi vet också att både entreprenörsanda och innovation kräver att man bryter ny mark och utmanar det etablerade. När det gäller hur vi förändrar våra uppfattningar om bibliotekens roller i samhället vet vi att detta sker långsamt och att det ofta finns ett gap mellan retorik och praktik. Vi kan tala om utveckling och rentav göra det på ett nytt sätt, trots att praktiken kan förbli oförändrad (Gärdén et al. (2006). Det som vi däremot inte vet tillräckligt mycket om är den process, eller de mekanismer, genom vilka vi reproducerar de strukturer som dämpar och hämmar utveckling och reell förnyelse. Det vore därför intressant att i det här sammanhanget, där projektet just inriktas mot att synliggöra och vidareutveckla verksamhetens grundidéer (via dialogseminarier, värdegrundsarbete och varumärkesbyggande), ta tillfället i akt att på ett något djupare plan 4

5 försöka förstå de mekanismer som driver på respektive hindrar den här typen av mer genomgripande social identitetsutveckling. Lämpliga teorier och metoder för att göra den här typen av utvärderingar ryms väl inom det spektrum av designer som ingår i det vi brukar kalla för kvalitativa fallstudier (Merriam, S (1994). Denscombe, M(2000)). Då kan arbetet bygga på intervjuer, observationer och analys av skriftlig dokumentation och studien riktas in på att beskriva och göra kvalitativa problemanalyser. Angreppssättet är lämpligt för att följa processer av en viss komplexitet, samt där man söker få grepp om åsikter, erfarenheter och ställningstaganden som ligger inbäddade i människors språkbruk och tolkningsramar. En beprövad teoretisk modell kan byggas kring begreppen socialt meningsskapande, institutionella normer och yrkesidentitet som har koppling bland annat till nyinstitutionell teori om förändring och beslutsfattande (March, J (1997)). Utvärderingen kommer att följa två spår. Dels görs en formativ granskning med utgångspunkt i vad Zetterlund kallar för deltagarinriktad strategi (Zetterlund, A 2004), som är lämplig för vår analys av det manifesta lokala interna projektförloppet. Då görs en sammanvägning av erfarenheterna från brukarnas och förmedlarnas krav och behov samt de kunskapsbehov som uttrycks i den lokala kontexten. Dels görs en summativ slututvärdering av det övergripande idékoncept som projektet arbetar med och den externa konsultbyråns insatser. Den summativa delen bygger på intervju- och enkätstudier av representanter från byrån, projektledning och lokala utvecklingsledare. Det sistnämnda ger en mer oberoende värdering av förändringsarbetets effekter i förhållande till projektets vidare syften och mål. 4. Hur kan projektet bidra till ny kunskap och för vem? För att generera ny kunskap krävs att man prövar helt nya arbetsmodeller, undersöker en modell i förhållande till ett nytt verksamhetsområde eller upptäcker nya begrepp eller infallsvinklar. Även om ett projekt för de inblandade aktörerna innebär nya erfarenheter och ett avsteg från de mer vardagliga arbetsrutinerna kan det mycket väl vara så att förhållanden är välkända från litteraturen och att modellerna man arbetar med på biblioteken utvecklats och prövats på annat håll. Det här projektet kan hjälpa oss alla att förstå drivkrafterna bakom förnyelse i professionella och sociala institutioner. För bibliotekarierna kan utvärderingsprojektet bidra till att ett komplext utvecklingsarbete blir systematiserat och klargjort. En stegvis beskrivande analys kan underlätta förståelsen av den egna programteorin. Även för de inblandade själva i ett projekt kan det vara viktigt att se sina egna erfarenheter brytas mot kollegernas eller användarnas. För oss som forskar och inom akademin även arbetar med att undervisa blivande biblioteksoch informationsvetare, kan projektet bidra med värdefulla insikter om bibliotekens verksamhetspraktik och de svårigheter och dilemman som finns i en sådan kontext. Nya sätt att resonera om den egna rollen, tankar om hur olika roller omsätts i den praktiska verksamheten kan ge impulser till nya frågor att forska vidare på. 5. Projektets organisering och genomförande Projektet Futurum.kom leds och samordnas av Regionbiblioteket i Kalmar län i samarbete med Länsbibliotek Sydost och drivs av tjugofem lokala folkbibliotek. Till projektet har 5

6 knutits en konsultbyrå, Kreation, som ansvarar för en väsentlig del av kampanjarbetet kring värdegrund, målgruppsfokusering och marknadsföring. Projektet påbörjas under mars 2010 och den sista utvärderingsrapporten beräknas vara färdig senast i december Utvärderingsprojektet måste betraktas som en självständig del, men är uppbyggt i direkt anslutning till Futurum.kom, som också är det huvudsakliga utvärderingsobjektet. Utvärderingsprojektet leds och samordnas av Linnéuniversitetet, Fil Dr Angela Zetterlund och den forskargrupp som finns på avdelningen för biblioteks- och informationsvetenskap (se bilaga 3). Zetterlund har tidigare skrivit en doktorsavhandling om utvärderingar i lokala utvecklingsprojekt, medverkat i tidigare kulturrådsstödda forskningsprojekt samt publicerat ett flertal artiklar om förändring och förnyelse i de svenska kommunala biblioteken. Till forskargruppen kommer att knytas studenter som rekryteras för uppsatsarbetet inom projektets ram samt Maria Lundqvist, ordförande i styrgruppen för Futurum.kom. Angela Zetterlund ingår under utvärderingsprocessen också i styrgruppen för Futurum.kom. En kontinuerlig dialog kommer att föras under hela projektet och den avrapportering i form av artiklar och rapporter som kommer att produceras kommer att läggas ut på projektets webbplats. I genomsnitt träffas parterna någon gång per månad och deltar i de mer väsentliga sammankomsterna, samt att ansökningar om medel görs i samråd. Viktiga hållpunkter i arbetet framgår av bilaga 2. Där framgår också tydligt hur resultaten av forskningsarbetet kommer att redovisas och granskas. En del av forskningsinsatsen skall ske inom ramen för Zetterlunds universitetstjänst där vissa timmar bekostas av Linnéuniversitetet, som också bistår med nödvändig kontorsutrustning. Det gäller främst en större litteraturgenomgång, några enkäter och intervjustudier med lokala utvecklingsledare och den genomgång av de interna dokumenten som behöver göras för att skildra projektprocessens förlopp och utfall. Lärosätet står också för ett par resor till forsknings- och professionskonferenser för Zetterlund. Till vissa delar av forskningsinsatsen söks även medel från Statens kulturråd. Det gäller dels de sex (6) mindre studier som görs i anslutning till de stora klusterkampanjerna 2011 och 2012 och dels en avslutande studie av den externa konsultbyråns insatser, mot bakgrund av erfarenheterna hos dem själva, projektledningen och de lokala utbildningsledarna. Att medel kommer från nationellt håll kan här säkra en mer oberoende och kritisk problematisering. Av kulturrådet söks också medel för resor och logi för att kunna delta i samverkan när projektresultaten skall redovisas och granskas på några konferenser. Vi söker även medel från Svensk biblioteksförening, ur deras pott för utvecklingsstöd. Dels söker vi medel för den tid som behöver avsättas för den gemensamma samordningen som är nödvändig i det här utvärderingsprojektet, mellan regionbiblioteket och campus i Växjö. Vi söker också stöd för den extra handledningsresurs som kommer att krävas i uppsatsarbetet samt för en del omkostnader i anslutning till datainsamlingen i processutvärderingen. Av biblioteksföreningen söker vi också medel för en del teknisk utrustning bland annat en projektgemensam laptop och en del utrustning för ljudupptagning och transkribering. Som finansiärer av Futurum.kom ser vi Regionbiblioteket i Kalmar samt Statens kulturråd och Länsbibliotek Sydost. Projektet delfinansieras även av de tjugofem medverkande biblioteken i området. Regionbiblioteket bidrar med medel för en del löpande datainsamling, informationsspridning och medverkar till artikelskrivande i utvärderingsprojektet. Projektet 6

7 innebär stora inslag av samverkan mellan projektägarna och Linnéuniversitetet, men det vetenskapliga ansvaret bärs helt av LNU. 6. Rapportering och återkoppling. Projektet kommer att rapporteras både muntligt och skriftligt under processens gång samt producera en slutrapport det sista året Delrapporter kommer att presenteras och granskas vid högre seminariet vid avdelningen för biblioteks- och informationsvetenskap samt ventileras i två av kandidatprogrammets uppsatsseminarier. Vi kommer också att försöka sprida erfarenheterna till våra nordiska och internationella kolleger via en konferens i Oslo, med fokus på folkbibliotekens nya roller samt den årligen återkommande internationella konferensen IFLA. Bägge dessa konferenser är att betrakta som viktiga fora där både forskare och yrkesverksamma bibliotekarier kommer samman. För de svenska kollegerna kommer projektresultaten att redovisas via den nationella konferensen Mötesplats för framtiden samt artiklar i etablerade vetenskapliga tidskrifter. För en översiktlig beskrivning av hur utvärderingsresultaten kommer att återkopplas och rapporteras se Bilaga 1. Litteraturlista Audunson, Ragnar (2001) Folkebibliotekenes role i en digital framtid: publikums, politikernes og bibliotekarenes bilder. I det siviliserte informationssamfunn: Folkebibliotekernes role vid ingangen til en digital tid. Red. Ragnar Andreas Audunson och Niels Windfeld Lund. Bergen. Audunsson, Ragnar(1999) Between professional fields norms and environmental change impetus: A comparative study of change processes in public libraries. Library and information science research. 21(4) s Denscombe, Martyn (2000) Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskapen. Jochumsen, Henrik & Hvengaard Rasmussen, Casper (2005). Folkebiblioteket under forandring: modernitet, felt og diskurs. Köpenhamn. Klasson, Maj (1991) Bibliotekarien: forskarens kollega och allmänhetens guide inför talet. Nordisk idskrift för bok och biblioteksväsen. (78)s Matarasso, Francois (1998) Beyond book issues: The social impact of library projects. London. McCabe, Ronald B (2001). Civic librarianship: Renewing the social mission of the public library. Lanham, MD. Merriam, Sharan B (1994) Fallstudien som forskningsmetod.lund. På säker grund. En delfiundersökning om vilken biblioteksforskning som behövs. (2009). Svensk biblioteksföreningen. Gärdén, C. et al (2006). Folkbibliotek och vuxnas lärande. Förutsättningar, dilemman och möjligheter i utvecklingsprojekt. Borås. 7

8 Zetterlund, A (2004) Att utvärdera i praktiken. En retrospektiv fallstudie av tre program för lokal folkbiblioteksutveckling. Göteborg/Borås. Hansson, J (2010) Libraries and identity. The role of institutional self-image and identity in the emergence of new types of library. UK. Zetterlund, A & Hansson, J (1997) Folkbibliotekens förändring: tidigare forskning om folkbiblioteken och teorier om förändringens natur. Svensk biblioteksforskning. Nr 1-2, s Zetterlund, A. (1997b). Förändring och utvärdering: en studie av hur lokala aktörer i kommunala folkbibliotek ser på utvärdering i samband med det egna förändringsarbetet. Svensk Biblioteksforskning. Nr 1-2, s

9 Bilaga 1. Tid och arbetsplaner Futurum.kom och utvärderingen När 2009 Augdec Typ av aktiviteter Futurum.kom Utvärdering Återkoppling Rapport Projektplanering, Kontakt från RK ansökningar 2010 Janjuli Dialogseminarier, Värdegrund och behovsanalys Planering och enkätutskick 1 Utvärderingsgrupp bildas Augdec Kommunikationsplaner utarbetas, kampanjarbetet inleds Fou planering, Intervjuer med styrgrupp och konsultbyrå Processutvärdering, intern rapport på Bloggen. Ansökningar skickas till LNU, KUR, BF. Webbplatsen, blogginlägg Projektplan presenteras och granskas vid Högre seminariet, LNU Artikel till Oslokonferens. Dec Janjuli Klusterkampanjer genomförs Intervjuer, analytiskt urval Enkätutskick 2 Processutvärdering, internrapport på Bloggen. Webbplatsen. Delrapport läggs fram vid Högre seminariet, Biblioteks- och infovetenskap,lnu Publicerad kandidatuppsatser. Uppsatsseminarier, vid kandidatprogrammet, LNU Augdec 2012 Janjuli Artikel till Svensk BF Publ. kandidatuppsatser Augdec Klusterkampanjer genomförs Klusterkampanjer Avslutas Projektaktiviteterna övergår till ordinarie verksamhet Projektet avslutas Processutvärdering, Intern rapport på Bloggen Intervjuer, analytiskt urval Studie av konsultbyrån Kreations betydelse. Enkäturskick 3 Processutvärdering avslutas, internrapport på Bloggen Analys av datainsamlingar och summativ utvärdering Webbplatsen. Delrapport läggs fram vid Mötesplatskonferensen i Borås Webbplatsen. Uppsatsseminarier vid kandidatprogrammet Webbplatsen. Mötesplatskonferensn i Borås. Figur 1. Schematisk beskrivning av projektets faser, med särskilt fokus på projektets utvärdering, återkoppling och skriftliga rapportering. Artikel till IFLA. Slutrapport. Artikel i Svensk BF. Artikel till LQ. Library Trends 9

10 Bilaga 2. Översikt över aktiviteter och finansieringsbehov År Lektorsforskning, motsvarande 170 timmar Resor för Zetterlund till Konferens i Oslo 9-10 December Sedvanlig kontorsutrustning Tid för forskningsledning och samordning, motsvarande 40 timmar Laptop till utvärderingprojektet samt utrustning för ljudupptagning och Transkribering. Litteraturgenomgång av tidigare forskning om värdegrundssatsningar i kultur- och biblioteksverksamhet. Tid för utarbetande av forskningsplan för insamling och bearbetning av material till de stora klusterkampanjerna timmar Resor för projektets representant till Konferens i Oslo 9-10 December År Lektorsforskning, motsvarande 170 timmar Resor för Zetterlund till Konferens i Puerto Rico, IFLA Sedvanlig kontorsutrustning Tid för forskningsledning och samordning, motsvarande 40 timmar Handledningstid, 40 timmar, till två uppsatsstudenter för studier som omfattar en insats om totalt 20 arbetsveckor. Omkostnader i samband med studenternas datainsamling Forskartid för insamling och bearbetning av material till tre stora klusterkampanjer, 120 timmar Resa för projektets representant till Konferens i Puerto Rico, IFLA År Lektorsforskning, motsvarande 170 timmar Resor för Zetterlund till Mötesplatskonferensen, Borås Sedvanlig kontorsutrustning Tid för forskningsledning och samordning, motsvarande 40 timmar Handledningstid, 40 timmar, till två uppsatsstudenter för studier som omfattar en insats om totalt 20 arbetsveckor. Omkostnader i samband med studenternas datainsamling Forskartid för insamling och bearbetning av material till tre stora klusterkampanjer samt för studien av den externa konsultbyrån Resa för projektets representant till Mötesplatskonferensen i Borås 10

11 Bilaga 3. Förteckning av forskningsansvarig, medlemmar i forskarlaget samt CV och förteckning över relevanta publikationer och tidigare forskningsprojekt. Angela Zetterlund, Fil Dr Biblioteks- och informationsvetenskap. Universitetslektor vid Institutionen för kulturvetenskaper. Programsamordnare och studirektor. Forskningsledare för projekt utvärdering av Futurum.kom. CV bifogas. Joacim Hansson, Professor Biblioteks- och informationsvetenskap, forskningsansvarig. Institutionen för kulturvetenskaper. Granskning och peer review, ledare av avdelningens högre seminarium. Ansvarig för uppsats- och metodkurserna med relevans för forskande studenter. CV bifogas. Maria Lundqvist, ordförande i styrgrupp för Futurum.kom och projektets representant i utvärderingsgruppen. Bibliotekskonsulent, Länsbibliotek sydost. CV bifogas. Åsa Morin, amanuens i biblioteks- och informationsvetenskap, webbansvarig avdelningen för B & I. Redigering och kommunikation av skriftliga rapporter. Håkan Sterner, Fil Lic Informatik, ansvarig för statistiska bearbetningar av surveydata och befintlig statistik. Studenter, 4 st, i biblioteks- och informationsvetenskapligt kandidatprogram, som startar vårterminen