5. Organisationsutveckling av lärarorganisationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "5. Organisationsutveckling av lärarorganisationer"

Transkript

1 Lärarförbundet Att leva och arbeta under hot Som lärare i Colombia är utpressning och dödshot en del av vardagen. En skrämmande vardag. Att hoten är verkliga råder det inga tvivel om. Under 2011 och 2012 mördades minst 39 lärare. Under 2011 förflyttades 600 lärare för att undkomma hotbilden mot dem, men att få skydd är svårt. Enligt FECODE, det nationella fackförbundet för lärare, har det i princip tagits bort. - Idag ska risken vara extrem för att de ska få hjälp. En av våra medlemmar, en 26-årig lärare, fick polisbeskydd för att han hotats, men det togs bort. Efter tio dagar dödades han, säger Jairo Arenas, FECODE. Morden leder mycket sällan till fällande dom. Jairo Arenas fortsätter: - Ingen, ingen har blivit straffad för dessa brott. Alla är ostraffade. Det råder total straffrihet. Fallen utreds inte ens. Ofta, men inte bara, riktar sig hoten mot lärare som är fackligt aktiva. Tidigare har det mest varit ledare som utsatts, men på senare tid har hot utdelats mot fackligt aktiva på gräsrotsnivå. Syftet, enligt de colombianska fackförbunden, är att försvaga fackförbunden. En annan anledning till lärarnas utsatthet är deras ställning i samhället. Lärarna har en stark ställning och förmodas både ha makt och pengar, vilket gör att de lätt blir offer för utpressning. 1

2 På landsbygden blir läraren lätt byns auktoritet och skolan är dess mötesplats. Det är också till skolan som gerillan och paramilitärerna söker sig. Lärarfacket i Colombia kämpar nu för att skolan ska bli en skyddad zon som beväpnade grupper ska hållas borta från. Samarbetet med FECODE är en del av Lärarförbundets program Organisationsutveckling av lärarorganisationer, med särskilt fokus på kvinnor och unga. LO-TCO Biståndsnämnd stödjer genom programmet starka lärarorganisationer, som kan tillvarata lärares rättigheter och yrkesstatus och som spelar en viktig roll för den demokratiska utvecklingen i samhället. FECODE är en stark organisation, som spelar en viktig roll i den sociala dialogen och som lyckats förbättra lärarnas arbetsförhållanden. Exempelvis har fackförbundet nått en överenskommelse med det colombianska utbildningsministeriet som förbättrar lärarnas villkor vad gäller bostäder, pension och säkerhet. Eftersom de flesta lärarna i Colombia är kvinnor är det en stor förbättring för just kvinnors levnadsvillkor. Introduktion Lärarförbundets program syftar till att bidra till utvecklingen av starka, oberoende, demokratiska och hållbara fackliga lärarorganisationer som effektivt kan tillvarata sina medlemmars intressen, och bidra till utbildning av kvalitet för alla. Programmet är uppdelat i fyra delmål, och varje projekt som ingår i programmet syftar till ett eller flera av dessa delmål. Programmet inriktar sig på organisationsutveckling som strategi för att nå programmålet. Projekten som ingår i programmet är bilaterala; Lärarförbundet genomför projekten i samarbete med sina systerorganisationer i fält. Alla projekt genomförs i nära samarbete med EI, där EI har olika roller beroende på projektets upplägg (bl a som samordnare, expert, kontext- och kulturtolkare eller resursperson). I programmet deltar medlemsorganisationer till det globala facket EI, som inbegriper lärare, lärarstudenter, skolledare, andra anställda inom skolsystemet och/eller forskare. I vissa projekt samarbetar Lärarförbundet med flera organisationer i samma land, i andra endast med en lärarorganisation. Lärarförbundets program bedrivs i Afrika, Asien och Latinamerika och bestod under projektperioden av tretton projekt, elva i enskilda länder, ett regionalt och ett globalt. Resultatuppfyllelse Programmål Att bidra till utvecklingen av starka, demokratiska och oberoende fackliga lärarorganisationer som effektivt kan tillvarata både kvinnliga och manliga medlemmars intressen, samt kan vara en stark röst för mänskliga rättigheter i allmänhet, inklusive rätten till kvalitativ utbildning för alla, och lärares rättigheter i synnerhet. Långsiktig organisatorisk förmåga är en förutsättning för att de fackliga organisationerna ska kunna fortsätta utveckla sin verksamhet och därmed ha bärkraft att kunna existera och aktivt arbeta för samtliga prioriterade områden. Genom att fokusera på ett eller flera av delmålen arbetar alla av Lärarförbundets organisationer för att nå programmålet. Fokus 2

3 bestäms utifrån respektive organisations förutsättningar. Lärarförbundet har för projektperioden redovisat gentemot delmålen, men inte gentemot programmålet. LO-TCO Biståndsnämnd anser att förutsättningarna för att nå Lärarförbundets programmål varierar starkt mellan de förbund som ingår i programmet. Det reflekteras också i resultaten. Men det är tydligt att samarbetsorganisationerna uppnått resultat som bidrar till uppfyllelse av delmålen. De har också en insikt om behovet av starka, demokratiska och oberoende lärarorganisationer i samhället och de strävar efter att bli just detta. Det bedömer LO-TCO Biståndsnämnd som mycket positivt. Lärarförbundet arbetar strategiskt tillsammans med respektive organisation för att under projektperioden sätta upp mål som är anpassade till varje samarbetspartner, vilket också har lett till framgångar för organisationerna. I enlighet med programmålet ska organisationerna även kunna tillvarata medlemmarnas intressen och vara en stark röst för lärares rättigheter. Lärarförbundet redovisar för det aktuella läget hos sina samarbetspartners, vilka förutsättningar de utgår från och vilken kapacitet som de besitter. LO-TCO Biståndsnämnd bedömer det dock svårt att utläsa konkreta resultat som visar på vad organisationerna inom programmet har åstadkommit vad gäller förhandling, social dialog och inflytande, i relation till ovannämnda programmål och till delmål 3 och 4. Delmål 1 Lärarorganisationer som representerar, försvarar och ger service till sina medlemmar på ett effektivt sätt Starka och stabila fackliga organisationer kräver både fungerande medlemsregister, rekryteringsstrategier och effektiv insamling av medlemsavgifter. Genom att utveckla rekryterings- och organiseringskapaciteten och nå en så hög organisationsgrad som möjligt, ökar inkomsten till organisationen och då även dess möjlighet att representera sina medlemmar utan finansiellt stöd utifrån. Genom att satsa på fler betalande medlemmar arbetar organisationerna för att bli självförsörjande och behovet av stöd utifrån blir mindre. Samtliga av Lärarförbundets samarbetsorganisationer arbetar på ett eller annat sätt med rekrytering och insamling av medlemsavgifter, med varierande resultat. Man kan konstatera att de organisationer som har bristande administrativa system och saknar intern statistik, även har svårt att rekrytera medlemmar och dra in medlemsavgifter. Därmed finns en tydlig koppling mellan organisationens administrativa struktur och förmågan att rekrytera betalande medlemmar. En framgångsrik strategi, som har använts av PSEUM i Malawi, har varit att decentralisera rekryteringsuppgiften till representanter på skolorna. Lärarförbundet i Zimbabwe, ZIMTA, har i sin tur genomfört en kartläggning av potentiella medlemmar över hela landet, för att sedan anpassa rekryteringsstrategierna efter situationen i varje region och distrikt. På grund av våldsamheter i landet lämnade många lärare Zimbabwe i början av projektperioden för att sakta återvända i slutet. Antalet lärare och medlemmar har därmed varit varierande och ZIMTA har haft svårt att mäta resultat. 3

4 Lärarfacken står inför utmaningen att hitta den avgiftsnivå som gör att organisationerna överlever, samtidigt som lärare med låg inkomst har råd att vara medlemmar. När lärarförbunden ZATU i Tanzania och ZIMTA i Zimbabwe höjde sina medlemsavgifter, lämnade många medlemmar organisationerna. Vid projektperiodens slut började medlemsantalet hos ZIMTA öka igen, medan ZATU:s medlemsnivå stagnerar. Vissa organisationer, som PSEUM i Malawi, har redovisat lägre medlemsantal i slutet av projektperioden, vilket inte beror på att medlemmar lämnat organisationen, utan att organisationen har förbättrat sina system så att medlemsregistret blivit mer exakt. Att utveckla och förverkliga fungerande medlemsregister ingår i delmålet och fler organisationer har gradvis infört pålitliga system för att dokumentera medlemskap. Vissa organisationer har fortfarande osäkra siffror vad gäller medlemsantal och betalande medlemmar, men förbättringar har skett inom treårsperioden. För att få till stånd ett fungerande system, måste organisationen också se nyttan med ett medlemsregister i relation till rekrytering och insamling av medlemsavgifter. Efter det kan själva registret utvecklas. Som exempel har PGRI i Indonesien gradvis och på ett systematiskt sätt byggt upp en databas i de distrikt som har deltagit i programmet. Uppbyggnaden av databasen har varit ett första steg mot en mer strategisk planering av organisationsutvecklingen. Det har gjort det möjligt att identifiera de svagare distrikten och att utforma relevanta kompetensutvecklingsstrategier för att stärka dessa distrikt. Samtidigt finns fortfarande svårigheter att identifiera antalet betalande medlemmar och hur medlemsavgifterna kanaliseras inom organisationen, men ett första steg har nåtts. Utbildning har varit en framgångsrik och viktig strategi inom programmet både för att förbättra den interna kapaciteten, och som ett verktyg för att rekrytera och samla in medlemsavgifter. Inom utbildningssektorn förhandlas kollektivavtal och fattas beslut på lokal nivå, vilket innebär att lokala fackliga ledare och medlemmar behöver utbildning för att höja sin kapacitet att förhandla om förbättrade arbetsförhållanden. Därutöver ökar organisationens kapacitet att delta i social dialog när medlemmars kunskap ökar på alla nivåer i organisationen. Utbildning är också ett sätt att behålla medlemmar inom organisationen. SMP-NATOW på Filippinerna, AIPTF i Indien och FECODE i Colombia har lyckats anpassa utbildning till de lokala och nationella behoven, genom att ta upp frågor som jämställdhet, policyförändringar inom facket eller ny lagstiftning som påverkar lärarnas situation och därmed gjort utbildning relevant för deras medlemmar. Utbildning har även varit ett strategiskt verktyg för att inkludera grupper som annars inte är representerade i beslutsfattande positioner, som unga och kvinnor. Strategin har fallit väl ut för bland andra lärarfacket FECODE i Colombia, AWN på Filippinerna och ZIMTA i Zimbabwe. ZIMTA, FECODE, NUT och AIPTF har även bekostat och genomfört utbildningar med kursledare från de egna leden. Att organisationerna har kapacitet att genomföra utbildningar på egen hand och att de ser värdet av utbildning inom förbunden är viktiga resultat. Organisationernas sätt att arbeta med utbildning ser olika ut inom programmet. Vissa organisationer kan finansiera större delen av sina utbildningar och kan planera, genomföra och utvärdera utbildningsinsatserna på olika nivåer. Det är exempelvis fallet för 4

5 ZIMTA i Zimbabwe, som år 2012 upprättade en databas i syfte att få större tydlighet i antalet fungerande studiecirklar i landet. ZIMTA har idag studiecirkelledare. I Indien har tre stater fasats ut ur programmet. De genomför nu aktiviteter, inklusive utbildning, med egna medel och är förebilder inom det indiska lärarförbundet AIPTF. Ytterligare tre stater kommer att fasas ut inom en nära framtid. Inom programmet finns även organisationer som har god kapacitet att organisera utbildningar och som kan planera, genomföra och utvärdera utbildningsinsatser på olika nivåer, men som inte kan finansiera utbildningen utan externa medel. Filippinska SMP-NATOW har börjat utbilda fackliga ledare i att i sin tur genomföra utbildningar på lokal nivå. Strategin har ökat kostnadseffektiviteten. Andra organisationer besitter administrativ kapacitet, men har inte finansiella medel för att genomföra utbildningar eller kapaciteten att strategiskt planera eller följa upp utbildningsinsatserna. Det är till exempel fallet för TOPPS på Filippinerna, som fortfarande arbetar utifrån en enkel utbildningsstruktur. Lärarorganisationerna som ingår i programmet i Kamerun har svag administrativ och strategisk kapacitet. Förbunden har ändå gemensamt organiserat onsdagsmöten för lärare, som har genomförts 6-10 gånger per år och som har räknat med deltagare per gång. Under sista året har de medverkande facken organiserat samtalsstunder, sedan har man haft uppföljningsmöten på arbetsplatserna riktat till nya medlemmar. Det är en positiv utveckling som kan ses som utgångspunkten för en mer utvecklad utbildningsverksamhet. Lärarförbundet stöder regionala nätverk som syftar till att stärka jämställdheten mellan kvinnor och män i organisationer som är anslutna till det globala facket EI i Afrika, Asien och Latinamerika. Nätverken har spelat en viktig roll vad gäller utbildning på regional nivå. Under projektperioden har omkring 500 medlemmar, varav två tredjedelar varit kvinnor, utbildats i bland annat jämställdhetsfrågor, opinionsbildning, kommunikation, IT och ledarskap. Utbildningen inom nätverken har lett till att fler kvinnor har valts på beslutsfattande positioner. Till exempel har de mansdominerade förbunden på Filippinerna beslutat om lika representation av kvinnor och män i utbildningar, seminarier och på beslutsfattande positioner. Fackets uppgift är att tillhandahålla service till sina medlemmar och tillvarata deras intressen på arbetsplatsen. För att kunna göra det krävs att organisationerna har kapacitet att följa upp och stötta de lokala förtroendevalda. Många av de organisationer som ingår i programmet har valt strategin att stärka representanter för de lokala facken genom exempelvis utbildning. I Kamerun har facket även erbjudit utbildning för icke medlemmar. Lärare har vittnat om att utbildningarna har ökat kunskapen om deras rättigheter och gjort att de vågat ansluta sig till facket. Inom ZIMTA, i Zimbabwe, hanterar de lokala förtroendevalda de vardagliga frågorna och konflikterna som uppkommer på arbetsplasterna. År 2012 tillsattes en juridisk rådgivare på nationell nivå för att hantera de allvarligare fallen och mycket arbete har lagts på löneförhandlingar. 5

6 Delmål 2 Lärarorganisationer som vilar på demokratiska värden och har en välfungerande intern demokrati Med undantag från samarbetsorganisationer i Centralasien styrs alla organisationer som ingår i Lärarförbundets program av demokratiska stadgar. Men för att en organisation ska vara demokratisk ska stadgarna även tillämpas i praktiken. Organisationen ska även präglas av demokratiska processer, tillåta diskussioner för alla på lika villkor och vara transparent, inte minst vad gäller organisationens finansiella medel och dess användning. Lärarförbundets stöd till facklig utbildning i ZATU i Zanzibar och PGRI i Indonesien har lett till att organisationerna i högre grad håller stadgeenliga möten. I ZIMTA:s regelverk stadgas sedan 2005 att en ledande position kan innehas av samma person under max två mandatperioder. Under den nationella konferensen 2012 tog dock inte alla nomineringar hänsyn till regeln, vilket ledde till diskussioner och att valen till utskottet flyttades fram ett år. Att diskussioner om den demokratiska processen förs är ett positivt tecken. Lärarförbundets partnerorganisation i Tadzjikistan har däremot visat sig vara mer auktoritär än man bedömde innan projektperiodens början och behöver arbeta ytterligare med detta delmål. För att en organisation ska vara demokratisk, bör den också vara representativ gentemot sina medlemmar. Många av lärarorganisationernas medlemmar är kvinnor, och deltagande i programmet varierar kraftigt. Man kan konstatera att jämställdhetsarbetet inom programmet har bidragit till mer inkluderande strategier och handlingsplaner för kvinnor. I Colombia och Indien har kvinnors deltagande i utbildningar ökat som ett resultat av ett långsiktigt strategiskt arbete. I Zimbabwe och Nigeria har organisationerna arrangerat särskilda konferenser för att locka kvinnor till det fackliga arbetet. Det latinamerikanska jämställdhetsnätverket har visat på goda resultat under projektperioden. Länderna som ingår i nätverket har gett stöd till varandra. I Peru använde lärarfacket en expert från Chile för att genomföra utbildningar. ANDE i Costa Rica publicerade år 2011 den första utgåvan av ett jämställdhetsblad, med colombianska FECODE:s tidning som modell. Nätverken har också haft positiva effekter på några förbund i Afrika, som har upprättat gender desks inom deras organisationer. På Filippinerna bedrivs kampanjer för att etablera kvinnokommittéer inom samtliga fyra medverkande organisationer. Det finns dock fortfarande stora hinder, bland annat av traditionell och kulturell karaktär, för kvinnor att få inflytande inom facken. I Kamerun tilldelas kvinnor fortfarande bara assisterande positioner inom förbunden och deras inflytande är svagt. Ungas representation börjar bli av större vikt bland förbunden. FECODE i Colombia, ZIMTA i Zimbabwe och PGRI Indonesien arbetar strategiskt med att integrera unga i organisationerna. Fungerande internkommunikation är en indikator på fungerande intern demokrati. Att förtroendevalda och medlemmar är informerade om vad som händer är avgörande för att kunna delta i den demokratiska processen och ha inflytande över beslut. Men även på 6

7 detta område finns stora skillnader mellan programmets organisationer. Organisationerna kan delas upp i tre grupper. I en första grupp finns förbund som ser internkommunikation som ett sätt att växa sig starkare. Här ingår ZIMTA i Zimbabwe, det latinamerikanska nätverket FECODE samt SMP-NATOW på Filippinerna. De har också visat på bättre resultat vad gäller egenmakt och jämställdhet än övriga. FECODE använder sin hemsida och sociala medier, både för att kommunicera med sina medlemmar som för extern kommunikation. På federationens hemsida visas även alla tv- och radioprogram som produceras. I en andra grupp finns förbund som har visat på förbättringar, men där det krävs större engagemang för den interna kommunikationen, som ZATU i Tanzania, NUT i Nigeria och AIPTF i Indien. I Nigeria har NUT förbättrat sin internkommunikation genom ledarskapsutbildningar och kommunikationsmedel är tillgängliga på regional och lokal nivå. I en tredje grupp finns förbund där ledarskapet inte tillåter fri debatt eller inte verkställer sina planer. Här ingår PGRI i Indonesien och Lärarförbundets partners i Centralasien. En sista grupp består av svaga organisationer som ännu inte har kapacitet att formulera och genomföra kommunikationsstrategier. Det gäller TOPPS på Filippinerna, PSEUM i Malawi och Lärarförbundets samarbetspartners i Kamerun. Delmål 3 Lärarorganisationer som är en erkänd och inflytelserik aktör i samhället och politiken Rätten att organisera sig och förhandla kollektivt är en grundläggande mänsklig rättighet. Den gör det möjligt för lärarna att ställa krav på anständiga löner och arbetsvillkor. I Kamerun har organisationerna FESER och FECASE tillsammans med sin centralorganisation slutit en överenskommelse med regeringen om förmåner i relation till dokumentation och forskning. Dessa förmåner har dock inte betalats ut. ZIMTA i Zimbabwe har under projektperioden fokuserat på att förhandla fram löner som står i paritet med levnadskostnaderna i landet. Resultaten har dock varit ofullständiga och en lärares lön ligger fortfarande under fattigdomsgränsen. ZATU på Zanzibar har efter en strukturerad och tålmodig process kommit ett steg närmare att sluta ett kollektivavtal med arbetsgivaren. Indien har fortfarande inte ratificerat ILO:s konvention 98 om rätten att organisera sig och förhandla kollektivt. AIPTF är dock involverad i konsultationer med regeringen i frågor som rör utbildning för alla och lärarnas status. Filippinska SMP-NATOW, som organiserar lärare inom den privata sektorn, har slutit 11 kollektivavtal på skolnivå under projektperioden, vilket har förbättrat arbetsvillkoren för lärarna på de skolor som kollektivavtalen täcker. I Indonesien har facket på lokal nivå rätt att förhandla kollektivt, men kan enligt arbetsrättslagstiftningen endast förhandla med arbetsgivaren när det representerar minst hälften av alla anställda. I flera länder är lärarfacken i dialog med regeringen. Endast genom att få och ta röst och möjlighet att påverka de politiska och ekonomiska utvecklingsprocesserna kan fackföreningsrörelsen bidra till att förbättra sina medlemmars och arbetstagares rättigheter och levnadsvillkor. När en facklig organisation väl har fått 7

8 tillträde till politiska processer eller blir erkänd som remissinstans har lagstiftning och verkliga arbetsvillkor ofta kunnat förbättras utan större konflikter med arbetsgivarna. Alla organisationer inom programmet deltar i någon form av social dialog. Detta är särskilt viktigt nu då utbildningssektorn i världen står inför privatiseringar som påverkar lärarnas arbetsförhållanden. PSEUM i Malawi och förbunden i Kamerun har inte åstadkommit något synligt politiskt inflytande ännu. Positivt är att FECASE och FESER i Kamerun intagit en gemensam position i den sociala dialogen, vilket är ett viktigt steg för att bemöta det allmänna anti-fackliga klimatet i landet. PSEUM har utan framgångar försökt påverka arbetsgivarorganisationen för att höja lönerna för lärare på privata skolor, som tjänar betydligt mindre än lärare inom den offentliga sektorn. ZATU i Zanzibar, PGRI i Indonesien, FECODE i Colombia och ZIMTA i Zimbabwe är däremot starka organisationer som spelar en viktig roll i den sociala dialogen och som har lyckats förbättra lärarnas arbetsförhållanden. Lärarförbundets program bidrar till att samarbetsorganisationerna, genom utbildningar, har större kapacitet att bedriva en effektiv social dialog, både inom den offentliga och inom den privata sektorn. FECODE kollektivförhandlar med regeringen och har tagit fram förhandlingsunderlag för arbetsvillkor, utbildningspolitik och den lag som styr lärarkårens villkor generellt. Förbundet har nu inlett förhandlingar med regeringen utifrån detta underlag. Ett sätt att mäta om en organisation är en erkänd och inflytelserik aktör i samhället är om den är känd för allmänheten. Flera förbund syns i media, även om de inte har antagit en särskild kommunikationsplan. I Kamerun har exempelvis radio, tv och tidningar redogjort för vissa av förbundens aktiviteter. NUT i Nigeria har synts mycket i media under 2011, i samband med att förbundet förhandlade om löner för sina medlemmar. Lärarförbundet anser dock att det är svårt att bedöma vad den allmänna opinionen är och hur förbunden påverkar den. Delmål 4 Lärarorganisationer som har ett välfungerande samarbete med andra lärarorganisationer och fackliga organisationer Lärarförbundet anser att kapaciteten att samarbeta lärarorganisationer emellan är avgörande för att ha inflytande över arbetsvillkoren inom utbildningssektorn och över utbildningsreformer som garanterar utbildning av kvalitet för alla. Överlag samarbetar nu Lärarförbundets samarbetspartners till högre grad med andra lärarorganisationer, särskilt med andra förbund som är anslutna till det globala facket EI. Programmet har bidragit till detta, i synnerhet tack vare arbetet inom de regionala nätverken för jämställdhet, som har inspirerat till dialog och samarbete även i andra frågor. Samarbetet i nätverken har också lett till välfungerande samarbeten i och mellan organisationer på nationell nivå. Som exempel har kvinnor från olika lärarorganisationer genom nätverkets försorg mötts i Bolivia, vilket lett till att även ordföranden och styrelser från organisationerna deltagit i samma möte för första gången. Nätverken har därmed både bidragit till samarbete och till att sprida jämställdhetskampen i förbunden i regionen. Lärarförbunden i Afrika har insett behovet av att utveckla sammanhållning mellan orga- 8

9 nisationerna. I Kamerun har det stora antalet mindre organisationer hindrat arbetet. Ett utvärderingsseminarium i slutet av 2011 visade dock på en vilja att arbeta närmare varandra. Nya medlemmar från de tre samarbetsorganisationerna har varit drivande och tagit på sig ledarskapet. Om samarbetet mellan organisationerna i Kamerun lyckas kan det vara en mycket positiv förebild för förbunden i övriga fransktalande Afrika. Organisationerna som ingår i programmet samarbetar även med andra förbund, ofta inom samma centralorganisation/ federation. FECODE är det största förbundet inom den offentliga sektorn i Colombia och har en dominerande ställning inom centralorganisationen CUT. FECODE arbetar för att sammanföra alla lärarorganisationer i Colombia till ett enda förbund, vilket även är en strategi som genomförs inom centralorganisationen CUT, i ett projekt som stöds av de svenska centralorganisationerna LO och TCO genom LO-TCO Biståndsnämnd (projekt 40016). Därutöver är många av Lärarförbundets samarbetspartners involverade i de nationella nätverken kring Utbildning För Alla (UFA), och samarbetar med organisationer från det civila samhället som också stödjer UFA. Som exempel deltog ZIMTA i den Globala Kampanjen för Utbildning i Zimbabwe, tillsammans med Utbildningsdepartementet och andra organisationer från det civila samhället. AIPTF i Indien har arbetat med allianser på nationell nivå och varit mycket aktiv i UFA:s kampanjer i landet. Riskhantering under perioden Redan vid projektperiodens början gjorde Lärarförbundet bedömningen att vissa projekt genomförs i länder som präglas av politisk och social oro. Under projektperioden har projekten inte alltid genomförts som planerat på grund av detta. I Indien har vissa aktiviteter inte genomförts vid planerad tidpunkt på grund av terroristaktiviteter och på Filippinerna på grund av politisk oro. I Colombia möter facket svårigheter att rekrytera nya medlemmar, då lärare inte vågar ansluta sig till facket eftersom fackliga företrädare mördas. Även i Guinea, Nigeria, Tadzjikistan, Liberia och Zimbabwe har det politiska och sociala läget varit oroligt, vilket har påverkat programmet. Även interna risker på projektnivå har identifierats och hanterats under projektperioden. De interna riskerna kan bero på brist på politisk självständighet inom organisationen. Splittringar och konflikter inom och mellan organisationer är ett hinder för förbunden att nå målen i projekten. Att hantera de ovan beskrivna externa och interna riskerna är en del av syftet med Lärarförbundets samarbete med systerorganisationerna i världen. Projekten som ingår i Lärarförbundets program bygger på nära planering, uppföljning och dialog med samarbetsorganisationerna i fält. Även samarbetet med det globala facket EI:s regionkontor spelar en viktig roll i riskhanteringen. Vid projektplaneringen analyseras organisationernas kapacitet och administrationssystem och relevanta åtgärder vidtas för att förhindra korruption. De administrativa och finansiella riskerna hanteras av externa revisorers granskning, som Lärarförbundet har en direkt kontakt med. Lärarförbundet har utvecklat ett arbetsdokument som beskriver hur 9

10 förbundet ska arbeta med uppföljning och intern kontroll i relation till sitt internationella utvecklingssamarbete. Det innehåller bland annat checklistor för fältprojekt, bedömning av lokal revisor, samt Lärarförbundets förhållningssätt vid korruption och korruptionsrisk. LO-TCO Biståndsnämnd bedömer att Lärarförbundet har goda rutiner för riskhantering. Förändringar och avvikelser 2012 Lärarförbundets program genomfördes planenligt med mindre undantag. Samarbetsorganisationen i Uzbekistan har inte genomfört de planerade aktiviteterna sedan 2011 på grund av politisk inblandning i förbundets ledarskap och förvaltning. Projektet i Indonesien suspenderades under några månader då projektkoordinatorn anställdes av Utbildningsdepartementet, vilket inte bedömdes förenligt med dennes roll som samordnare för ett projekt som syftar till att stärka oberoende lärarorganisationer. I Zimbabwe har ZIMTA anslutit sig till centralorganisationen ZCTU, efter en lång ansökningsprocess. Lärarförbundets samarbetsorganisation i Brasilien, CNTE, har blivit en stark och självgående organisation och drog tillbaka sin ansökan för Projektet har inte haft några kostnader under projektperioden. I stället diskuteras möjligheten för CNTE att i framtiden samarbeta med Lärarförbundet i ett gemensamt projekt i portugistalande länder i Afrika. En utvärdering av lärarförbundets samarbete med FSPE i Guinea var planerad till 2010 men sköts upp på grund av säkerhetssituationen i landet och genomfördes hösten Dialogfrågor Lärarförbundet har arbetat i programform sedan Under projektperioden har arbetsdokument för det internationella utvecklingssamarbetet vidareutvecklats och förbättrats. Programmet är grundat på ett verktyg för analys och mätning av organisationsutveckling Analytical framework for teachers trade union, som bland annat innehåller indikatorer för programmets fyra delmål. LO-TCO Biståndsnämnd anser att verktyget är välutvecklat och ett stort stöd både vid projektplanering, uppföljning och redovisning. I början av 2013 organiserades ett möte mellan de organisationer som arbetar i programform och LO-TCO Biståndsnämnd, i syfte att utbyta erfarenheter, diskutera fördelar och utmaningar med program och komma med rekommendationer för att förbättra programformen. Mötet var givande och sätter grunden för ett förbättrat samarbete mellan programorganisationerna och LO-TCO Biståndsnämnd. Samtliga programorganisationer nämnde att redovisa resultat på aggregerad nivå som en svårighet. Lärarförbundet har i sin treårsredovisning utgått ifrån indikatorerna som utvecklats i verktyget Analytical framework för att redovisa måluppfyllelse. Redovisningen innehåller värdefull information om framgångar och svårigheter inom programmet. LO-TCO Biståndsnämnd kommer att vara i kommunikation med Lärarförbundet i syfte att redovisningen förbättras ytterligare, främst vad gäller rapporteringen av konkreta resultat i relation till delmålen. De två sista delmålen är grundade på kvalitativa indikatorer, som gör det svårt att redogöra för tydliga resultat. 10

11 Uppföljning av LO-TCO Biståndsnämnds avtal Lärarförbundet har gradvis integrerat Sidas och LO-TCO Biståndsnämnds krav vad gäller revision, strukturerad partneranalys, inklusive bedömning av varje partners administrativa kapacitet, i sina projektsamarbeten. Detta har skett på ett medvetet och strategiskt sätt, i syfte att behålla förtroendet och säkerställa ett effektivt samarbete med sina partners inom programmet. LO-TCO Biståndsnämnd har varit informerad om detta under projektperioden och har bedömt att skälen är rimliga. Revision och Management Letter från Lärarförbundet har inkommit. I Management Letter från lokala revisorn för projektet med PSEUM i Malawi har det framkommit att PSEUM har brister i den interna kontrollen som kan innebära en risk för oegentligheter. Lärarförbundet har tillsammans med PSEUM och den lokala revisorn upprättat en åtgärdsplan som svarar på revisorns rekommendationer i syfte att förbättra rutinerna i organisationens bokföring. 11

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt

LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt Bakgrund och syfte Under utvecklingssamarbetets historia har många områden för förbättring av fattigdomsbekämpning identifierats av olika

Läs mer

Ingående balans 1 993 775,43 1. Egeninsats 15 183 349,00 3. Ränteintäkter 41 984,29 5

Ingående balans 1 993 775,43 1. Egeninsats 15 183 349,00 3. Ränteintäkter 41 984,29 5 Bilaga 4.1 vergripande ekonomisk redovisning Bilaga 1 1.3 Rapportmall för årlig finansiell rapport på övergripande nivå (ramorganisation) Utfall Not Ingående balans 1 993 775,43 1 Erhållna medeuintäkter

Läs mer

3.3 Organisationsutveckling/-uppbyggnad

3.3 Organisationsutveckling/-uppbyggnad 3.3 Organisationsutveckling/-uppbyggnad Informell ekonomi en utmaning för facket Indiska järnvägen är den största statliga arbetsgivaren i Indien med 1,4 millioner fastanställda med en hög facklig anslutning.

Läs mer

3.5 Ökad jämställdhet och minskad diskriminering

3.5 Ökad jämställdhet och minskad diskriminering 3.5 Ökad jämställdhet och minskad Efter förföljelserna - de indonesiska facken reser sig Suhartos styre mellan 1965 och 1997 kränkte konsekvent mänskliga rättigheter i arbetslivet. Under doktrinen om social

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

STs rapport och redovisning av stödet till IMP i Colombia 2009-2010

STs rapport och redovisning av stödet till IMP i Colombia 2009-2010 STs rapport och redovisning av stödet till IMP i Colombia 2009-2010 1. Bakgrund Sedan 2001 när IMP bildades har man arbetat för att bygga upp en stark organisation som förmår samla de colombianska kvinnornas

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Fackförbundet ST. program för ST. Internationellt

Fackförbundet ST. program för ST. Internationellt Fackförbundet ST program för ST Internationellt ST är fackförbundet för dig som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag i myndigheter, universitet och högskolor eller bolag. ST är din fackförening

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

6. Decent Work for Quality Public Services

6. Decent Work for Quality Public Services PSI:s sektorprogram Statligt anställda har inte rätt att vara med i facket De som arbetar statligt i Indien har inte laglig rätt att vara med i facket eller ett politiskt parti. Public Service International,

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan Guide: Musikhjälpen 2014 Hjälp oss att stoppa spridningen av hiv Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan starten 2008 vuxit sig enormt populärt. Genom att rikta

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar oktober aug 2011 2013 Bättre på jobbet med intresseförhandlingar vision.se/intresseforhandling Påverka med framgång. Ett bra förhandlingsarbete kan leda till nya medlemmar. Och lokala intresseförhandlingar

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi

Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi juni 2014 Förbundsmöte 2014 Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi Förbundsstyrelsen lämnar här förslag till förbundsmötet avseende: Medlemsavgifter Modell för

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

Beviljade anslag för informationsaktiviteter 2006

Beviljade anslag för informationsaktiviteter 2006 Beviljade anslag för informationsaktiviteter 2006 Nr Förbund Projektnamn 8200 LO Gotland Gute Syfte: Öka kännedomen om levnadsförhållandena i de länder LO-distriktet arbetar med och kunskap om fackligt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

BRIS Barnens Rätt I Samhället. Org.nr: 80 20 13 3420

BRIS Barnens Rätt I Samhället. Org.nr: 80 20 13 3420 BRIS Barnens Rätt I Samhället Org.nr: 80 20 13 3420 Kodrapport 2009 (gråmarkerade fält avser punkter där inget krav på dokumentation finns eller att dokumentationen ska finnas tillgänglig rnt) 1. Övergripande

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 I dokumentet beskrivs arbetet med Ledarnas centrala ställningstaganden inom områdena lön, ledarskap, chefsförsörjning och hållbarhet. Utgångspunkten

Läs mer

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013 Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa Mål för 2013 1(5) Sveriges Farmacevtförbunds främsta uppgift är att utveckla och marknadsföra farmacevternas, apotekares

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet 2 Vi ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS bidrar till att öka tryggheten i arbetslivet för anställda i företag och organisationer som är anslutna

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2011 2012

VERKSAMHETSPLAN 2011 2012 , VERKSAMHETSPLAN 2011 2012 Internationella Juristkommissionen - Svenska Avdelningen V E R K S A M H E T S P L A N 2011-2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 3 Övergripande och långsiktiga uppdrag... 3 Målgrupper...

Läs mer

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014/15 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras. Det ska vara enkelt

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Ta makten över ditt anseende Svenska organisationers anseende bland allmänheten 2011

Ta makten över ditt anseende Svenska organisationers anseende bland allmänheten 2011 Ta makten över ditt anseende Svenska organisationers anseende bland allmänheten 2011 1 TNS SIFO:s anseendeindex 1 Övergripande värdering Allmänt rykte 2 Personligt intryck Känslomässig Anseendeindex 3

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Budget 2015 2018. Förbundsstyrelsens förslag

Budget 2015 2018. Förbundsstyrelsens förslag Förbundsstyrelsens förslag Budget 2015 2018 Verksamhetsinriktningen 2015 2018 är på samma gång en riktningsgivare och en inspiration för hur vi tillsammans ska nå visionen om Den skola vi vill skapa. Verksamhetsinriktningen

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier Strategiska prioriteringar för 2014-2018 för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter (Ska antas av UNIs världskvinnokonferens i Kapstaden i december 2014) UNI Global Unions aktionsstrategi

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2008 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Om visionsdokumentet Syftet med visionsdokumentet är att vara en långsiktig verksamhetsplan som täcker föreningens viktigaste verksamhetsområden men samtidigt

Läs mer

Fackföreningsrörelsen Latinamerika

Fackföreningsrörelsen Latinamerika Utan kontakter med ett lands fackliga organisationer är det svårt att förstå vad som sker i arbetslivet. Fackliga företrädare ger ett annat perspektiv än företag och myndigheter ett underifrånperspektiv.

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom:

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom: STADGAR FÖR SYRISKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 NAMN & SÄTE Namnet är Syriska Riksförbundet i Sverige förkortas till SYRF. SYRF har sitt säte i Stockholm. 2 MÅLSÄTTNING SYRF s målsättning är följande: Integration,

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN)

STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN) STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN) KOMMUNAL SEKTION ÖST 2015 Förslag till arbetsmetoder/aktiviteter för måluppfyllelse för 2015 Sida 1 av 9 Verksamhetsplan för sektion Öst Vision Viktiga

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

Guide: Musikhjälpen 2013

Guide: Musikhjälpen 2013 Guide: Musikhjälpen 2013 Alla tjejer har rätt att överleva sin graviditet Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan starten 2008 vuxit sig enormt populärt. Genom

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN

TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Allmänna villkor 3 Bidragsformer 4 Grundbidrag och Medlemsbidrag

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN FAKTA: FACKLIGA FÖRKORTNINGAR ITUC betyder International Trade Union Confederation. Ibland används den svenska förkortningen IFS (Internationella

Läs mer

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN FAKTA: FACKLIGA FÖRKORTNINGAR ITUC betyder International Trade Union Confederation. Ibland används den svenska förkortningen IFS (Internationella

Läs mer