3.3 Organisationsutveckling/-uppbyggnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "3.3 Organisationsutveckling/-uppbyggnad"

Transkript

1 3.3 Organisationsutveckling/-uppbyggnad Informell ekonomi en utmaning för facket Indiska järnvägen är den största statliga arbetsgivaren i Indien med 1,4 millioner fastanställda med en hög facklig anslutning. Men i början av nittiotalet kom krisen. Nyrekryteringar förbjöds och fast anställda erbjöds frivillig förtidspension. Företaget finansieras idag delvis via privata investeringar, genom så kallad public-private partnership, med flera nivåer av underleverantörer och ett stort antal informella anställningsformer. Den informella ekonomin är stor i Indien och man uppskattar att den omfattar över 90 % av arbetstagarna. Bara inom järnvägen sägs det handla om arbetstagare som jobbar med underhåll, lastning, byggen och som bärare. Men siffran är sannolikt en grov underskattning. Informell ekonomi präglas ofta av lägre löner och farliga, ohälsosamma arbetsvillkor. Mängden osäkra anställningar gör det svårt för facken att organisera. South Central Railway Workers Union är dock ett framgångsrikt exempel. Uma Nagendramani, järnvägssjuksköterska och förtroendevald, är en av dem som framgångsrikt organiserat arbetstagarnas krav på toaletter, uniformer, identitetshandlingar och hälsovård. - Fackföreningarnas framtid hänger på deras egen förmåga att organisera arbetare som jobbar inom den informella sektorn, hävdar hon. Hon är också ett gott exempel på hur järnvägsfacket i Indien, med stöd av SEKO och det globala facket ITF, lyckats stärka kvinnornas situation (projekt 21135) genom bland 1

2 annat utbildning och etablerande av kvinnokommittéer. Trots att endast 15 procent av transportarbetarna är kvinnor har man nu två poster för kvinnor inom förhandlingskommittéerna på nationell-, bransch- och divisionsnivå. Facket har nu förhandlat fram rätten till sex månaders mammaledighet och ledighet för vård av barn. Introduktion Grunden för fackligt arbete är organisering av arbetstagare. Genom att fackföreningar i våra samarbetsländer stärks i sin förmåga att organisera sig, administrera sin verksamhet, rekrytera nya medlemmar och utbilda sig själva samt aktiva och potentiella medlemmar ökar deras förmåga att bedriva ett rättighetsbaserat förändringsarbete. Att stärka fackliga organisationer kan därför sägas vara ett grundläggande medel för att uppnå målsättningen i de andra strategiområdena och därmed också vår övergripande vision om Decent work Decent life. Detta strategiområde omfattar de projekt vars huvudsakliga inriktning är generell facklig organisationsutveckling, utbildnings-, rekryterings- och administrativ kapacitet. Fackförbundens förmåga att rekrytera nya medlemmar, särskilt kvinnor och unga, avgör hur representativa de kan vara. Genom en hög organisationsgrad kan förbunden fungera som ett språkrör för en hel sektor gentemot företag, stat och internationella organisationer. Projekt vars verksamhet syftar till att öka den fackliga organisationsgraden inkluderas i detta strategiområde. Vanliga typer av aktiviteter är utbildning av rekryterare, skapandet av långsiktiga rekryteringsplaner, förbättrade medlemsregister och förbättrad förmåga att analysera den egna branschen. Fackföreningars förmåga att utbilda aktiva och potentiella medlemmar kring deras mänskliga rättigheter i arbetslivet och deras demokratiska rättigheter och skyldigheter är grundläggande för hur väl deras arbete lyckas. Detta strategiområde omfattar projekt vars verksamhet syftar till att stärka kapacitet och strukturer för olika typer av utbildning. Alla projekt som går ut på att introducera studiecirkelmetoden omfattas. Även projekt som utbildar utbildare, skapar utbildningsprogram samt introducerar nya utbildningsmetoder ingår. Detta strategiområde omfattar också projekt vars verksamhet är inriktad på att förbättra de fackliga organisationernas administrativa system och interna rutiner. Här återfinns också projekt som inriktas mot att öka användningen av modern kommunikationsteknik, att upprätta elektroniska nätverk, att skapa medlemsregister och databaser. Vidare omfattas projekt som inriktas på att förbättra funktionen för att samla in medlemsavgifter, stärka de interna ekonomiska systemen samt att skapa större ekonomisk transparens i verksamheten. En stärkt administrativ förmåga skapar långsiktigt bärkraftiga förbund med god intern och extern kommunikationsförmåga och interna rutiner. 2

3 Resultatuppfyllelse De fackliga organisationernas organisatoriska förmåga att genom ett rättighetsbaserat arbete bidra till förverkligandet av fattiga 1 människors demokratiska och mänskliga rättigheter har stärkts. Organisationsutveckling är det främsta verktyget inom det fackliga utvecklingssamarbetet för att nå framgång inom alla strategiområden. Rätt utformat är det ett mätbart, realistiskt och långsiktigt hållbart utvecklingsmål och ett tydligt sätt att förankra den demokratiska makten hos våra samarbetspartners och deras medlemmar. Starka, effektiva, demokratiska och representativa fackföreningar är ett reellt verktyg för fattiga människor att göra sina röster hörda, påverka sin livssituation och åstadkomma verklig förändring. En majoritet av de projekt som finansieras via LO-TCO Biståndsnämnd och utförs av svenska förbund och de globala fackliga organisationerna, syftar till att stärka samarbetspartnernas organisatoriska förmåga. Det gäller både deras utbildnings-, rekryterings-, administrativa och demokratiska kapacitet. Resultaten av dessa projekt är möjliga att se på kort sikt, men det är på lång sikt och på närliggande områden man ser de tydliga effekterna. Sammantaget har de flesta projekt som arbetar med organisationsutveckling som huvudinriktning kunnat fullföljas enligt ansökan, eller med mindre förändringar. Fler projekt än tidigare har varit välplanerade och använt hela budgeten, vilket är ett resultat av långsiktigt arbete från LO-TCO Biståndsnämnd. Man har också närmat sig strategiområdets samtliga delmål. Den verksamhet som LO-TCO Biståndsnämnd stödjer har i hög grad bidragit till bättre bärkraft, utbildningsstrukturer, organisationsförmåga och intern- och projektadministration bland våra samarbetsorganisationer. Effekterna av vårt stöd för organisationsutveckling bidrar dessutom till uppfyllandet av det svenska biståndsmålet. Genom de fackliga organisationerna har fattiga människor möjlighet att påverka sina levnadsvillkor. De har genom kollektiva förhandlingar höjt sina löner och på flera håll närmat sig levnadslön. Arbetstidsreglering har gett många arbetstagare möjlighet att studera och skapa bättre förutsättningar för sina barn att inte leva i fattigdom. Som megafoner för de fattiga har facken kunnat påverka stora internationella organisationer och riktlinjer, exempelvis antagandet av en ny ILO-konvention för hushållsarbetare. Migrerande arbetstagare har i många länder också fått möjlighet att bli representerade gentemot arbetsgivare. Vårt stöd har gett en röst till dem som annars inte hörs och gett dem möjligheten att förändra sitt arbetsliv. Resultat 1 De fackliga organisationerna har bättre bärkraft till följd av förbättrad organisatorisk förmåga. Organisatorisk bärkraft syns bäst över tid och möjligheten att mäta resultat på kort sikt är begränsad. En kraftig tillväxt av medlemmar, en fungerande demokratisk kongress, ett 1 I denna text definieras fattigdom som avsaknad av ekonomiska, politiska och kulturella möjligheter att förändra sin situation. 3

4 förbättrat ekonomihanteringssystem eller en fungerande administration är indikatorer på en positiv förändring. Resultaten kan också vara tillfälliga och dess effekter gå om intet vid en lågkonjunktur, ett regeringsskifte eller politiska konflikter. När vi mäter framgångarna på årsbasis gör vi det därför med en viss försiktighet. Under en treårsperiod är det dock möjligt att peka ut ett antal områden där vi gjort tydliga framsteg, med hjälp av trovärdiga kvantitativa och kvalitativa indikatorer. Under projektperioden har vissa organisatoriska förändringar skett inom de globala facken, vilket också påverkar vissa nationella och lokala förbund. För att möta en ny arbetsmarknad, i form av större företag med närvaro i fler länder, och öka sitt samarbete slogs de globala facken för arbetstagare inom textil (ITGLWF), metall (IMF), gruvoch kemi (ICEM) ihop under IndustriALL, som det nya globala facket heter, har strax under 400 medlemsförbund med sammanlagt över 50 miljoner enskilda medlemmar. Sammanslagningen skapar också nya möjligheter i samarbetsländerna för nästa projektperiod. Effekt- och resultatindikatorer: a) Antal samarbetsorganisationer som efter avlutad projekttid kan fortsätta sin verksamhet utan stöd. En indikator på organisationernas bärkraft är om samarbetet kommer att avslutas. Indikatorn är dock svår att mäta, eftersom många organisationer som till en början behöver fokusera på utveckling av utbildningsstrukturer, administrativ kapacitet och medlemsorganisering, vill vidareutvecklas i frågor som jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar eller hiv och aids. Detta gör att många projekt pågår över flera perioder, men med förändrad inriktning. Under 2013 genomförs många projektutvärderingar för att se om samarbetet ska fortsätta och i så fall vilken inriktning det ska ha. Det är tydligt att LO-TCO Biståndsnämnds förändrade arbetssätt, där projekt förväntas avslutas inför varje ny treårsperiod har gett tydliga resultat. En majoritet av projekten som fortsätter under 2013 har genomfört stora interna eller externa utvärderingar av samarbetet, där man tittar just efter vilka områden som eventuellt fortfarande har en utvecklingspotential. I projekt som avslutats finns två olika huvudsakliga kategorier. Dels är det projekt där man inte kan fortsätta samarbetet av interna organisatoriska eller politiska skäl, exempelvis IF Metalls samarbete med Turkiska och Bosniska fackförbund (projekt och 30079). Projekten är relativt få och visar på behovet av bättre förstudier, men också på en mognad hos våra partners att de faktiskt avslutar projekt som inte fungerar. Dels är det projekt där samarbetsförbunden blivit så starka att de inte längre behöver stöd utifrån för att bedriva, eller vidareutveckla, sin verksamhet. Här har till exempel AIPTF, det indiska lärarförbundet tack vare samarbetet med Lärarförbundet, numera så stabila strukturer i tre delstater att man helt fasat ut det externa finansiella stödet för sina utbildningsinsatser. En liknande utveckling kommer att ske i ytterligare tre delstater under en snar framtid, vilket är ett resultat av ett långsiktigt arbete för att stärka den organisatoriska förmågan. 4

5 Kommunal och Vision har jobbat med det vietnamesiska vårdförbundet för att stärka dess kapacitet att fungera inom den privata sjukvården (projekt 21198). Sättet att organisera vården är nytt i Vietnam och både arbetsgivare och arbetstagare är ovana förhandlare. Efter tre år har projektet stärkt förbundets förmåga att organisera och verka inom sektorn så pass att man nu lämnar samarbetet i projektform. b) Förbättrade strategier för utfasning av organisationsutvecklingsprojekt för att nå andra samarbetsformer Det projekt som LO och TCO bedrivit tillsammans med CUT i Colombia (projekt 40016) visar att man valt att fokusera på att få små arbetsplatsbaserade förbund att samarbeta för att på så sätt bli så starka att de kan fortsätta på egen kraft. Under treårsperioden har två nybildade nationella samlingsförbund, SNTT och UGTI gått ihop, vilket lett till stärkt förmåga att organisera medlemmar, utbilda och förhandla. Idag gör man detta utan stöd utifrån. Trots att Colombia är ett av de svåraste länderna att vara fackligt aktiv i, har man nu etablerat en stabil grund inför kommande arbete lokalt i landet. I ett av IndustriALLs stora projekt i Afrika (projekt 50012), som syftar just till att utveckla organisationerna, har man kraftigt förändrat inställningen hos de lokala förbunden. Under perioden har man genomfört SWOT-analyser och tagit fram organiseringsplaner för samtliga involverade förbund. Detta har lett till att man har lyckats etablera välfungerande strukturer för utbildning och administration. Det har i sin tur lett till stabilare intäkter, rekrytering av 1000-tals medlemmar och bättre förhandlingskapacitet. Många av dem som genomgått utbildningar på lokal nivå har börjat ifrågasätta hur förbunden fungerar, vilket stärkt demokratiseringen internt. Förbundens vilja, policys och strategier för att växa och fungera som part på arbetsmarknaden har tydligt förbättrats och inför kommande period kommer projektet att engagera sig i fler länder i regionen. I ansökan användes ITUC-projektet i Vitryssland (projekt 30060) som exempel på hur man jobbar med att göra förbund självständiga. Detta är en stor utmaning i ett land där repressionen mot fackligt aktiva och annan opposition under perioden förvärrats. Trots det har projektet bidragit till att de självständiga facken kan rekrytera och utbilda nya medlemmar själva. Antalet medlemmar, främst unga, har också växt. I en oberoende opinionsundersökning i landet i slutet av 2012 visade det sig att de oberoende fackförbunden, fastän de är relativt små och kraftigt motarbetade, ökat i anseende. 37 procent av befolkningen säger sig ha förtroende för dessa fackförbund. En god grund för fortsatt verksamhet och en möjlighet att bygga vidare på vid en eventuell demokratisering av landet. Resultat 2 De fackliga organisationerna har en förbättrad kapacitet att kompetensutveckla aktiva och potentiella medlemmar. För att kunna fortsätta utvecklas och vara representativa behöver fackförbunden ständigt vidareutbilda sig inom de ämnen som är aktuella i den lokala, nationella, regionala och globala kontext där de verkar. En förutsättning för detta är att samarbetsorganisationen själv har en förmåga att kartlägga vilka utbildningsbehov som finns, både hos medlem- 5

6 marna och ledningen. Ett mycket stort antal utbildare utbildas varje år inom de utvecklingsprojekt som får stöd genom LO-TCO Biståndsnämnd och många av dem är kvar. I en föränderlig värld och med ökat medlemsantal är behovet av nya utbildare konstant och stort. Utbildningarna bör i sig vara resultat av lokala kartläggningar av det rådande behovet. Inom den internationella fackliga strukturen finns en enorm kunskapsbank och utvecklingssamarbeten underlättar denna kunskapsdelning. De metoder som använts kan återanvändas runt om i världen och vi ser att den svenska studiecirkelmetoden är ett mycket effektivt sätt att nå många medlemmar. Inom de flesta projekt ingår flera olika moment av utbildning, medan ett mindre antal syftar just till att stärka utbildningsstrukturerna som sådana. Effekt- och resultatindikatorer: a) Antalet utbildade utbildare i projekt med förbättrad utbildningskapacitet som huvudsyfte Indikatorn har brister, då antalet utbildade utbildare inte är ett mått på hur många som finns kvar inom organisationerna. Den tittar inte heller på antalet utbildningar som sker i efterföljande led eller antalet utbildade totalt. Ett mycket vanligt problem är också att andra organisationer, lokala och internationella, stater och överstatliga organ vet om att de utbildare som finns inom fackföreningsrörelsen är mycket skickliga och blir därför ofta erbjudna andra uppdrag. Det ger dock både utvecklingsmöjligheter för individerna och en möjlighet för fackföreningsrörelsen att stärka sin position i samhället. Den totala siffran utbildade utbildare är stor och nedanstående resultat utgör bara exempel. I Ukraina har ST under perioden jobbat med att bygga upp ett nätverk av unga utbildare inom sin systerorganisation (projekt 30063). 30 stycken unga fackliga medlemmar har utbildats till utbildare och de har under bara 2012 hållit fler än 100 utbildningar kring ledarskap, konfliktlösning och allmän facklig kunskap över hela landet. Utbildningarna har i sin tur gett resultat i form av bättre avtal och fler medlemmar. Internationella journalistförbundets projekt i Irak (projekt 21159) har fokuserat på att utbilda journalister till utbildare inom sitt Safety training -program, om hur journalister i en riskfylld miljö på ett så säkert sätt som möjligt kan genomföra sitt uppdrag. De utbildare som man nu har i Irak har så pass mycket erfarenhet att de av egen kraft och med egna medel utbildar journalister över hela Irak och även erbjuder utbildning till andra arabisktalande journalister i regionen. Resultaten är färre skadade journalister bland de som deltagit i utbildningarna samt fler och bättre artiklar från riskområden. b) Kvalitativa förändringar i samarbetspartnernas utbildningsinsatser Samtliga projekt inom strategiområdet som lyckats genomdriva den planerade verksamheten under perioden har haft goda resultat. Många projekt saknar dock jämförande baslinjedata. Följande två projekt har haft bra jämförande data och kan då tydligt visa sina resultat. I Peru har IF Metall och IndustriALL medvetet jobbat med sina partnerorganisationers utbildningssystem utifrån en bra analys (projekt 40073). Antalet personer som genomgått 6

7 utbildning har under perioden ökat från ca 500 per år till omkring Insatserna har också haft en mer praktiskt inriktning, något som saknats tidigare. De praktiska kunskaperna har i sin tur gett resultat på arbetsplatserna, bland annat har både förhandlingskapaciteten och kollektivavtalens kvalitet höjts. Lokalt har man också blivit bättre på att försvara sina medlemmar som avskedats på grund av fackligt engagemang. I inte mindre än sex fall har man lyckats återanställa avskedade arbetstagare, utifrån kunskap om de lagar och regler som gäller på arbetsmarknaden. I BWI:s delprogram i Europa, har under perioden 14 ungdomskommittéer bildats med mer än 30 unga utbildare som självständigt genomför workshops och utbildningar i arbetsrätt för unga arbetstagare och studenter. Utbildarna har bidragit till att fler unga blivit medlemmar i facket och har kunnat ta en aktiv roll som ledare eller förtroendevalda. c) Koppling till strategiområdets övergripande mål Resultatets bidrag till strategiområdets övergripande mål är tydligt. De projekt som syftat till att stärka samarbetsorganisationernas utbildningsstrukturer har bidragit till att de själva kan identifiera utbildningsbehov och genomföra utbildningar. Förbundens behov av kunskap kring aktuell lagstiftning, utbildning, demokrat och förhandlingsteknik har större möjlighet att tillgodoses om man själv har kapaciteten av att vidareutbilda sig. Detta är en förutsättning för organisering och dessa projekt har i de allra flesta fall starkt bidragit till uppfyllande av resultatet. IF Metalls och IndustriAlls projekt i Kambodja (projekt 21129) är ett särskilt intressant exempel att följa under perioden och har levererat över förväntan genomfördes bland annat en uppföljningsresa tillsammans med IF Metall. Kambodja har en mycket snabbt växande textilsektor, men deras enda fördel gentemot andra länder är den låga arbetskostnaden och de låga skatterna. Samtidigt är även fackföreningsrörelsen relativt ny och mycket splittrad. Under dessa förutsättningar har man inom projektet för en mycket låg kostnad via lokalt utbildade utbildare nått ett mycket stort antal, framförallt kvinnliga, unga arbetstagare som i studiecirklar diskuterat ämnen som de själva identifierat som viktiga. Man har själv tagit fram material om förhandlingsteknik, sexuella trakasserier, föräldraledighet, korttidskontrakt och hiv/aids. De unga medlemmarna är inte alltid förtroendevalda eller ledare, men har tydligt efterfrågat mer resultat från sina egna förbund. Många deltagare har också vuxit fram som potentiella framtida ledare. Projektet bedöms som ett av de bättre inom området. Resultat 3 De fackliga organisationerna är bättre på att rekrytera och behålla medlemmar. Fackförbund för arbetstagarnas talan gentemot arbetsgivare och beslutsfattare på lokal, nationell och internationell nivå. De bedriver lobbyverksamhet, påverkar lagstiftning och sprider information om hur verkligheten ser ut på arbetsplatser runt om i världen. Att vara representativ betyder att fackförbundets medlemskår, utifrån ålder, kön och etniskt ursprung, speglar sin sektor och det lokala samhället. Medlemmarna är de som vet vilka problem som behöver lösas på arbetsplatserna och de som bestämmer vilka politiska 7

8 prioriteringar fackförbundet ska ha. Därför är det viktigt att medlemsbasen är stor och att de inte bara rekryteras utan också organiserar sig inom förbundet. Under de senaste åren har det blivit allt mer tydligt att facken behöver representera de som är anställda inom bemanningsföretag, med korta kontrakt och inom informell ekonomi. Det finns också ökande behov av att kunna representera migrantarbetare. Ett antal projekt har dessa utmaningar som huvudsaklig inriktning medan i stort sätt samtliga projekt har dem som delmål. Att mäta detta är dock svårt, eftersom nya medlemmar bara är intressant att mäta i relation till hur sektorn förändrats över tid, hur många medlemmar man tappat och om de betalar sin medlemsavgift. Effekt- och resultatindikatorer: a) Rekryteringsförändringar utifrån samarbetspartners utgångsläge För perioden har vi sett mycket positiva resultat. Inom de allra flesta projekt rapporteras att man ökat antalet medlemmar, och att medlemmarna är mer benägna att betala medlemsavgifter. Ett exempel är IUF:s projekt i Sydasien (projekt 21173) där lyckade organiseringskampanjer och förhandlingar ökat antalet betalande medlemmar från till , trots att sektorn som sådan inte växt. I Colombia har man inom IndustriAlls projekt ökat medvetenheten om att man måste representera även dem inom informell ekonomi (projekt 3407) och valt att organisera även anställda via bemanningsföretag och med korttidskontrakt. Under perioden har antalet medlemmar ökat från till och man har lyckats förhandla fram avtal även för dem som tidigare nekats anständiga villkor. I vissa fall finns negativa siffror, oftast som en effekt av förändringar inom sektorn. Exempelvis efter att industrier lämnar ett land eller att en lagstiftning förändrar förutsättningarna för en industri att verka. I dessa fall försöker facken behålla medlemmarna under en övergångsperiod eller se till att de blir representerade av andra förbund inom deras eventuella nya sektorer. b) Projektpartnernas förmåga att arbeta med rekrytering på ett strategiskt sätt Rent generellt är detta ett svårare arbete än att bara genomföra rekryteringskampanjer, men i gengäld ger det positiva resultat över tid. Inom UNI:s projekt i Sydamerika (projekt 40076) har man jobbat strategiskt för att inkludera rekrytering i alla delar av arbetet, något som förändrat hur man närmar sig potentiella medlemmar. Detta har gett resultat. I Argentina och Brasilien har en medlemsökning skett på omkring 30 procent. På andra håll har tidigare icke-organiserade grupper såsom anställda på call-center numera fått ordentliga löneökningar och förbättrade arbetsförhållanden. I IUF:s regionala Afrika-projektet har man särskilt identifierat kvinnor som en viktig grupp att engagera fackligt (projekt 10077). Genom särskilda organiseringssatsningar har man lyckats rekrytera inte mindre än kvinnor. Detta har stärkt deras representation i facket och kvinnors situation på arbetsplatser har lyfts i förhandlingar och kollektivavtal på ett mycket bättre sätt än tidigare. I ansökan lyfts FIM:s projekt i Afrika (projekt 10076) som ett exempel på hur förbättrade 8

9 strategier för organisering kan vara ett effektivt sätt för att öka ett förbunds styrka. I samtliga projektländer har medlemsantalet ökat, och i vissa fall fördubblats. Musikerförbunden har väldigt få medlemmar generellt, vilket är en avspegling av sektorns storlek. Men i exempelvis Kenya har man genom att öka medlemskapet från 155 till 293 blivit ett erkänt fackförbund och därmed kan man representera kenyanska musiker gentemot arbetsgivare och stat. Strategier för att organisera medlemmar och vara representativa för arbetstagarna i sektorn är grunden för fackligt arbete. Vi ser genom hela vår projektportfölj en positiv förändring på detta område, och att de projekt som dessutom förbättrat sina strategier lyckats bra. I takt med att antalet aktiva, betalande medlemmar ökar, ökar också organisationernas förmåga att arbete rättighetsbaserat för sina medlemmar. Detta resultat har bidragit till uppfyllandet av strategiområdets mål. Resultat 4 De fackliga organisationerna har en förbättrad administrativ kapacitet. Den administrativa kapaciteten, att kunna registrera medlemmar, ta in betalning, förmedla information, dela med sig av goda och dåliga erfarenheter, förbereda kurser, studiecirklar och kongresser etc. är naturligtvis ett medel snarare än ett mål. Effekterna av en förbättrad förmåga inom dessa områden syns inom andra områden, alltifrån utbildningsinsatser till jämställdhet och arbetsmiljö. Inte desto mindre kan en förbättrad förmåga inom detta område vara ett stort steg i rätt riktning för att kunna vara ett representativt fackförbund som företräder sina medlemmar på ett effektivt sätt. Effekt- och resultatindikatorer: a) Antalet lokala fackförbund som i projektredovisningen konkret visar att deras administrativa förmåga är stärkt. 75 procent av den totala projektportföljen har på direkt fråga rapporterat att denna förmåga har stärkts hos samarbetspartnern som en följd av arbete inom andra områden. b) Samarbetsorganisationernas förmåga att kommunicera internt och externt samt deras förmåga att använda modern teknik för data- och medlemsavgiftsinsamling Här tittar vi på hur man använder sig av tillgänglig teknik för att effektivisera arbetet. Vi ser en del positiva resultat här även om det är ett område vi misstänker inte alltid rapporterar framsteg, då denna modernisering ses som en naturlig process. I BWI:s program har man i södra Afrika tillsammans med samarbetsförbundet i Zimbabwe skapat ett digitalt medlemsregister. Det har gjort det mycket lättare att få in medlemsavgifter och har på ett trovärdigt sätt gentemot arbetsgivare visat antalet medlemmar. Man kan också dela information genom digitala sändlistor till de medlemmar och till ombud på arbetsplatserna som i sin tur delar med sig av informationen till kollegor. Man har också skapat en informationsavdelning som samlar in information från 9

10 nationella förbundet, enskilda organisationer, myndigheter och BWI som de sedan sprider till medlemmarna. IUF har i samtliga projekt i Asien (projekt 21170, och 21176) satsat på digitala lösningar och använder numera Skype inom regionen samt koordinerar kampanjarbete via hemsidor och Facebook. IFJ:s östeuropeiska projekt har under perioden bidragit till att man i regionen arbetar med digitala kampanjer och sedan för ut budskapet gentemot olika beslutsfattare (projekt 30084). Ett exempel, som även nått Sverige, är hur man arbetat för journalister som på lösa grunder fängslats i Turkiet för att de rapporterat kring kränkningar av fackliga och mänskliga rättigheter. Kampanjerna har stärkt de fängslades kämparglöd samt påverkat debatten om Turkiets kandidatur till EU. Många projekt har rapporterat in positiva resultat inom delmålet och därmed bidragit till uppfyllandet av strategiområdets mål. Den administrativa kapacitetsökningen ger facken en ökad förmåga att bidra till förverkligandet av fattiga människors demokratiska och mänskliga rättigheter. Förändringar och avvikelser De flesta projekten inom strategiområdet har genomförts under perioden. Som redan nämnts har dock några projekt inte kunnat genomföras alls, till följd av ändrade förutsättningar och i vissa enstaka fall på grund av bristande förarbete. De genomförande organisationerna har i dialog med LO-TCO Biståndsnämnd beslutat att inte fortsätta arbetet och därefter följt de regler och riktlinjer som gäller för detta. I en del projekt har man under perioden lagt om strategierna för att nå de uppsatta målen till följd av förändrade förutsättningar, exempelvis industrier som flyttar, politiska oroligheter eller liknande. Dialogen med LO-TCO Biståndsnämnd har under perioden blivit mycket bättre. Våra samarbetsorganisationer har exempelvis frågat om möjligheterna att ändra exempelvis inriktning eller region. Generellt har även kvaliteten på projekten blivit bättre, något som syns både på resultaten och rapporteringen. Förarbetet har varit bättre och budgetarna mer realistiska. Fler projekt har därför under perioden använt den för projektet avsedda budgeten. Uppföljning och lärdomar Inom organisationsutveckling ser vi ett antal utmaningar som kan förväntas bli aktuella inom de kommande åren. Bemanningsföretag, korttidsanställningar och kontraktsanställda fortsätter att utmana fackföreningarna, eftersom kollektivavtal enklare kan brytas om fabriker och arbetsplatser blir mer mobila. Dessa anställningsformer är också svårare att organisera fackligt och i många länder riskfyllt för många arbetstagare. Kommande period kommer osäkra anställningsformer att bli en än viktigare fråga för fackföreningsrörelsen globalt. 10

11 En närliggande fråga är migrerande arbetstagare, som flyttar inom eller mellan länder i jakten på en inkomst. Dessa personer saknar ofta representation och har ofta mycket sämre arbetsvillkor än den lokala arbetskraften. Det är en stor organisatorisk utmaning för fackföreningarna att representera dessa personers fackliga och mänskliga rättigheter. Informell ekonomi är det största hindret för en hållbar tillväxt och utveckling. Facken kan spela en mycket stor roll i att inkludera dessa arbetstagare i det formella samhället och ekonomin. Global samverkan om hur man använder globala ramavtal, uppförandekoder, internationella regler och riktlinjer kommer att vara en mycket central fråga i framtiden. Mål och strategianalysanalys Sammanfattningsvis konstaterar vi att De fackliga organisationernas organisatoriska förmåga att genom ett rättighetsbaserat arbete bidra till förverkligandet av fattiga människors demokratiska och mänskliga rättigheter har stärkts har varit ett rimligt mål att kanalisera vårt stöd mot. Det är i sig snarare ett medel än ett mål, men det är genom starka organisationer som arbetstagare i mottagarländerna själva kan formulera sina mål, finna sina metoder och strategier och på sikt förverkliga sina rättigheter. De resultat vi kan mäta är indikatorer på att vi bidragit till en förutsättning för de konkreta resultaten; bättre arbetsvillkor, ökat demokratiskt inflytande på arbetsplatsen, ökad jämställdhet etc. De mätmetoder vi använder förutsätter dock bättre baslinjestudier, något vi tagit till oss och inkluderat i ansökningsformulären för perioden Utgångspunkten för den ansökan är målsättningar och prioriteringar för varje globalt fack. Indikatorerna för att mäta framsteg kommer alltså behöva vara neutrala. Just organisationsutveckling är en grundbult i allt arbete vi stödjer och därför kommer de lärdomar vi tagit till oss under vara grundläggande för vårt arbete kommande period. 11

12 Ukraina: framtiden är ungdomens En satsning på ungdomsråd och unga representanter i den nationella styrelsen, samt motsvarande i regionala styrelser har lett till ny framtidstro i statstjänstemannafacket i Ukraina. En början till en demokratisering av hela landet. Tidigare var det få inom det ukrainska förbundet för statsanställda som förstod vikten av att ge stöd åt de mest utsatta på arbetsmarknaden: kvinnor och unga. Idag är situationen en annan och organisationen har både riktlinjer för att integrera unga och insikter om hur man ska attrahera dem. - Ungdomar är vår framtid. Den äldre generationen lämnar fackföreningen allt eftersom och om vi inte fyller på med unga medlemmar kommer vi att upphöra som organisation, säger Tetiana Nikitina, ordförande i State Employees Union of Ukraine (SEUU). Organisationen samarbetar sedan 2006 med svenska ST. Samarbetet har som huvudfokus att ge unga inflytande i organisationen. Bland annat har man inrättat ett ungdomsråd som kan representera unga medlemmar i SEUU:s regionala och nationella styrelser. De unga tränas också i att utbilda andra unga i att ta plats i framtidens fack. Över 100 seminarier genomfördes 2012, vilket enligt Nikitina har skapat en helt ny generation fackliga ledare. Andrij Derkach, som är aktiv i ett av de äldsta ungdomsråden i Ukraina, tror att stärkandet av fackförbundens roll i samhället är den naturliga vägen att utveckla den demokratiska processen i Ukraina. 12

13 - Ukraina kommer att bli ett europeiskt land enligt rättstatsprincipen, med respekt för de mänskliga rättigheterna. Men det hänger till stor del på befolkningen. Idag finns fortfarande människor som offrar sina rättigheter för en korvskiva. Jag tror att vi kan uppnå demokrati när alla kan säga: Jag behöver inte statens korvar, respektera mina rättigheter istället. Men ord räcker inte, det behövs också aktiv handling. 13

Ingående balans 1 993 775,43 1. Egeninsats 15 183 349,00 3. Ränteintäkter 41 984,29 5

Ingående balans 1 993 775,43 1. Egeninsats 15 183 349,00 3. Ränteintäkter 41 984,29 5 Bilaga 4.1 vergripande ekonomisk redovisning Bilaga 1 1.3 Rapportmall för årlig finansiell rapport på övergripande nivå (ramorganisation) Utfall Not Ingående balans 1 993 775,43 1 Erhållna medeuintäkter

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

ARBETSPROGRAM 2011 2014

ARBETSPROGRAM 2011 2014 INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen Mexico City, 6 augusti 2010 Vägtransportarbetaresektionens konferens Dagordningens punkt 4: ARBETSPROGRAM 2011 2014 1. Vi bygger upp starka

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen Förmågan att väcka engagemang och samtidigt utveckla medlemskapet är avgörande för att kunna växa som förbund. Unionen har genom att se och möta medlemmarnas behov lyckats nå vårt mål om att bli 600 000

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2007 2009. Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan 2007 2009 Inledning I SEKO ska medlemmen stå i centrum. SEKOs verksamhet växer fram ur samtalen på arbetsplatserna.

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

Jämställdhetspolicy. Antagen 14 dec. 2016

Jämställdhetspolicy. Antagen 14 dec. 2016 Antagen 14 dec. 2016 Jämställdhetspolicy Allt svenskt fackligt utvecklingssamarbete ska ha ett jämställdhetsperspektiv. Detta baseras på två viktiga utgångspunkter; att jämställdhet är en fråga om demokrati,

Läs mer

3.5 Ökad jämställdhet och minskad diskriminering

3.5 Ökad jämställdhet och minskad diskriminering 3.5 Ökad jämställdhet och minskad Efter förföljelserna - de indonesiska facken reser sig Suhartos styre mellan 1965 och 1997 kränkte konsekvent mänskliga rättigheter i arbetslivet. Under doktrinen om social

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

5. Organisationsutveckling av lärarorganisationer

5. Organisationsutveckling av lärarorganisationer Lärarförbundet Att leva och arbeta under hot Som lärare i Colombia är utpressning och dödshot en del av vardagen. En skrämmande vardag. Att hoten är verkliga råder det inga tvivel om. Under 2011 och 2012

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

6. Decent Work for Quality Public Services

6. Decent Work for Quality Public Services PSI:s sektorprogram Statligt anställda har inte rätt att vara med i facket De som arbetar statligt i Indien har inte laglig rätt att vara med i facket eller ett politiskt parti. Public Service International,

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare. 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten

Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare. 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten Årsrapport Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten Årsrapport Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Måluppföljning... 2 3. Effekt... 3 4. Goda

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor Slutversionen av VP efter beslut kommer att innehålla: Sid. 5 5 5 6 6 7 8 8 9 10 11 12 12 13

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor Slutversionen av VP efter beslut kommer att innehålla: Sid. 5 5 5 6 6 7 8 8 9 10 11 12 12 13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Visions hjärtefrågor 3. Ekonomiska förutsättningar 4. Vision Stockholms stads gemensamma fokusfråga 5. Vision Stockholms stads organisation och uppdrag 6. Verksamhetshjulet

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt

LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt Bakgrund och syfte Under utvecklingssamarbetets historia har många områden för förbättring av fattigdomsbekämpning identifierats av olika

Läs mer

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier Strategiska prioriteringar för 2014-2018 för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter (Ska antas av UNIs världskvinnokonferens i Kapstaden i december 2014) UNI Global Unions aktionsstrategi

Läs mer

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället. i organisationen Läs också på arbetsplatsen i samhället på arbetsplatsen i samhället Läs också i organisationen i samhället Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen

Läs mer

ÖPPNA STARKA OCH FRIA

ÖPPNA STARKA OCH FRIA ÖPPNA STARKA OCH FRIA Öppna starka och fria Hbtq i globalt fackligt samarbete Hbtq i globalt fackligt samarbete FOTO: UNION TO UNION Göran Arrius, ordförande Saco, och Kristina Henschen, chef på Union

Läs mer

Vision är en Fair Union

Vision är en Fair Union Vision är en Fair Union Vision är en Fair Union Vision vill ha ett schyst arbetsliv. För oss slutar arbetet för schysta villkor inte vid vår egen arbetsplats eller ens vid vårt lands gränser. Det är därför

Läs mer

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Vägen till ett bättre arbetliv Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Sverige i världen då och nu En återblick i den svenska historien Industrialisering och tillväxt men minskar fattigdomen?

Läs mer

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport Praktikrapport Praktik - Fackförbundet SKTF Omfattning: 2010-09-01-2011-01-21. 20 veckor (30 hp), heltid. Handledare: Besöks-/Postadress: Therese Svanström Andersson, Stabschef SKTF. 08-7896533 / 070-2983244

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

2. Rapportering per strategiområde och program 2013

2. Rapportering per strategiområde och program 2013 Verksamhetsberättelse 2013 2. Rapportering per strategiområde och program 2013 2.1 Inledning Nedanstående avsnitt omfattar all projektverksamhet som genomförts av och inom ramen för LO-TCO Biståndsnämnd

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014 Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 1 (8) Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 2013-2015 Inledning Trafikkontorets styrgrupp för mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med representanter från alla avdelningar, de fackliga organisationerna

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Förbundsstyrelsens förslag till kongressen Inledning I år antar kongressen för första gången en långtidsplan. Den drar upp riktlinjerna för de kommande fem åren och hur vi ska

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Samordna avtalsförhandlingar

Samordna avtalsförhandlingar Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster EPSU:s 4:e avtalskonferens Samordna avtalsförhandlingar En översikt av EPSU:s nuvarande avtalspolitik och förslag

Läs mer

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet

Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS ökar tryggheten i arbetslivet 2 Vi ökar tryggheten i arbetslivet Trygghetsrådet TRS bidrar till att öka tryggheten i arbetslivet för anställda i företag och organisationer som är anslutna

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion EN GEMENSAM HÅLLNING.... 3 UNI EUROPAS MÅL.... 3 FACKLIGA ALLIANSER... 4 EFR-AVTAL: FRÅN MINIMISTANDARD

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Inledning Det kommunala uppdraget formas genom att politiken gör en tolkning av medborgarnas behov och omsätter sin tolkning till prioriteringar i mål- och budgetprocessen. Beslut

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Globala informationsprojekt i Lärarförbundets avdelningar

Globala informationsprojekt i Lärarförbundets avdelningar 3 maj 2010 Internationella enheten RIKTLINJER Globala informationsprojekt i Lärarförbundets avdelningar Enligt Lärarförbundets stadgar, program och verksamhetsinriktning ska det fackliga arbetet bedrivas

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010

Verksamhetsberättelse 2010 2.1 Inledning Denna verksamhetsberättelse syftar till att övergripande redovisa 2010 års verksamhet samt ge våra svenska samarbetspartners insyn i det vi gör. Verksamhetsberättelsen ska också uppfylla

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

Fackförbundet ST. program för ST. Internationellt

Fackförbundet ST. program för ST. Internationellt Fackförbundet ST program för ST Internationellt ST är fackförbundet för dig som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag i myndigheter, universitet och högskolor eller bolag. ST är din fackförening

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Verksamhetsplan 2016

Verksamhetsplan 2016 Verksamhetsplan 2016 Innehåll 1. Förord 2. Inledning 3. Prioriterade verksamheter 4. Övergripande mål 1. Förord Förhållningssätt och värderingar Medlemmar i Seko ska alltid känna att vi anstränger oss

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO

MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO MEDLEMSKAPETS VÄRDE ETT INITIATIV AV 17 MEDLEMSFÖRBUND OCH TCO VÅRT GEMENSAMMA UPPDRAG UPPDRAG: GÖRA MEDLEMSFÖRBUNDEN OCH TCO MER ATTRAKTIVA, PRIMÄRT FÖR NYA, PÅ VÄG UT I ARBETSLIVET OCH BEFINTLIGA MEDLEMMAR

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer