3.3 Organisationsutveckling/-uppbyggnad

Transkript

1 3.3 Organisationsutveckling/-uppbyggnad Informell ekonomi en utmaning för facket Indiska järnvägen är den största statliga arbetsgivaren i Indien med 1,4 millioner fastanställda med en hög facklig anslutning. Men i början av nittiotalet kom krisen. Nyrekryteringar förbjöds och fast anställda erbjöds frivillig förtidspension. Företaget finansieras idag delvis via privata investeringar, genom så kallad public-private partnership, med flera nivåer av underleverantörer och ett stort antal informella anställningsformer. Den informella ekonomin är stor i Indien och man uppskattar att den omfattar över 90 % av arbetstagarna. Bara inom järnvägen sägs det handla om arbetstagare som jobbar med underhåll, lastning, byggen och som bärare. Men siffran är sannolikt en grov underskattning. Informell ekonomi präglas ofta av lägre löner och farliga, ohälsosamma arbetsvillkor. Mängden osäkra anställningar gör det svårt för facken att organisera. South Central Railway Workers Union är dock ett framgångsrikt exempel. Uma Nagendramani, järnvägssjuksköterska och förtroendevald, är en av dem som framgångsrikt organiserat arbetstagarnas krav på toaletter, uniformer, identitetshandlingar och hälsovård. - Fackföreningarnas framtid hänger på deras egen förmåga att organisera arbetare som jobbar inom den informella sektorn, hävdar hon. Hon är också ett gott exempel på hur järnvägsfacket i Indien, med stöd av SEKO och det globala facket ITF, lyckats stärka kvinnornas situation (projekt 21135) genom bland 1

2 annat utbildning och etablerande av kvinnokommittéer. Trots att endast 15 procent av transportarbetarna är kvinnor har man nu två poster för kvinnor inom förhandlingskommittéerna på nationell-, bransch- och divisionsnivå. Facket har nu förhandlat fram rätten till sex månaders mammaledighet och ledighet för vård av barn. Introduktion Grunden för fackligt arbete är organisering av arbetstagare. Genom att fackföreningar i våra samarbetsländer stärks i sin förmåga att organisera sig, administrera sin verksamhet, rekrytera nya medlemmar och utbilda sig själva samt aktiva och potentiella medlemmar ökar deras förmåga att bedriva ett rättighetsbaserat förändringsarbete. Att stärka fackliga organisationer kan därför sägas vara ett grundläggande medel för att uppnå målsättningen i de andra strategiområdena och därmed också vår övergripande vision om Decent work Decent life. Detta strategiområde omfattar de projekt vars huvudsakliga inriktning är generell facklig organisationsutveckling, utbildnings-, rekryterings- och administrativ kapacitet. Fackförbundens förmåga att rekrytera nya medlemmar, särskilt kvinnor och unga, avgör hur representativa de kan vara. Genom en hög organisationsgrad kan förbunden fungera som ett språkrör för en hel sektor gentemot företag, stat och internationella organisationer. Projekt vars verksamhet syftar till att öka den fackliga organisationsgraden inkluderas i detta strategiområde. Vanliga typer av aktiviteter är utbildning av rekryterare, skapandet av långsiktiga rekryteringsplaner, förbättrade medlemsregister och förbättrad förmåga att analysera den egna branschen. Fackföreningars förmåga att utbilda aktiva och potentiella medlemmar kring deras mänskliga rättigheter i arbetslivet och deras demokratiska rättigheter och skyldigheter är grundläggande för hur väl deras arbete lyckas. Detta strategiområde omfattar projekt vars verksamhet syftar till att stärka kapacitet och strukturer för olika typer av utbildning. Alla projekt som går ut på att introducera studiecirkelmetoden omfattas. Även projekt som utbildar utbildare, skapar utbildningsprogram samt introducerar nya utbildningsmetoder ingår. Detta strategiområde omfattar också projekt vars verksamhet är inriktad på att förbättra de fackliga organisationernas administrativa system och interna rutiner. Här återfinns också projekt som inriktas mot att öka användningen av modern kommunikationsteknik, att upprätta elektroniska nätverk, att skapa medlemsregister och databaser. Vidare omfattas projekt som inriktas på att förbättra funktionen för att samla in medlemsavgifter, stärka de interna ekonomiska systemen samt att skapa större ekonomisk transparens i verksamheten. En stärkt administrativ förmåga skapar långsiktigt bärkraftiga förbund med god intern och extern kommunikationsförmåga och interna rutiner. 2

3 Resultatuppfyllelse De fackliga organisationernas organisatoriska förmåga att genom ett rättighetsbaserat arbete bidra till förverkligandet av fattiga 1 människors demokratiska och mänskliga rättigheter har stärkts. Organisationsutveckling är det främsta verktyget inom det fackliga utvecklingssamarbetet för att nå framgång inom alla strategiområden. Rätt utformat är det ett mätbart, realistiskt och långsiktigt hållbart utvecklingsmål och ett tydligt sätt att förankra den demokratiska makten hos våra samarbetspartners och deras medlemmar. Starka, effektiva, demokratiska och representativa fackföreningar är ett reellt verktyg för fattiga människor att göra sina röster hörda, påverka sin livssituation och åstadkomma verklig förändring. En majoritet av de projekt som finansieras via LO-TCO Biståndsnämnd och utförs av svenska förbund och de globala fackliga organisationerna, syftar till att stärka samarbetspartnernas organisatoriska förmåga. Det gäller både deras utbildnings-, rekryterings-, administrativa och demokratiska kapacitet. Resultaten av dessa projekt är möjliga att se på kort sikt, men det är på lång sikt och på närliggande områden man ser de tydliga effekterna. Sammantaget har de flesta projekt som arbetar med organisationsutveckling som huvudinriktning kunnat fullföljas enligt ansökan, eller med mindre förändringar. Fler projekt än tidigare har varit välplanerade och använt hela budgeten, vilket är ett resultat av långsiktigt arbete från LO-TCO Biståndsnämnd. Man har också närmat sig strategiområdets samtliga delmål. Den verksamhet som LO-TCO Biståndsnämnd stödjer har i hög grad bidragit till bättre bärkraft, utbildningsstrukturer, organisationsförmåga och intern- och projektadministration bland våra samarbetsorganisationer. Effekterna av vårt stöd för organisationsutveckling bidrar dessutom till uppfyllandet av det svenska biståndsmålet. Genom de fackliga organisationerna har fattiga människor möjlighet att påverka sina levnadsvillkor. De har genom kollektiva förhandlingar höjt sina löner och på flera håll närmat sig levnadslön. Arbetstidsreglering har gett många arbetstagare möjlighet att studera och skapa bättre förutsättningar för sina barn att inte leva i fattigdom. Som megafoner för de fattiga har facken kunnat påverka stora internationella organisationer och riktlinjer, exempelvis antagandet av en ny ILO-konvention för hushållsarbetare. Migrerande arbetstagare har i många länder också fått möjlighet att bli representerade gentemot arbetsgivare. Vårt stöd har gett en röst till dem som annars inte hörs och gett dem möjligheten att förändra sitt arbetsliv. Resultat 1 De fackliga organisationerna har bättre bärkraft till följd av förbättrad organisatorisk förmåga. Organisatorisk bärkraft syns bäst över tid och möjligheten att mäta resultat på kort sikt är begränsad. En kraftig tillväxt av medlemmar, en fungerande demokratisk kongress, ett 1 I denna text definieras fattigdom som avsaknad av ekonomiska, politiska och kulturella möjligheter att förändra sin situation. 3

4 förbättrat ekonomihanteringssystem eller en fungerande administration är indikatorer på en positiv förändring. Resultaten kan också vara tillfälliga och dess effekter gå om intet vid en lågkonjunktur, ett regeringsskifte eller politiska konflikter. När vi mäter framgångarna på årsbasis gör vi det därför med en viss försiktighet. Under en treårsperiod är det dock möjligt att peka ut ett antal områden där vi gjort tydliga framsteg, med hjälp av trovärdiga kvantitativa och kvalitativa indikatorer. Under projektperioden har vissa organisatoriska förändringar skett inom de globala facken, vilket också påverkar vissa nationella och lokala förbund. För att möta en ny arbetsmarknad, i form av större företag med närvaro i fler länder, och öka sitt samarbete slogs de globala facken för arbetstagare inom textil (ITGLWF), metall (IMF), gruvoch kemi (ICEM) ihop under IndustriALL, som det nya globala facket heter, har strax under 400 medlemsförbund med sammanlagt över 50 miljoner enskilda medlemmar. Sammanslagningen skapar också nya möjligheter i samarbetsländerna för nästa projektperiod. Effekt- och resultatindikatorer: a) Antal samarbetsorganisationer som efter avlutad projekttid kan fortsätta sin verksamhet utan stöd. En indikator på organisationernas bärkraft är om samarbetet kommer att avslutas. Indikatorn är dock svår att mäta, eftersom många organisationer som till en början behöver fokusera på utveckling av utbildningsstrukturer, administrativ kapacitet och medlemsorganisering, vill vidareutvecklas i frågor som jämställdhet, kollektivavtalsförhandlingar eller hiv och aids. Detta gör att många projekt pågår över flera perioder, men med förändrad inriktning. Under 2013 genomförs många projektutvärderingar för att se om samarbetet ska fortsätta och i så fall vilken inriktning det ska ha. Det är tydligt att LO-TCO Biståndsnämnds förändrade arbetssätt, där projekt förväntas avslutas inför varje ny treårsperiod har gett tydliga resultat. En majoritet av projekten som fortsätter under 2013 har genomfört stora interna eller externa utvärderingar av samarbetet, där man tittar just efter vilka områden som eventuellt fortfarande har en utvecklingspotential. I projekt som avslutats finns två olika huvudsakliga kategorier. Dels är det projekt där man inte kan fortsätta samarbetet av interna organisatoriska eller politiska skäl, exempelvis IF Metalls samarbete med Turkiska och Bosniska fackförbund (projekt och 30079). Projekten är relativt få och visar på behovet av bättre förstudier, men också på en mognad hos våra partners att de faktiskt avslutar projekt som inte fungerar. Dels är det projekt där samarbetsförbunden blivit så starka att de inte längre behöver stöd utifrån för att bedriva, eller vidareutveckla, sin verksamhet. Här har till exempel AIPTF, det indiska lärarförbundet tack vare samarbetet med Lärarförbundet, numera så stabila strukturer i tre delstater att man helt fasat ut det externa finansiella stödet för sina utbildningsinsatser. En liknande utveckling kommer att ske i ytterligare tre delstater under en snar framtid, vilket är ett resultat av ett långsiktigt arbete för att stärka den organisatoriska förmågan. 4

5 Kommunal och Vision har jobbat med det vietnamesiska vårdförbundet för att stärka dess kapacitet att fungera inom den privata sjukvården (projekt 21198). Sättet att organisera vården är nytt i Vietnam och både arbetsgivare och arbetstagare är ovana förhandlare. Efter tre år har projektet stärkt förbundets förmåga att organisera och verka inom sektorn så pass att man nu lämnar samarbetet i projektform. b) Förbättrade strategier för utfasning av organisationsutvecklingsprojekt för att nå andra samarbetsformer Det projekt som LO och TCO bedrivit tillsammans med CUT i Colombia (projekt 40016) visar att man valt att fokusera på att få små arbetsplatsbaserade förbund att samarbeta för att på så sätt bli så starka att de kan fortsätta på egen kraft. Under treårsperioden har två nybildade nationella samlingsförbund, SNTT och UGTI gått ihop, vilket lett till stärkt förmåga att organisera medlemmar, utbilda och förhandla. Idag gör man detta utan stöd utifrån. Trots att Colombia är ett av de svåraste länderna att vara fackligt aktiv i, har man nu etablerat en stabil grund inför kommande arbete lokalt i landet. I ett av IndustriALLs stora projekt i Afrika (projekt 50012), som syftar just till att utveckla organisationerna, har man kraftigt förändrat inställningen hos de lokala förbunden. Under perioden har man genomfört SWOT-analyser och tagit fram organiseringsplaner för samtliga involverade förbund. Detta har lett till att man har lyckats etablera välfungerande strukturer för utbildning och administration. Det har i sin tur lett till stabilare intäkter, rekrytering av 1000-tals medlemmar och bättre förhandlingskapacitet. Många av dem som genomgått utbildningar på lokal nivå har börjat ifrågasätta hur förbunden fungerar, vilket stärkt demokratiseringen internt. Förbundens vilja, policys och strategier för att växa och fungera som part på arbetsmarknaden har tydligt förbättrats och inför kommande period kommer projektet att engagera sig i fler länder i regionen. I ansökan användes ITUC-projektet i Vitryssland (projekt 30060) som exempel på hur man jobbar med att göra förbund självständiga. Detta är en stor utmaning i ett land där repressionen mot fackligt aktiva och annan opposition under perioden förvärrats. Trots det har projektet bidragit till att de självständiga facken kan rekrytera och utbilda nya medlemmar själva. Antalet medlemmar, främst unga, har också växt. I en oberoende opinionsundersökning i landet i slutet av 2012 visade det sig att de oberoende fackförbunden, fastän de är relativt små och kraftigt motarbetade, ökat i anseende. 37 procent av befolkningen säger sig ha förtroende för dessa fackförbund. En god grund för fortsatt verksamhet och en möjlighet att bygga vidare på vid en eventuell demokratisering av landet. Resultat 2 De fackliga organisationerna har en förbättrad kapacitet att kompetensutveckla aktiva och potentiella medlemmar. För att kunna fortsätta utvecklas och vara representativa behöver fackförbunden ständigt vidareutbilda sig inom de ämnen som är aktuella i den lokala, nationella, regionala och globala kontext där de verkar. En förutsättning för detta är att samarbetsorganisationen själv har en förmåga att kartlägga vilka utbildningsbehov som finns, både hos medlem- 5

6 marna och ledningen. Ett mycket stort antal utbildare utbildas varje år inom de utvecklingsprojekt som får stöd genom LO-TCO Biståndsnämnd och många av dem är kvar. I en föränderlig värld och med ökat medlemsantal är behovet av nya utbildare konstant och stort. Utbildningarna bör i sig vara resultat av lokala kartläggningar av det rådande behovet. Inom den internationella fackliga strukturen finns en enorm kunskapsbank och utvecklingssamarbeten underlättar denna kunskapsdelning. De metoder som använts kan återanvändas runt om i världen och vi ser att den svenska studiecirkelmetoden är ett mycket effektivt sätt att nå många medlemmar. Inom de flesta projekt ingår flera olika moment av utbildning, medan ett mindre antal syftar just till att stärka utbildningsstrukturerna som sådana. Effekt- och resultatindikatorer: a) Antalet utbildade utbildare i projekt med förbättrad utbildningskapacitet som huvudsyfte Indikatorn har brister, då antalet utbildade utbildare inte är ett mått på hur många som finns kvar inom organisationerna. Den tittar inte heller på antalet utbildningar som sker i efterföljande led eller antalet utbildade totalt. Ett mycket vanligt problem är också att andra organisationer, lokala och internationella, stater och överstatliga organ vet om att de utbildare som finns inom fackföreningsrörelsen är mycket skickliga och blir därför ofta erbjudna andra uppdrag. Det ger dock både utvecklingsmöjligheter för individerna och en möjlighet för fackföreningsrörelsen att stärka sin position i samhället. Den totala siffran utbildade utbildare är stor och nedanstående resultat utgör bara exempel. I Ukraina har ST under perioden jobbat med att bygga upp ett nätverk av unga utbildare inom sin systerorganisation (projekt 30063). 30 stycken unga fackliga medlemmar har utbildats till utbildare och de har under bara 2012 hållit fler än 100 utbildningar kring ledarskap, konfliktlösning och allmän facklig kunskap över hela landet. Utbildningarna har i sin tur gett resultat i form av bättre avtal och fler medlemmar. Internationella journalistförbundets projekt i Irak (projekt 21159) har fokuserat på att utbilda journalister till utbildare inom sitt Safety training -program, om hur journalister i en riskfylld miljö på ett så säkert sätt som möjligt kan genomföra sitt uppdrag. De utbildare som man nu har i Irak har så pass mycket erfarenhet att de av egen kraft och med egna medel utbildar journalister över hela Irak och även erbjuder utbildning till andra arabisktalande journalister i regionen. Resultaten är färre skadade journalister bland de som deltagit i utbildningarna samt fler och bättre artiklar från riskområden. b) Kvalitativa förändringar i samarbetspartnernas utbildningsinsatser Samtliga projekt inom strategiområdet som lyckats genomdriva den planerade verksamheten under perioden har haft goda resultat. Många projekt saknar dock jämförande baslinjedata. Följande två projekt har haft bra jämförande data och kan då tydligt visa sina resultat. I Peru har IF Metall och IndustriALL medvetet jobbat med sina partnerorganisationers utbildningssystem utifrån en bra analys (projekt 40073). Antalet personer som genomgått 6

7 utbildning har under perioden ökat från ca 500 per år till omkring Insatserna har också haft en mer praktiskt inriktning, något som saknats tidigare. De praktiska kunskaperna har i sin tur gett resultat på arbetsplatserna, bland annat har både förhandlingskapaciteten och kollektivavtalens kvalitet höjts. Lokalt har man också blivit bättre på att försvara sina medlemmar som avskedats på grund av fackligt engagemang. I inte mindre än sex fall har man lyckats återanställa avskedade arbetstagare, utifrån kunskap om de lagar och regler som gäller på arbetsmarknaden. I BWI:s delprogram i Europa, har under perioden 14 ungdomskommittéer bildats med mer än 30 unga utbildare som självständigt genomför workshops och utbildningar i arbetsrätt för unga arbetstagare och studenter. Utbildarna har bidragit till att fler unga blivit medlemmar i facket och har kunnat ta en aktiv roll som ledare eller förtroendevalda. c) Koppling till strategiområdets övergripande mål Resultatets bidrag till strategiområdets övergripande mål är tydligt. De projekt som syftat till att stärka samarbetsorganisationernas utbildningsstrukturer har bidragit till att de själva kan identifiera utbildningsbehov och genomföra utbildningar. Förbundens behov av kunskap kring aktuell lagstiftning, utbildning, demokrat och förhandlingsteknik har större möjlighet att tillgodoses om man själv har kapaciteten av att vidareutbilda sig. Detta är en förutsättning för organisering och dessa projekt har i de allra flesta fall starkt bidragit till uppfyllande av resultatet. IF Metalls och IndustriAlls projekt i Kambodja (projekt 21129) är ett särskilt intressant exempel att följa under perioden och har levererat över förväntan genomfördes bland annat en uppföljningsresa tillsammans med IF Metall. Kambodja har en mycket snabbt växande textilsektor, men deras enda fördel gentemot andra länder är den låga arbetskostnaden och de låga skatterna. Samtidigt är även fackföreningsrörelsen relativt ny och mycket splittrad. Under dessa förutsättningar har man inom projektet för en mycket låg kostnad via lokalt utbildade utbildare nått ett mycket stort antal, framförallt kvinnliga, unga arbetstagare som i studiecirklar diskuterat ämnen som de själva identifierat som viktiga. Man har själv tagit fram material om förhandlingsteknik, sexuella trakasserier, föräldraledighet, korttidskontrakt och hiv/aids. De unga medlemmarna är inte alltid förtroendevalda eller ledare, men har tydligt efterfrågat mer resultat från sina egna förbund. Många deltagare har också vuxit fram som potentiella framtida ledare. Projektet bedöms som ett av de bättre inom området. Resultat 3 De fackliga organisationerna är bättre på att rekrytera och behålla medlemmar. Fackförbund för arbetstagarnas talan gentemot arbetsgivare och beslutsfattare på lokal, nationell och internationell nivå. De bedriver lobbyverksamhet, påverkar lagstiftning och sprider information om hur verkligheten ser ut på arbetsplatser runt om i världen. Att vara representativ betyder att fackförbundets medlemskår, utifrån ålder, kön och etniskt ursprung, speglar sin sektor och det lokala samhället. Medlemmarna är de som vet vilka problem som behöver lösas på arbetsplatserna och de som bestämmer vilka politiska 7

8 prioriteringar fackförbundet ska ha. Därför är det viktigt att medlemsbasen är stor och att de inte bara rekryteras utan också organiserar sig inom förbundet. Under de senaste åren har det blivit allt mer tydligt att facken behöver representera de som är anställda inom bemanningsföretag, med korta kontrakt och inom informell ekonomi. Det finns också ökande behov av att kunna representera migrantarbetare. Ett antal projekt har dessa utmaningar som huvudsaklig inriktning medan i stort sätt samtliga projekt har dem som delmål. Att mäta detta är dock svårt, eftersom nya medlemmar bara är intressant att mäta i relation till hur sektorn förändrats över tid, hur många medlemmar man tappat och om de betalar sin medlemsavgift. Effekt- och resultatindikatorer: a) Rekryteringsförändringar utifrån samarbetspartners utgångsläge För perioden har vi sett mycket positiva resultat. Inom de allra flesta projekt rapporteras att man ökat antalet medlemmar, och att medlemmarna är mer benägna att betala medlemsavgifter. Ett exempel är IUF:s projekt i Sydasien (projekt 21173) där lyckade organiseringskampanjer och förhandlingar ökat antalet betalande medlemmar från till , trots att sektorn som sådan inte växt. I Colombia har man inom IndustriAlls projekt ökat medvetenheten om att man måste representera även dem inom informell ekonomi (projekt 3407) och valt att organisera även anställda via bemanningsföretag och med korttidskontrakt. Under perioden har antalet medlemmar ökat från till och man har lyckats förhandla fram avtal även för dem som tidigare nekats anständiga villkor. I vissa fall finns negativa siffror, oftast som en effekt av förändringar inom sektorn. Exempelvis efter att industrier lämnar ett land eller att en lagstiftning förändrar förutsättningarna för en industri att verka. I dessa fall försöker facken behålla medlemmarna under en övergångsperiod eller se till att de blir representerade av andra förbund inom deras eventuella nya sektorer. b) Projektpartnernas förmåga att arbeta med rekrytering på ett strategiskt sätt Rent generellt är detta ett svårare arbete än att bara genomföra rekryteringskampanjer, men i gengäld ger det positiva resultat över tid. Inom UNI:s projekt i Sydamerika (projekt 40076) har man jobbat strategiskt för att inkludera rekrytering i alla delar av arbetet, något som förändrat hur man närmar sig potentiella medlemmar. Detta har gett resultat. I Argentina och Brasilien har en medlemsökning skett på omkring 30 procent. På andra håll har tidigare icke-organiserade grupper såsom anställda på call-center numera fått ordentliga löneökningar och förbättrade arbetsförhållanden. I IUF:s regionala Afrika-projektet har man särskilt identifierat kvinnor som en viktig grupp att engagera fackligt (projekt 10077). Genom särskilda organiseringssatsningar har man lyckats rekrytera inte mindre än kvinnor. Detta har stärkt deras representation i facket och kvinnors situation på arbetsplatser har lyfts i förhandlingar och kollektivavtal på ett mycket bättre sätt än tidigare. I ansökan lyfts FIM:s projekt i Afrika (projekt 10076) som ett exempel på hur förbättrade 8

9 strategier för organisering kan vara ett effektivt sätt för att öka ett förbunds styrka. I samtliga projektländer har medlemsantalet ökat, och i vissa fall fördubblats. Musikerförbunden har väldigt få medlemmar generellt, vilket är en avspegling av sektorns storlek. Men i exempelvis Kenya har man genom att öka medlemskapet från 155 till 293 blivit ett erkänt fackförbund och därmed kan man representera kenyanska musiker gentemot arbetsgivare och stat. Strategier för att organisera medlemmar och vara representativa för arbetstagarna i sektorn är grunden för fackligt arbete. Vi ser genom hela vår projektportfölj en positiv förändring på detta område, och att de projekt som dessutom förbättrat sina strategier lyckats bra. I takt med att antalet aktiva, betalande medlemmar ökar, ökar också organisationernas förmåga att arbete rättighetsbaserat för sina medlemmar. Detta resultat har bidragit till uppfyllandet av strategiområdets mål. Resultat 4 De fackliga organisationerna har en förbättrad administrativ kapacitet. Den administrativa kapaciteten, att kunna registrera medlemmar, ta in betalning, förmedla information, dela med sig av goda och dåliga erfarenheter, förbereda kurser, studiecirklar och kongresser etc. är naturligtvis ett medel snarare än ett mål. Effekterna av en förbättrad förmåga inom dessa områden syns inom andra områden, alltifrån utbildningsinsatser till jämställdhet och arbetsmiljö. Inte desto mindre kan en förbättrad förmåga inom detta område vara ett stort steg i rätt riktning för att kunna vara ett representativt fackförbund som företräder sina medlemmar på ett effektivt sätt. Effekt- och resultatindikatorer: a) Antalet lokala fackförbund som i projektredovisningen konkret visar att deras administrativa förmåga är stärkt. 75 procent av den totala projektportföljen har på direkt fråga rapporterat att denna förmåga har stärkts hos samarbetspartnern som en följd av arbete inom andra områden. b) Samarbetsorganisationernas förmåga att kommunicera internt och externt samt deras förmåga att använda modern teknik för data- och medlemsavgiftsinsamling Här tittar vi på hur man använder sig av tillgänglig teknik för att effektivisera arbetet. Vi ser en del positiva resultat här även om det är ett område vi misstänker inte alltid rapporterar framsteg, då denna modernisering ses som en naturlig process. I BWI:s program har man i södra Afrika tillsammans med samarbetsförbundet i Zimbabwe skapat ett digitalt medlemsregister. Det har gjort det mycket lättare att få in medlemsavgifter och har på ett trovärdigt sätt gentemot arbetsgivare visat antalet medlemmar. Man kan också dela information genom digitala sändlistor till de medlemmar och till ombud på arbetsplatserna som i sin tur delar med sig av informationen till kollegor. Man har också skapat en informationsavdelning som samlar in information från 9

10 nationella förbundet, enskilda organisationer, myndigheter och BWI som de sedan sprider till medlemmarna. IUF har i samtliga projekt i Asien (projekt 21170, och 21176) satsat på digitala lösningar och använder numera Skype inom regionen samt koordinerar kampanjarbete via hemsidor och Facebook. IFJ:s östeuropeiska projekt har under perioden bidragit till att man i regionen arbetar med digitala kampanjer och sedan för ut budskapet gentemot olika beslutsfattare (projekt 30084). Ett exempel, som även nått Sverige, är hur man arbetat för journalister som på lösa grunder fängslats i Turkiet för att de rapporterat kring kränkningar av fackliga och mänskliga rättigheter. Kampanjerna har stärkt de fängslades kämparglöd samt påverkat debatten om Turkiets kandidatur till EU. Många projekt har rapporterat in positiva resultat inom delmålet och därmed bidragit till uppfyllandet av strategiområdets mål. Den administrativa kapacitetsökningen ger facken en ökad förmåga att bidra till förverkligandet av fattiga människors demokratiska och mänskliga rättigheter. Förändringar och avvikelser De flesta projekten inom strategiområdet har genomförts under perioden. Som redan nämnts har dock några projekt inte kunnat genomföras alls, till följd av ändrade förutsättningar och i vissa enstaka fall på grund av bristande förarbete. De genomförande organisationerna har i dialog med LO-TCO Biståndsnämnd beslutat att inte fortsätta arbetet och därefter följt de regler och riktlinjer som gäller för detta. I en del projekt har man under perioden lagt om strategierna för att nå de uppsatta målen till följd av förändrade förutsättningar, exempelvis industrier som flyttar, politiska oroligheter eller liknande. Dialogen med LO-TCO Biståndsnämnd har under perioden blivit mycket bättre. Våra samarbetsorganisationer har exempelvis frågat om möjligheterna att ändra exempelvis inriktning eller region. Generellt har även kvaliteten på projekten blivit bättre, något som syns både på resultaten och rapporteringen. Förarbetet har varit bättre och budgetarna mer realistiska. Fler projekt har därför under perioden använt den för projektet avsedda budgeten. Uppföljning och lärdomar Inom organisationsutveckling ser vi ett antal utmaningar som kan förväntas bli aktuella inom de kommande åren. Bemanningsföretag, korttidsanställningar och kontraktsanställda fortsätter att utmana fackföreningarna, eftersom kollektivavtal enklare kan brytas om fabriker och arbetsplatser blir mer mobila. Dessa anställningsformer är också svårare att organisera fackligt och i många länder riskfyllt för många arbetstagare. Kommande period kommer osäkra anställningsformer att bli en än viktigare fråga för fackföreningsrörelsen globalt. 10

11 En närliggande fråga är migrerande arbetstagare, som flyttar inom eller mellan länder i jakten på en inkomst. Dessa personer saknar ofta representation och har ofta mycket sämre arbetsvillkor än den lokala arbetskraften. Det är en stor organisatorisk utmaning för fackföreningarna att representera dessa personers fackliga och mänskliga rättigheter. Informell ekonomi är det största hindret för en hållbar tillväxt och utveckling. Facken kan spela en mycket stor roll i att inkludera dessa arbetstagare i det formella samhället och ekonomin. Global samverkan om hur man använder globala ramavtal, uppförandekoder, internationella regler och riktlinjer kommer att vara en mycket central fråga i framtiden. Mål och strategianalysanalys Sammanfattningsvis konstaterar vi att De fackliga organisationernas organisatoriska förmåga att genom ett rättighetsbaserat arbete bidra till förverkligandet av fattiga människors demokratiska och mänskliga rättigheter har stärkts har varit ett rimligt mål att kanalisera vårt stöd mot. Det är i sig snarare ett medel än ett mål, men det är genom starka organisationer som arbetstagare i mottagarländerna själva kan formulera sina mål, finna sina metoder och strategier och på sikt förverkliga sina rättigheter. De resultat vi kan mäta är indikatorer på att vi bidragit till en förutsättning för de konkreta resultaten; bättre arbetsvillkor, ökat demokratiskt inflytande på arbetsplatsen, ökad jämställdhet etc. De mätmetoder vi använder förutsätter dock bättre baslinjestudier, något vi tagit till oss och inkluderat i ansökningsformulären för perioden Utgångspunkten för den ansökan är målsättningar och prioriteringar för varje globalt fack. Indikatorerna för att mäta framsteg kommer alltså behöva vara neutrala. Just organisationsutveckling är en grundbult i allt arbete vi stödjer och därför kommer de lärdomar vi tagit till oss under vara grundläggande för vårt arbete kommande period. 11

12 Ukraina: framtiden är ungdomens En satsning på ungdomsråd och unga representanter i den nationella styrelsen, samt motsvarande i regionala styrelser har lett till ny framtidstro i statstjänstemannafacket i Ukraina. En början till en demokratisering av hela landet. Tidigare var det få inom det ukrainska förbundet för statsanställda som förstod vikten av att ge stöd åt de mest utsatta på arbetsmarknaden: kvinnor och unga. Idag är situationen en annan och organisationen har både riktlinjer för att integrera unga och insikter om hur man ska attrahera dem. - Ungdomar är vår framtid. Den äldre generationen lämnar fackföreningen allt eftersom och om vi inte fyller på med unga medlemmar kommer vi att upphöra som organisation, säger Tetiana Nikitina, ordförande i State Employees Union of Ukraine (SEUU). Organisationen samarbetar sedan 2006 med svenska ST. Samarbetet har som huvudfokus att ge unga inflytande i organisationen. Bland annat har man inrättat ett ungdomsråd som kan representera unga medlemmar i SEUU:s regionala och nationella styrelser. De unga tränas också i att utbilda andra unga i att ta plats i framtidens fack. Över 100 seminarier genomfördes 2012, vilket enligt Nikitina har skapat en helt ny generation fackliga ledare. Andrij Derkach, som är aktiv i ett av de äldsta ungdomsråden i Ukraina, tror att stärkandet av fackförbundens roll i samhället är den naturliga vägen att utveckla den demokratiska processen i Ukraina. 12

13 - Ukraina kommer att bli ett europeiskt land enligt rättstatsprincipen, med respekt för de mänskliga rättigheterna. Men det hänger till stor del på befolkningen. Idag finns fortfarande människor som offrar sina rättigheter för en korvskiva. Jag tror att vi kan uppnå demokrati när alla kan säga: Jag behöver inte statens korvar, respektera mina rättigheter istället. Men ord räcker inte, det behövs också aktiv handling. 13