2. Rapportering per strategiområde och program 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2. Rapportering per strategiområde och program 2013"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Rapportering per strategiområde och program Inledning Nedanstående avsnitt omfattar all projektverksamhet som genomförts av och inom ramen för LO-TCO Biståndsnämnd under Delavsnitt redogör för våra tematiska områden som ansökan omfattade; Decent work Decent life; Globaliseringens effekter; Organisationsuppbyggnad ; Arbetsrätt och mänskliga rättigheter; Ökad jämställdhet och minskad diskriminering ; Arbetsmiljö, hiv och aids. Delavsnitt omfattar våra särskilda program, vilka utgörs av Global Solidarity for a Sustainable Future med Building and Woodworkers International (BWI ); Decent Work for Quality Public Services med Public Services International (PSI); Organisationsutveckling av lärarorganisationer med Lärarförbundet. Delavsnitt beskriver kommunikationsverksamheten Facket - en global förändrande kraft och de särskilda programmen: Kunskap för utveckling (Fairtrade) och Schyst resande (Nätverket Schyst resande). 2.2 Decent work Decent life LO-TCO Biståndsnämnds vision och övergripande mål syftar till att utrota världens fattigdom utifrån FN:s Millenniemåls-deklaration och ILO:s Decent Work-agenda om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Människor som har ett arbete kan försörja sig och sin familj, få möjlighet att förändra sitt liv, skicka sina barn till skolan och investera i sig och sin familjs framtid. När människor organiserar sig, kräver sina rättigheter och rimliga villkor i arbetet kan de dessutom förändra maktstrukturer och bidra till samhällets ekonomiska och demokratiska utveckling. Fungerande och starka fackliga organisationer påverkar, genom kollektivavtalet, också fördelningspolitiken och ger de som har det sämst ställt del av tillväxten. Årets korta men intensiva programgenomförande har visat på flera områden att denna förändringsteori är relevant. De resultat som visas i strategiområdena och i sektorprogrammen visar att människor som organiserar sig fackligt får en helt annan genomslagskraft för sina krav på skäliga löner, fast anställning och en hälsosam arbetsmiljö. ILO:s Decent Work-agenda - rättighetsperspektivet ILO är FN:s organisation för arbetslivsfrågor med uppdrag att åstadkomma internationella regler på arbetsmarknaden för att förhindra att arbetstagare utnyttjas och exploateras. Det är FN:s enda organ med en trepartsstruktur där de 183 medlemsländerna har representanter från både regering, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. 2.1 Decent work Decent life

2 All facklig verksamhet utgår från ILO:s åtta kärnkonventioner. De utgör en minimistandard för arbetsvillkor över hela världen. Det handlar om grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet. ILO:s kärnkonventioner: Nr 29 Förbud mot tvångs- och straffarbete Nr 87 Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten Nr 98 Rätten att organisera sig och förhandla kollektivt Nr 100 Lika lön för lika arbete, oavsett kön Nr 105 Avskaffande av tvångsarbete Nr 111 Diskriminering vid anställning och yrkesutövning Nr 138 Minimiålder för arbete Nr 182 Mot de värsta formerna av barnarbete Utöver kärnkonventionerna finns ett stort antal konventioner som ratificerats i varierande grad av ILO:s medlemsländer. Utöver konventionerna har facket också möjlighet att arbeta rättighetsbaserat utifrån nationella lagar och kollektivavtal på nationell och internationell nivå (så kallade globala ramavtal). ILO:s agenda för anständigt arbete (Decent Work Agenda) initierades av Juan Somavia, som tog över som ILO:s generaldirektör På kort tid har konceptet lett till en internationell enighet om att sysselsättning och anständigt arbete är centrala faktorer för att minska fattigdomen i världen. Agendan består av fyra delar: normer och rättigheter i arbetslivet, skapande av sysselsättning och företagsutveckling, social trygghet och social dialog mellan arbetsmarknadens parter antog ILO också Deklarationen om Social Rättvisa, som bygger vidare på Decent Work-agendan. Den slår bland annat fast att de fyra arbetsområdena i agendan är inbördes beroende av varandra. I dialogen med våra samarbetspartners finns inga formella krav på att de ska visa på ett rättighetsperspektiv i sitt arbete, men det genomsyrar det fackliga engagemanget. Ett rättighetsbaserat arbete utgör grundfundamentet för det fackliga arbetet, det utgår från internationellt överenskomna rättigheter och det bygger på deltagande och transparens i den demokratiska organisationen. En central del är även att utkräva ansvar både av medlemmar gentemot sin fackliga ledning och av fackförbundet gentemot arbetsgivare och regering. Detta vederläggs i denna redovisning. Även de tre kommunikationsprogrammen tar sin utgångspunkt i ILO:s Decent Work-agenda och syftar till att öka kunskapen om vikten av mänskliga rättigheter i arbetslivet för att utrota världens fattigdom Decent work Decent life

3 Verksamhetsberättelse Globaliseringens effekter Ikea allt likadant utom arbetsvillkoren Kamarul är fackklubbsordförande på Ikea i Kuala Lumpur i Malaysia. Allt ser lika ut på varuhusen världen över: arbetsklädseln, köttbullarna, skyltarna allt utom arbetsvillkoren. Men efter fackliga påtryckningar världen över börjar den globala möbeljätten att på vissa håll diskutera även detta. Den 30 december 2013 undertecknade fackklubben på Ikeas varuhus i Kuala Lumpur och ledningen ett kollektivavtal. Avtalet gäller i tre år och ger bland annat rätt till ledig tid för fackliga aktiviteter, pappaledighet, ledighet för vård av barn, olycksfalls- och sjukförsäkring, rabatt på Ikea-varor och erkännande av fackklubben som förhandlingspart. - Det var svårt att organisera den nödvändiga kvoten arbetstagare som behövs för att klubben skulle erkännas, men genom hårt arbete och guds nåd lyckades vi till slut, säger Mohammed Shafie, chef för det globala facket UNI:s malaysiska kontor. Varuhuset har funnits i nära 15 år och länge var det svårt för de anställda att göra sina röster hörda. Efter ett ledningsbyte lossnade det. - Det har blivit lättare att ta upp problem och påtala brister. Och anställningarna har blivit säkrare. Den nya ledningen respekterar oss och våra rättigheter. Vi är en del av beslutsprocessen på varuhuset, säger Kamarul Ariffin som är ordförande i fackklubben. Ikea får kritik från både UNI och sina svenska medlemsförbund, Handels och Unionen, för att de inte respekterar arbetstagarnas rättigheter på samma sätt i andra länder som i Norden, utan snarare motverkar facket. Särskilt som de i allt annat profilerar sig med samma attribut som här. Ett av UNI:s projekt har därför varit inriktat på att få 40 fack på Ikea-varuhus från sexton länder att, genom samverkan, få Ikea internationellt att ändra inställning. 2.3 Globaliseringens effekter

4 Introduktion I en globaliserad ekonomi där varor, kapital och arbetstillfällen i allt mindre utsträckning begränsas av nationsgränser möter den globala fackföreningsrörelsen ett antal utmaningar, men även möjligheter. En globaliserad ekonomi kan med ökad handel och investeringar i utvecklingsländer bidra till tillväxt och minskad fattigdom. Men en globalisering som sker alltför mycket på fria marknadskrafters villkor riskerar att istället bidra till social dumpning, miljöförstöring och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Den globala fackföreningsrörelsens roll är att genom social dialog, avtal och förhandling med multinationella företag, genom service och utbildning till sina medlemmar, bevakning av och rapportering kring kränkningar av mänskliga rättigheter samt påverkan riktad mot nationella regeringar och globala institutioner, verka för en ekonomisk och social utveckling som gynnar fattiga kvinnor, män, flickor och pojkar. Ett av LO-TCO Biståndsnämnds prioriterade strategiska områden är därför att stödja den internationella fackföreningsrörelsens arbete för att utveckla och ta vara på de möjligheter som uppkommer när samhället globaliseras och samtidigt motverka globaliseringens negativa effekter. Under 2013 har 26 projekt under detta strategiområde fått stöd. Övergripande mål: Den internationella fackföreningsrörelsen arbetar samordnat och effektivt för att motverka globaliseringens negativa effekter, skydda och främja mänskliga rättigheter i arbetslivet och bekämpa fattigdom. Detta mål uppnås genom tre delmål, eller förväntade resultat. Inom dessa områden har under 2013 följande framgångar rapporterats: Delmål 1: Den internationella fackföreningsrörelsen är en erkänd diskussions- och förhandlingspart på arbetsmarknaden och i den politiska processen. Ett huvudsyfte i många av de projekt som LO-TCO Biståndsnämnd finansierar är att utveckla den sociala dialogen. Resultat inom ett sådant komplext område kan inte nås på endast ett år men insatser som gjorts under föregående år har under 2013 burit frukt och resultat som uppnåddes under har vidareutvecklats. Till exempel har facken inom offentlig sektor i flera av de länder som ingår i PSI:s program i Östafrika fördjupat sin roll som förhandlingspart på arbetsmarknaden (projektnummer 10032) som exemplen nedan visar. I Tanzania valdes fyra representanter från PSI:s medlemsförbund ut att delta i den kommitté som förbereder en ny konstitution i landet. De, och 15 andra fackliga företrädare som också ingår i kommittén, kommer bevaka att fackliga rättigheter och rätten till en offentlig service av god kvalitet för alla respekteras i den nya konstitutionen. PSI:s medlemsförbund i Uganda har i samarbete med organisationer från fack, civilsamhälle och näringsliv påbörjat utvecklingen av en gemensam ståndpunkt gällande omstruktureringar inom vatten- och hälsosektorerna. Det är första gången som en strukturerad dialog och samverkan för att påverka samhällsutvecklingen sker Globaliseringens effekter

5 I Kenya har ett avtal om att rätten till kollektiv förhandling ska gälla även i offentlig sektor tecknats. PSI kommer tillsammans med de globala facken för lärare (EI) och transportsektorn (ITF) att fortsätta arbetet genom att skapa ett gemensamt forum för förhandling inom offentlig sektor. På Zanzibar har PSI:s medlemsförbund utarbetat ett underlag som regeringen kommer att använda i sina diskussioner om inrättandet av kollektiva förhandlingsmekanismer mellan fack och arbetsgivare inom offentlig sektor. I Burundi har medlemsförbunden under 2013 inlett en dialog med hälsoministeriet, vilket tidigare inte fanns. En indikator på att fackföreningar erkänns som förhandlingspart är att sex nya globala ramavtal tecknades under av multinationella företag och olika globala fack under 2013: ENEL (med PSI/IndustriALL), SCA, Norske Skog (med IndustriALL), Telenor, Codere, Banco Itaú (med UNI). Delmål 2: De globala facken representerar och stärker de fackliga organisationernas och deras medlemmars intressen via facklig enighet och samverkan. Under året har flera globala kampanjer och initiativ fortsatt. Exempelvis har 12by12- kampanjen för ratificering ILO-konvention 189 om hushållsanställdas rättigheter medfört att ytterligare fyra länder ratificerat konventionen (upp från sex stycken 2012). Kampanjen involverar fackliga organisationer från 92 länder (89 länder 2012). Under 2013 bildades också ett eget globalt fack för hushållsanställda, International Domestic Workers Network (se även 2.6 Ökad jämställdhet och minskad diskriminering). World Day of Decent Work är en världsomspännande kampanj mot otrygga anställningar som går av stapeln den sjunde oktober varje år sedan genomfördes 264 aktioner i 64 länder. Play Fair-kampanjen som drivs av ITUC, BWI och IndustriALL fortsatte inför stora sportevenemang såsom vinter-os i Sotji 2014 och fotbolls-vm i Brasilien Under 2013 kom frågan om migrantarbetarnas arbetsvillkor högt på den mediala agendan i samband med granskningar av förberedelserna av Sotji-OS och fotbolls-vm i Qatar De svenska förbunden bedrev samma kampanj med aktivitet i Sverige genom informationsprojekt. Delmål 3: Fackföreningsrörelsen har god kunskap om förhandling och social dialog och hög kapacitet att genomföra dessa med utgångspunkt i internationella normer och lagstiftning. Genom utbildning i förhandling och social dialog samt utbildning i de grundläggande processer, lagstiftning och normer som förhandling bygger på kan fackliga företrädare bättre föra dialog, förhandla och sluta regionala och nationella avtal med arbetsgivare. Flera exempel finns på hur projekten under 2013 har höjt fackens interna kapacitet. Dels genom tecknande av fler kollektivavtal, för fler anställda och för bättre löner och arbetsvillkor. Dels genom att fackförbund är aktiva i forum för social dialog och får igenom sina krav Globaliseringens effekter

6 I IUF:s projekt i Asien för livsmedelsbranschen har regional utbildning och stöd från IUF lett till ökad förhandlingskapacitet (projektnummer 21170). I Indien har, som ett resultat, bättre kollektivavtal tecknats på flera multinationella företag; bättre mödravårdsrättigheter och jämställd anställningspolicy på Coca-Cola, löneökningar på Unilever och en nationell överenskommelse för förbättrade villkor i hela landet på Mondelez (fd. Nestlé). Efter flera års lokala förhandlingar har centrala förhandlingar med Coca-Cola uppnåtts i Pakistan. Facken har också arbetat gemensamt för att skydda kontraktsanställda vid outsourcing, vilket är vanligt i livsmedelsbranschen. Det regionala stödet har varit viktiga faktorer för framgång eftersom det ger facken en gemensam förhandlingsbas och -strategier samt stöd vid eventuella hot från arbetsgivaren. IndustriALLs medlemsförbund i Chile (projektnummer 50015) har under 2013 fört dialog kring otrygga anställningar med alla presidentkandidater inför valet samma år. De har även skapat en kommitté som tagit fram förslag till ändring i landets arbetsmarknadslagstiftning, som diskuterats och mottagits väl av rådgivare till nya presidenten Michelle Bachelet. Seminarier om klimatfrågan i ITF:s globala klimatprojekt (projektnummer 50038) har resulterat i att transportfacket i Zambia träffat arbetsmarknadsministeriet och ledare inom näringslivet för att diskutera klimatförändringar. I Kenya har hamnarbetarförbundet aktivt, tillsammans med ledningen, deltagit i formuleringen av en policy om uthålliga hamnar, inklusive fackliga och anställningsvillkor. Avvikelser inom strategiområdet Följande avvikelser kan rapporteras: Projekt 2964 har stora balanser på grund av att en tänkt expansion av projektet till Lesotho och Swaziland inte kunde genomföras. På den positiva sidan kan nämnas att kollektiva förhandlingar i samma projekt har lett till en oväntad löneökning med 42 procent inom Shoprite och organiseringsmålen har överträffats i Malawi där fler arbetsplatser än planerat har involverats. Projekt ansökte om tilläggsanslag under 2013 enbart för att täcka upp för höga revisionskostnader. De beror i sin tur på att projektet, på grund av Sidas regler, också behöver göra revision i Vietnam. Tidigare reviderades samtliga kostnader i Stockholm. Projekt i Vietnam redovisade en balans på 30 procent vilket framförallt berodde på att flera aktiviteter blev billigare än beräknat och att den lokala samarbetspartnern själv stod för flera kostnader. Det bedöms framför allt som en positiv avvikelse då det tyder på ett ökat finansiellt oberoende och ett kostnadsseffektivt utnyttjande av projektmedlen. Avtal med ITUC tecknades först under hösten för Detta berodde på att LO-TCO Biståndsnämnd inväntade åtgärder som skulle genomföras i enlighet med de rekommendationer som framkommit i och med den systemrevision som genomfördes av ITUC våren Endast en fjärdedel av anslaget nyttjades därför i projekt Globaliseringens effekter 4

7 Verksamhetsberättelse Organisationsuppbyggnad Facket bygger broar i härjat Kongo Studiecirkel under trädet i Matad, Kongo. Bara under 2013 fick över medlemmar grundläggande facklig utbildning via LO, TCO och ITUC:s Kongo-projekt. Totalt har knappt genomgått utbildningen via Panaf under året och drygt 1300 cirkelledare har utbildats. I Demokratiska Republiken Kongo sker systematiska förseningarna i utbetalningen av arbetstagarnas löner och bonus, särskilt inom offentlig sektor. De anställda vid det kongolesiska flygbolaget har exempelvis inte fått lön på 68 månader, och inom postoch telekomsektorn är lönefördröjning 50 månader. Trots fackliga protester fortsätter regeringen att pressa arbetstagarna att antingen acceptera 15 procent av det verkliga värdet av de försenade löner eller att riskera fullständig och total förlust av lönen. LO, TCO och ITUC:s projekt i Kongo är en del av det större Panaf-programmet som genomförs i 15 afrikanska länder (projekt 2063 och projekt 2060). Projektet fokuserar främst på medlemsutbildning i form av studiecirklar men har också haft som effekt att samordna tre av de fackliga centralorganisationerna, CDT, UNTC och COSSEP, eftersom gemensam utbildningsverksamhet är en förutsättning för projekten. Tillsammans har de skapat en facklig plattform, som redan jobbar för fullt i Kasai och Kinshasa, och liknande samordning har påbörjats i flera andra regioner. - Plattformen är en konkret struktur för samordning, och ett bevis för att de tre centralorganisationerna samarbetar närmare varandra på politisk och teknisk nivå, berättar Peter Jansson, programansvarig för Panaf. Samordningen har gjort att facken stärkt arbetstagarnas röster i samhällsdebatten och till viss mån även påverkat utvecklingen på arbetsmarknaden. De fackliga ledarna har under året gjort offentliga uttalanden tillsammans om den sociala och ekonomiska situationen i landet. Många demonstrationer och strejker har genomförts i protest mot dåliga arbetsvillkor och obefintliga löner. 2.4 Organisationsuppbyggnad

8 Introduktion All facklig verksamhet kräver organisering, både för att rekrytera medlemmar och för att utveckla organisationens funktioner för medlemsservice, mobilisering, utbildning och administration. Mycket av projektverksamheten syftar därför till att stärka våra samarbetspartners organiseringsförmåga, och öka den egna kapaciteten att uppnå sina mål. Att stärka fackliga organisationer är också ett grundläggande medel för att uppnå målsättningen i de andra strategiområdena och därmed också vår övergripande vision om Decent work Decent life. Strategiområdet omfattar de projekt vars huvudsakliga inriktning är generell facklig organisationsutveckling, utbildnings-, rekryterings- och administrativ kapacitet. 70 projekt har kategoriserats under strategiområdet organisationsuppbyggnad. Övergripande mål De fackliga organisationernas organisatoriska förmåga att genom ett rättighetsbaserat arbete bidra till förverkligandet av fattiga människors demokratiska och mänskliga rättigheter har stärkts. 1 Delmål 1: De fackliga organisationerna har bättre bärkraft till följd av förbättrad organisatorisk förmåga. Organisatorisk bärkraft syns bäst över tid och möjligheten att mäta resultat på kort sikt är begränsad. En kraftig tillväxt av medlemmar, en fungerande demokratisk kongress, ett förbättrat ekonomihanteringssystem och/eller en fungerande administration är indikatorer på en positiv förändring. Resultaten kan också vara tillfälliga och dess effekter gå om intet vid en lågkonjunktur, ett regeringsskifte eller vid politiska konflikter. När vi mäter framgångarna på årsbasis gör vi det därför med viss försiktighet. Projektrapportering för 2013 påvisade många goda exempel hur projekten stärkt den organisatoriska förmågan hos projektpartners i fält. Till exempel i Colombia där IUF genom ett mer strategiskt arbete har lyckats förbättra medlemsförbundens organisatoriska förmåga genom att stödja arbetstagare ute på arbetsplatser inom sockerrörs- och palmoljesektorn samt på bananplantage (projektnummer 40049). Som resultat av detta arbetssätt har över nya medlemmar rekryterats. Musikerförbundet har tillsammans med Sind Musi i Brasilien lyckats bilda ett nationellt förbund för musiker, FENAMUSI, vilket är en utmaning i ett så stort land (projektnummer 40070). Organisationer fortsätter att ansluta sig och ett samarbete med övriga musikerförbund i Latinamerika har etablerats. Delmål 2: De fackliga organisationerna har en förbättrad kapacitet att kompetensutveckla aktiva och potentiella medlemmar. 1 I denna text definieras fattigdom som avsaknad av ekonomiska, politiska och kulturella möjligheter att förändra sin situation Organisationsuppbyggnad

9 För att kunna fortsätta att utvecklas och vara representativa behöver fackförbunden ständigt vidareutvecklas inom de ämnen som är aktuella i den lokala, nationella, regionala och globala kontext där de verkar. En förutsättning för detta är att samarbetsorganisationen själv har en förmåga att kartlägga vilka utbildningsbehov som finns, både hos medlemmarna och hos ledningen. Ett mycket stort antal utbildare utbildas varje år inom de utvecklingsprojekt som får stöd genom LO-TCO Biståndsnämnd och många av dem är kvar. I en föränderlig värld och med ökat medlemsantal är behovet av nya utbildare konstant och stort. Studiecirkelprojektet PANAF är ett framstående exempel vad gäller förbättrad kapacitet hos lokala fack att genomföra facklig utbildning (projektnummer 2060). Projektet har under 2013 stärkt lokala, regionala och nationella utbildningsstrukturer genom bildande av sammanslutningar och nätverk av studiecirkelledare för kunskapsutbyte, stöd och hjälp. PANAF har också satsat på att få fram fler och bättre utbildade regionala projektsamordnare för ett bättre och mer kostnadseffektivt genomförande av studiecirkelverksamheten samt för en snabbare och bättre kommunikation mellan lokal, regional och nationell nivå. Satsningen på regionala projektsamordnare har redan bidragit till en bättre och snabbare återrapportering under Man ser också en ökad vilja från förbund i fält att öka sin andel av finansieringen av projektet; i sex projektländer har lokala projektpartners bidragit med resurser till ett sammanlagt värde av ungefär Euro utöver projektets kontrakterade egeninsats. Genom att utbilda i ekologisk odling och om pesticider i jordbruket har IUF i Västafrika ökat medvetenhet hos odlare och därmed också fler medlemmar (projektnummer 10038). Av utbildade odlare har 365 gått med i samarbetet kring Eco-Santé principles i samarbete med ILO och universiteten. Ett nätverk för grönsaksodlare bildades redan 2012, vilket utvecklats till ett starkt fackligt verktyg för påverkan av regeringarna om hälsofrågor inom jordbruket. Delmål 3: De fackliga organisationerna är bättre på att rekrytera och behålla medlemmar. Under de senaste åren har det blivit allt mer tydligt att facken behöver prioritera rekrytering av anställda med otrygga anställningar, till exempel inom bemanningsbranschen. Det finns också ökande behov av att kunna representera migrantarbetare. Ett antal projekt har dessa utmaningar som huvudsaklig inriktning medan i stort sätt samtliga projekt har dem som delmål. IndustriALL Global Union driver ett globalt projekt för att främja trygga anställningar (projektnummer 21129). Detta projekt visade goda resultat i ett flertal länder under 2013, men kan illustreras med en händelse som utspelade sig i Kambodja. Efter en strejk på en av Nikes fabriker i Kambodja, med syfte att uppnå trygga anställningar, sparkades 415 arbetstagare och åtta fängslades. IndustriALL inledde då en dialog med Nike. Denna dialog medförde att de åtta fängslade arbetstagarna frigavs och att 50 av de avskedade arbetstagarna fick sina jobb åter. I vissa särskilt repressiva länder såsom Vitryssland behöver fackförbunden ta till nya metoder för att alls kunna fungera och ha medlemmar. Oberoende fackliga organisationer har svårt att växa eftersom det finns omedelbara hot mot de nya Organisationsuppbyggnad

10 medlemmarna att förlora jobbet om de inte lämnar organisationen. Korta kontrakt och visstidsanställningar används systematiskt, liksom hot om att kontraktet inte förlängs om man går med i facket. Regeringen i Vitryssland har en bristande vilja att samarbeta med ILO. Mot denna bakgrund är stabiliseringen av antalet medlemmar inom den oberoende fackliga rörelsen en framgång. De fackliga organisationerna har en förbättrad administrativ kapacitet. Den administrativa kapaciteten, att kunna registrera medlemmar, ta in betalning, förmedla information, dela med sig av goda och dåliga erfarenheter, förbereda kurser, studiecirklar och kongresser är naturligtvis ett medel snarare än ett mål. Effekterna av en förbättrad förmåga inom dessa områden syns inom andra områden, alltifrån utbildningsinsatser till jämställdhet och arbetsmiljö. Inte desto mindre kan en förbättrad förmåga inom detta område vara ett stort steg i rätt riktning för att kunna vara ett representativt fackförbund som företräder sina medlemmar på ett effektivt sätt. Fackförbundet Pappers har under 2013 drivit två framgångsrika projekt med denna inriktning, i Malaysia och Indonesien (projektnummer och 20023). Projekten har lett till att Pappers projektpartners kunnat bygga upp en fungerande administration med bland annat medlemsregister och databaser över existerande kollektivavtal. I Malaysia har projektet uppnått så goda resultat att man beslutat sig för att avsluta projektet då projektpartnern inte längre har behov av projektstöd. Inom livsmedelssektorn i Asien har samarbetsförbunden inom IUF varit framgångsrika i att öka sina inkomster via medlemsavgifter och att fokusera på att höja avgiften till en procent av lönen för medlemmarna. De avsatte också medel i en solidaritetsfond för att stötta de förbund som låg i konflikt med arbetsgivaren under 2013 (projektnummer 21170). Avvikelser under 2013 Följande avvikelser kan rapporteras: I projekt som drivits av IF Metall och Unionen har det förekommit avvikelser som beror på att den kinesiska projektpartnern i sista stund beslutat att inte medverka i projektet. Därför genomfördes inga aktiviteter. Det har förekommit avvikelser inom projekt som är ett regionalt projekt i Europa och drivs av ITUC. Det beror på att avtal inte tecknades förrän under hösten 2013 på grund av systemrevision av ITUC. I projekt 2060 har 13 av 14 ingående länder bedrivit verksamhet. I Liberia har projektet inte haft någon verksamhet då det pågått interna stridigheter inom centralorganisationen LLC. I projekt i Latinamerika förekom avvikelser då organiseringsaktiviteterna i Chile och Peru ställdes in på grund av politiska diskussioner i facken. I projekt som Musikerförbundet driver i Sydafrika fanns avvikelser på grund av interna stridigheter hos den lokala projektpartnern. Vid projektbesök och ny registrering av förbundet kommer projektet att återupptas Organisationsuppbyggnad

11 Verksamhetsberättelse Arbetsrätt och mänskliga rättigheter i arbetslivet Svårt för palestinska journalister Abdelnasser Najjar, ordförande för Palestinska journalistförbundet, hoppas att den avsiktsförklaring, som tecknats under vid en särskild ceremoni, med landets tre största arbetsgivare inom mediebranschen snart leder till det första kollektivavtalet för journalister i Palestina. I Palestina lever och arbetar runt 1400 journalister, 400 av dem i Gaza och resten på Västbanken. Arbetet innebär särskilda svårigheter. Krig och angrepp från Israel drabbar även journalister och de senaste tio åren har 20 palestinska journalister dödats och 600 skadats. Ett stort problem är också att inte kunna röra sig fritt när israelisk militär kontrollerar de 300 vägspärrarna som finns och behandlingen av journalister är godtycklig. Ungefär 90 procent av landets journalister är medlemmar i det palestinska journalistförbundet, som via LO-TCO Biståndsnämnd och Internationella journalistfederationen IFJ, kämpar för att förbättra villkoren för palestinska journalister som arbetar på ockuperat område. En viktig del är att teckna avtal och få mediehusen att respektera rätten att organisera sig. Under 2013 lyckades det palestinska journalistförbundet ta fram en avsiktsförklaring med de tre största arbetsgivarna: det statligt ägda Broadcasting Corporation, den nationella nyhetsbyrån WAFA och dagstidningen Alhayat Aljadeeda. Förklaringen kommer att styra kommande förhandlingar mellan parterna kring bland annat synen på public servicejournalistik samt hur rätten att organisera sig, trygga anställningar och goda arbetsvillkor är nödvändiga för att garantera grundläggande journalisters rättigheter. Målet för facket är att teckna ett kollektivavtal med företagen under 2014, som i så fall blir det första avtalet för journalister i Palestina. 2.5 Arbetsrätt och mänskliga rättigheter i arbetslivet

12 - Det är mycket positivt att arbetsgivarna vill föra dialog med facket, för att minska de stora glapp som finns i arbetsvillkoren för journalister, säger Abdelnasser Najjar, ordförande för Palestinska journalistförbundet. Det är dags att journalister, som är den kreativa kraften bakom mediernas framgångar, erkänns för sitt hårda arbete, talang och engagemang. Introduktion Detta strategiområde riktar in sig på ett av fackföreningsrörelsens absoluta kärnområden: Att skydda och stärka respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna både i samhället i stort och i arbetslivet i synnerhet, vilket är en grundläggande förutsättning för att demokratiutveckling och fattigdomsbekämpning ska kunna ske. Syftet med projekten inom området är att fler länder ratificerar de mest relevanta ILO-konventionerna och att respektive lands arbetsrättsliga och annan relevant lagstiftning lever upp till internationella standards. De ska också bidra till att mänskliga rättigheter respekteras av både arbetsgivare och stater som aktörer inom den normativa delen av ILO:s Decent Work Agenda. Under 2013 har sju projekt ingått i detta strategiområde men även andra projekt har rapporterat resultat som är relevanta för mänskliga rättigheter i arbetslivet. Övergripande mål: Den internationella och nationella fackföreningsrörelsen arbetar strategiskt för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras av såväl arbetsgivare och stat som av aktörer inom det rättsliga systemet i alla länder. Enligt FN:s arbetslivsorgan ILO saknar fortfarande mer än två tredjedelar av alla arbetstagare grundläggande skydd för sina mänskliga rättigheter i arbetslivet. Många grupper står fortfarande helt utanför arbetsrätten och arbetstagare kränks världen över. Den viktigaste resultatkällan inom detta strategiområde är den flitigt använda rapporten om Kränkningar av fackliga rättigheter som sammanställs varje år av det globala facket ITUC. Rapporten lanseras även i Sverige, aktioner och aktiviteter pågår dessutom året runt års rapport över kränkningar av mänskliga rättigheter i arbetslivet samlar uppgifter om 87 länder. Fackligt aktiva har mötts av våld i 24 av dem. I 14 av de 87 har grundläggande medborgerliga rättigheter blivit kringskurna av regeringen eller av arbetsgivare. I 46 av de 87 länderna har fackligt aktiva utsatts för både avsked och hot kring sin anställningstrygghet på grund av sitt fackliga engagemang. I länder som Colombia, Guatemala, Vitryssland, Zimbabwe och Swaziland är det fortfarande förenat med livsfara att arbeta fackligt. I Guatemala dödades 53 fackligt aktiva under de senaste sex åren och bara 1,6 procent av arbetstagarna är medlemmar i en fackförening. Flera av de grundläggande rättigheterna som många arbetstagare i Sverige ser som självklara, utmanas och utarmas snarare än utvecklas. Exempelvis ifrågasätts strejkrätten på flera håll i världen. I UNI:s projekt i Nepal rapporterar förbunden inom post, telekom, media och handel om förbud mot strejker inom så kallade avgörande samhällsfunktioner, inklusive oljetransporter, hälso- och sjukvård och kollektivtrafik, bank- och finanssektorn, telekommunikation och post. Regeringen har etablerat så kallade zoner för billig arbetskraft och förbjudit strejker inom infrastrukturprojekt (projektnummer 21120). OECD Mexikos nationella kontaktpunkt avslog också det globala facket UNI:s klagomål mot América Movils försök till åtgärder för att försvaga facket i El Salvador, Guatemala och Nicaragua. Men i det stora hela har OECDs Arbetsrätt och mänskliga rättigheter i arbetslivet

13 riktlinjer för multinationella företag varit ett strategiskt verktyg. Handels och Unionen har använt sig av dem i arbetet kring IKEA och ett globalt avtal. Riktlinjerna har översatts till svenska och var en del av informationsanslaget för Arbetet för migrantarbetares rättigheter världen över är ett annat viktigt område för den globala och nationella fackföreningsrörelsen. Bland annat skrev de globala facken BWI, PSI och UNI en överenskommelse med Migrant Forum in Asia och Asian Services Employees Trade Union Council (ASETUC) om ett gemensamt påverkansarbete för migrantarbetares rättigheter (projektnummer 22190). I det globala facket det IUF:s regionala projekt för Östeuropa/Centralasien har ett informationscenter upprättats i Moldavien för migranter inom lantarbetarsektorn, som med framgång informerar om kollektivavtal, lagstiftning och arbetsvillkor i länder migranterna ska åka till. De får även kontaktuppgifter till facket i de länder som är aktuella (projektnummer 4127). I Pakistan har samma globala fack fått till stånd en regional lagstiftning om rätten till facklig organisering i Sindh State, vilket är ett stort framsteg i ett land där varje delstat annars beslutar om arbetsrätten. De stärkta facken på varje enskild sockerfabrik har tillsammans agerat för exempelvis fasta anställningar och möjlighet till kollektivavtalsförhandling (projektnummer 21171). Delmål 1: ILO:s kärnkonventioner är i högre grad ratificerade och tillämpade i de länder utvecklingsprojekten pågår. Under 2013 ratificerades en mängd av ILO-konventioner, varav ett fåtal var nya ratificeringar av ILO:s kärnkonventioner om grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet. Bland annat ratificerade Maldiverna konvention 98 om rätten till kollektiva förhandlingar, 100 om rätten till lika lön och 111 mot diskriminering. Myanmar ratificerade konvention 182 mot de värsta formerna av barnarbete och Salomonöarna konvention 138 om minimiålder för arbete, men de har ännu inte trätt i kraft. 153 av ILO:s 183 medlemsländer har nu ratificerat konvention 87 om rätten att organisera sig och 164 länder har ratifierat konvention 98, vilket är ett land mer än tidigare. Under 2013 års ILO-konferens granskades Turkiet, Tchad, Swaziland och Egypten särskilt av ILO:s expertkommitté och flera av de globala fackens medlemsförbund i dessa länder bidrog aktivt med att skicka in kommentarer. Regionala nätverk bidrar också till att påtryckningar sker gemensamt och strategiskt för att stater ska ratificera och tillämpa ILO:s konventioner. IUF:s regionala kvinnonätverk i Afrika har exempelvis bidragit till att ILO:s konventioner 183 om mödravård och 184 om hälsa och säkerhet i jordbruket ratificerats i Burkina Faso, och att ytterligare två afrikanska länder, Guyana och Sydafrika, har ratificerat konvention 189 om hushållsarbetares rättigheter (projektnummer 10077). Avtal om rätten till kollektiv förhandling även i offentlig sektor har uppnåtts i Kenya och de globala facken PSI, EI och ITF samarbetar för att skapa ett gemensamt forum för förhandling i den offentliga sektorn (projektnummer 10032) Arbetsrätt och mänskliga rättigheter i arbetslivet

14 Delmål 2: De fackliga organisationerna har hög arbetsrättslig kompetens och god kapacitet att bevaka, agera och följa upp samt motverkar aktivt alla kränkningar av mänskliga rättigheter på arbetsplatserna. Arbetsrättsfrågor berörs kontinuerligt i projekten. Kartläggningar, uppföljningar och utbildningar fortsätter med goda resultat. Arbetet visar även effekter på synligheten och förståelsen för arbetstagarnas rättigheter. Flera projekt rapporterar dessutom resultat kring arbetet med nya lagar och kollektivavtal. I Indien har medlemsförbunden inom PSI producerat utbildningsmaterial om fackliga rättigheter och ILO:s konventioner, och fem medlemsförbund har etablerat mekanismer för att identifiera och rapportera kränkningar som sker på arbetsplatser (projektnummer 21199). Ett av de indiska medlemsförbunden rapporterade kränkningar till det ansvariga departementet. Flera förbund har förhandlat till sig både löneökningar och olika förmåner för sina medlemmar i form av gratis hälsoundersökningar och sjukvård, subventionerade läkemedel, försäkring vid dödsfall samt fördelaktiga banklån. I Uruguay har fackförbundet SUNCA, inom ramen BWI:s Latinamerikaprojekt, lagt ett lagförslag som medverkat till att driva fram en lag om företagens etiska ansvar vid arbetsplatsolyckor (projektnummer 40071). Inom Labour Law Development Program (LLDP) har en utökning av verksamheten skett till två nya länder: Guatemala och Kambodja (projektnummer 97004). Projektet har haft framgångar i Colombia för de arbetsrättsfall som de skickar till ILO. Fallen har ökad kvalité och urvalet av vilka fall som presenteras för ILO sker också mer noggrant. Delmål 3: De fackliga organisationerna använder Decent Work agendan i kampen för mänskliga rättigheter och minskad fattigdom. ILO:s Decent Work-agenda har fyra grundpelare: sysselsättning, social trygghet, social dialog och mänskliga rättigheter i arbetslivet. De fyra grundpelarna är nödvändiga beståndsdelar för att utrota världens fattigdom, skapa jämställdhet och hållbar utveckling. Flera projekt syftar till att utveckla de fackliga organisationernas arbete inom ramen för just Decent Work-agendan, både för att utveckla samarbeten, kampanjer och dialog med andra internationella eller nationella organisationer och som strategi för projekten. Bland annat har gemensamma plattformar för samordning och samarbete kring aktioner, tvister och arbetskonflikter skapats. Detta gäller både kvinnors rättigheter i arbetslivet, i kampanjer för att ratificera ILO:s konventioner och i rekryteringsarbetet. Osäkra anställningar har ökat i nästan alla länder, vilket hindrar fackligt engagemang bland arbetstagarna. Det gör det också svårare att teckna heltäckande kollektivavtal. Inom livsmedelsindustrin i Asien har IUF under 2013 drivit framgångsrika kampanjer för att kontraktsanställda ska få permanenta kontrakt i Indonesien (projektnummer 21170). Nästan tusen kvinnor har omfattats av en förhandling och under 2013 fick 231 arbetstagare fast anställning. I Västra Java fick dessutom 750 outsourcade arbetstagare fast anställning Arbetsrätt och mänskliga rättigheter i arbetslivet

15 Avvikelser Följande avvikelser kan rapporteras: Inom strategiområdet har det förekommit avvikelser inom projekt 50029, och som drivs av ITUC, beroende på den systemrevision som tidigare nämnts. Projektavtal tecknades sent. Endast en fjärdedel av det planerade anslaget betalades ut för 2013 och av detta har endast hälften använts. För projekt skrevs projektavtal under hösten 2013 och en fjärdedel av det budgeterade anslaget har betalats ut. Mindre avvikelser i form av anpassningar och justeringar av projektverksamheten har förekommit. Exempelvis kunde det globala facket UNI i projekt inte genomföra ett planerat forum inom finanssektorn i Colombia på grund av pågående fredsförhandlingar som direkt påverkade och involverade fackföreningarna. Arbetet ledde dock till större enighet kring sättet att arbeta inför framtida forum och en bredare konsensus mellan fackföreningarna, vissa företag och regeringen Arbetsrätt och mänskliga rättigheter i arbetslivet

16 Verksamhetsberättelse Ökad jämställdhet och minskad diskriminering Kvinnonätverk för både kvinnor och män Adwoa Sakyi är från Ghana och koordinator för kvinnoprojektet i Afrika inbjöds hon som talare av FN:s kommission för kvinnors rättigheter. Det var stort och det var tack vare min position som koordinator i ett globalt fack som jag fick möjlighet att föra de kvinnliga lantarbetarnas talan i FN. Det globala facket IUF driver ett regionalt kvinnonätverk tillsammans med 58 fackförbund i 16 afrikanska länder. Projektet omfattar alla IUF:s branscher, det vill säga de medlemsförbund där livsmedelsarbetare, hotellanställda, restauranganställda, hushållsanställda, lantarbetare och anställda inom turistnäringen är medlemmar. Projektet syftar till att få fler kvinnor fackligt aktiva men det handlar också om att få fler kvinnor delaktiga i beslutsfattandet. Allt detta hänger ihop. Allt är länkat till det som vi kallar för anständigt arbete, säger Adwoa Sakyie, regional projektkoordinatör för IUF i Afrika. Nätverkets utbildningar har stärkt kvinnor att delta i såväl arbetsmiljöarbete som förhandlingsarbete. Dessutom har hittills totalt män fått utbildning i jämställdhetsfrågor och många av dem har också organiserat sig fackligt. Stora utbildningssatsningar har också gjorts för att få stopp på sexuella trakasserier och våld mot kvinnor som tyvärr är vanligt förekommande. Tack vare projektet har över kvinnor gått med i facket. Kvinnonätverket har också stärkt kapaciteten hos alla fack att ta upp jämställdhetsfrågor i kollektivavtalsförhandlingarna. Det syns tydligt i nya avtal, som exempelvis fastslår att kvinnor ska slippa bli avskedade på grund av graviditet eller jobba natt när de är gravida eller ammar och ha längre föräldraledighet än lagen föreskriver. 2.6 Ökad jämställdhet och minskad diskriminering

17 Projektet har också arbetat aktivt med att fler länder ska ratificera ILO-konventioner som berör moderskapsskydd och föräldraledighet men också ILO:s konvention 189 om hushållsarbete. En viktig lite oväntad effekt är också att IUF:s medlemsfack i de deltagande länderna via nätverket har börjat samarbeta kring andra frågor, som arbetsmiljö och hiv och aids. De ser sig mer som "IUF-fack" i landet och får bättre genomslag för just till exempel kampanjarbete och dialog med regeringen. Det vi lyckats med i vår region är att öka medlemsantalet i facket både vad det gäller män och kvinnor. Vi har också jobbat mycket med att stärka kvinnornas självförtroende. Den stora utmaningen som jag ser framöver är klimatförändringarna som slår hårt mot framför allt kvinnor, säger Adwoa Sakyi Ökad jämställdhet och minskad diskriminering

18 Introduktion Strategiområdet omfattar de projekt som uttryckligen fokuserar på jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. Allt svenskt fackligt utvecklingssamarbete ska ha ett jämställdhetsperspektiv och grundar sig på två viktiga utgångspunkter: att jämställdhet är en fråga om demokrati, rättvisa och mänskliga rättigheter och att jämställdhet är en förutsättning för en rättvis och hållbar utveckling. Genom att göra arbetslivet mer jämställt bidrar fackföreningsrörelsen till samhällets utveckling genom förbättrad hälsa, högre utbildningsnivå, en bättre miljö och minskad fattigdom samt motverkar orättvisa maktstrukturer baserade på kön och orättvis fördelning av samhällets resurser. Fattigdomen slår hårdast mot kvinnor eftersom de arbetar i de mest utsatta sektorerna. Dessutom diskrimineras kvinnor, både i yrkeslivet och inom de fackliga organisationerna. Facken, som ofta är mansdominerade, är på många håll fortfarande relativt okunniga om hur ett jämställdhetsperspektiv kan förbättra arbetsvillkor för alla anställda. Strategiområdet syftar därför till att stärka jämställdhetsarbetet både på arbetsplatserna, exempelvis genom att avtala om lika lön för likvärdigt arbete, och inom fackliga organisationer. Det senare görs genom att öka kompetensen för att göra jämställdhetsanalyser och policys, eller genom arbete för en jämnare könsfördelning inom de fackliga strukturerna. En demokratisk facklig organisation ska dels kunna representera alla sina medlemmars intressen, dels vara representativ för sina medlemmar. Under 2013 har fyra projekt haft jämställdhet som huvudkategori, men alla projekt som stöds av LO-TCO Biståndsnämnd arbetar med jämställdhet och resultaten nedan är tagna från samtliga rapporter. Övergripande mål: Jämställda demokratiska fackliga organisationer där jämställdhet genomsyrar policys, strategier, kollektivavtalsförhandlingar, rekrytering och ledarskap, så att kvinnors mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras. Det övergripande målet uppnås genom tre delmål. Inom dessa områden har under 2013 bland annat följande framgångar rapporterats: Delmål 1: ILO:s konventioner om jämställdhet är i hög grad ratificerade, implementerade och tillämpas i länderna. Att ILO:s konventioner är ratificerade och tillämpas är ofta en grundförutsättning för att kunna uppnå förbättrade arbetsvillkor. De fackliga organisationerna har en viktig uppgift att påverka regeringar att ratificera och integrera konventionerna i den nationella lagstiftning, men också att bevaka att lagarna sedan respekteras. Under 2011 antog ILO:s arbetskonferens konvention 189, som ger hushållsanställda rätt till reglerade arbetsförhållanden och lön på landets miniminivå. Det är en stor framgång för facket, som ger miljontals hushållsarbetare, som mestadels är kvinnor, ett erkännande som arbetstagare. Under 2013 ratificerade åtta länder konventionen: Nicaragua, Bolivia, Paraguay, Ecuador, Guyana, Sydafrika, Italien och Tyskland. Därmed har nu totalt 13 länder ratificerat konventionen sedan den antogs och fem länder har dessutom integrerat konventionen i sin nationella lagstiftning Ökad jämställdhet och minskad diskriminering

19 Det globala facket IUF har sedan 2006 samordnat ett nätverk för hushållsarbetare, vilka mestadels är kvinnor. Nätverket har, genom bland annat påtryckningar och förhandlingar med ILO, starkt bidragit till att konvention 189 togs fram. I oktober 2013 gjordes nätverket om till att bli det första globala facket för hushållsarbetare, IDWF (International Domestic Workers Federation). Hushållsarbetare världen över är därmed globalt organiserade för att göra sin situation synlig för allmänheten och bekämpa sina ofta slavliknande arbetsvillkor. Under 2013 har dessutom Burkina Faso ratificerat konvention 183 om skydd vid havandeskap och Ecuador och Kazakstan ratificerat konvention 156 om arbetstagare med familjeansvar. Delmål 2: Tryggare och anständigare anställningsvillkor och löner för fler kvinnor. För att kvinnor ska få bättre arbetsvillkor måste de fackliga organisationerna ha kunskap om kvinnors situation. De måste dessutom känna till och använda olika nationella och internationella konventioner och policys. Under föregående projektperiod har facken arbetat metodiskt för att inkludera klausuler som förbättrar kvinnors arbetsvillkor i policys, strategier och kollektivavtalsförhandlingar. Arbetet har lett till fortsatt goda resultat under I det globala facket IUF:s Afrikaprojekt har kvinnor utbildats i kollektivavtalsförhandling, vilket exempelvis bidragit till att facket i Kenya och i Ghana lyckats förhandla fram längre föräldraledighet för arbetstagarna i sockerfabriker och på gummiplantager (projektnummer 10077). Inom ITF:s globala projekt har det peruanska facket för piloter för första gången förhandlat fram ett kollektivavtal med företaget LAN som innehåller bestämmelser om kvinnors rättigheter under graviditet och föräldraledighet (projektnummer 50049). Facket har inspirerats av det framgångsrika arbetet deras systerorganisationer i Argentina lyckats med. Under projektperioden har flera kvinnokommittéer etablerats, för att öka jämställdheten internt inom facken. Kommittéerna har ockå visat sig vara bra fora för kvinnor att diskutera kvinnofrågor och deltagande kvinnor vittnar om att de fått ökad kunskap om sina rättigheter, självförtroende och kompetens att ställa krav på sina organisationer och arbetsgivare. IUF:s regionala projekt syftar till att skapa ett regionalt kvinnonätverk i Latinamerika (projektnummer 40082). I slutet av 2013 hade fler kvinnor från de deltagande facken ledande positioner, både inom det nationella förbundet och vid internationella organisationer. Bland annat valdes en kvinna att representera IUF inom FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO. I Latinamerika har nu IUF:s medlemsorganisationer i fem länder särskilda kvinnokommittéer, vilket inneburit att facken ökat sin tillsyn och insikt över kvinnors situation i frågor som arbetsmiljö, människohandel och diskriminering. Facken samarbetar med andra organisationer från det civila samhället i dessa frågor. Inom IUF:s kvinnonätverk i Afrika har så kallande Speak out -dagar organiserats på arbetsplatserna, där kvinnor fick möjlighet att prata om känsliga ämnen, som sexuella trakasserier och våld mot kvinnor på arbetsplatsen (projektnummer 10077). Våld mot kvinnor har under 2013 varit en prioriterad fråga även för det globala transportfacket ITF, efter att flera medlemsorganisationer de senaste åren rapporterat om fysiskt, emotionellt och sexuellt våld mot medlemmar inom transportsektorn. ITF har tagit fram Ökad jämställdhet och minskad diskriminering

20 en ny aktionsguide för våld mot kvinnor som lanserades i oktober 2013 och innehåller olika praktiska verktyg för medlemsfacken att använda i sitt arbete mot våld mot kvinnor. Delmål 3: Kvinnors deltagande, inflytande och påverkan har ökat i arbetslivet. Fackliga organisationer ska representera alla sina medlemmar, men traditionellt har representationen för män på beslutsfattande poster dominerat. Så är fortfarande fallet inom vissa projekt och en viktig utmaning för facken. I ITF:s regionala projekt i Centralasien (projektnummer 21135) dominerades kollektivavtalsförhandlingarna under 2013 av män och viktiga frågor för kvinnor togs inte upp. Det medförde att kvinnor som är transportarbetare ifrågasatte varför de ska vara med i facket och vilka förmåner det ger. Denna negativa trend blev ett uppvaknande för facket som nu bättre förstår vikten av att inkludera kvinnor och tillvarata alla medlemmars intressen i förhandlingsarbetet. Generellt har facken på senare år ökat sitt engagemang i jämställdhetsfrågor och kvinnor har i allt högre grad beslutande positioner. Utvecklingen är ett resultat av ett långsiktigt informations- och utbildningsarbete samt en integrerad projektstrategi. De flesta fackliga organisationer strävar efter att kvinnor ska ha procent i de beslutande organen. Inom IFJ:s regionala Afrikaprojekt har fackföreningarna söder om Sahara genom genusmedvetenhet dramatiskt ökat antalet kvinnliga journalister som deltar i projektverksamheten (projektnummer 10082). Kvinnor ställer nu i högre utsträckning upp till val som fackliga förtroendevalda. I slutet av 2013 hade journalistfacken i Angola, Uganda, Zambia, Swaziland, Sydafrika, Lesotho och Kap Verde kvinnliga ordföranden, en stor framgång för jämställdhetsarbetet i regionen. Förbunden har under projektperioden dessutom fortsatt sitt arbete med att ta fram jämställdhetspolicys, som innebär en långsiktig förpliktelse att förbättra kvinnornas ställning inom organisationen. I SEKO:s Malawi-projekt har COWUMA under 2013 prioriterat jämställdhetsarbetet och tagit fram en genderpolicy, istället för att genomföra en planerad kampanj mot privatiseringar (projektnummer 10095). Avvikelser i strategiområdet Inga väsentliga avvikelser har rapporterats för projekten som ingår i strategiområdet under De mindre förändringar som har gjorts i projekten har genomförts i samråd med de svenska förbunden och LO-TCO Biståndsnämnd Ökad jämställdhet och minskad diskriminering

Ingående balans 1 993 775,43 1. Egeninsats 15 183 349,00 3. Ränteintäkter 41 984,29 5

Ingående balans 1 993 775,43 1. Egeninsats 15 183 349,00 3. Ränteintäkter 41 984,29 5 Bilaga 4.1 vergripande ekonomisk redovisning Bilaga 1 1.3 Rapportmall för årlig finansiell rapport på övergripande nivå (ramorganisation) Utfall Not Ingående balans 1 993 775,43 1 Erhållna medeuintäkter

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

3.5 Ökad jämställdhet och minskad diskriminering

3.5 Ökad jämställdhet och minskad diskriminering 3.5 Ökad jämställdhet och minskad Efter förföljelserna - de indonesiska facken reser sig Suhartos styre mellan 1965 och 1997 kränkte konsekvent mänskliga rättigheter i arbetslivet. Under doktrinen om social

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

6. Decent Work for Quality Public Services

6. Decent Work for Quality Public Services PSI:s sektorprogram Statligt anställda har inte rätt att vara med i facket De som arbetar statligt i Indien har inte laglig rätt att vara med i facket eller ett politiskt parti. Public Service International,

Läs mer

3.3 Organisationsutveckling/-uppbyggnad

3.3 Organisationsutveckling/-uppbyggnad 3.3 Organisationsutveckling/-uppbyggnad Informell ekonomi en utmaning för facket Indiska järnvägen är den största statliga arbetsgivaren i Indien med 1,4 millioner fastanställda med en hög facklig anslutning.

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Fackförbundet ST. program för ST. Internationellt

Fackförbundet ST. program för ST. Internationellt Fackförbundet ST program för ST Internationellt ST är fackförbundet för dig som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag i myndigheter, universitet och högskolor eller bolag. ST är din fackförening

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

3.6 Arbetsmiljö, hiv och aids

3.6 Arbetsmiljö, hiv och aids Arbetsmiljö ett möte för anställda och arbetsgivare I provinsen Mpumalanga, Sydafrika, har arbetsplatsolyckorna på plantagerna sjunkit från fem om året till endast en. Men bakom dagens arbetssätt, att

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN FAKTA: FACKLIGA FÖRKORTNINGAR ITUC betyder International Trade Union Confederation. Ibland används den svenska förkortningen IFS (Internationella

Läs mer

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN FAKTA: FACKLIGA FÖRKORTNINGAR ITUC betyder International Trade Union Confederation. Ibland används den svenska förkortningen IFS (Internationella

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier Strategiska prioriteringar för 2014-2018 för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter (Ska antas av UNIs världskvinnokonferens i Kapstaden i december 2014) UNI Global Unions aktionsstrategi

Läs mer

ARBETSPROGRAM 2011 2014

ARBETSPROGRAM 2011 2014 INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen Mexico City, 6 augusti 2010 Vägtransportarbetaresektionens konferens Dagordningens punkt 4: ARBETSPROGRAM 2011 2014 1. Vi bygger upp starka

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

3.2 Globaliseringens effekter

3.2 Globaliseringens effekter 3.2 Globaliseringens effekter UNI: Banka vett i bankerna Finansförbundet jobbar tillsammans med det globala facket UNI för bättre villkor för kollegor i Latinamerika. Under en resa för ett år sedan gjorde

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Stark tillsammans Verksamhets- förslag

Stark tillsammans Verksamhets- förslag ns a m k r a St m a s till Verksamhets- förslag 36 VERKSAMHETSFÖRSLAG I världen Stark tillsammans i världen 1. ARBETARNAS SITUATION I VÄRLDEN 37 1.2 Facklig organisering en väg ut ur fattigdom 38 1.3 Fackliga

Läs mer

EPSU:s konferens 2010 om avtalsförhandlingar och social dialog Efter krisen rättvis lön och anställning i offentliga tjänster Information om workshops

EPSU:s konferens 2010 om avtalsförhandlingar och social dialog Efter krisen rättvis lön och anställning i offentliga tjänster Information om workshops Information om workshops Årets konferens består av sex workshops: Låg lön och ingen lön upphäv lönesänkningar och kräv ut obetalda löner i Centraloch Östeuropa Minskade löneskillnader mellan könen var

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt

LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt Bakgrund och syfte Under utvecklingssamarbetets historia har många områden för förbättring av fattigdomsbekämpning identifierats av olika

Läs mer

3.4 Arbetsrätt och mänskliga rättigheter

3.4 Arbetsrätt och mänskliga rättigheter Turkiet: ett fängelse för journalister I februari 2013 arresterades mer än 167 fackliga aktivister i Turkiet. Arresteringarna var ett i en lång rad exempel på hur den turkiska staten trakasserar fackliga

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

5. Organisationsutveckling av lärarorganisationer

5. Organisationsutveckling av lärarorganisationer Lärarförbundet Att leva och arbeta under hot Som lärare i Colombia är utpressning och dödshot en del av vardagen. En skrämmande vardag. Att hoten är verkliga råder det inga tvivel om. Under 2011 och 2012

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

1. Ekonomisk hållbarhet, 2. Ekologisk hållbarhet, 3. Social hållbarhet

1. Ekonomisk hållbarhet, 2. Ekologisk hållbarhet, 3. Social hållbarhet Globalisering innebär olika saker för olika människor, och ordet används för att beskriva olika realiteter. Därför kanske det är lika bra att börja med att klargöra det begrepp som ligger bakom denna diskussion.

Läs mer

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012

Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Den svenska utländsk bakgrund-befolkningen den 31 december 2011 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2012 Detta är en sammanställning av den svenska utländsk bakgrund-befolkningen en generation bakåt

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Ang: Remissyttrande från LO-TCO Biståndsnämnd avseende Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges

Ang: Remissyttrande från LO-TCO Biståndsnämnd avseende Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges Till: Utrikesdepartementet ud.cso-dialog@gov.se Stockholm 9 oktober 2014 Ang: Remissyttrande från LO-TCO Biståndsnämnd avseende Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning

Medlemsrekrytering. Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Medlemsrekrytering Medlemsrekrytering Facklig introduktion Fråga alla om medlemskap Medlemsutbildning Facklig introduktion Information till alla nyanställda (t ex i samband med företagets introduktion):

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Fackföreningsrörelsen Latinamerika

Fackföreningsrörelsen Latinamerika Utan kontakter med ett lands fackliga organisationer är det svårt att förstå vad som sker i arbetslivet. Fackliga företrädare ger ett annat perspektiv än företag och myndigheter ett underifrånperspektiv.

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

STOPPA BARNARBETE. Foto: Per Anders Pettersson/Pressens Bild

STOPPA BARNARBETE. Foto: Per Anders Pettersson/Pressens Bild STOPPA BARNARBETE STOPPA BARNARBETE Foto: Per Anders Pettersson/Pressens Bild Titta på handen här ovanför. Den tillhör en ung pakistansk mattpojke. Bilden togs i början av det nya millenniet i samband

Läs mer

Fackföreningsrörelsen Afrika

Fackföreningsrörelsen Afrika Utan kontakter med ett lands fackliga organisationer är det svårt att förstå vad som sker i arbetslivet. Fackliga företrädare ger ett annat perspektiv än företag och myndigheter ett underifrånperspektiv.

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Code of Conduct Uppförandekod

Code of Conduct Uppförandekod Code of Conduct Uppförandekod Inledning och bakgrund Femtorp AB förser marknaden med söta livsmedel och dessertprodukter från de främsta tillverkarna. Våra kunder kan förvänta sig en hög servicegrad, kunskap

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 1 Inledning 1.1 Uppförandekodens grundval: Internationella standarder Denna uppförandekod ( uppförandekoden ) grundar sig på de allmänna principerna i FN:s allmänna förklaring

Läs mer

Tema: Ekonomiska frizoner

Tema: Ekonomiska frizoner !! Ekonomiska frizoner är ett hot mot den globala fackföreningsrörelsen. I zonerna finns många miljoner anställda, men nästan ingen tillåts att gå med i facket. Ofta är facklig verksamhet förbjuden i zonerna.

Läs mer

Tema: Ekonomiska frizoner

Tema: Ekonomiska frizoner ! Tema: Ekonomiska frizoner Bild omslag:: Metallindustriarbetare i Gujarat, Indien.! TEMA är en serie skrifter som ges ut av LO-TCO Biståndsnämnd för att tematiskt belysa och diskutera aktuella frågor

Läs mer

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista privatabonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor inklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Ett rättvist liv. Svenska fackens globala engagemang

Ett rättvist liv. Svenska fackens globala engagemang Ett rättvist liv Svenska fackens globala engagemang ILO:s kärnkonventioner ILO:s åtta kärnkonventioner utgör en minimistandard för arbetsvillkor över hela världen. Det handlar om grundläggande mänskliga

Läs mer

Ett rättvist liv. Svenska fackens globala engagemang

Ett rättvist liv. Svenska fackens globala engagemang Ett rättvist liv Svenska fackens globala engagemang ILO:s kärnkonventioner ILO:s åtta kärnkonventioner utgör en minimistandard för arbetsvillkor över hela världen. Det handlar om grundläggande mänskliga

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Förslag till. RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /..

Förslag till. RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.6.2010 KOM(2010)342 slutlig 2010/0189 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr /.. om fastställandet av de korrigeringskoefficienter som ska tillämpas

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

FACKFÖRENINGS- RÖRELSEN LATINAMERIKA

FACKFÖRENINGS- RÖRELSEN LATINAMERIKA Utan kontakter med ett lands fackliga organisationer är det svårt att förstå vad som sker i arbetslivet. Fackliga företrädare ger ett annat perspektiv än företag och myndigheter ett underifrånperspektiv.

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd * ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om merkostnadstillägg för utomlands stationerad personal vid statliga myndigheter för beskattningsåret 2010 Skatteverket lämnar med

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag Introduktion Antagen av EPSU:s styrelse det 4 juni 2007 Det finns flera anledningar till att vi behöver samordna

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Samordna avtalsförhandlingar

Samordna avtalsförhandlingar Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster EPSU:s 4:e avtalskonferens Samordna avtalsförhandlingar En översikt av EPSU:s nuvarande avtalspolitik och förslag

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN

INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen: Mexico City, 9 augusti 2010 Konferens för kvinnliga transportarbetare DAGORDNING 1. Val av rapportör 2. Verksamhetsberättelse / Vi organiserar

Läs mer

På sikt är målet att bilda en global facklig allians.

På sikt är målet att bilda en global facklig allians. Seko i världen 1 Seko stöder ett projekt för facklig organisering på TeliaSoneras dotterbolag Moldcell med säte i Moldaviens huvudstad Chisinau. Företaget håller till i moderna lokaler och arbetsvillkoren

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

Mänskliga rättigheter i arbetslivet

Mänskliga rättigheter i arbetslivet Mänskliga rättigheter i arbetslivet ILO:s 8 kärnkonventioner ILO_8 konventioner.indd 1 10-09-15 14.06.27 ILO:s 8 kärnkonventioner Innehåll Allas rätt till ett bättre arbetsliv 3 Fackliga rättigheter är

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Idé och Framtid. Idé & Framtid

Idé och Framtid. Idé & Framtid Idé & Framtid 1 Idé och Framtid fastställt vid kongressen 2010 2 Ledarna Sveriges chefsorganisation Idé & Framtid Verksamhetsidé Chefen gör skillnad Ledarna gör skillnad för chefen Bra chefer och ett gott

Läs mer

FACKFÖRENINGS- RÖRELSEN ASIEN

FACKFÖRENINGS- RÖRELSEN ASIEN Utan kontakter med ett lands fackliga organisationer är det svårt att förstå vad som sker i arbetslivet. Fackliga företrädare ger ett annat perspektiv än företag och myndigheter ett underifrånperspektiv.

Läs mer