3.5 Ökad jämställdhet och minskad diskriminering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3.5 Ökad jämställdhet och minskad diskriminering"

Transkript

1 3.5 Ökad jämställdhet och minskad Efter förföljelserna - de indonesiska facken reser sig Suhartos styre mellan 1965 och 1997 kränkte konsekvent mänskliga rättigheter i arbetslivet. Under doktrinen om social harmoni mördades fackligt aktiva och så kallade gula fack, alltså fack styrda av staten, organiserades. Yanti Komala och Yanti Irawan är fackligt aktiva på Hotel Four Season i Jakarta, ett hotell med kollektivavtal sedan När diktaturen föll var de demokratiska facken bortrensade. Men under 90-talet hade det globala facket för hotell-, restaurang- och livsmedelsarbetare, IUF, börjat ta kontakt med arbetstagare och bygga relationer med dem som var trötta på det regeringsstyrda facket. När regimen så kollapsade fanns grogrunden för ett fritt och demokratiskt fack. Att försöka demokratisera de gula facken var inte aktuellt. - Det finns stora risker med att försöka få en föråldrad struktur att förnya sina värderingar och sin kultur, menar Hemasari Dharmabumi, IUF:s representant i landet. Istället valde man att starta en helt ny facklig federation och år 2000 registrerades FSPM. Det viktigaste arbetet för FSPM är att föra ut demokratiska värderingar inom potentiella fackliga organisationer, men också utbilda fackliga ledare i hur man förhandlar arbetsvillkor och hur man försvarar sina medlemmars rättigheter. Arbetet med att växa går inte lika fort som de önskar, mycket beroende på att det fortfarande är riskabelt att vara fackligt aktiv eller medlem i Indonesien. Ändå har organisationen värvat cirka medlemmar på 54 olika arbetsplatser. Att få till avtal med de stora hotellkedjorna är svårt, men det går. Franska hotellkedjan Accor har tecknat globalt ramavtal och jättehotellet Four Seasons i Jakarta har tecknat ett lokalt avtal. 1

2 - Hotellets anställda organiserade sig 2004, men det dröjde tre år innan det första kollektivavtalet fanns på plats, berättar Yanti Irawan, den första ordföranden på Four Seasons i Jakarta. Avtalet innebar inte bara högre löner, utan innehåller också åtgärdsplaner vid sexuella trakasserier och vilka rättigheter som ska gälla när hotellet snart ska renoveras. Efter över 30 år av förföljelse växer och utvecklas de indonesiska demokratiska facken. Det nya målet för facket på Four Seasons är avtal om längre föräldraledighet. Idag gäller sex veckor för mamman, och bara tre dagar för pappan. IUF:s Indonesienprojekt ingår i det regionala projektet Hotell- och restaurangfacket i Indonesien, FSPM har, genom att bara ta ut en liten medlemsavgift men att göra det konsekvent, förbättrat sin ekonomi under perioden. Eftersom medlemstalet också ökat har facket nu ett eget kansli och en heltidsanställd som sköter ekonomin, vilket är bra förutsättningar för att som organisationen bli självförsörjande. Genom en kampanj har förbundet också fått regeringen att agera mot trakasserier av fackligt aktiva, vilket är ett steg på vägen mot lagstiftning för organisationsfrihet i en mycket skör demokrati. Idag är FSPM ett av de tre största branschfacken i Asien. 2

3 Introduktion Strategiområdet omfattar de projekt som uttryckligen fokuserar på jämställdhet mellan män och kvinnor i arbetslivet. Allt svenskt fackligt utvecklingssamarbete ska ha ett jämställdhetsperspektiv och grundar sig på två viktiga utgångspunkter; att jämställdhet är en fråga om demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter och att jämställdhet är en förutsättning för en rättvis och hållbar utveckling. Det handlar även om en mer rättvis fördelning av resurser, makt och möjligheter. Där kvinnors arbets- och levnadsvillkor är undermåliga och underställda männens, blir hela familjer och samhällen lidande. Genom att göra arbetslivet mer jämställt bidrar fackföreningsrörelsen till samhällets utveckling genom förbättrad hälsa, högre utbildningsnivå, en bättre miljö och minskad fattigdom samt motverkar orättvisa maktstrukturer baserade på kön och orättvis fördelning av samhällets resurser. Fattigdomen slår hårdast mot kvinnor eftersom de arbetar i de mest utsatta sektorerna. Dessutom diskrimineras kvinnor, både i yrkeslivet och inom de fackliga organisationerna. Facken, som ofta är mansdominerade, är på många håll fortfarande relativt okunniga om hur ett jämställdhetsperspektiv kan förbättra arbetsvillkor för alla anställda. Strategiområdet syftar därför till att stärka jämställdhetsarbetet både på arbetsplatserna, exempelvis genom att avtala om lika lön för likvärdigt arbete, och inom fackliga organisationer. Det senare görs genom att öka kompetensen för att göra jämställdhetsanalyser och policys, eller genom arbete för en jämnare könsfördelning inom de fackliga strukturerna. En demokratisk facklig organisation ska dels kunna representera alla sina medlemmars intressen, dels vara representativ för sina medlemmar. Resultatuppfyllelse Övergripande mål: Kvinnors mänskliga rättigheter i arbetslivet har förbättrats genom att de fackliga organisationerna har blivit mer jämställda. Jämställdhetsarbetet har varit integrerat i samtliga projekt under perioden. Fler samarbetsorganisationer driver jämställdhetsfrågorna i kollektivavtalsförhandlingar och regionala nätverk. Inom vissa projekt har även facken drivit påverkansarbete gentemot myndigheter och politiker i form av kampanjer som har förbättrat kvinnors situation i arbetslivet. På ett övergripande plan har projekten haft goda resultat för att öka rättigheter vid föräldraskap. De har också bidragit till ökad kunskap om kvinnors rättigheter och om vikten av representativa förbund bland både kvinnor och män. Projektens utbildningsinsatser har ibland lyckats överbrygga kulturella barriärer och ändra beteenden. Det finns till och med exempel där kvinnors villkor har förbättrats inom sektorer där de är i minoritet, till exempel industri- och transportsektorn. Det visar att facken även i mansdominerade sektorer börjar förstå vikten av att ta tillvara alla medlemmars intressen. En framgångsrik strategi för att öka jämställdhet inom nationella fack har varit att bygga upp regionala nätverk för jämställdhetsfrågor. Flera samarbeten, däribland Lärarförbundets och det globala facket IUF:s projekt, visar just detta. Det är tydligt att kvinnor i de flesta förbunden har fått större inflytande och att de övergripande strategierna har varit framgångsrika. Många projekt har också visat på att kvinnor har fått bättre arbetsvillkor. Det krävs dock ännu mycket arbete för att nå det 3

4 övergripande målet. På många håll är det fortfarande få kvinnor på beslutsfattande positioner, även inom sektorer där kvinnor är i majoritet. Inom vissa förbund ses ännu inte kvinnors krav och intressen ses som en integrerad del av förbundets verksamhet, utan något man löser genom en kvinnokommitté. Men det är också viktigt att se den positiva trenden och att jämställdhetsresultaten i projekten blir starkare för varje år. Delmål 1 ILO:s konventioner om jämställdhet är i hög grad ratificerade, implementerade och tillämpas i länderna Att ILO:s konventioner är ratificerade och implementerade är ofta en grundförutsättning för att kunna uppnå förbättrade arbetsvillkor. De fackliga organisationerna har en viktig uppgift att påverka regeringar till att ratificera och implementera konventionerna i nationella lagstiftningarna, men också att bevaka att lagar och konventioner sedan respekteras. Effekt- och resultatindikatorer: a) Antal länder där ILO:s konventioner om jämställdhet officiellt ratificerats och implementerats i nationell lagstiftning Få länder har under projektperioden ratificerat ILO:s konventioner om jämställdhet. Sydsudan och Salomonöarna ratificerade konvention 100 om lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde samt konvention 111 om vid anställning och yrkesutövning under Marocko, Kazakstan, Benin och Azerbaijan ratificerade under projektperioden konvention 183 om skydd vid havandeskap. En stor framgång under perioden har varit att ILO:s arbetskonferens i maj 2011 antog konvention 189 som ger hushållsanställda rätt till reglerade arbetsförhållanden och lön på landets miniminivå. Detta är en stor framgång för facket och ger miljontals hushållsarbetare, som i stor utsträckning är kvinnor, ett erkännande som arbetstagare. Hittills har 4 länder ratificerat konventionen: Uruguay, Filippinerna, Mauritius och Italien. Det globala facket IUF har sedan 2006 stöttat ett kvinnligt nätverk av hushållsarbetare. Nätverket har genom påtryckningar och förhandlingar med ILO bidragit till framtagandet av konventionen. IUF organiserar hushålls-, livsmedels- och lantarbetare och arbetar strategiskt för att regeringar ska ratificera konvention 189. Även det globala facket ITUC har i sin kampanj 12 by 12 riktat in sig på att få länder att ratificera konventionen. b): I länderna finns tillförlitliga förebyggande och uppföljande system avseende lagstiftningen om jämställdhet Under projektperioden har flera kampanjer för att påverka regeringar att ratificera och efterleva ILO:s konventioner om kvinnors rättigheter genomförts. Exempelvis genomförde IUF:s medlemsförbund i Västafrika kampanjer för konvention 183, som handlar om skydd vid havandeskap och förlossning, vilket bidrog till att Benin ratificerade konvention 183 i januari Som följd har fler kollektivavtal inom sektorn i landet infört amningstimmar, amningsrum och anpassat arbetstider för gravida och ammande. Kampanjen bidrog också till ett närmare samarbete mellan facken i regionen. I Peru (projekt 40029) har organisationen Flora Tristan arbetat för att göra hushållsanställda kvinnor medvetna om ILO:s konvention 189 om hushållsarbetares rättigheter. 4

5 Ett avtal har också tecknats mellan fyra peruanska centralorganisationer, deras kvinnonätverk och ledarna för de peruanska hushållsarbetarorganisationerna. Inom PSI:s, det globala facket för offentliganställda, program i Chile har fackförbund tagit fram rekommendationer för genomförandet av en lag mot sexuella trakasserier inom sektorn. I IUF:s projekt i Ukraina (projekt 4127), har kvinnokommittén gjort aktiviteter, som resulterat i föräldraledighet och ett slags barnbidrag för anställda med barn. Vidare har IUF:s medlemsförbund i Malawi framgångsrikt försvarat ett fall av en kvinna som blev avskedad på grund av att hon var gravid. Kvinnan fick tillbaka sin anställning med fyra månaders betald mammaledighet. Ratificeringen av ILO:s konvention 183 har varit en prioriterad fråga för alla projektpartners i IUF:s regionala Afrika-projekt (projekt 10077). Genom en kampanj för ratificering och efterlevnad av konvention 183 tar nu samtliga projektorganisationer upp jämställdhetsrelevanta teman som föräldraledighet, lika lön, amningstimmar, ledighet för vård av sjukt barn, sexuella trakasserier, samt mödrahälsovård i sina förhandlingar. I Uganda har fem kollektivavtal som inkluderar lika lön för lika arbete tecknats. Facket i Kenya har slutit ett avtal som garanterar 90 dagars betald mammaledighet för arbetstagare på två sockerfabriker och i Sydafrika och Zambia har förbunden avtalat 180 respektive 120 dagars mammaledighet. Efter ratificering av konvention 183 om skydd vid havandeskap och förlossning i Benin finns nu tre arbetsplatser med amningsrum, och rätt till amningstimmar på arbetstid. Dessutom är gravida och ammande befriade från att arbeta på obekväm arbetstid, till exempel nattskift. Delmål 2 Tryggare och anständigare anställningsvillkor samt löner för fler kvinnor För att uppnå bättre arbetsvillkor för kvinnor måste de fackliga organisationerna ha kunskap om kvinnors situation. De måste exempelvis känna till vilka konventioner, policys, nationella och internationella strategier som gäller och kunna använda sig av dem. Lika lön och arbetsvillkor för likvärdigt arbete är ett universellt krav inom det fackliga jämställdhetsarbetet. Effekt- och resultatindikatorer: a) Ökat antal kvinnor som har tillgång till socialt trygghetssystem, arbeten inom formella ekonomin med reglerad arbetstid och som täcks av kollektivavtal Många projekt har under perioden visat tydliga resultat om förbättrade arbetsvillkor och löner för kvinnor. Inom det globala facket PSI:s program har facken inom offentlig sektor i Botswana förhandlat fram mammaledighet med rätt till 100 procent av lönen istället för som tidigare endast 50. Även inom mansdominerade sektorer med få kvinnliga medlemmar har facket förhandlat fram bättre villkor för kvinnor. I IF Metalls projekt i Sydafrika (projekt 10089) har industrifacket arbetat fram ett kollektivavtal som ger rätt till sex månaders mammaledighet med full lön. I Malawi (projekt 10050) har transportfacket förhandlat fram kollektivavtal som innehåller rätt för kvinnor till betald föräldraledighet. De kommunala fackförbunden i Paraguay har under projektperioden i kollektivavtal med Asuncións kommun fått rätt till ledighet för vård av sjukt barn. 5

6 Det colombianska lärarförbundet FECODE har nått en överenskommelse med utbildningsministeriet som förbättrar lärarnas villkor vad gäller bostäder, pension och säkerhetsfrågor. Förhandlingar pågår för att ge alla lärare inom statlig sektor samma status. Eftersom många lärare i Colombia är kvinnor är det en stor förbättring av kvinnors anställningsvillkor i landet. I Vårdförbundets projekt i Palestina (projekt 21194) har facket tecknat en överenskommelse med arbetsgivaren som ger sjuksköterskor möjlighet att övernatta på sjukhuset och anpassa sina arbetstider under orostider. Farmaceutfacket inom IndustriAll, har lyckats förbättra villkoren för homosexuella i Brasilien (projekt 40066) genom att i avtal med arbetsgivarorganisationen ge partner i samkönat förhållande rätten att bli förmånstagare. b) De fackliga organisationerna arbetar metodiskt med policys, strategier och med kollektivavtalsförhandlingar för att de ska inkludera klausuler avseende lika lön för likvärdigt arbete samt arbetsmiljö, inklusive hiv/aids och att de ska följas. Flera förbund har börjat ta fram jämställdhetspolicys, vilket innebär en långsiktigt förpliktelse att förbättra kvinnornas ställning. Inom det globala facket BWI:s program har sex fackförbund i Afrika under perioden antagit jämställdhetspolicys. I fransktalande Västafrika har IUF:s samarbetsorganisationer tagit fram policys om bland annat kvotering av kvinnor till ledande poster och att deltagandet i alla utbildningar ska spegla medlemskapet. Under projektperioden har många förbund lyckats förbättra kvinnors arbetsvillkor genom kollektivavtal. I IUF:s projekt i Colombia (projekt 40049) har lantarbetarfacket Sintrainagro förhandla fram att företaget AUGURA:s samtliga arbetsplatser minst ska ha en kvinnlig anställd, vilket det idag gör vid 80 procent av företagets 291 plantager. Inom PSI:s program har vårdfacket i Vietnam lyckats utöka mammaledigheten från fyra till sex månader, samt en garanti för att löneutvecklingen inte påverkas negativt. Kvinnokommittéer inom förbunden verkar för jämställdhet internt och är bra fora där kvinnor kan komma till tals och diskutera viktiga kvinnofrågor. Under projektperioden har många kvinnokommittéer etablerats och deltagande kvinnor vittnar om att kommittéen gett dem större kunskaper om sina rättigheter, självförtroende och kompetens att ställa krav på sina organisationer och arbetsgivare. Inom Lärarförbundets program har antalet kvinnokommittéer ökat och finns på 76 procent av medlemsförbunden. IUF samarbetar i Argentina med lantarbetarorganisationen UATRE:s alfabetiseringsoch utbildningsprogram på landsbygden (projekt 40051). Programmet PAR samordnas med lokala arbetgivarorganisationer, arbetsmarknadsministeriet och utbildningsministeriet. Sedan programstarten 2002 har personer lärt sig läsa och skriva, varav 80 procent har är kvinnor. Som ett resultat har kvinnor själva börjat förändra sin situation och utkräva sina rättigheter. Projektet är ett bra exempel på hur facket i samarbete med andra organisationer verkar för jämställdhet. Lärarförbundet har under många år arbetat med jämställdhet i sina projekt i Afrika, Asien och Latinamerika. Förbunden på de tre kontinenterna har alla avsaknat strategier för det interna jämställdhetsarbetet. Därför arbetar Lärarförbundet i ett globalt projektet (projekt 6

7 50039) med att stärka jämställdheten via det globala lärarfacket EI:s regionala jämställdhetsnätverk. I Latinamerika har nätverket visat goda resultat och länderna har gett stöd till varandra och utbytt både av resurspersoner och aktivitetsidéer. Även i Afrika har nätverket resulterat i jämställdhetssektioner inom några organisationer. Delmål 3 Kvinnors deltagande, inflytande och påverkan har ökat i arbetslivet Effekt- och resultatindikatorer: a) Fler kvinnor representerar i alla beslutande organ inom fackliga organisationerna Fackliga organisationer ska representera alla sina medlemmars intressen, men traditionellt har den manliga representationen på beslutsfattande poster dominerat. Den senaste projektperioden har dock facken ökat sitt engagemang i jämställdhetsfrågor. Kvinnor är i högre grad än tidigare representerade på beslutsfattande positioner. Det är både ett resultat av ett långsiktigt informations- och utbildningsarbete, och av en integrerad projektstrategi. De flesta fackliga organisationer strävar efter att kvinnor ska ha procent av de beslutsfattande positionerna. Det globala facket för offentliganställda, PSI, har en policy om representation. Samtliga PSI:s medlemsförbund genomför aktiviteter där kvinnor deltar och i samtliga regioner har kvinnors representation, genom rekryteringskampanjer och utbildningar, ökat. I Vietnam har 62 procent av de nyrekryterade varit kvinnor och att det i förbundens alla aktiviteter finns en handlingsplan för att nå PSI:s mål. Även i traditionellt manliga fackförbund börjar kvinnligt ledarskap bli mer synligt. Så är det i Zambia och Togo, där ledarna för bryggerifacken idag är kvinnor. Hela 18 fackförbund från Chile, Paraguay, Argentina, Swaziland, Turkiet, Uganda, Angola, Indien, Kenya, Tanzania, Botswana, Burkina Faso, Mali, Vietnam och Namibia inom programmet har under perioden ökat representationen av kvinnor i beslutande organ och upplever en ökad acceptans av kvinnliga ledare. Det är ett resultat av förändringar i stadgar, bildande av kvinnokommittéer samt utbildning. I det globala facket ITUC:s projekt i Moldavien (projekt 30081), har antalet kvinnliga ledare inom centralorganisationen CNSM ökat och utgör ungefär 20 procent av styrelsen. I BWI:s medlemsförbund i södra Asien har antalet kvinnliga ledare under perioden ökat med 50 procent och i de IUF-anslutna förbunden i Tanzania med över 30 procent. Antalet kvinnor i GAWU:s ledarskap, i Ghana, har fördubblats under projektperioden och överlag har kvinnor i högre grad deltagit i aktiviteter i alla IUF:s medlemsorganisationer i Malawi, Ghana, Tanzania, Zimbabwe, Benin, Burkina Faso, Niger, Zambia och Uganda. I IUF:s Europa-projekt driver Ukrainska förbundet AIWU:s kvinnokommitté frågor om jämställdhet, föräldraledighet, arbetstider och samhällsfrågor som våld inom familjen (projekt 4127). Flera från kommittéen har gått vidare till ledande poster. Trots att facket bara har 46,3 procent kvinnliga medlemmar, är 55,2 procent av ledarna kvinnor. 7

8 I många förbund är dock kvinnorna fortfarande underrepresenterade, även om de utgör den största medlemsgruppen. Så är fallet för musikerfacket i Guinea (projekt 10076), där kvinnor saknas helt i styrelserna och knappt involveras alls i det fackliga arbetet, trots att 60 procent av landets musiker är kvinnor. Överlag har många förbund långt kvar till målet om representativ fördelning av roller och ansvar, både inom förbunden och i arbetslivet. Men små framgångar syns varje år och rapporterna visar tydligt att det finns ett samband mellan antalet jämställdhetsaktiviteter och antalet kvinnor i det fackliga ledarskapet. b) Fackliga organisationer påverkar aktivt det civila samhället för ökad jämställdhet och arbetsmiljö genom nätverkande, kampanjer, lobbyverksamhet, utbildning och informationsspridning I ITUC:s projekt i Vitryssland (projekt 30060) har andelen aktiva kvinnor inom den vitryska fackföreningsrörelsen ökat efter att centralorganisationen BKDP:s kvinnonätverk etablerades Idag har nätverket medlemmar inom alla stora företag och i varje region. I UNI:s regionala projekt i Västafrika har en kvinna valts till generalsekreterare, två till vice ordförande, fem till vice generalsekreterare och femtio som ledamöter i de deltagande organisationernas styrelser (projekt 50013). Kvinnors situation i arbetslivet har genom detta lyfts och nya ämnen, såsom hiv och sexuella trakasserier, har tagits upp på agendan. I UNI-MEI:s projekt i Latinamerika (projekt 40087), har andelen kvinnliga deltagare i kapacitetsutvecklande seminarier ökat och fler kvinnor deltar i beslutande organ, såväl inom de nationella som de globala fackliga strukturerna. En kvinnlig företrädare för den colombianska skådespelarorganisationen har initierat och drivit dialogen mellan FIA, UNI-MEI och den colombianska regeringen angående kulturarbetares rättigheter. I Brasilien drev kvinnliga representanter för landets filmarbetarförbund arbetet med att ta fram en guide om hälsa och säkerhet för tekniker. Kvinnor samordnade även framtagandet av ett interaktivt verktyg för medlemmar på Internet. Verktyget gör det möjligt för förbunden att utbyta information om produktioner och ge bättre stöd till medlemmar som arbetar utomlands. I Peru har IUF förbättrat många kvinnors situation, genom att tillsammans med en kvinnoorganisation nå kvinnliga lantarbetare på landsbygden för att organisera dem och ge dem identitetshandlingar (projekt 40029). Därmed har även kvinnorna i familjejordbruken, ofta fattiga och analfabeter, fått rätt till socialförsäkring, registrering av sina egendomar, samt krediter. Utbildningar om sexuella trakasserier i arbetslivet och utbildningar om ILO konvention 189 om hushållsarbetares rättigheter har också genomförts för kvinnor. I UNI-MEI:s och FIA:s projekt i Latinamerika (projekt 40087) har de deltagande facken genomfört kapacitetsutbildande insatser baserade på EU:s åtgärdsplan för jämställdhet inom den audiovisuella sektorn. Facken driver nu jämställdhetsfrågorna via social dialog, kollektivavtalsförhandlingar och påverkansarbete gentemot myndigheter och politiker. 8

9 Förändringar och avvikelser Jämställdhetsarbetet har i stort genomförts planenligt inom projekten. I vissa mansdominerade sektorer har målen varit högt satta och resultaten svaga. Man kan ändå konstatera att arbetet mot mer jämställda fackförbund har gett resultat. Utbildningar och medvetenhet om kvinnors rättigheter finns hos både kvinnor och män och förståelsen av vikten av representativa förbund har ökat. De fem projekten som ingår i strategiområdet har genomförts planenligt under projektperioden. Uppföljning och lärdomar Rättigheter, utbildning, hälsa och tillgång till jobb och försörjning för kvinnor har förbättrats avsevärt de senaste 25 åren. Det finns dock fortfarande stora skillnader mellan situationen för kvinnor och män. Av världens närmare 600 miljoner fattiga löntagare är ca 60 procent kvinnor och majoriteten av dem arbetar i otrygga, lågbetalda och oskyddade arbeten. Den ekonomiska krisen angriper världens fattiga länder och särskilt hårt drabbas de fattiga kvinnorna. Kvinnor drabbas också av arbetslöshet på grund av nedskärningar inom kvinnodominerade sektorer, exempelvis textilindustrin och hushållsoch vårdarbete. Även de många kvinnor som arbetar i informell ekonomi drabbas. I många länder är kvinnor diskriminerade, i sina familjer, i samhället, på sina arbetsplatser och inom de fackliga organisationerna, på grund av sociala och kulturella traditioner. Arbetslösheten är högre för kvinnor än för män globalt och sannolikt kommer situationen inte att förbättras under de kommande åren. Det menar ILO-rapporten Globala tendenser i kvinnors sysselsättning Före den ekonomiska krisen var trenden att arbetslöshet och sysselsättning minskade i relation till befolkningstalet. Krisen vände dock denna trend i de värst drabbade områdena. I de utvecklade länderna tycks krisen ha påverkat män i handelsrelaterade sektorer i större grad än kvinnor inom hälso- och utbildningssektorerna. I utvecklingsländerna är det däremot kvinnorna som är kraftigt utsatta inom de handelsrelaterade sektorerna. Från 2002 till 2007 var arbetslösheten bland kvinnor 5,8 procent, jämfört med 5,3 procent för män. Även om klyftan mellan könen i arbetslivet höll sig på en hög nivå, minskade den sakta före krisen. Minskningen var särskilt stark i Latinamerika och Karibien, Afrika, Mellanöstern och i utvecklade ekonomier. I och med den ekonomiska krisen ökade klyftan från 0,5 till 0,7 procent och förstörde 13 miljoner arbetstillfällen för kvinnor. Kvinnor utgör den största gruppen i otrygg sysselsättning och särskilt utsatta är kvinnor i Nordafrika, Mellanöstern och Afrika söder om Sahara. Den sektorsvisa segregationen visar att kvinnor är mer begränsade i sitt val av sysselsättning till vissa sektorer. Sektoriell segregation har ökat över tid när kvinnor lämnar jordbrukssektorn i utvecklingsländer och industrisektorn till fördel för tjänstesektorn i utvecklade ekonomier. I utvecklade ekonomier halverade kvinnors sysselsättning inom industrisektorn, och 85 procent av dessa började arbeta inom utbildning och hälsa. Ur ILO:s rapport framkommer att åtgärder för att minska könsskillnaderna kan öka den ekonomiska tillväxten och levnadsstandarden avsevärt. I utvecklingsländer kan de vara ett 9

10 viktigt bidrag till att minska fattigdomen. Rapporten efterlyser en utbyggnad av sociala skyddsåtgärder för att minska kvinnors sårbarhet, investeringar i kompetens och utbildning, och policys för att främja tillgången till sysselsättning. De efterfrågade åtgärderna står i linje med arbetet inom detta strategiområde, och gör det tydligt att jämställdhetsarbetet är en oumbärlig del i arbetet att nå målen i Decent Work-agendan och för att minska fattigdomen i världen. Jämställdhetsarbetet ingår i samtliga projekt som finansieras av LO-TCO Biståndsnämnd, och är en nödvändig del av utvecklingssamarbetet. Då kvinnor utgör 60 procent av världens närmare 600 miljoner fattiga löntagare, och majoriteten av dem arbetar i otrygga, lågbetalda och oskyddade arbeten är målet för detta strategiområde högst relevant. Strategierna som har använts under projektperioden har varit effektiva. Det är dock viktigt att komma ihåg att jämställdhetsarbete går långsamt och resultaten bör ses på lång sikt. De fackliga organisationernas strategier för att öka jämställdheten varierar mellan regioner, länder, sektorer och projektens längd. Generellt kan man konstatera att utgångspunkten för jämställdhetsarbetet inom projekten har varit insatser som ökar medvetenheten hos kvinnor och män om kvinnors rättigheter. Det har skett genom seminarier och workshops eller studiecirklar om kvinnors rättigheter och om ledarskap. Män har genomgått utbildningar tillsammans med kvinnor. Målet är att även män ska förstå att facket blir starkare när alla medlemmars intressen tillvaratas, inklusive de kvinnliga arbetstagarnas och medlemmarnas intressen. Det är särskilt viktigt när kvinnor utgör majoriteten av arbetstagarna och medlemmarna inom vissa sektorer. Därutöver har kvinnor egna forum där de har diskuterat och ökat sina kunskaper om kvinnors rättigheter. Det brukar vanligtvis röra sig om kvinnokommittéer eller kvinnodepartement inom facken. Att kvinnorna har en egen struktur diskuteras och ifrågasätts ibland, då det finns en uppfattning att jämställdhetsarbetet är ett ansvar för kvinnor och män tillsammans. Men kvinnorna vittnar om att dessa strukturer har gett dem utrymme och förtroende att tala, vilket oftast tyvärr inte är möjligt när män närvarar. Därmed har kvinnokommittéerna spelat en viktig roll i jämställdhetsarbetet. Insatser för att öka kunskap har varit nödvändigt i jämställdhetsarbetet, som har lett till att kvinnor inom vissa projekt kunnat identifiera de hinder som finns för att kunna utöva sina rättigheter. Kvinnor har också fått ökat förtroende att hävda sina rättigheter. På så sätt har de kunnat presentera strategier för att få kvinnofrågor som en del av fackets politiska agenda. Detta har dock inte skett i alla projekt. Inom många kvinnokommittéer har arbetet koncentrerats på att öka kunskapen om kvinnors rättigheter utan att ta fram strategier för att integrera frågorna i fackets allmänna agenda. Det är därför viktigt att ge kvinnorna verktygen för att kunna utveckla sådana strategier, vilket är en lärdom inför framtiden. Det gör det möjligt att få större inflytande både inom facken och i arbetslivet. Även påverkansarbetet har varit en effektiv strategi, som också har gett konkreta resultat, till exempel vad gäller ratificering av konventionerna 183 och 189. Jämställdhetsarbetet 10

11 får större verkan när man arbetar för att stärka kvinnors ställning inom facket samtidigt som man söker påverka regeringar och arbetsgivare att följa internationella normer. Påtryckningar från LO-TCO Biståndsnämnd, de globala facken och de svenska förbunden om att kvinnor ska medverka i alla aktiviteter (många projekt strävar efter 50 procent representation av kvinnor) har haft stor betydelse för att få alla att inse vikten av att både kvinnor och män ska finnas representerade i beslutfattande positioner. Detta är viktigt med tanke på att det många gånger är män som sitter på ledande poster i fackliga organisationer, även inom kvinnodominerande sektorer. När kvinnorna får större inflytande inom facken, har de möjlighet att förbättra kvinnors arbetsvillkor; både löner och andra villkor som barnledighet, rätt till amning på arbetstid, vård av sjuka barn osv. 11

12 Kvinnorna styr gruvfacket i Zambia Den zambiska gruvindustrin är precis som i resten av världen kraftigt mansdominerad. Det återspeglas också i de Zambiska metallfackens medlemskår och ledning. Under senare år har ändå medvetenheten om att facket måste representera alla sina medlemmar lett till att förbundet tagit sig an jämställdhetsfrågan. Inom ramen för IF Metall och IndustriAlls projekt (projekt 10026) erbjöds därför kvinnor att gå utbildningar. Många valde sedan att själva bli utbildare. Kompetenta och pålästa kvinnor hamnade på så sätt i positioner där de syntes. Många av kvinnorna blev senare nominerade av sina arbetskamrater till ledande positioner och invalda på ledningsnivå. Förbundets nationella ledningsgrupp har idag en kvinnlig majoritet. Och detta skedde utan kvotering! Inte mindre än fyra ledamöter av sju är kvinnor, trots att bara 464 av förbundet ca medlemmar är kvinnor. Givetvis har det gett nya resultat vid kollektivavtalsförhandlingarna: många har nu sex månaders betald föräldraledighet och det finns handlingsplaner mot sexuella trakasserier. 12

Ingående balans 1 993 775,43 1. Egeninsats 15 183 349,00 3. Ränteintäkter 41 984,29 5

Ingående balans 1 993 775,43 1. Egeninsats 15 183 349,00 3. Ränteintäkter 41 984,29 5 Bilaga 4.1 vergripande ekonomisk redovisning Bilaga 1 1.3 Rapportmall för årlig finansiell rapport på övergripande nivå (ramorganisation) Utfall Not Ingående balans 1 993 775,43 1 Erhållna medeuintäkter

Läs mer

6. Decent Work for Quality Public Services

6. Decent Work for Quality Public Services PSI:s sektorprogram Statligt anställda har inte rätt att vara med i facket De som arbetar statligt i Indien har inte laglig rätt att vara med i facket eller ett politiskt parti. Public Service International,

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier Strategiska prioriteringar för 2014-2018 för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter (Ska antas av UNIs världskvinnokonferens i Kapstaden i december 2014) UNI Global Unions aktionsstrategi

Läs mer

5. Organisationsutveckling av lärarorganisationer

5. Organisationsutveckling av lärarorganisationer Lärarförbundet Att leva och arbeta under hot Som lärare i Colombia är utpressning och dödshot en del av vardagen. En skrämmande vardag. Att hoten är verkliga råder det inga tvivel om. Under 2011 och 2012

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

2. Rapportering per strategiområde och program 2013

2. Rapportering per strategiområde och program 2013 Verksamhetsberättelse 2013 2. Rapportering per strategiområde och program 2013 2.1 Inledning Nedanstående avsnitt omfattar all projektverksamhet som genomförts av och inom ramen för LO-TCO Biståndsnämnd

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

3.3 Organisationsutveckling/-uppbyggnad

3.3 Organisationsutveckling/-uppbyggnad 3.3 Organisationsutveckling/-uppbyggnad Informell ekonomi en utmaning för facket Indiska järnvägen är den största statliga arbetsgivaren i Indien med 1,4 millioner fastanställda med en hög facklig anslutning.

Läs mer

3.6 Arbetsmiljö, hiv och aids

3.6 Arbetsmiljö, hiv och aids Arbetsmiljö ett möte för anställda och arbetsgivare I provinsen Mpumalanga, Sydafrika, har arbetsplatsolyckorna på plantagerna sjunkit från fem om året till endast en. Men bakom dagens arbetssätt, att

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

3.4 Arbetsrätt och mänskliga rättigheter

3.4 Arbetsrätt och mänskliga rättigheter Turkiet: ett fängelse för journalister I februari 2013 arresterades mer än 167 fackliga aktivister i Turkiet. Arresteringarna var ett i en lång rad exempel på hur den turkiska staten trakasserar fackliga

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

3.2 Globaliseringens effekter

3.2 Globaliseringens effekter 3.2 Globaliseringens effekter UNI: Banka vett i bankerna Finansförbundet jobbar tillsammans med det globala facket UNI för bättre villkor för kollegor i Latinamerika. Under en resa för ett år sedan gjorde

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd * ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2010 Skatteverket lämnar med

Läs mer

LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt

LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt Bakgrund och syfte Under utvecklingssamarbetets historia har många områden för förbättring av fattigdomsbekämpning identifierats av olika

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Kvinnor och män Jämställdhetsprogram antaget av SEKOs kongress 2006

Kvinnor och män Jämställdhetsprogram antaget av SEKOs kongress 2006 Jämställdhetsprogram antaget av SEKOs kongress 2006 Vi är alla olika men har lika värde och rätt Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Alla människor har rätt att, oberoende av

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen

solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen Ingen solskens historia En granskning av arbetsvillkoren i turismbranschen Vi reser mer än någonsin Rese- och turismsektorn är en av världens största branscher och står för nio procent av världens BNP.

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Samordna avtalsförhandlingar

Samordna avtalsförhandlingar Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster EPSU:s 4:e avtalskonferens Samordna avtalsförhandlingar En översikt av EPSU:s nuvarande avtalspolitik och förslag

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Stoppa hunger. Köp en tröja.

Stoppa hunger. Köp en tröja. Stoppa hunger. Köp en tröja. Resultat - Style It Forward Stockholm 2014 I samarbete med: Inledning Med denna rapport vill vi på Hungerprojektet tacka alla individer och företag som genom Style it Forward

Läs mer

ARBETSPROGRAM 2011 2014

ARBETSPROGRAM 2011 2014 INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen Mexico City, 6 augusti 2010 Vägtransportarbetaresektionens konferens Dagordningens punkt 4: ARBETSPROGRAM 2011 2014 1. Vi bygger upp starka

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN FAKTA: FACKLIGA FÖRKORTNINGAR ITUC betyder International Trade Union Confederation. Ibland används den svenska förkortningen IFS (Internationella

Läs mer

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN FAKTA: FACKLIGA FÖRKORTNINGAR ITUC betyder International Trade Union Confederation. Ibland används den svenska förkortningen IFS (Internationella

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Fackförbundet ST. program för ST. Internationellt

Fackförbundet ST. program för ST. Internationellt Fackförbundet ST program för ST Internationellt ST är fackförbundet för dig som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag i myndigheter, universitet och högskolor eller bolag. ST är din fackförening

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

Idé och Framtid. Idé & Framtid

Idé och Framtid. Idé & Framtid Idé & Framtid 1 Idé och Framtid fastställt vid kongressen 2010 2 Ledarna Sveriges chefsorganisation Idé & Framtid Verksamhetsidé Chefen gör skillnad Ledarna gör skillnad för chefen Bra chefer och ett gott

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Förslag till. RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /..

Förslag till. RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.6.2010 KOM(2010)342 slutlig 2010/0189 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /.. om fastställandet av de korrigeringskoefficienter som ska tillämpas

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 1 Inledning 1.1 Uppförandekodens grundval: Internationella standarder Denna uppförandekod ( uppförandekoden ) grundar sig på de allmänna principerna i FN:s allmänna förklaring

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 för stadsbyggnadsförvaltningens Bakgrund Stadsbyggnadsförvaltningens jämställdhets- och mångfaldsplan har sin utgångspunkt i Diskrimineringslagen (2008:567) och

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

EPSU:s konferens 2010 om avtalsförhandlingar och social dialog Efter krisen rättvis lön och anställning i offentliga tjänster Information om workshops

EPSU:s konferens 2010 om avtalsförhandlingar och social dialog Efter krisen rättvis lön och anställning i offentliga tjänster Information om workshops Information om workshops Årets konferens består av sex workshops: Låg lön och ingen lön upphäv lönesänkningar och kräv ut obetalda löner i Centraloch Östeuropa Minskade löneskillnader mellan könen var

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

STs rapport och redovisning av stödet till IMP i Colombia 2009-2010

STs rapport och redovisning av stödet till IMP i Colombia 2009-2010 STs rapport och redovisning av stödet till IMP i Colombia 2009-2010 1. Bakgrund Sedan 2001 när IMP bildades har man arbetat för att bygga upp en stark organisation som förmår samla de colombianska kvinnornas

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007 Antagen av xxxxxxx Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 4 Organisation 4 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Sexuella

Läs mer

När måste jag ha internationellt körkort?

När måste jag ha internationellt körkort? När måste jag ha internationellt körkort? Uppgifterna i tabellen avser innehavare av svenskt körkort som i kör personbil eller motorcykel under ett tillfälligt besök (högst 90 dagar) i ett annat land.

Läs mer

Jämställdhetspolicy på lika villkor

Jämställdhetspolicy på lika villkor Jäms spo t e h d l täl på lika villkor licy PÅ LIKA VILLKOR Jämställdhetspolicy INNEHÅLLSförteckning Strategisk arbetsgivarpolitik Varför Jämställdhetspolicy? Bakgrund Innehållet i arbetet med jämställdhet

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

Jämställdhetsplan. Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14

Jämställdhetsplan. Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14 Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan för Vilhelmina kommun 2013-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14 1 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 1 2. Vilhelmina kommuns utgångspunkter för jämställdhetsarbete

Läs mer

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete

Trelleborgs kommuns jämställdhetspolicy. Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete Jämställdhetsplan Antagen 2014-xx-xx Framtagen av Vendela Muhrén, Annika Ekberg och Magnus Dahlberg, Kommunledningsförvaltningen Revideras vart tredje år Innehåll 2 (12) Trelleborgs kommuns tidigare jämställdhetsarbete...

Läs mer

Personalpolicy 2012-2015

Personalpolicy 2012-2015 2012-01-02 Personalpolicy 2012-2015 Den här policyn är för dig som arbetar i Järfälla kommun. Omvärlden förändras ständigt och vi måste vara beredda att ifrågasätta, förnya och utveckla våra verksamheter

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 I dokumentet beskrivs arbetet med Ledarnas centrala ställningstaganden inom områdena lön, ledarskap, chefsförsörjning och hållbarhet. Utgångspunkten

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015-2017

Likabehandlingsplan 2015-2017 Antagen ks 227/2014 Sida 1(5) Kommunledningskontoret Anna Olsson anna.olsson@osby.se Likabehandlingsplan 2015-2017 Likabehandlingsplanen beskriver och ger struktur åt likabehandlingsarbetet i kommunens

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

STOPPA BARNARBETE. Foto: Per Anders Pettersson/Pressens Bild

STOPPA BARNARBETE. Foto: Per Anders Pettersson/Pressens Bild STOPPA BARNARBETE STOPPA BARNARBETE Foto: Per Anders Pettersson/Pressens Bild Titta på handen här ovanför. Den tillhör en ung pakistansk mattpojke. Bilden togs i början av det nya millenniet i samband

Läs mer

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014/15 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras. Det ska vara enkelt

Läs mer

4. Global Solidarity for a Sustainable Future

4. Global Solidarity for a Sustainable Future BWI:s sektorprogram Migrantarbetare får rättigheter genom internationellt fackligt pass - I praktiken var det som slaveri, jag jobbade hårt på alltifrån plastfabriker till kycklingfarmar men hade aldrig

Läs mer