Verksamhetsberättelse 2011

Transkript

1 2.1 Inledning Denna verksamhetsberättelse syftar till att övergripande redovisa 2011 års verksamhet och samtidigt ge våra svenska samarbetspartners insyn i det LO-TCO Biståndsnämnd gör. Verksamhetsberättelsen ska också uppfylla Sidas krav på LO-TCO Biståndsnämnd som de uttrycks i avtal, instruktion och allmänna villkor. Årets verksamhetsberättelse avrapporterar det andra året i en treårscykel - vilket enligt Sidas instruktion förmedlas genom en lägesrapport. Verksamhetsberättelsen ger en kortfattad analys av måluppfyllelsen inom det övergripande målet Decent Work Decent life utifrån den resultatmatris för verksamhetens samtliga strategiområden och program som finns i ansökan för (se bilaga 1). När det gäller informationsverksamheten utgår rapporten från den reviderade resultatmatrisen som gjordes inför budgetåret Revideringen var nödvändig då anslaget endast utgjorde ca hälften av ansökta medel. Inriktningen är densamma som i ansökan , men struktur och vissa formuleringar i matrisen är justerade. Under respektive program och strategiområde illustreras resultaten med exempel från enskilda projekt. I verksamhetsberättelsen finns även en beskrivning av de interna förändringsprocesser som pågår inom LO-TCO Biståndsnämnd (punkt 3.2), en redovisning av arbetet med organisationens styrdokument och information om hur organisationen hanterat uppkomna risker inom vår verksamhet under det gångna året (punkt 3.4) Inledning

2 2.2 Decent work Decent life Verksamhetsberättelse 2011 I syfte att respektera, främja och tillämpa mänskliga rättigheter i arbetslivet antog FNorganet ILO 1999 programmet Decent Work for all. Decent Work-agendan, som det ofta kallas, har på kort tid lett till en internationell enighet om att sysselsättning och anständiga arbetsvillkor är centrala faktorer för att minska fattigdomen i världen. Agendan innehåller fyra arbetsområden: 1) respekt för mänskliga rättigheter i arbetslivet, 2) social dialog, 3) sysselsättning och 4) social trygghet. För att pressa på världens länder att också implementera agendan har den globala fackföreningsrörelsen genom kampanjen Decent work Decent life formulerat sju krav. Kraven omfattar bland annat respekt för rätten till organisering, rättvisa handelsregler, att FN:s och ILO:s konventioner till skydd för migranter ratificeras och tillämpas samt socialt skydd för de 60 procent av alla arbetstagare som enligt ILO idag står utan. En viktig strategi för att uppnå kraven är samverkan med företag och regeringar men också med andra organisationer i det civila samhället. Decent Work-agendan är grunden för LO-TCO Biståndsnämnds vision och verksamhetsinriktning och Decent work - Decent life är LO-TCO Biståndsnämnds övergripande samlingsprogram för projekten. De fackliga organisationerna är unika organisationer i det civila samhället. Förutom att vara medlemsbaserade folkrörelser som arbetar för medlemmarnas intressen på arbetsplatser och i samhället, är de också en part i den sociala dialogen på arbetsmarknaden. Det innebär att de kan teckna juridiskt bindande kollektivavtal 1 och förhandla med arbetsgivarna; verktyg som skapar förutsättningar för rättvis fördelning och hållbar ekonomisk utveckling. Övergripande mål All LO-TCO Biståndsnämnds verksamhet utgår från målen i Decent Work-agendan. Enligt LO-TCO Biståndsnämnds stadgar ska verksamheten syfta till att uppnå en rättvis fördelning av makt och resurser samt eliminerad fattigdom i världen. I detta inbegrips fördjupad demokrati genom jämställdhet och respekt för fackliga och andra mänskliga rättigheter. Verksamheten ska bidra till att det i alla länder finns oberoende, demokratiska och jämställda fackliga organisationer som har kapacitet att företräda sina medlemmars intressen och arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter, respekt för internationell rätt, rättvis fördelning av resurser och hållbar utveckling. Programmet Decent Work - Decent life är för utvecklingsverksamheten indelat i fem tematiska områden, så kallade strategiområden (se punkt ), som i sin tur utgår från den globala fackföreningsrörelsens prioriterade områden för att uppnå Decent Work-agendan. Strategiområdena omfattar alla projekt inom utvecklingssamarbetet, förutom de globala fackens egna program (se punkt ). Sektorprogrammen har egna programmål, men kompletterar strategiområdena i måluppfyllelsen av Decent Work- Decent Life genom att fokusera på respekten för de grundläggande mänskliga rättigheterna inom en specifik sektor. 1 Kollektivavtal är ett juridiskt bindande avtal mellan arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation eller enskild arbetsgivare som reglerar löner och övriga anställningsvillkor för arbetstagare Decent work Decent life

3 Det sjätte strategiområdet Facket - en global förändrande kraft avser kommunikation i Sverige (se punkt 2.11) och syftar även det till att uppnå Decent work Decent life. Dels genom att öka medvetenhet och kunskap om det fackliga utvecklingssamarbetet bland LO:s, TCO:s och förbundens medlemmar, dels genom att folkbilda om etisk eller rättvis handel och konsumtion. Det senare folkbildningsarbetet sker främst inom de organisationer som är aktiva i programmen Kunskap för utveckling (Fairtrade), Rena Kläder och Schyst resande. Delmål Samlingsprogrammets (Decent Work Decent Life) delmål utgörs av följande sex strategiområden: Globaliseringens effekter Organisationsuppbyggnad Arbetsrätt och mänskliga rättigheter i arbetslivet Ökad jämställdhet och minskad diskriminering Arbetsmiljö, hiv och aids Facket - en global förändrande kraft (kommunikation i Sverige) Förändringar och avvikelser Sidas tilldelning av anslag för var betydligt lägre än vad LO-TCO Biståndsnämnd hade sökt och nedskärningar gjordes för hela perioden. Det innebar också en ganska stor överplanering av verksamheten. I september 2011 beviljades dock ett tilläggsanslag för för projekt inom anslagsramarna Syd och Reformsamarbete Öst. Totalt uppgick tilläggsanslaget till tkr varav tkr avser 2011 och tkr Tilläggsanslaget avsåg nya insatser, men också ett generellt tillägg för att kunna genomföra den överplanerade verksamheten. Verksamheten som genomförts under året visar generellt på bra måluppfyllelse. LO-TCO Biståndsnämnd konstaterar att rapporteringen från projekten överlag håller en bra kvalité; en trend som hållit i sig under de senaste åren. LO-TCO Biståndsnämnd anslog bidrag till totalt 159 projekt inom CIVSAM-ramen. Av dessa projekt redovisas inte 10 projekt då godkänd redovisning, helt eller delvis, inte inkommit (se flik 5, bilaga 5.5). LO-TCO Biståndsnämnd har löpande kontakt med de projektorganisationer som ännu inte levererat en komplett årsrapport. Vi tillämpar sedan tre år en utbetalningsregel knuten till avtalstecknande samarbetsorganisation, som innebär att utbetalning av projektmedel till organisationens samtliga projekt påverkas om avtalsförpliktelserna inte är fullgjorda i ett projekt. LO-TCO Biståndsnämnd har under året också hos flera organisationer följt upp instruktioner för finansiell rapportering och revision i enlighet med FAR:s regler och Sidas instruktioner. Ekonomiska bilagor, med bland annat en detaljerad lista över de projekt där rapportering eller revisionsintyg saknas, återfinns under flik Decent work Decent life

4 Schysta villkor schyst spel! Verksamhetsberättelse 2011 Bara vid Kiev Stadion där finalen i fotbolls-em kommer att spelas har åtta byggnadsarbetare omkommit. Det är inte heller ovanligt att arbetstagarna får vänta 2-6 månader på sin låga lön. Och eftersom satsningen att lyfta arbetstagares rättigheter i samband med fotbolls-vm i Sydafrika blev så framgångsrik och uppmärksammad fortsätter kampanjen inför EM i Polen och Ukraina i sommar. Kampanjen (pnr 30077) har påverkat myndigheterna till att bland annat ta ökat socialt ansvar vid offentlig upphandling och att statliga skyddsombud faktiskt besöker arbetsplatserna och gör inspektioner. Över nya medlemmar har rekryterats bara i Ukraina. Det höga antalet dödsfall till trots upplever många att det hade varit värre utan kampanjen. Det finns mycket att vinna på att bedriva påtryckning mot värdnationerna och de internationella sportfederationerna UEFA, FIFA och IOK. Kampanjen har också sikte på fotbolls-vm i Brasilien 2014 och OS i Brasilien Landet investerar enormt i arenor, hotell och infrastruktur. Kampanjen är en del av BWI:s program (pnr 40071) men involverar även det globala facket för textilarbetare ITGLWF, som tidigare kampanjat för att FIFA och IOK tar socialt ansvar för tillverkningen av evenemangens sponsrade kläder. Programmet har lyckats ena en annars ganska splittrad fackföreningsrörelse, som nu står sida vid sida för sina medlemmars rättigheter, säkra arbetsplatser och schysta villkor. Vid byggnationen av Castelão stadium har facken lyckats förhandla fram ett avtal som ger 21 procents löneökning, mat- och övertidsersättning. Resultatet ger inte bara bättre levnadsvillkor för de berörda arbetstagarna och deras familjer, utan blir också en grund för kommande nationella och regionala förhandlingar. Mat åt alla kräver nytänkande Man ser det inte från stora vägen eftersom en mur skymmer och porten är stängd. Men innanför odlar flera hundra jordlösa arbetare ekologiska grönsaker. Det sker på inflygningsrutten till miljonstaden Cotonous flygplats i Benin i Västafrika. Det är ett exempel på stadsodlingen, som förmodligen kommer att utgöra en viktig del av vår framtida livsmedelsförsörjning. Här skördar nu jordlösa lantarbetare giftfria livsmedel. Många av odlarna vid stadsodlingen har fått utbildning genom IUF:s och svenska Livs projekt i Benin, Togo, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Niger och Senegal (pnr 10038). Rätten till mat är fokus, för projektet om ekologisk odling och organisering av fattiga jordbrukare i städernas utkanter. Utbildningarna sker i samarbete med ILO och universitetet. Fokus är arbetsmiljö och både grönsaksodlare och forskare från universitetet har ingått. Speciella utbildningar har också hållits för bara kvinnor och för grönsaksodlare som bedriver ekologisk odling. För att nå ut med kunskap om hälsa och miljö till fler människor, inte bara för att sälja matvaror, har projektet en slogan: Producera hälsosamt och äta hälsosamt. Man vill på så sätt förändra människors sätt att tänka på maten och miljön. Att de själva är en del av ekosystemet. Vad har projektet betytt för er? - Vårt blod och vår urin har analyserats. På så sätt har man tagit reda på vilka sjukdomar som vi lider av och vad som kan göras åt detta för att vi ska bli friska, berättar Adrienne Sessou, en av odlarna i Cotonou. Som ett resultat av projektet har kvalitén på jorden, grönsakerna och vattnet vid odlingen i Cotonou förbättrats avsevärt. Och på flera håll har tillgången på mat ökat. I utkanten av Bobo-Dioulasso i Burkina Faso har projektet till exempel bidragit till förbättrad hälsa och tillgång till basvaror för familjer, uppskattningsvis människor Decent work Decent life

5 2.3 Strategiområde: Globaliseringens effekter Mål Den internationella fackföreningsrörelsen arbetar samordnat och effektivt för att motverka globaliseringens negativa effekter, skydda och främja mänskliga rättigheter i arbetslivet och bekämpa fattigdom. Under året har de fackliga organisationerna fortsatt att arbeta för att den globaliserade ekonomin ska styras effektivt och rättvist. De globala branschfacken och världsfacket ITUC, försöker förbättra samråd och samarbete med regeringar och arbetsgivarorganisationer. Fackets medel är organisering, utbildning, förhandlingar och påverkan. Deras syfte är att den sociala dimensionen av globaliseringen och kraven för grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet ska finnas med i alla beslutsprocesser. Påverkan har skett i forum som G-20, Världsbanken, IMF, Världshandelsorganisationen WTO och FN. Framför allt mot arbetslivsorganet ILO med sin trepartsstruktur och möjlighet till social dialog. ITUC strävar efter förhandling och påverkan kring företags sociala ansvar, särskilt i form av bindande internationella ramavtal. De vill också verka för system som håller arbetsgivare ansvariga för social påverkan av internationella investeringar i fattiga länder. Sammanlagt finns det nu 190,1 miljoner migrantarbetare i världen (17,1 miljoner i Afrika, 44,5 miljoner i Nordamerika, 6,7 miljoner i Central- och Sydamerika, 58,3 miljoner i Asien och Oceanien, och 64,1 miljoner i Europa 1 ). Mellan 10 och 15 procent av migranterna är irreguljära papperslösa. Många av de globala facken arbetar tydligt i regionala och globala projekt för att fånga upp migrerande arbetare och skapa förutsättningar för bättre arbetsförhållanden. Det sker till exempel inom byggindustrin, hushållsarbete, jordbruket och i transportsektorn. De allra flesta projekt inom den här kategorin har både regionala och globala komponenter, vilket behövs för att uppnå goda långsiktiga effekter. Delmål 1 Den internationella fackföreningsrörelsen är en erkänd diskussions- och förhandlingspart på arbetsmarknaden och i den politiska processen. År 2010 slöt det globala facket BWI två nya internationella ramavtal (International Framework Agreements, IFA) och ännu ett Därmed har BWI redan uppnått målet om minst tre nya IFA under perioden och de har sammanlagt slutit 17 stycken. Detta ger påtryckningsmöjligheter i hela världen. Ett exempel är att förhandlingar enligt IFA med Faber Castell ledde till återanställning och återupptagen produktion i Goa, Indien. Det globala facket ICEM stödjer sina medlemsorganisationer. I Colombia har projektet (3407) bidragit till förhandlingar med multinationella företag som Glencore och Pacific Rubiales. Detta har kunnat ske efter strategiska satsningar på utbildning, föryngring och väl samordnade kampanjer. I fallet Pacific Rubiales bidrog ICEM till att representanter kunde resa till Kanada och förhandla direkt på företagets huvudkontor. I fallet Glencore resulterade förhandlingar i Colombia i ett kollektivavtal med förbättrade löner för de anställda. Och ICEM i Colombia fick medlemsansökningar från korttidsanställda. Det globala facket IUF har i sitt regionala projekt i Västafrika (50038) effektivt använt sig av ILO:s konventioner som grundval för förhandlingar och för att trycka på för 1 Siffrorna kommer från BWI:s programrapport Strategiområde: Globaliseringens effekter

6 lagstiftning. De har deltagit i FN:s arbetsgrupp om matbrist där de kunnat peka på fackets roll för anständiga arbetsvillkor och levnadsförhållanden i regionen. IUF:s arbete ledde 2011 till att konvention 189 för hushållsanställdas rättigheter antogs av ILO. En grupp arbetstagare, främst kvinnor, som tidigare varit helt rättslösa har nu internationell rättslig status. IUF arbetar globalt för att konventionen ska ratificeras. Efter påtryckningar från fackförbunden instiftade Demokratiska Republiken Kongos president, i oktober 2007, ett permanent forum för social dialog. Under 2011 har detta forum, CDPS, fortsatt fungera. Flera möten har genomförts och kommissioner med facklig medverkan har tillsatts. De ska diskutera hälsofrågor, utbildning, arbete, jordbruk och avskaffande av barnarbete. I DR Kongo finns mer är 300 nationella fackföreningscenter registrerade sedan införandet av fackföreningspluralism I denna söndersmulade struktur har UNTC CDT och CSC i LO:s och TCO:s projekt (2063) samlat de mest representativa fackförbunden i plattformen UFF, där man tillsammans anordnar nationella aktioner. Under året antogs ett treårigt program. De organiserade också Socialt forum- och Decent Work-möten. Delmål 2 De globala facken representerar och stärker de fackliga organisationernas och deras medlemmars intressen via facklig enighet och samverkan. Det globala facket UNI, som verkar inom privat tjänstesektor, har riktat många aktiviteter mot multinationella företag. Det globala facket är på god väg mot sitt mål om fler globala ramavtal samt att belysa de varierande arbetsförhållandena på företags olika arbetsplatser i världen. Under 2010 organiserade UNI genom ett regionalt projekt (2964) arbetstagare på livsmedelskedjan Shoprite Checkers i södra Afrika. Under 2011 blev den stora utmaningen att påverka det sociala ansvarstagandet hos den ökända stormarknadskedjan Walmart, som etablerar sig i Sydafrika. I projekt har ett genombrott i dialogen med Telenor skett. Diskussioner kommer att inledas under 2012 och en global allians bildas mellan de globala facken UNI och IMF och deras förbund på datatillverkaren IBM; ett bra exempel på samarbete över sektorgränserna. I många länder måste facket ha ett visst antal medlemmar för att få tillträde till trepartsförhandlingar. Genom det globala facket IFJ:s verksamhet på Balkan (30084) har journalistförbundet ökat sitt medlemsantal i Serbien. Det innebär att de i enlighet med serbisk lag får förhandla/föra social dialog. Skådespelare, musiker och andra kulturarbetares vardag präglas av extremt osäkra arbetsförhållanden. UNI MEI och det internationella skådespelarfacket FIA har i Colombia (projekt 40078) lyckats med ett oväntat avtal: vicepresidenten och regeringsrepresentanter deltog på ett av projektets seminarier. Efter diskussioner finns nu förutsättningar för att etablera en social dialog inom den kulturella sektorn. Det första kollektivavtalet med Disney i Latinamerika signerades 2011 i Argentina av förbundet SATSAID. Delmål 3 Fackföreningsrörelsen har god kunskap om förhandling och social dialog och hög kapacitet att genomföra dessa med utgångspunkt i internationella normer och lagstiftning Strategiområde: Globaliseringens effekter

7 Både utbildningar och verksamhet utgår från internationella konventioner, lagar och normer om social dialog. Här finns grunden till de fackliga organisationernas legitimitet. LO-TCO Biståndsnämnds partners har inom samtliga sektorer, drastiskt förbättrat sina strategier för att möta den snabba globaliseringen av arbetsmarknaden. Samverkan över land- och sektorsgränser har ökat, liksom samordningen av arbetare inom multinationella företag. Globala solidaritetsaktioner, välutbildade ombudsmän och väl underbyggda förhandlingar har resulterat i förbättrad representativitet, fler medlemmar, yngre och mer jämställda fackföreningar samt konkreta kollektivavtal på internationell och nationell nivå. Samtidigt har regeringar och arbetsgivare i många länder blivit mer handgripliga i sitt motstånd mot facklig organisering. Hot, avsked, trakasserier och även mord fortsätter att drabba fackligt aktiva. Det globala facket för skogsarbetare, BWI, är en erkänd part i FSC (Forest Steward Certification) i Amazonområdet, och har under året föreslagit indikatorer för måluppfyllelse inom skogscertifiering i FSC:s nationella råd i Brasilien. ITUC har under 2010 och 2011 varit aktiva inom processen för Parisagendan och deltagit i dialogen om biståndseffektivitet. ITUC lyckades också få in uttalanden om Decent Work-agendan i slutdokumentet från Busan. Den internationella fackliga rörelsen har under 2011 färdigställt egna principer för utvecklingseffektivitet, indikatorer för uppföljning samt ett verktyg för analys av organisationers egen effektivitet. Avvikelser och förändringar 2011 Av projekten med huvudsaklig inriktning mot att motverka globaliseringens effekter har de allra flesta uppnått goda resultat. En stor andel har haft tydliga strategier för att få till stånd social dialog med multinationella företag. Möjligen kan man diskutera hur mindre fackföreningar på små, nationella företag ska involveras och om de ska representeras inom projekten. Flera förbund försöker dock bilda federationer på nationell nivå. Där kan även små fackförbund bli medlemmar och dra nytta av nationella processer. Uppföljning av LO-TCO Biståndsnämnds avtal Avtalen för treårsperioden innehöll individuella krav på uppfyllelse av vissa omvärldsanalyser, fältavtal och justerade budgetar i enlighet med finansiering som avtalats med Sida. Uppföljningen av avtalen har under året gjorts av de globala facken och ligger nu på en tillfredsställande nivå. De globala och regionala projekten har stor betydelse för utvecklingen av global fattigdomsbekämpning, men innebär också vissa svårigheter i rapportering och hantering. Ekonomirapporter hanteras på flera nivåer och kvalitetssäkring sker löpande i alla led Strategiområde: Globaliseringens effekter

8 Securitas tar till slut ansvar för de anställda hos indisk underleverantör - Jag har suttit i rum med ungdomar som endast har en liten plåtväska med sina tillhörigheter, öppen spis på golvet, en WC på 200 personer. Vissa har inte varit hemma på 2 år. Dom lever för dagen, jobba och sova 7 dagar i veckan, 365 dagar om året. Det berättar Stefan Andreasson, koordinator för svenska Transports projekt i Indien (pnr 21172) om att förbättra arbetsvillkoren inom framförallt väktarbranschen. Under året har projektet resulterat i ett avtal som ger alla anställda inom G4S i Indien rätt till pension, löner, övertidsersättning, sjuk- och semesterlön. Man har också hittat en lösning med svenska Securitas och deras underleverantör i Indien, Walsons Services. Svenska Securitas, med anställda i världen, tecknade redan 2004 ett globalt ramavtal med det globala facket UNI och Transport. Avtalet innefattade bland annat alla anställdas rätt att organisera sig fackligt. Trots det blev sex fackligt aktiva uppsagda från Walsons Services när de 2010 startade en fackförening. Under 2011 fick Transport stort genomslag i svenska medier när de berättade om de indiska kollegornas usla arbetsvillkor. Det gjorde att UNI och Transport fick möjlighet att träffa ledningen för Securitas i Indien, vilket gav resultat. En åtgärdsplan togs fram och en implementeringsgrupp för det globala avtalet med representanter från Transport, UNI och Securitas tillsattes. Avtalet betyder minimumstandards för alla anställda inom Securitas i hela Indien och förhoppningsvis verklig förändring för anställda inom hela sektorn och ungdomarna med plåtväskorna. Transportfack slåss för klimaträttvisa Transportsektorn står för en stor och växande andel av koldioxidutsläppen. Det globala facket ITF antog därför redan 2010 en klimatpolicy. Utgångspunkten är att även klimatförändringarna drabba världens befolkning orättvist och att starka fackföreningar och hållbara transporter är viktiga komponenter för att uppnå så kallad klimaträttvisa. - Försämrade villkor för dem som arbetar med transporter och har också lett till ökade utsläpp. Dessa två frågor hänger ihop, sade ITF:s Alana Dave, utbildningsansvarig och koordinatör för frågor om klimatförändringar för ITF under klimatkonferensen i Durban i december. Tillsammans med de sydafrikanska fackliga organisationerna Cosatu och Numsa (projektverksamhet som stöds av brittiska TUC) har man börjat diskutera framförallt hur man kan minska utsläppen genom att bygga ut den kollektivtrafiken för att minska privatbilismen och övergången till ren energi ska ske gradvis för att undvika massarbetslöshet inom landets. Det fackliga samarbetet är viktigt för att undvika konflikter mellan sektorer. ITF har också fack från både industrialiserade länder och utvecklingsländer. Så den internationella solidariteten mellan fack är också viktig, för att undvika motsättningar och en svagare attityd till klimatfrågan, säger Alana Dave. En arbetsgrupp bestående av medlemsorganisationer från industrialiserade och utvecklingsländer har bildats för att driva på frågorna om klimatförändringar inom sektorn (pnr 50038). I arbetsgruppen ingår en person från Västsverige som under 2012 kommer att bedriva ett informationsprojekt (pnr 8372). Målet är att öka kunskapen kring klimatförändringarna och hur de påverkar branschen, Transports medlemmar och omställningen till gröna jobb Strategiområde: Globaliseringens effekter

9 2.4 Strategiområde: Organisationsuppbyggnad/-utveckling Övergripande mål De fackliga organisationernas organisatoriska förmåga att genom ett rättighetsbaserat arbete bidra till förverkligandet av fattiga människors demokratiska och mänskliga rättigheter har stärkts. Organisationsutveckling är det främsta verktyget inom det fackliga utvecklingssamarbetet för att nå framgång inom alla strategiområden. Rätt utformat är det ett mätbart, realistiskt och långsiktigt hållbart utvecklingsmål och ett tydligt sätt att förankra den demokratiska makten hos våra samarbetspartners och deras medlemmar. Starka, effektiva, demokratiska och representativa fackföreningar är ett reellt verktyg för fattiga människor att göra sina röster hörda, påverka sin livssituation och åstadkomma verklig förändring. En majoritet av de projekt som finansieras via LO-TCO Biståndsnämnd och utförs av svenska förbund och de globala fackliga organisationerna, syftar till att stärka samarbetspartnernas organisatoriska förmåga. Det gäller både deras utbildnings-, rekryterings-, administrativa och demokratiska kapacitet. Resultaten av dessa projekt är möjliga att se på kort sikt, men det är på lång sikt och på närliggande områden man ser de tydliga effekterna. Delmål 1 De fackliga organisationerna har bättre bärkraft till följd av förbättrad organisatorisk förmåga. Detta delmål är svårt att mäta på kort sikt eftersom effekter av organisationsutveckling inte visar sig på årsbasis. Vedertagna, testade och säkra indikatorer saknas fortfarande, även om försök hela tiden görs. Därför kommer exemplen ofta från projekt som pågått en längre tid eller från projekt som avslutats, men där det går att se långtidseffekter. Ett tydligt exempel på det är LO:s och TCO:s stora projekt PANAF(2060) som under lång tid arbetat med studiecirklar. Dessa når hundratusentals personer per år och behandlar många olika ämnen bland annat konflikthantering. Här har de afrikanska förbunden i flera av projektländerna valt att ta ett större ansvar för finansieringen av verksamheten eftersom man verkligen vill fortsätta i framtiden. Idag ligger den genomsnittliga egeninsatsen på 19 procent, vilket är mycket bra för regionen. Ett annat exempel kommer från det globala facket IMF och IF Metalls projekt i Colombia(40073). Där har man arbetat med systematisk organisering vid gruvorna och därigenom ökat antalet medlemmar med 107 procent sedan Flera gruvarbetare som blivit avskedade som en följd av fackligt engagemang eller outsourcing har blivit återanställda. På nationell nivå har man lyckats skapa en debatt angående kontraktanställdas situation och rättigheter. En debatt som även har förts i kongressen. Gruvarbetarfacket har dessutom lyckats teckna sitt första kollektivavtal med ett gruvbolag som ständigt brutit mot de mänskliga rättigheterna i arbetslivet under mer än trettio års verksamhet i landet. Ett exempel på ett avslutat projekt som fortsätter att ge positiva resultat är IF Metall och det globala facket ITGLWF:s projekt i Pakistan (1097) som avslutades I början av I denna text definieras fattigdom som avsaknad av ekonomiska, politiska och kulturella möjligheter att förändra sin situation Strategiområde: Organisationsuppbyggnad/-utveckling

10 året lanserades en kampanj för levnadslön, ett arbete som påbörjades 1993 och som fått stöd via LO-TCO Biståndsnämnd. Genom att kalla till strejk och förhandling samtidigt lyckades facket genomföra den största löneökningen någonsin för matt-tillverkare i Pakistan. Man fick till ett avtal som skrevs under av 85 procent av de registrerade tillverkarna och gav runt trettioprocentiga löneökningar. Utan projektstödet hade denna framgång aldrig uppnåtts. Effekterna för de fattigaste i Pakistan är direkta och uppenbara. Delmål 2 De fackliga organisationerna har en förbättrad kapacitet att kompetensutveckla aktiva och potentiella medlemmar. Samarbetsorganisationernas förmåga att kartlägga utbildningsbehovet och att utbilda sig och sina medlemmar är grundläggande för framgång och överlevnad. Resultaten inom detta område är lätta att mäta i form av antal utbildade. Effekterna blir däremot tydliga på andra områden. Utbildningsinsatsernas hållbarhet är en stor utmaning då skickliga utbildare är eftersökta. Ofta försvinner duktiga lärare högre upp i hierarkin inom fackföreningsvärlden eller inom andra organisationer. Behovet av att utbilda nya lärare finns därför alltid och det görs ofta stora framgångar inom detta delmål. I Demokratiska Republiken Kongo stödjer LO och TCO ett projekt med de lokala samarbetsorganisationerna UNTC, CSC och CDT med syfte att stärka deras förmåga att bedriva utbildning. Hittills har man fått igång studieverksamhet i tio av tolv provinser och misslyckats i det kris- och krigsdrabbade Kivu. Under året genomfördes femton istället för tolv planerade studiecirkelledarutbildningar. Det blev möjligt för att förbunden lokalt tog ett mycket större ekonomiskt ansvar än vad man trodde var möjligt. Idag står förbunden för 25 procent av den totala kostnaden. Antalet utbildare har ökat och man har därför kunnat genomföra fler kurser kring mänskliga rättigheter i arbetslivet. Under året nådde man hela personer, vilket är en stor bedrift. Samarbetsorganisationernas egen utbildningsförmåga har stärkts så mycket att man i kommande samarbeten kan fokusera på spetskompetens och särskilda teman. I det globala facket ICEM och IF Metalls Asienprojekt (21196), har man särskilt fokuserat på den sociala dialogen inom globala företag. Inom projektet har man kartlagt behoven, möjligheterna och lagarna lokalt och internationellt. Sedan har man satt ihop studier på en hög nivå deltagare från samtliga länder fick utbildning i ämnen som industrisamverkan, internationella normer i arbetslivet och utbildning för utbildare. Deltagarna har själva identifierat vilka behov som finns och har kunnat specialinrikta sig. Delmål 3 De fackliga organisationerna är bättre på att rekrytera och behålla medlemmar. Det är få resultat inom detta strategiområde som kan kopplas till de riktade satsningarna. Men andra insatser redovisas som gett ett ökat antal medlemmar och ett ökat intresse av att fortsätta vara fackligt aktiv. Ett sådant exempel finns i det globala facket UNI och GS:s projekt i Kenya, Tanzania och Uganda (10097), där har man gjort en stor jämställdhetssatsning under året. Genom att bjuda in även ickemedlemmar till utbildningar på arbetsplatsen och i samhället har många fått upp ögonen för facket och dess verksamhet och antalet fackliga medlemmar har ökat i alla länder. Ett oväntat resultat Strategiområde: Organisationsuppbyggnad/-utveckling

11 I Transportarbetareförbundets projekt i Malawi (10050), har man använt radio som verktyg för att sprida kunskap om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Men också om till exempel hiv och aids, som är en stor fråga inom transportsektorn. Det har bidragit till att många har uppmärksammat fackets roll och arbete och ansökt om att bli medlemmar. Detta har lett till större bärkraft för den fackliga verksamheten, eftersom intäkterna via medlemsavgifter har ökat med 14 procent. IMF-projektet i Indien (21188), har under året lyckats bilda 28 nya lokala förbund och organisera medlemmar. Det är exceptionellt bra och har gett förbunden ökade möjligheter att arbeta inom alla strategiområden och med sina egna målsättningar. Delmål 4 De fackliga organisationerna har en förbättrad administrativ kapacitet. Förbättrad administrativ kapacitet skapar utrymme åt all annan facklig verksamhet. Resultaten är ofta tydliga, men effekterna blir synliga på helt andra områden. I Colombia stödjer det globala facket ICEM och IF Metall ett projekt inom gruvindustrin (3407), som har lett fram till att tre mindre förbund, SINRALECOL, SINTRACARBON och USO, har slagit sig samman. Det har gett en starkare organisation som kan förhandla med större kraft och ge sina medlemmar bättre service. Det globala facket UNI och svenska Unionen samarbetar i projekt kring stora callcenter-företag i Asien. Projektet har kartlagt industrin, olika arbetsplatser och -avtal i regionen och samordnat detta. Genom att gemensamt administrera insatserna mot stora globala företag har projektet hittills fått igång ett världsomspännande samarbete mellan förbund. Det har redan gett ett antal resultat i form av överenskommelser om lägstanivå på arbetsförhållanden med företag som Telenor och IBM. Förändringar och avvikelser Majoriteten av projekten har bidragit till att uppfylla strategiområdets mål i form av konkreta resultat. Effekterna syns bäst inom andra strategiområden, eller efter projektens avslutande och i långvariga samarbeten. Alla projekt är inte med i redovisningen, främst beroende på att vissa samarbetspartners inte gjort klart sina delar. Det gäller både svenska och internationella organisationer. De är uppmärksammade på detta och kommer att följas upp av LO-TCO Biståndsnämnd under året. Några få projekt har inte kunnat genomföra några aktiviteter. Dessa har antingen inte fått medel utbetalade, eller så kommer medel att återbetalas under Några av dessa projekt har anmält att man har möjlighet att börja med aktiviteter under Detta kommer att särskilt bedömas av ansvarig handläggare. Övriga medel kommer att omfördelas på projekt som har behov av dem och som bedöms klara av att hantera extra medel. Inom olika projekt har förändringar av aktivitetstyper skett. Det är bra och naturligt som en anpassning till nya förutsättningar. Man har också utvärderat vad som fungerat och satsar mer på dessa verksamheter. Har större förändringar i ett projekt skett har dessa på förhand godkänts med en ny budget av LO-TCO Biståndsnämnd. På det stora hela ligger aktiviteterna i linje med vad som planerats och resultaten bidrar tydligt till uppfyllande av strategiområdets mål Strategiområde: Organisationsuppbyggnad/-utveckling

12 Demokrati och transparens - framgångsrecept för organisering Zanzibar Teachers Union har på ett knappt decennium lyckats organisera hälften av lärarkåren på de tanzaniska öarna och blivit en legitim dialogpart med arbetsgivarna (pnr 10051). Men vägen dit har varit tuff, särskilt som myndigheterna inte ser med blida ögon på personer som engagerar sig fackligt. - Regeringen gillade att arbeta utan ifrågasättanden och genom hänvisningar till olika dekret hittade man ursäkter för varför det tanzaniska lärarförbundet TTU inte kunde verka på Zanzibar, berättar Mussa Omar Tafurwa, generalsekreterare för ZATU. Fortfarande behöver förbundet växa ännu mer för att kunna förhandla om kollektivavtal, men genom konfrontation med arbetsgivarna lyckas man redan visa medlemmarna att facket behövs. Under 2011 blev ZATU erkända av regeringen som en viktig aktör inom utbildningssfären, när organisationen bjöds in att delta i budgetdiskussioner med Zanzibars utbildningsdepartement. En viktig framgångsfaktor för ZATU har varit att alltid vara opartisk och inte låta de två parti-politiska hållningar som finns på Zanzibar skymma sikten för lärarnas intressen och rättigheter. - Som ledare har det varit viktigt att hela tiden hålla på principer, såsom demokrati och transparens, säger Mussa Omar Tafurwa. Medlemmarna måste känna att facket försvarar och kämpar för deras rättigheter. Unga organiserade kvinnor den ljusa fackliga framtiden Sedan 1990-talet har textilsektorn i Kambodja vuxit sig allt större. De internationella fabriksjättarna, från främst Kina och andra delar av Asien, har sett den billiga arbetskraften, landets strategiska läge och förmånliga regler för etablering och valt att lägga alltmer tillverkning i landet. Idag uppskattar man arbetsstyrkan till omkring inom sektorn, varav procent är kvinnor. Genom IF Metalls och ITGLWF:s projekt (pnr 21129) har unga arbetande kvinnor utbildats i att utbilda kollegor - i sina egna hem eller i lånade lokaler, på kvällar eller den enda lediga dagen. Under året har ämnen som jämställdhet, föräldraledighet, anställningsformer, hiv och aids avhandlats i studiecirklarna. Studiematerial som använts har fackförbunden inom projektet själva tagit fram med stöd av projektet. Totalt har 32 studiecirkelledare träffat arbetstagare. Studiecirklarna har gett betydande resultat och det finns en facklig och politisk nyfikenhet framförallt hos de unga kvinnorna. Med rätt verktyg och fortsatt stöd finns goda chanser att de lyfter den demokratiska fackliga rörelsen i Kambodja till att ännu mer effektivt kräva både sina medlemmars och kvinnors rättigheter Strategiområde: Organisationsuppbyggnad/-utveckling

13 Konfliktlösare och nyckel till varaktig fred I flera afrikanska länder har facket spelat en avgörande roll för att få slut på konflikter. Men framför allt är facket en nyckelaktör för att skapa försoning och långvarig stabilitet eftersom man samlar människor från hela samhället från olika etniska grupper, med olika religioner och med olika geografisk hemvist. Det fackliga arbetet blir i sig en brygga för ökat samförstånd och samexistens. I Afrika har de fackliga kontinentala organisationerna ITUC-Africa och OATUU lyft fram vad fackliga organisationer åstadkommit i fredsprocesserna. Detta sker framför allt i det utbildningsprogram, PANAF, som de driver tillsammans med LO, TCO och belgiska FTGB (pnr 2060 och 2063). Grunden är medlemsutbildning på gräsrotsnivå, men redan år 2004 började projektorganisationerna diskutera fackets betydelse för hållbar fred. Sedan dess har engagemanget för att bygga upp fredsbevarande plattformar genom social dialog blivit en del av projektet som just nu pågår i Benin, Burkina Faso, Elfenbenskusten, Guinea, Kenya, Kongo, Liberia, Malawi, Niger, Nigeria, Senegal, Sierra Leone, Tanzania och Tchad. Länder där det finns tydliga exempel på fackets roll i att bygga demokratiska institutioner och de trovärdiga regelverk som behövs för en varaktig fred är främst Nigeria, Sierra Leone, Kenya och Tchad. Under 2011 bildades en referensgrupp som en plattform för social dialog om förebyggande arbete, konfliktlösning och rehabilitering på kontinenten. Ett gemensamt dokument har tagits fram tillsammans med arbetsgivarna i sju länder om en gemensam syn på samarbetet. Under 2011 utbildades deltagare genom projektet. Mellan 30-40% var kvinnor. Projektet rapporterar att vissa arbetsgivare inser vikten av kunniga och utbildade anställda samt erkänner att klimatet och kontakterna mellan arbetsgivaren och de anställda har förbättrats sedan utbildningen startades Strategiområde: Organisationsuppbyggnad/-utveckling

14 2.5 Strategiområde: Arbetsrätt och mänskliga rättigheter Övergripande mål Den internationella och nationella fackföreningsrörelsen arbetar strategiskt för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras av såväl arbetsgivare och stat som av aktörer inom det rättsliga systemet i alla länder. Detta strategiområde riktar in sig på ett av den fackliga rörelsens absoluta kärnområden: att skydda och stärka respekten för de mänskliga rättigheterna både i samhället och i arbetslivet. Detta är en grundläggande förutsättning för både demokratiutveckling och fattigdomsbekämpning. Enligt FN:s arbetslivsbyrå ILO saknar fortfarande mer än två tredjedelar av alla arbetstagare grundläggande skydd för sina mänskliga rättigheter i arbetslivet. Många grupper står fortfarande helt utanför arbetsrätten och arbetstagare kränks världen över. Antalet fängslade, trakasserade och mördade fackliga företrädare har minskat något under 201l. Det globala facket ITUC:s rapport om kränkningar av mänskliga rättigheter i arbetslivet, (Annual Survey on Violations of Trade Union Rights) berättar att 90 människor dödades under 2010 för att de deltagit i fackliga aktiviteter och 75 hotades till livet. Cirka fackliga medlemmar greps och avskedades. Ytterligare tiotusentals fackligt aktiva misshandlades eller utsattes för sexuella trakasserier. Det handlar om lärare, sjuksköterskor, gruvarbetare, journalister, lantarbetare, hembiträden och många andra yrkesgrupper i både den offentliga, privata och informella ekonomin. Många fall blev aldrig rapporterade, i den vardag av rädsla och hot som är verklighet för många fackligt aktiva. Från 143 av världens knappt 200 länder rapporterades om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna i arbetslivet under Kränkningar är vanligast i enpartistater, i nya eller sköra demokratier och i länder som är eller nyligen varit indragna i krig eller andra våldsamheter. Men även europeiska demokratier finns med i rapporten. Än en gång är Nord-, Central- och Sydamerika de farligaste regionerna. Siffrorna över dödade är fortsatt höga i Colombia (49) och Guatemala (10). Ytterligare 20 mordförsök dokumenterades i Colombia och två i Guatemala. I Iran hängdes en medlem av lärarfacket trots internationella protester. Det skedde efter en mycket summarisk och ifrågasatt rättegång. Den ILO-delegation som undersökte förhållandena i Zimbabwe bekräftade att regeringen gör sig skyldig till systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. I Djibouti uttryckte ILO en djup oro över regeringens totala brist på vilja att lösa flera fall av kränkningar Strategiområde: Arbetsrätt och mänskliga rättigheter

15 Delmål 1 ILO:s kärnkonventioner 1 är i högre grad ratificerade, implementerade och tillämpade i de länder utvecklingsprojekten pågår. Under 2011 ratificerades nya ILO-konventioner i 51 länder, men tyvärr skedde inga nya ratificeringar av ILO:s kärnkonventioner om grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet. 150 av ILO:s 183 medlemsländer har ratificerat konvention 87 om rätten att organisera. 160 länder har ratifierat konvention 98 om rätten att förhandla kollektivt. Flera av projektens mål handlar därför om att påverka regeringar att ratificera, implementera och tillämpa konventioner samt att utveckla kompetensen inom de fackliga organisationerna. Världsfacket ITUC rapporterar att kvaliteten höjts på kommentarerna till både ILO:s expertkommitté och till deras egen rapport om kränkningar av mänskliga rättigheter i arbetslivet. Även deltagandet i kampanjer och protestbrev har ökat. I Vitryssland har ITUC:s projekt (pnr 30060) starkt bidragit till att stärka samarbetsparten BKPD som en demokratisk och självständig aktör i Vitryssland. Nyckelfrågan är fortfarande svårigheten att få tillåtelse att registrera nya fackförbund. Trots detta har projektet kunnat genomföra alla sina planerade aktiviteter. I många länder fortgår kränkningar trots att kärnkonventionerna är ratificerade. Antingen har nationell lagstiftning inte anpassats till internationell rätt eller så bryter regeringar och arbetsgivare mot landets lagar. I Georgien är situationen för facklig organisering mycket problematisk och ett arbete pågår via de fackliga organisationerna GTUC, ITUC, ETUC samt FN-organet ILO. I Malawi kämpar förbund fortfarande för erkännande och för att bli registrerade som fackliga organisationer. Ett exempel är musikerförbundet MAM som fått aktiv hjälp av det globala facket FIM och ILO. (pnr 10063) Delmål 2 De fackliga organisationerna har hög arbetsrättslig kompetens och god kapacitet att bevaka, agera och följa upp samt motverkar aktivt alla kränkningar av mänskliga rättigheter på arbetsplatserna. Arbetsrättsfrågor berörs kontinueligt i projekten. Kartläggningar, uppföljningar och utbildningar fortsätter med goda resultat. Arbetet visar även effekter på synligheten och förståelsen för arbetstagarnas rättigheter. Centralorganisationerna i Colombia arbetar juridiskt för att försvara mänskliga rättigheter på nationell och internationell nivå. Antalet fall som tagits upp i domstol och som dömts till fördel för arbetstagarna har ökat och antalet mördade fackligt aktiva har sjunkit från 51 år 2010 till 30 år Efter en gemensam ansträngning och som en följd av att de tre centralorganisationerna förhandlade samordnat, höjdes minimilönen i Colombia med 5,8 procent den första höjningen på sex år. 1 ILO:s åtta kärnkonventioner är: 87 (rätten att fritt få organisera sig), 98 (kollektiva förhandlingsrätten), 29 (förbud mot tvångs- och straffarbete), 100 (lika lön för män och kvinnor för likvärdigt arbete), 105 (avskaffande av tvångsarbete), 111(förbud mot diskriminering i arbetslivet), 138 (minimiålder för tillträde till arbete/förhindra barnarbete) och 182 (förbud mot/avskaffande av värsta formerna av barnarbete) Strategiområde: Arbetsrätt och mänskliga rättigheter

16 Situationen för journalister runtom i världen är särskilt svår. Flera afrikanska regeringar har antagit mycket repressiva åtgärder för att kuva pressen. I Irak har svenska Journalistförbundet aktivt medverkat med svenska erfarenheter gällande kollektivavtal. De bistår med expertis och utbildning. Efter en treårig kampanj och mycket påverkansarbete har Journalistförbundet i Irak fått igenom en lag om sina rättigheter till bland annat anställningsavtal. Man har även arbetat med att ta fram ett standardavtal som ska användas i landet. Nästa steg är att försöka få till kollektivavtal (pnr 21159). Gruppen migrantarbetare är oerhört utsatt. I Senegal/Mauretanien, Costa Rica/ Nicaragua och Paraguay/Brasilien är strategin att driva center för migrantarbetare. Facket har också blivit nyckelaktörer i de nationella debatterna om migration. Kvinnliga migrantarbetare har tack vare projektet i högre utsträckning anslutit sig till facket. Projektet har bedrivit verksamhet på många olika nivåer (policy-nivå ILO, regeringsnivå i länderna, utbildning av fackliga ledare och medlemsrekrytering på plats där migrantarbetare finns). Den strategien verkar ha bidragit till framgångarna (pnr 50029, ITUC). De globala facken ITUC och IUF har även varit pådrivande i arbetet kring ILOkonventionen för hushållsarbetare som antogs under Flera projekt rapporterar resultat kring arbetet med nya lagar och kollektivavtal. Nätverksarbetet som det globala världsfacket ITUC stödjer på Balkan, (pnr 30078) innebär att experter inom regionen arbetar med att EU-harmonisera lagstiftningen, att reformera pensionssystemet och skapa en modern arbetslagstiftning. Projektet har också gjort det möjligt för fackföreningsrörelsen att föra fram en gemensam ståndpunkt. Ökad samordning, aktioner, förbättrad service till medlemmarna, utbildningsinsatser och juridisk assistans har bidragit till förbättrade och nya kollektivavtal på arbetsplatser i exempelvis Nepal (pnr 21120), Mellanöstern (pnr 21145) och Afrika (pnr 2060). I Vietnam deltar nu facken i processerna kring revideringen av arbetsmarknadslagarna. I Brasilien spelar förbundet SindMusi (pnr 40070) en viktig roll i lösandet av den åtta månader långa krisen kring Brazilian Symphony Orchestra, där 44 musiker blev uppsagda. SindMusi har också varit en central aktör i den sociala dialogen kring lagen om copyright. De har även deltagit i de politiska processerna kring pensioner, arbetslöshets-, skatte- och utbildningsfrågor. Delmål 3 De fackliga organisationerna använder Decent Work agendan i kampen för mänskliga rättigheter och minskad fattigdom. ILO:s Decent Work-agenda har fyra grundpelare; sysselsättning, social trygghet, social dialog och mänskliga rättigheter i arbetslivet. De fyra grundpelarna är nödvändiga beståndsdelar för att utrota världens fattigdom, skapa jämställdhet och hållbar utveckling. Flera projekt syftar därför till att utveckla de fackliga organisationernas arbete inom ramen för just ILO-agendan. Flera globala fack strävar mot att hela projektportföljen ska genomsyras av agendan som grundstrategi. Man kan se ett utvecklat samarbete i form av allianser, kampanjer och en ökad dialog med andra internationella eller nationella organisationer utifrån Decent Work-agendan. Bland annat har LO:s och TCO:s projekt i Demokratiska republiken Kongo (pnr 2063) bidragit till att en tvärfacklig plattform - UFF har bildats. Organisationerna använder den till att samordna storskaliga, nationella fackföreningsaktioner. Under året antog UFF ett treårigt program, och de organiserade också Strategiområde: Arbetsrätt och mänskliga rättigheter

17 Social Forum- och Decent Work-möten. Projektansvariga rapporterar att flera tvister och kollektiva arbetskonflikter har lösts, men även om löneökningar och ett lugnare arbetsklimat på många företag. Ett annat exempel är det globala facket IUF:s regionala projekt i Västafrika (pnr 10038) där ett pilotprojekt med ekologiska grödor i Burkina Faso, Togo och Benin bidragit till bättre arbetsmiljö, mindre giftanvändning, ökad livsmedelssäkerhet och ökad tillgång till basvaror. Detta underlättar livet för mer än människor bara i utkanten av Bobo- Dioulasso, Burkina Faso. Förändringar och avvikelser 2011 Majoriteten av projekten har genomfört merparten av sina planerade aktiviteter. De flesta förväntade resultat har också nåtts. Goda resultat är framförallt projektens bidrag till att öka organisationernas kapacitet genom ett utvecklat nätverks- och förhandlingsarbete. I flera fall nämns också oväntade positiva resultat som nya allianser, avtal eller extra möten kring aktuella frågor. Ett exempel är det första kollektivavtalet någonsin med Disney i Latinamerika. Det signerades 2011 i Argentina, av förbundet SATSAID. Ett resultat av uthålligt arbete i över ett år och samarbete mellan fackförbund (pnr 40078). Det globala journalistfacket IFJ:s organisationsutvecklingsprojekt i Albanien, Bosnien, Kroatien, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Serbien, Turkiet och Vitryssland, har fått en lycklig bieffekt(pnr 30084). Indikatorerna handlar om antalet nya medlemmar, men journalistfacken i regionen har också lyckats få fram budskapet om pressfrihet och mänskliga rättigheter. Detta har bidragit till medlemsrekryteringen men också till demokratiutvecklingen i länderna. Turkiet är det sämsta landet i Europa när det gäller pressfrihet. Därifrån rapporterar projektansvariga att de fått fler medlemmar tack vare ökat samarbete med svenska Journalistförbundet och sin kamp för att få fängslade journalister friade. Journalister som tidigare var rädda för att gå med i facket ser nu medlemskapet som en garant för sin personliga säkerhet. Journalistfacket i Turkiet spelar en mycket viktig roll när det gäller rättshjälp och opinionsbildning. Orsaker till att planerade aktiviteter inte genomförts är interna förändringar inom organisationerna, samarbetsproblem mellan förbund (Turkiet), eller med arbetsgivare och regeringar. Andra orsaker är arbetsmarknadskonflikter, andra konflikter eller påtagliga händelser. Ett exempel är när politiska oroligheter före och efter valet i Elfenbenskusten ledde till störningar och minskade möjligheter att genomföra de planerade aktiviteterna (pnr 2060). Både de fackliga ledarna och organisationen som helhet utsattes för allvarliga hot och även mordförsök på grund av att de offentligt stödde den nationella valkommissionen och FN:s ståndpunkt. Men i många fall, som i exempelvis UNI:s projekt och Transports projekt nummer 21172, lyckas man styra om verksamheten tidsmässigt eller genom att fokusera mer på ett annat land, en annan bransch eller annan arbetsgivare Strategiområde: Arbetsrätt och mänskliga rättigheter

18 Journalistfack stärker demokrati på Balkan Starka journalistfack ger tryggare journalister som seriöst och kritiskt kan sköta sitt journalistiska uppdrag. Det leder i sin tur till öppnare och mer demokratiska samhällen. Det visar inte minst Journalistförbundets projekt för att stärka journalistfacken i länderna på Balkan (pnr 30084). Under året rapporterar projektet om medlemsökningar på mellan % i samtliga projektländer. I exempelvis Turkiet, vars pressfrihet är sämst i regionen, har facket tack vare stöd och samarbete med svenska Journalistförbundet kunnat stärka sin roll när det gäller rättshjälp och opinionsbildning i kampen för fängslade journalister. De som tidigare inte velat gå med i facket av rädsla för att förlora sitt jobb, ser nu i större utsträckning facket som en garant för deras personliga säkerhet och fler att under året organisera sig fackligt. Den ökade rekryteringen inom journalistfacken har alltså stärkt demokratiutvecklingen i regionen. Folkbildning och dialog har satt hygiennivå för klädbranschen Rena Kläder har haft ett avgörande inflytande på såväl debatten om arbetsvillkor i globala leverantörskedjor som på företagens ökade ansvarstagande, så kallat Corporate Social Responsilbility (CSR). Det visar en extern utvärdering av programmet Rena Kläder som gjordes under 2011 (pnr 5967). Genom inslag i media, föreläsningar, aktiviteter och utbildningar har nätverket ökat medlemmars och konsumenters kunskap, så att de satt press på klädföretagen att i sin tur öka kraven på socialt ansvar bland sina leverantörer. Ett lyckat exempel är kampanjen Mina skattepengar ( ) mot landsting om krav vid offentlig upphandling. Idag ställer 14 av 20 landsting etiska krav vid upphandlingar. När Rena Kläder 2005 började sina granskningar av svenska modeföretag hade endast fyra av nio en uppförandekod och ingen kontrollerade arbetsvillkoren. Nätverket insåg att bristen på engagemang till stor del berodde på kunskapsbrist och satsade fortsättningsvis även på dialog och kunskapsutbyte med företagen. Idag har alla företagen som de granskar uppförandekoder vars krav är i linje med vad som numera kan uppfattas som en hygiennivå i branschen. Rena Kläder har alltså ökat kunskapen, förståelsen och arbetet för socialt ansvar inom svenska klädföretag, vilket i sin tur dessutom ökat svensk klädindustris internationella konkurrenskraft Strategiområde: Arbetsrätt och mänskliga rättigheter

19 2.6 Strategiområde: Ökad jämställdhet och minskad diskriminering Övergripande mål Kvinnors mänskliga rättigheter i arbetslivet har förbättrats genom att de fackliga organisationerna har blivit mer jämställda. Årets rapporter visar att jämställdhetsseminarier genomförts i projekten och att det har haft effekt. De fackliga organisationerna har ökat sin kunskap om kvinnors rättigheter och det finns en större förståelse för vikten av att ha representativa organisationer, där även kvinnors intressen tillvaratas. Fler förbund har nu etablerade kvinnokommittéer och fler kvinnor väljs till beslutsfattande poster. Projektens utbildningsseminarier har även lett till förändrade beteenden och synsätt, som också har fått positiva effekter för familjelivet. I SFHL:s projekt i Tanzania (pnr 10068) har både kvinnor och män som deltagit i utbildningsaktiviteter vittnat om förändrade attityder i hemmet vad gäller sexuella relationer, användandet av kondomer och ökat hänsynstagande till kvinnorna. Det krävs ännu mycket arbete för att nå det övergripande målet. Kvinnor är fortfarande få på beslutsfattande positioner, även inom de sektorer där de är i majoritet. Deras inflytande i arbetslivet förblir därmed begränsat. Inom vissa förbund är det långt kvar till att se kvinnors krav och intressen som en integrerad del av förbundets verksamhet. Istället anses jämställdhetsfrågan vara löst så fort det finns en kvinnokommitté eller avdelning. Det är viktigt att konstatera att jämställdhet är ett långsiktigt arbete med många dimensioner. Men också att se den positiva trenden: jämställdhetsresultaten i projekten blir starkare för varje år. Delmål 1 ILO:s konventioner om jämställdhet har i högre grad ratificerats, implementerats och tillämpats i projektländerna. Den 16 maj 2011 antog ILO:s arbetskonferens konvention 186 som ger hushållsanställda rätt till reglerade arbetsförhållanden och lön på landets miniminivå. Detta är en stor framgång för facket, då kvinnor inom hushållssektorn genom konventionen har fått samma erkännande som övriga förvärvsarbetande. Det globala facket IUF har sedan 2006 stöttat ett kvinnligt nätverk av hushållsanställda. Nätverket har genom påtryckningar och förhandlingar med ILO bidragit till framtagandet av konventionen. IUF organiserar hushålls-, livsmedels- och lantarbetare och arbetar strategiskt för att regeringar ska ratificera och implementera konvention 186. Få länder har ratificerat ILO:s konventioner om jämställdhet, men under 2011 bedrevs flera kampanjer för kvinnors rättigheter. De vände sig både till kvinnor och män, och syftet var att påverka regeringar att efterleva konventionerna. Exempelvis genomförde IUF:s medlemsförbund i västra Afrika kampanjer för konvention 183 som handlar om skydd vid havandeskap och förlossning. Kampanjen bidrog också till ett närmare samarbete mellan facken i regionen. I Peru (pnr 40029), har organisationen Flora Tristan arbetat för att introducera ILO:s konvention 189 om hushållsarbetares rättigheter till hushållsanställda kvinnor. Ett avtal har slutits om samarbete mellan de peruanska centralor Strategiområde: Ökad jämställdhet och minskad diskriminering

20 ganisationerna CGTP, CUT, CTP och CATP, deras kvinnonätverk och ledarna för de peruanska hushållsarbetarorganisationerna. Delmål 2 Fler kvinnor har erhållit tryggare och anständigare anställningsvillkor samt löner. Det globala facket IUF:s regionala projekt i Afrika (pnr 10077) syftar till att öka kvinnors representation på alla nivåer inom förbunden, vilket i sin tur ökar kvinnornas förhandlingskraft för bättre arbetsvillkor och löner. Projektet har visat på goda resultat; fler kvinnor tar på sig fackliga uppdrag och det finns idag en jämnare könsfördelning bland skyddsombuden. I Sydafrika försöker FAWU fortfarande få med hälso- och jämställdhetskrav i förhandlings-processen. Kampen mot att kvinnor avskedas när de blir gravida förs på ett framgångsrikt sätt tack vare ökad kunskap genom utbildning inom projektets ram. Även SEKO:s projekt i Malawi (pnr 10095) har visat på framgångar som på längre sikt kommer att leda till förbättrade anställningsvillkor för kvinnor. Kvinnorna i facket för kommunikationsarbetare, COWUMA, har framhållit starkare självförtroende och större förhandlingsförmåga. De kvinnliga ledarna har exempelvis fått igenom att 10 procent av medlemsavgifterna ska användas för aktiviteter inom kvinnornas program. Det colombianska lärarförbundet FECODE har nått en överenskommelse med Utbildningsministeriet som förbättrar lärarnas villkor vad gäller bostäder, pension och säkerhetsfrågor. Förhandlingar pågår för att ge alla lärarna inom statlig sektor samma status. Kvinnor utgör en hög andel av lärarna i Colombia så detta är en stor förbättring av kvinnors anställningsvillkor i landet. I Vårdförbundets projekt i Palestina (pnr 21194) har facket tecknat en överenskommelse med arbetsgivaren som ger sjuksköterskor möjlighet att övernatta på sjukhuset och anpassa sina arbetstider under orostider. Farmaceutfacket inom ICEM, det globala facket för kemi- och industriarbetare, har lyckats förbättra villkoren för homosexuella i Brasilien (pnr 40066). Inom projektets ram har facket slutit avtal med arbetsgivarorganisationen om att en partner i samkönat förhållande ska kunna registreras som förmånstagare. Delmål 3 Kvinnors deltagande, inflytande och påverkan har ökat i arbetslivet. Fackliga organisationer ska representera alla sina medlemmars intressen, men traditionellt har den manliga representationen dominerat. Det senaste året har de fackliga organisationerna dock visat på större engagemang i jämställdhetsfrågor - ett resultat av ett långsiktigt informations- och utbildningsarbete inom förbunden. De flesta fackliga organisationer har nu en allmänt accepterad strävan mot procent kvinnor på beslutsfattande poster. Det globala facket för offentliganställda, PSI, har en policy om representation. Samtliga PSI:s medlemsförbund genomför aktiviteter där kvinnor deltar och i samtliga regioner har kvinnors representation ökat som resultat av rekryteringskampanjer och utbildningar. I Vietnam har största delen (62 procent) av de nyrekryterade varit kvinnor och i alla aktiviteter inom förbunden finns en handlingsplan för att nå PSI:s mål om 50 procent kvinnligt deltagande. Även i traditionellt manliga fackförbund börjar kvinnligt ledarskap bli mer synligt. Så är det i Zambia och Togo, där ledarna för bryggerifacken idag är kvinnor Strategiområde: Ökad jämställdhet och minskad diskriminering