3.6 Arbetsmiljö, hiv och aids

Transkript

1 Arbetsmiljö ett möte för anställda och arbetsgivare I provinsen Mpumalanga, Sydafrika, har arbetsplatsolyckorna på plantagerna sjunkit från fem om året till endast en. Men bakom dagens arbetssätt, att plantageägare och fackklubbar tillsammans löser sina arbetsmiljöproblem, ligger många samtal och plantagebesök. När svenska Kommunal och det globala facket IUF år 2004 började utbilda arbetsplatsombud på 24 plantager (projekt 10035) fanns mycket misstänksamhet bland facken och farmägarna. Fackligt aktiva hotades ofta och anställda vittnar om att ägarna hetsade hundar på dem eller försökte köra över dem. Arbetskläder och utrustning köptes in på måfå i stora lass och var dåligt anpassade till uppgifterna och arbetstagarna. Men dialog och utbildningarna i arbetsmiljö blev början till försoning. Projektets fokus var att utbilda arbetsplatsombud som åker runt på plantagerna och tittar på arbetsmiljön. Ganska snabbt kunde plantageägarna se att förhandlingarna gjorde nytta. Arbetsförhållanden blev bättre och konflikterna färre. - Vi besökte plantagerna ofta för att hålla den sociala dialogen levande och lösa konflikter direkt, säger projektledaren Mopholosi Morokong. Projektet gjorde också att rivaliserande fackföreningar fick gemensamma ämnen att arbeta kring. Hiv och aids, som tidigare sågs som en myndighetsfråga, hamnade nu högt upp på 1

2 fackens agenda och idag delas kondomer ut på alla möten. Fackens förmåga att hantera sexuella trakasserier har också blivit bättre, vilket förbättrat arbetsvillkoren för kvinnor. Facken har också fört en dialog med myndigheter och projektet har blivit en föregångare i arbetsmiljöfrågor. - Sydafrikas arbetsdepartement har tagit in arbetsplatsombud i sin nationella policy och delfinansierar nu en utökning av arbetet till landets alla nio provinser, berättar Mopholosi Morokong. Hon hoppas också att Sydafrika inom kort ska ratificera ILO:s konvention 184 om arbetsmiljö inom jordbruket. Men för arbetstagarna på de 24 plantagerna är effekterna redan verklighet. Gravida kvinnor behöver inte arbeta med bekämpningsmedlen och det finns toaletter och åtskilda omklädningsrum på arbetsplatsen. Allt enligt framförhandlade kollektivavtal. Och arbetsgivaren har faktiskt börjat fråga sina anställda om skostorlek, så att alla nu har gummistövlar i sin egen storlek. Introduktion Detta strategiområde handlar om att arbeta för att fler arbetstagare ska garanteras arbeten och arbetsplatser där hälsa, säkerhet, god psykosocial- och god fysisk arbetsmiljö råder. För att uppnå det arbetar fackföreningsrörelsen med påverkan, policyskapande, kontroll och uppföljning. För att uppnå hållbara resultat är det viktigt att arbeta på både lokal, nationell och internationell nivå. Projekten i strategiområdet kan exempelvis ha som strategi att påverka FN:s generalförsamlings högnivåmöte för att arbetslivet och arbetsplatsen ska ses som en arena för hiv- och aids-prevention. Det kan också handla om att påverka regeringar att respektera nationella lagar, att ändra lagar eller att ratificera och tillämpa de grundläggande ILO-konventionerna om arbetsmiljö, hiv och aids. Några projekt syftar också till att göra skillnad lokalt, på arbetsplatser. Det sker dels genom att sluta kollektivavtal på såväl global som lokal företagsnivå och följa upp att de respekteras, dels genom utbildning av medlemmar om deras mänskliga rättigheter och lagliga skydd i arbetsmiljöfrågor. Människor möts och tillbringar många timmar av sitt liv på arbetsplatsen. Det är därför ett viktigt forum för att påverka och bemöta attityder, kring exempelvis rasism, miljö, hiv och aids, som kan förbättra livsvillkoren för alla. Att de lokala facken har egna skyddsombud på arbetsplatserna som agerar som watchdogs är en förutsättning för att effektivt kunna bevaka efterlevnaden av ILO:s konventioner som gäller för exempelvis arbetsmiljö och diskriminering. Dessutom bidrar det fackliga arbetet till att skapa en mer demokratisk miljö där arbetstagare deltar i att påverka lagstiftning och andra regelsystem som rör arbetsmiljö och hiv och aids. Effekter av vårt stöd till förbättrad arbetsmiljö bidrar till uppfyllandet av det svenska biståndsmålet. Genom det fackliga arbetet inom ramen för projekten har fattiga människor getts möjlighet att påverka sin arbetssituation och därmed sina levnadsvillkor. Många projekt fokuserar dessutom på kvinnor och når därmed den grupp som är hårdast drabbad 2

3 av arbetsmiljörelaterade skador, hiv och aids. Det är även den grupp som har minst påverkan och inflytande över sin egen arbetssituation. Resultatuppfyllelse Övergripande mål: Fackföreningsrörelsen har strategiskt arbetat för att fler arbetstagare ska garanteras arbeten och arbetsplatser där hälsa, säkerhet samt god psykosocial och fysisk arbetsmiljö råder Effekt- och Resultatindikatorer: a) De fackliga organisationerna driver arbetsmiljö- och hiv och aidsfrågor via dialog med arbetsgivare och regering, regionala nätverk och opinionsbildning samt i påverkansarbete. Flera av projekten inom strategiområdet visar på goda resultat och vissa har haft effekter på policynivå. Genom exempelvis lagstiftning och policydokument har de påverkat hela samhället. Ett exempel är det globala facket för byggnadsarbetare, BWI som under perioden har uppmärksammat asbestproblemet i skolbyggnader i Filippinerna. Det resulterade i en dialog med utbildningsdepartementet som beslöt att asbestsanera skolor i hela landet. Projektens resultat handlar ofta om ökad kunskap och medvetenhet om arbetsmiljöfrågor, hiv och aids på arbetsplatsnivå. Utbildning kring hiv och aids rapporteras är ofta integrerade i arbetsmiljöutbildningar eller andra fackliga utbildningar, vilket betyder att man ser arbetet som en del av det övriga fackliga arbetet. I Musikerförbundets projekt i Brasilien (projekt 40070) tas frågor som jämställdhet, miljö, hiv och aids upp på ett bredare sätt än tidigare. I LO:s och TCO:s studiecirkelprojekt i Afrika (2060 och 2063) använder samtliga studiecirklar materialet Trade Union Approach in the Fight Against hiv/aids och når på så sätt ut till de fackliga medlemmar varje år. b) Antal rapporterade fall av olyckor, skador och hot mot personlig säkerhet samt psykosocial och fysisk arbetsmiljö Det är svårt att få en aggregerad siffra på dessa uppgifter, men i många projekt, även de som inte har detta strategiområde som huvudkategori, rapporteras att när anställningar blir tryggare, och kollektivavtal borgar för skyddsutrustning och kortare arbetstider, så går antalet olyckor och sjukdomsfall ner. Det av IUF och Kommunal stödda sydafrikanska lantarbetareprojektet (projekt 10035) har lyckats minska arbetsplatsolyckorna från cirka fem om året på de deltagande farmerna till endast en. Det har införts förbud mot att arbeta med kemiska bekämpningsmedel för gravida och tack vare ett lokalt system görs fler anmälningar mot sexuella trakasserier. Det har i sin tur minskat antalet sexuella trakasserier. Arbetsmiljön har också förbättrats genom rutiner kring att samla upp tomma kärl där bekämpningsmedel förvarats, som arbetstagarna tidigare tog hem för att använda i hushållet. En annan detalj är att arbetsgivaren numera köper in skyddsstövlar i olika storlekar så att de faktiskt passar de anställda. Inom lantarbetarefacken, som tidigare tyckte att hiv och aids var en fråga för regering och myndigheter, finns nu tydliga strategier för att ta upp frågorna i arbetsmiljöutbildningarna och kondomer delas ut vid fackliga möten. 3

4 Delmål 1 ILO:s konventioner som berör arbetsmiljö, hiv och aids har ratificerats och tillämpas i fler projektländer. Effekt- och resultatindikatorer a) Antalet länder som ratificerat konventionerna och tillämpar dem i lagstiftning Det lobbyarbete som föregår en ratificering av en ILO-konvention är en del av det ordinarie fackliga arbetet och inte enbart effekter av projektet. Flera projekt har ändå bidragit till ratificeringar eller dialog inför en ratificering. Under projektperioden har flera länder som ratificerat ILO-konvention 187, som berör arbetsmiljöarbete; Mauritius, Makedonien, Togo, Singapore och Malaysia under 2012, Chile under 2011, Slovakien och Bosnien och Herzegovina under IUF:s projekt i fransktalande Västafrika (10077) pågår lobbyarbete för att länderna ska ratificera konvention 184, om användande av kemiska bekämpningsmedel inom jordbruket. Konventionen är endast ratificerad av Burkina Faso men dialog pågår i de andra projektländerna. I IUF:s Afrikaprojekt (10093) har projektorganisationerna i Etiopien, Kenya, Nigeria, Malawi och Zambia genom kampanjarbete begärt att deras respektive regeringar ska ratificera ILO:s konvention 184. ILO:s uppförandekod om arbetsmiljö, som specifikt riktar sig till kvinnliga arbetstagare, antogs i november 2010 och används redan som underlag i utbildningar i projektländerna. Projektet spelar en viktig roll för att öka kunskapen om hur kvinnor påverkas av bekämpningsmedel inom jordbruket. Dessutom vidare finns nu skyddsombud och skyddskommittéer på många arbetsplatser. b) Länderna har tillförlitliga förebyggande och uppföljningssystem avseende lagstiftning om arbetsmiljö och hiv och aids. Förebyggande arbete och uppföljningssystemen är också viktiga eftersom facken har en viktig roll som watch dog. Lantarbetareförbundet i Sydafrika (10035) visar strålande resultat med att etablera ambulerande regionala skyddsombud (Roving Safety Representatives) Man har inte nått i antal de planerade 24 pilotfarmerna, men där systemet är på plats fungerar det väl. Regionombud åker runt till arbetsplatser för att kontrollera att det finns skyddsskor, masker vid besprutning, overaller och handskar och att de används. Ett annat bra exempel på hur facket har arbetat med uppföljningssystem under perioden är BWI:s program. Efter flera års påverkansarbete inom ramen för deras Asien-projekt (21190) har myndigheten i Indien som reglerar försäkringsbranschen utarbetat riktlinjer som gör det obligatoriskt för försäkringsbolag att försäkra även människor med hiv och aids. BWI:s regionkontor i Indien har också drivit frågan rättsligt vilket gjort att högsta domstolen i New Delhi dömt försäkringsbolagens agerande som orimligt och i strid med konstitutionen. Domen är en viktig seger i kampen mot diskrimineringen av alla de miljontals människor som lever med hiv och aids i Indien. Världsfacket ITUC:s globala hiv och aids-projekt (50030) genomfört kampanjer för att få stater att införa ILO:s rekommendation 200. ITUC har också haft framgång i sitt påverkansarbete gentemot FN som nu i sin politiska deklaration om hiv och aids refererar till ILO:s konventioner, ILO-rekommendation 200 och fackets viktiga roll. 4

5 Delmål 2 De fackliga organisationerna har fått ökad kapacitet att arbeta för förbättringar i arbetsmiljön och minskad hiv- och aids-spridning, vilket återspeglas i policys, strategier, kollektivavtalsförhandlingar, förändrade attityder på arbetsplatserna samt ökad facklig organisationsgrad. Effekt- och resultatindikatorer: a) de fackliga organisationerna arbetar med policies, strategier och kollektivavtalsförhandlingar för att de ska innehålla klausuler om arbetsmiljö, hiv och aids, och att de ska efterlevas. För att mäta framgången är det underlag från projektrapporteringen och uppgifter om det exempelvis finns nya policys eller strategier antagna för organisationerna. Projekten rapporterar huruvida de lyckats få in klausuler om arbetsmiljöfrågor inklusive hiv och aids i kollektivavtal eller om de lägger in det i utbildningsmaterial. Genom utbildning har fackförbunden inom bygg- skogs- och träsektorn i BWI:s projekt i södra Afrika (10090) höjt sin förhandlingskompetens och därigenom höjt kvaliteten på de avtal som tecknats. Sedan 2010 har också antalet kollektivavtal som inkluderar rätten till kompetensutveckling, jämställdhetsklausuler, förbättrade skrivningar kring hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, icke-diskriminering av anställda med hiv, begränsning av inhyrd arbetskraft, rätt till socialförsäkringar och föräldraledighet ökat markant. Det saknas dock statistik för att belägga detta påstående. SEKO:s projekt tillsammans med COWUMA inom radio, TV och kommunikation i Malawi (10050) har under treårsperioden resulterat i hiv- och aidspolicys på tre arbetsplatser; Malawi Telecommunication Ltd, Joy Radio och Zodiak Radio. Förbundet har också uppmuntrat arbetsgivare att ansluta sig till Malawi Business Coalition Against Aids (MBCA), för att få tillgång till billiga läkemedel från staten. Internationella transportfederationen ITF påbörjade 2010 diskussioner om klimat mellan sina medlemsförbund vilket lett till goda resultat (50038). Flera har utvecklat policys om klimat och miljö, samt har förhandlat om miljöklausuler i kollektivavtalen. Förbund har bildat allianser med andra organisationer samt lokala och nationella myndigheter. Intresset och åtagandet från medlemsorganisationerna har varit är starkt och Afrika och Latinamerika har man under debatterat ITF:s policy om transport och klimaförändring ur ett regionalt perspektiv. Utbildningsinsatser på regional nivå har ökat medvetenheteten om klimatförändringar även på nationell och likl nivå exempelvis i Mauritius, Togo, Etiopien, Sierra Leone och Kenya. UNI:s projekt inom finanssektorn i Latinamerika (40076) har arbetat fram strategier för att kollektivavtalen innehålla klausuler om arbetsmiljö, diskriminering, stigmatisering och trakasserier. I Brasilien togs det även upp i de nationella förhandlingarna 2011 och en klausul om mobbning infördes i landets arbetsmarknadslagstiftning (National Collective Labour Convention). Klausulen gör att facket kan bevaka att den anmäldes integritet och att personen inte förlorar anställningen. Bankerna har dessutom numera egna handlingsplaner för mobbning på arbetsplatserna. I Argentina, Brasilien och Uruguay jobbar facken mycket med frågan ute på arbetsplatserna och i andra länder håller liknande strategier på att utvecklas. Bankerna har också vidtagit åtgärder för att stötta hiv-smittade anställda 5

6 genom exempelvis garanterad tillgång till behandling, sekretess och icke-diskriminering. Flertalet företag, som Banco Itaú, Santander, HSBC och Banco do Brasil bemöter nu frågan. b) Antalet fall av diskriminering, stigmatisering och trakasserier som hanteras av fackliga organisationer Fall av diskriminering, stigmatisering och trakasserier kopplat till hiv och aids har också hanterats av fackliga organisationer. Arbetsmiljöfaror och rena arbetsplatsolyckor kopplat till dålig arbetsmiljö har också hanterats. Projekten rapporterar också om medvetandegörande insatser som hållits om arbetsmiljö, hiv och aids riktade till medlemmar och allmänheten. Några projekt har arbetat med att förändra mäns attityder, både till sexuella trakasserier och sexuellt våld, eftersom det är ett arbetsmiljöproblem för kvinnor. Deltagarorganisationer från Tanzania i LO:s och TCO:s studiecirkelprojekt i Afrika (2060) menar att sexuella trakasserier på arbetsplatserna förut sågs som normalt. Studiecirklar har bidragit till att öka medvetenhet och på många håll fastställdes nya regler på arbetsplatserna som resulterat i att antalet trakasserier gått ner med ca 10 procent. IUF:s projekt inom livsmedelssektorn i Asien (projekt 21170) förhandlade fram en säkrare arbetssituation för samtliga anställda på en Coca Cola-fabrik i Indien. Efter en matförgiftning av 52 tillfälligt anställda lyckades man teckna avtal om att alla arbetstagare ska ha rätt att äta i den matsal som tidigare endast fast anställda hade tillgång till. Delmål 3 De fackliga organisationerna har via arbetet med arbetsmiljö, hiv och aids bidragit till att arbetstagare har fått större inflytande och påverkan över sin arbetssituation. a) Medlemmar, både kvinnor och män, deltar aktivt i diskussioner, förhandlingar och beslut som rör arbetsmiljö, hiv och aids. Folkhögskolelärarnas projekt i Tanzania (projekt 10068) har lyckats förändra attityder på arbetsplatser. Eftersom lärare är viktiga auktoriteter och har stor påverkansmöjlighet på unga människors attityder och beteende. En lärare som deltagit i seminarier om sexualkunskap, hiv och aids säger bland annat följande: Förut var jag för blyg för att våga ta upp frågor om min sexualitet med mina elever, men nu efter kursen kan jag tala precis som jag vill. Pappersarbetarfacket i Indonesien (projekt 21137) har genom utbildningar kring hiv och aids under projektperioden gått från att först inte erkänna att problemen finns till att bli mycket aktiva i spridandet av information kring risker samt hur man skyddar sig. Man har nu startat ett samarbete med ett buddistiskt kloster som tar sig an fattiga hivsmittade. Ett annat exempel finns inom IUF:s projekt i fransktalande Västafrika (projekt 10077). Facket för hotell- och restaurangarbetare i Elfenbenskusten har under perioden infört hiv och aids som en arbetsmiljöfråga. Eftersom hänsyn nu tas till hiv-smittade anställda har arbetsmiljön på flera arbetsplatser förbättrats. 6

7 b) Antal medvetandegörande insatser som görs av de fackliga organisationerna riktade till medlemmar/arbetstagare och allmänheten Återigen är det svårt att ge ett antal. I alla exemplen som anges i strategiområdet ingår direkta åtgärder och insatser som ska medvetandegöra medlemmar och deras arbetstagare. Effekterna är tydliga när facket accepterat hiv och aids som en arbetsmiljöfråga och när arbetsmiljöfrågorna tas upp på möten med rätt ingångar och med förtroende, så kommer resultaten snabbt. Exemplen är många på att dessa frågor ofta fungerar som en öppning till intresse för facklig organisering. Även på arbetsplatser där en facklig organisation saknas eller är svag kan många gånger frågor om arbetsmiljö vara det som sätter igång det fackliga engagemanget. Många gånger har också arbetsmiljöproblem öppnat upp för dialog mellan fack och arbetsgivare. Förbättringar i arbetsmiljön är dessutom direkt märkbara vilket synliggör fackföreningsrörelsens arbete och relevans. Vårdförbundets projekt i Lesotho (projekt 10081) har varit en stark bidragande orsak till att de fackliga medlemmarna har fått större inflytande över sin arbetssituation. Projektet som startade 2007 hade som mål att åstadkomma förbättrad hälsovård i huvudstaden Maseru med omnejd för anställda inom hälsosektorn. Ett delmål var också att stärka förbundets organisationsstruktur och att de skulle ha blivit mer erkänt bland kvinnor. Under treårsperioden har sjuksköterskefacket ökat sitt medlemsantal med 60 procent och från noll studenter till 250 sjuksköterskestudentmedlemmar. Stödkontakt med medlemmar och diskussioner under värvningsmöten fick sjuksköterskefacket att ta initiativ till att starta Lesotho Health Workers Union, en facklig organisation för alla hälsoarbetare i landet, inte bara sjuksköterskor. Sjuksköterskornas kunskaper i att bygga upp en fackförening har under perioden alltmer efterfrågats av andra, bland annat har föreningen för Biomedicinska forskare bett dem om hjälp att bilda en egen förening. Sjuksköterskefacket har också stärkt sin ställning som en viktig aktör inom hälsa i Lesotho. Den tidigare ordföranden i sjuksköterskefacket rekryterades som direktör för omvårdnad hos hälsoministern, och efter valet 2012 utsågs en sjuksköterska till biträdande hälsovårdsminister. Bland annat har de deltagit i WHO:s möten i Genève år 2010 och 2012, vilket är viktigt i ett land som lider av Brain-drain av utbildad sjukvårdspersonal. Projektet har dessutom förbättrat hälsan hos hälsoarbetarna och förändrat attityderna bland sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. Hiv och aids är mindre stigmatiserat nu än innan projektet startade och fler testar sig. Några projekt har ökat antalet nya medlemmar till följd av sitt arbetsmiljöinriktade projekt och ett ökat attraktionsvärdet i att vara med i facket. Ett ökat antal medlemmar är i sin tur är ett mått på om facket effektivt kan företräda sina medlemmar. Ett exempel är det globala facket för journalister, IFJ:s, organisationsutvecklingsprojekt (projekt 30084). Förbunden har fått många nya medlemmar i Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Serbien, Turkiet och Ukraina. Projektet fokuserar på att förbättra journalisters säkerhet och arbetsmiljö, eftersom kåren i dessa länder ofta är utsatta för hot och våld. I Turkiet, som är det sämsta landet i regionen, har förbundet får fler medlemmar tack vare samarbetet med svenska Journalistförbundet och kampen för att 7

8 fria fängslade journalister. Journalister som tidigare var rädda för att gå med i facket ser nu medlemskap som en garant för sin personliga säkerhet. Ett mycket lyckat arbetsmiljöprojekt, med många oväntade resultat, är det globala facket IUF:s arbetsmiljöprojekt på sydafrikanska farmer (projekt 10035). Förutom att projektet har förbättrat arbetsmiljön för lantarbetare har 26 nya kollektivavtal slutits. Antalet fackliga medlemmar har ökat med procent på de farmer som ingår i projektet och genom påverkansarbete har man fått regeringen att höja den lagstadgade minimilönen för lantarbetare med 50 procent. Förändringar och avvikelser Inga större avvikelser finns under perioden. Alla projekt som ingår i strategiområdet har genomfört verksamheten som planerat. Uppföljning och lärdomar Hiv och aids ses efter projektperioden än mer som en facklig fråga och som en del av arbetsmiljöarbetet. Antagligen kommer arbetet med att motverka smittspridningen och att reglera villkoren för redan smittade ses som ordinarie arbetsmiljöarbete inom många sektorer och länder och hiv och aids-delen av arbetet kan bli svårare att mäta separat. Klimat och miljö är en fråga som vi allt mer ser komma in i det fackliga arbetet och kommer under kommande period med stor sannolikhet ta än större plats i projektarbetet. En slutsats gällande projektens hållbarhet är att lösningar på arbetsplatsproblem bäst fungerar om de är utarbetade i partnerskap, där facket och arbetsgivaren respekterar varandra, och att facket har stark närvaro lokalt på arbetsplatserna för att skapa dialog och förtroende med sina medlemmar. Genom att arbeta med arbetsmiljöfrågan arbetar man med flera grundläggande fackliga frågor såsom rättigheten att slippa utsättas för våld och hot, att ha inflytande över sin egen arbetssituation, hälsofrågor, diskriminering och mobbing. De strategier man använder sig av för att motverka en dålig arbetsmiljö och själva definitionen på dålig arbetsmiljö skiljer sig mycket mellan sektorer och vilken nivå projektet verkar på. Det är svårt att följa upp resultatet när samtliga sektorer ingår i ett och samma strategiområde. Inför nästa ansökningsomgång kommer projekten att delas upp branschvis för att lättare kunna visa på resultat. 8

9 Ship Breaking - arbete med risk för livet Industrin som är för farlig för oss är vardag på varven i Indien och Bangladesh. Inom så kallad "Ship Breaking" slaktas skrotade fartyg från hela världen under förfärliga arbetsvillkor. De senaste 20 åren har stora fartyg lämnats i Indien för skrotning. Men fartygen innehåller inte bara användbara material som stål. De innehåller också många förbjudna och farliga ämnen som asbest och polyklorerade bifenyler (PCB). Asbest användes mycket i fartygskonstruktion tills det i mitten av 1980-talet förbjöds i ett 50-tal länder. Men på flera håll i Asien finns fortfarande ingen lagstiftning som förbjuder användning och hantering. Särskilt i Indien och Bangladesh pågår Ship Breaking trots de höga hälsoriskerna. De som arbetar på varven riskerar livet varje dag. Skyddsutrustningarna är otillräckliga eller saknas helt. Farliga ångor och rök från brinnande material och asbestdamm inhaleras dagligen. Dessutom är industrin korrupt. - Det fackliga arbetet på varven påverkas av våld och organiserad brottslighet, berättar Sudhershan Rao Sarde, IndustriALL:s regionsekreterare i södra Asien. Länderna saknar också miljölagstiftning, vilket innebär att stora mängder mycket giftiga ämnen släpps ut och orsakar allvarliga hälsoproblem för de som arbetar på varven, för lokalbefolkningen, för växter och vilda djur. Under 2011 rapporterades det officiellt att 40 arbetstagare dog i direkt arbete med att plocka isär dessa skepp, men mörkertalet är sannolikt stort. De indiska facken som är aktiva i Alang, den indiska stranden där över 50 procent av alla världens skepp skrotas, samarbetar med det globala facket IndustriALL. De genomför utbildningar, organiserar arbetstagare och tecknar avtal i vissa fall om löner och ökad säkerhet med skrotägarna. De som jobbar för facken får utbildning inom IndustriALL:s projekt (projekt 21188). Projektet har sin bas inom gruvindustrin, men utbildare från hela landet och flera sektorer bjuds in att delta i utbildningar. 9