3.2 Globaliseringens effekter

Transkript

1 3.2 Globaliseringens effekter UNI: Banka vett i bankerna Finansförbundet jobbar tillsammans med det globala facket UNI för bättre villkor för kollegor i Latinamerika. Under en resa för ett år sedan gjorde de colombianska kollegornas mod ett starkt intryck på Ulrika Boëthius, Finansförbundets ordförande. Trots risken att mördas på grund av sitt fackliga engagemang så fortsätter de. Annars låter vi mördarna vinna, sa de. Arbetet handlar i grunden om att stärka fackföreningar på plats. För att göra ett starkare avtryck har de koncentrerat insatserna till organisationerna på fem multinationella banker som finns i samarbetsländerna Colombia, Chile, Argentina, Brasilien, Mexico, Paraguay och Uruguay. Bankerna är Santander, Itaú-Unibanco, HSBC group, Banco do Brasil och argentinska BBVA. - Vi använder multinationella företags ord om mänskliga rättigheter och företagsansvar, från deras egna hemsidor. De vet mycket väl hur de anställda har det, men är de inte tvungna att leva upp till kraven så gör de inte det, sade Ulrika Boëthius. Hon menar att i Europa skulle bankerna aldrig våga bryta mot avtal på det flagranta sätt som de gör i Latinamerika och på andra ställen långt bort. Chiles fackliga organisationer på finansområdet är framgångsrika. De har en organisationsgrad på 20 procent, jämfört med 9,5 procent i genomsnitt för landet. I andra sektorer är förhållandena sämre. - Kvinnor på ett callcenter vi besökte vågade inte visa att de hade kontakter med fackföreningar och med oss svenskar, berättade Ulrika Boëthius. 1

2 Där anställdes bara unga kvinnor med barn, för företaget tror att de inte vågar bråka. De får bara jobba 75 procent för att banken ska slippa betala sociala förmåner och arbetsmiljön var trång och slamrig. - Arbetsmålen är så högt satta så ingen har någonsin nått upp till dem. Och når man inte målen får man inte heller full lön, fortsätter hon. Allting mäts och allting är styrt. Den som går på toaletten utanför den enda tillåtna rasten kan mycket väl bli avskedad. Fem kvinnor blev avskedade på grund av sådana småsaker. De fick hjälp att driva sina fall och efter många års rättstvist fick de dollar var. - De var helt utan försörjning under hela rättsprocessen. Men de fick rätt till slut! Introduktion I en globaliserad ekonomi där varor, kapital och arbetstillfällen i allt mindre utsträckning begränsas av nationsgränser möter den globala fackföreningsrörelsen ett antal utmaningar, men även möjligheter. Den huvudsakliga utmaningen är att säkra anständiga arbetsvillkor och löner då produktion av varor och, i växande utsträckning, tjänster flyttar till låglöneländer som konkurrerar om utländska investeringar genom social och miljömässig dumping. Med globaliseringen följer också en ökad migration. Då människor inte rör sig lika fritt som varor och kapital över landsgränser tvingas många befinna sig illegalt i det land där de arbetar. Dessa arbetstagare lever i ett rättsligt vakuum som utnyttjas av arbetsgivare, vilket leder till att arbetsrätten och social lagstiftning urholkas. Denna utveckling innebär alltför ofta att deras mänskliga rättigheter kränks och att de tvingas acceptera osäkrare anställningar och försämrade villkor. Inte bara migrantarbetare drabbas av försämrade arbetsvillkor. Ökade krav på flexibilitet och förändrad arbetsmarknadslagstiftning har lett till en ökning av otrygga anställningar i allmänhet, särskilt bland unga arbetstagare. Men globaliseringen medför också möjligheter för den internationella fackföreningsrörelsen. Det har till exempel möjliggjort förhandlingar på global nivå och ett ökat fackligt samarbete över landsgränserna. Vidare har det gett en ökad påverkan i internationella organ som sätter lagar, regler och normer som styr de internationella relationerna inom handel och investeringar. En globaliserad ekonomi kan med ökad handel och investeringar i utvecklingsländer bidra till tillväxt och minskad fattigdom. Men en globalisering som sker alltför mycket på fria marknadskrafters villkor riskerar att istället bidra till social dumpning, miljöförstöring och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Det är den globala fackföreningsrörelsens roll att genom bland annat social dialog, avtal och förhandling med multinationella företag, genom service och utbildning till sina medlemmar, bevakning av och rapportering kring kränkningar av mänskliga rättigheter samt påverkan riktad mot nationella regeringar och 2

3 globala institutioner, verka för en ekonomisk och social utveckling som gynnar fattiga kvinnor, män, flickor och pojkar. Ett av LO-TCO Biståndsnämnds prioriterade strategiska områden är därför att stödja den internationella fackföreningsrörelsens arbete för att utveckla och ta vara på de möjligheter som uppkommer när samhället globaliseras och samtidigt motverka globaliseringens negativa effekter. Under treårsperioden har 28 projekt under detta strategiområde fått stöd. Resultatuppfyllelse Övergripande mål Den internationella fackföreningsrörelsen har på ett samordnat och effektivt sätt aktivt arbetat för att motverka globaliseringens negativa effekter; skyddat och främjat mänskliga rättigheter i arbetslivet och bekämpat fattigdom. Effekt- och resultatindikatorer: a) Fungerande strukturer och institutioner finns för formaliserade relationer och samarbeten mellan ITUC, globala fack och regionala organisationer I takt med att världens ekonomiska resurser och aktörer har globaliserats under det senaste århundradet, har också de fackliga organisationerna gjort detta. Den internationella fackföreningsrörelsen kan därmed ta egna initiativ till globaliserade agendor, och samtidigt motverka de problem som uppkommer i processen. Mindre fackföreningar, lokala eller företagsbaserade, har i den mån det är möjligt gått samman och bildat nationella förbund. Dessa har i sin tur anslutit sig till globala fack specialiserade i sektorer. Idag samarbetar LO-TCO Biståndsnämnd, tillsammans med sina medlemsförbund, med 11 olika globala fack. Deras uppgift är bland annat att påverka internationellt policyarbete och föra dialog med regeringar och multinationella företag. De fackliga organisationerna tar också ett brett samhällsansvar i frågor som berör välfärd och fördelning, till exempel vatten, utbildning, eller hälsofrågor. Dessa globala fack som agerar på sektornivå kompletteras av den Internationella Fackliga Sammanslutningen på centralorganisationsnivå, ITUC. Sedan bildandet 2007 har ITUC knutit till sig 315 medlemsorganisationer som representerar 175 miljoner arbetstagare i 156 länder. Det finns flera strukturer för samarbete mellan ITUC, de globala facken och regionala organisationer. ITUC har tre självständiga regionala organisationer; ITUC-AP i Asien, ITUC-AF i Afrika och TUCA i Amerika. Dessutom finns Pan-European Regional Council (PERC) som arbetar med ITUC:s strategier, prioriteringar och policys inom Europa i samarbete med sin europeiska federation, ETUC. De regionala organisationerna för dialog med relevanta institutioner, exempelvis fick ITUC-AF observatörsstatus vid Afrikanska kommissionen för mänskliga och folks rättigheter i november Detta ger en ökad möjlighet att påverka kommissionens arbete genom tillträde till dess möten och aktiviteter, dock utan röst- eller förslagställarrätt. 3

4 ITUC samarbetar nära de globala facken och TUAC, som är OECD:s fackliga rådgivningskommitté. Samarbetet sker genom de globala fackens samordningsorgan (Global Unions Council) som bildades En indikator på att samarbetet fungerar är de kampanjer som genomförts under treårsperioden och som redovisas under delmål två. ITUC har också nära samarbete med den internationella arbetsorganisationen, ILO och har kontakter med flera andra FN-organ. Exempelvis samarbetar man med FN:s organ för jämställdhet, UN Women, kring frågan om rättigheter i arbetslivet för hushållsarbetare och med FN:s råd för mänskliga rättigheter gällande FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Vidare samarbetar man med UNAIDS kring ickediskriminering i arbetslivet för människor som lever med hiv och aids och med FN:s miljöprogram, UNEP, kring omställning till en grön ekonomi. Genom Trade Union Development Cooperation Network (TUDCN) är den globala fackliga rörelsen aktiv i diskussioner om effektivitet i utvecklingssamarbetet och FN:s framtida utvecklingsmål. Vid regelbundna möten förs även samtal med IMF och Världsbanken. Relationen, som påbörjades under 2002, är under ständig utveckling. På mötet 2011 kom man överens om att nästa steg är att i högre grad decentralisera dialogen från global nivå till landsnivå med de regionala utvecklingsbankerna. Det bestämdes också att i ökad utsträckning involvera fackföreningar i Världsbankens utbildningar kring arbetsmarknadsfrågor, sociala skyddsnät och pensioner. b) ITUC och dess medlemmar har fått genomslag för förslag till formuleringar i internationella normer och ny förbättrad lagstiftning har tillkommit till skydd för arbetstagares fri- och rättigheter på initiativ av ITUC och dess medlemmar ITUC och framför allt IUF (det globala facket för hotell-, restaurang- och livsmedelsarbetare) och dess medlemsfack har varit drivande för att få igenom ILO-konvention 189 om rättigheter för hushållsarbetare vilken godkändes 16 juni 2011 (projekt och 50042). Sedan dess har fyra länder ratificerat konventionen. ITUC har också varit drivande i att formulera skrivningar om anständigt arbete (decent work) och sociala skyddsnät inför högnivåmötet i Busan. Där antogs den så kallade Busandeklarationen som ska komplettera Paris- och Accra-agendorna om biståndseffektivitet. ITUC samordnade en tydlig strategi för att få in de två punkterna i formulering av FN:s nya utvecklingsmål. Det är bevis på en tydligare strategi och förbättrad samordning av det fackliga samfundet, som inte lyckades få med punkterna när Milleniemålen och Parisagendan skrevs. Vid ILO-konferensen i juni 2010 antogs rekommendation 200 om hiv och aids i arbetslivet efter två år av trepartsförhandlingar. Den fackliga rörelsen representerades av ITUC och fick gehör för samtliga punkter man framfört. Det innebär att rekommendationen gäller alla anställda utan undantag, att ILO:s konvention 111 om diskriminering utsträcks till att gälla diskriminering på grundval av hiv-status, att det blir förbjudet att begära obligatoriska hiv-test på arbetsplatser samt att ett uppföljningssystem som bevakar implementeringen av rekommendationen utformas. 4

5 Genom denna typ av facklig samverkan på hög nivå och utvecklingen av policys och strategier för att påverka den politiska dagordningen, sätts ramverk som bidrar till ILO:s Decent Work Agenda. Det skapar förutsättningar för det civila samhället att på ett rättighetsbaserat sätt arbeta för social och ekonomisk utveckling. Delmål 1 Den internationella fackföreningsrörelsen har blivit en mer erkänd diskussions- och förhandlingspart på arbetsmarknaden och i den politiska processen genom facklig-politisk(t) samverkan/påverkansarbete. Effekt- och resultatindikatorer: a) Formella strukturer för dialog och fackligt deltagande finns och används av makt-havare och arbetsgivare Att utveckla den sociala dialogen är ett huvudsyfte i många av de projekt som LO-TCO Biståndsnämnd finansierar. Under har en mängd resultat uppnåtts. I Ukraina skapades 2010 strukturer för social dialog. Idag omfattas 90 procent av statliga företag/organisationer av kollektivavtal. Sedan 2009 upplever en majoritet av representanter i regionala styrelser och ungdomskommittéer i det statsanställdas förbund SEUU (som får stöd av svenska fackförbundet ST i projekt 30063) att förbundets kapacitet till social dialog och förhandling har ökat. Även den ukrainska centralorganisationen KVPU som får stöd genom ITUC i projekt har fått status som representativ organisation och är förhandlingspart i den sociala dialogen. Stora framsteg har under perioden gjorts bland fack i offentlig sektor i Östafrika inom ramen för Public Service Internationals (PSI) program Decent Work for Quality Public Services. Medlemsförbund i Kenya, Tanzania, Zanzibar och Uganda har varit pådrivande i bildandet av fackliga nätverk inom offentlig sektor. Man har också bildat ett särskilt nätverk för kommunala/lokala fackförbund samt ett nätverk inom elektricitetssektorn. I dessa nätverk utbyter de fackliga organisationerna information och utvecklar gemensamma strategier för att påverka policys i den östafrikanska regionen. Detta har exempelvis lett till att medlemsförbund i Tanzania gemensamt gjorde research på sina medlemmars och lokalsamhällens behov inom hälsa, vatten och energi och använde det till att utforma ett policyförslag. Tillsammans drev man också en kampanj kring frågorna. De har även lyckats påverka regeringen till att bilda ett forum för social dialog inom offentlig sektor vid namn Public Sector Negotiating Machinery. Forumet inledde sitt arbete 2010/2011. Projektet har också möjliggjort ett samarbete mellan medlemsförbunden kring att söka observatörsstatus i Östafrikanska gemenskapen (EAC) 1. Under perioden har 1 Östafrikanska gemenskapen är ett mellanstatligt samarbetsorgan mellan fem östafrikanska stater: Kenya, Uganda, Tanzania, Rwanda och Burundi. Organisationens mål är att bilda en politisk federation, Östafrikanska federationen, som ska föregås av en tullunion och en valutaunion. 5

6 en kartläggning gjorts av hur EAC fungerar och medlemsförbunden har registrerat en gemensam organisation, Association of Public Sector Unions of East Africa, i varje land. Ett huvudkontor har dessutom etablerats i Arusha där EAC har sitt säte. Målet är att nå observatörsstatus under 2013, vilket ser ut att kunna förverkligas. I Tanzania har PSI:s medlemsförbund även lyckats kräva en plats i den kommitté som genom en konsultativ process ansvarar för att ta fram ett utkast till en ny konstitution. På Zanzibar deltar ett av PSI:s medlemsförbund i regionens utvecklingsplan Vision 2020 där de har påverkat arbetsmarknadslagstiftning och deltar i diskussioner om strukturreformer, pensionssystem och tillväxtstrategier. Att dessa fackförbund under perioden har lyckats ta plats på en sådan hög nivå i den sociala dialogen är en stor framgång då de är bevis på att relationen mellan staten och fackföreningarna nu karakteriseras av förhandling och dialog. Detta är resultat av en medveten strategi från fackförbunden som började utveckla sina kunskaper och färdigheter inom påverkan och dialog Från PSI:s program rapporteras även att ett medlemsförbund i Mocambique har fört diskussioner med regeringen om en ny arbetsmarknadslag. En bedömning av lagen gjordes med stöd av brasilianska fackförbund. En strategi togs fram för att påverka regeringen att se till att lagen är förenlig med ILO:s standard. Detta är en pågående dialog och lagförslaget har ännu inte presenterats för parlamentet. I Botswana lyckades PSI:s medlemsförbund under 2010, efter långtgående förhandlingar och påtryckningar, få regeringen att anta en lag om anställningstrygghet och rätt till kollektivavtalsförhandling enligt ett lagförslag från Regeringen har dock inte följt lagen och förvägrar offentliganställda kollektiva förhandlingar. Detta ledde under 2011 till en omfattande strejk, där till slut offentliganställda avskedades. Genom att driva dessa fall i rätten har många återanställts. Fackförbunden tog upp fallet i ILO under 2011, vilket resulterade i att ILO nu arbetar tillsammans med Botswanas regering med att tillämpa konvention 151 om kollektiv förhandling i offentlig sektor. Resultatet av arbetet är en ökning av den sociala dialogen i landet. Det globala facket för livsmedelsarbetare (IUF) har i projekt bidragit till att hälsooch arbetsministerierna i Niger och Burkina Faso bjudit in facken inom livsmedels- och lantbrukssektorn att delta i nationella arbetsmiljökonsultationer. Detta innebär ett erkännande av facken som politiska samtalsparters. I Asien har IUF upprättat strukturer för dialog med Nestlé, Coca Cola och Unilever (projekt 21170), tre av världens största livsmedelsproducenter. Dialog, kampanjer på världsomspännande nivå och arbete med lokal facklig organisering har gett IUF tillträde till dialog på global ledningsnivå för första gången. Ett viktigt exempel på detta är den stora globala kampanj som startades för att 53 uppsagda fackliga aktivister skulle få tillbaka anställningen på en av Nestlés anläggningar i Indonesien. Insikten hos dessa företag att dialog måste gå före konflikt har gjort att flera av företagens lokala produktionscenter i Indien, Indonesien, Pakistan och Turkiet har kunnat organisera sina arbetstagare. IUF:s projekt i Indien (projekt 21171) har också lyckats organisera arbetstagarna på fyra teplantager inom Tata Tea Ltd, som internationellt säljer te under namnet Tetley. En 6

7 formell dialog med Tata Tea Ltd har skapats för att slippa lokala konflikter på varje plantage. I Pakistan har organiseringen av sockerrörsarbetarna i en nationell förening gjort att de kunnat utbildas i förhandling. Under perioden har de också fått tillgång till nationella förhandlingar med arbetsgivarna. De presenterar nu förhandlingsunderlag vartannat år i en formell struktur, istället för som tidigare cirka vart tionde år. Detta har lett till framgångar som fler fasta anställningar och högre löner. Genom samordning av arbetsplatsfack har det globala facket för metallarbetare (IMF, numera IndustriAll) skapat ett gemensamt förhandlingsutrymme och fått till avtal för sex arbetsplatser inom företaget GERDAU i Chile (projekt 40068). Samma process har påbörjats i Colombia vid GERDAU:s anläggningar, men har ännu inte lett till gemensamma avtal men en plattform för dialog finns. I Brasilien har det globala facket inom gruvsektorn (ICEM, numera IndustriAll) fått till stånd förbättrade relationer i den sociala dialogen med flera multinationella företag (projekt 40066). Genom projektets aktiviteter har man vid företaget Akzo Nobel fått till stånd regelmässiga möten med en struktur för dialog, även om det inte handlar om rena avtalsförhandlingar än. Exempelvis har man fått företaget ska implementera sina principer om socialt företagsansvar tillsammans med facket och inte ensidigt. En annan framgång är att nya beslut om organisatoriska förändringar, som ofta innebär att anställningar försvinner eller omvandlas till tillfälliga anställningar, ska genomföras först efter förhandlingar med facket. ITUC:s projekt i Colombia går ut på att omvandla den nuvarande strukturen med hundratals små företagsbaserade fackföreningar till nationella bransch- och industriförbund (projekt 40016). Målen för projektperioden har varit att konsolidera de nationella förbunden SNTT (för transportsektorn) och UGTI (för arbetstagare inom informell ekonomi) samt skapa fem nya nationella förbund. Förbunden som gått samman i de nybildade SUNET (för statligt anställda) och SUME (för gruv- och energisektorn) har tillsammans en större kapacitet för att få genomslag för sina frågor i förhandlingar. Lagstiftningen i Colombia tillåter inte sektorsvisa förhandlingar men förbunden har via de nya strukturerna hittat möjligheter att kringgå förbudet och koordinerar och samordnar sig så att det i princip blir sektoriella förhandlingar. b) Antal nya globala ramavtal mellan multinationella företag och ITUC:s medlems-förbund Då treårsperioden inleddes 2010 hade 85 globala ramavtal tecknats av de globala facken. År 2012 hade antalet stigit till nya globala avtal har tecknats under perioden vilket innebär en ökning med 20 procent. Delmålets bidrag till det övergripande målet De globala ramavtalen är ett av de starkaste incitamenten för att påverka multi- och transnationella företag. Genom dessa avtal kan de globala facken förhandla fram bättre arbetsvillkor och påverka företagen att leva upp till åtagandet att följa de grundläggande internationella normer som skyddar de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. 7

8 Den sociala dialogen är nödvändig för arbetstagarnas representation gentemot arbetsgivare och regering. Den kan även användas som en effektiv modell för konfliktlösning i ett land eller region. Delmål 2 De globala facken och dess medlemsförbund har på ett mer effektivt sätt kunnat representera och försvara de fattigaste och mest utsatta grupperna av arbetstagare via facklig enighet och samverkan. Effekt- och resultatindikatorer: a) Kampanjer och solidaritetshandlingar av hög kvalitet anammas och genomförs av medlemsförbunden gemensamt Ett antal kampanjer och solidaritetshandlingar har under treårsperioden genomförts dels på global nivå, men också mer lokalt i de projekt som LO-TCO Biståndsnämnd stöder. IUF har i sitt projekt i Brasilien genomfört en kampanj mot våld mot fackligt aktiva på landsbygden (projekt 40048), vilket synliggjort mord och hot mot aktivister. IUF:s medlemsförbund i Chile har under perioden skapat ett gemensamt nätverk för arbetstagare inom Unilever i frihandelsområdet Mercosur och har även påbörjat kontakter med Unilever globalt för att åstadkomma bättre arbetsvillkor i hela regionen. Det globala facket för tjänstesektorn, UNI, har genom sitt internationella banknätverk i Latinamerika gett de inblandade projektländerna en starkare och mer sammanhållen policy mot mobbing och sexuella trakasserier på jobbet (projekt 40076). Man har också tagit fram policys kring anställningar av personal med nedsatt arbetsförmåga, utländsk härkomst eller från minoritetsgrupper. I Brasilien blev policyn basen för kollektiva förhandlingar och resulterade i att en klausul om mobbning infördes i den nationella arbetsmarknadslagstiftningen. Klausulen gav också facken möjlighet att övervaka genomförandet. I Chile har facken agerat för pensionärernas rättigheter och möjligheter att kunna överleva på sin pension, genom att organisera en kampanj mot de privata pensionsbolagens dåliga villkor och utnyttjande av fattiga människor. Facken har också ökat sin kapacitet att förhandla kollektivavtal för hela sektorn eller ett helt företag, exempelvis HSBC och Itaú. Vidare har UNI:s medelemsförbund tecknat ett ramavtal med Banco do Brasil och öppnat en möjlighet att sluta ett regionalt avtal med Bancocolombia, förhoppningsvis under Genom ITUC:s globala projekt som syftar till att öka kapaciteten hos dess medlemsorganisationer att främja och övervaka efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna har de två existerande centralorganisationerna i Swaziland gått samman med lärarfacket och därigenom bildat en starkare och mer effektiv facklig centralorganisation (projekt 50042). De driver nu en domstolsprocess för att få den nya centralorganisationen TUCOSWA erkänd. Organisationen är en drivande kraft i breda demokratiseringsrörelsens allians Swaziland Democracy Campaign (SDC). 8

9 ITUC:s projekt i Balkan har aktivt pressat arbetsgivare och regering att följa gällande lagstiftning (projekt 30078), bland annat genom att ta fram ett fackligt förhållningssätt och i en aktiv arbetsgrupp öka fackföreningarnas kapacitet att motverka korruption samt utbyta erfarenheter. Projektet har arbetat vidare med rättshjälp för fackliga medlemmar, och förbättrat metoderna för att kunna hjälpa de mest utsatta yrkesgrupperna, speciellt kvinnor och unga. Fackföreningarna på Balkan har också varit mycket framgångsrika i arbetet kring ILO:s Decent Work Agenda, mycket på grund av regionalt och nationellt samarbete. I Makedonien fick de tre centralorganisationerna, efter en överenskommelse om samarbete, igenom en lag om minimilön och lyckades harmonisera delar av lagstiftningen till europeisk standard. Pensionssystemets reformering har varit ett stort allmänintresse i de fem projektländerna under treårsperioden 2. Det LO-Norge finansierade Trade Union Contribution to Pension System Reform in SEE Countries som del-finansierats av LO-TCO Biståndsnämnd gav mycket bra resultat och har starkt bidragit till att fackföreningsrörelsen har en aktiv roll i reformprocesserna på Balkan (projekt 30078). LO:s och TCO:s studiecirkelprojekt i 14 länder i Afrika har som ett övergripande mål att öka facklig enighet och samverkan (projekt 2060). Under perioden har samarbetet stärkts. I bland annat Benin, Burkina Faso, Guinea, Niger och Senegal har samordnade förhandlingar och gemensamma aktiviteter mot politiker och arbetsgivare ägt rum. Samarbetet mellan de två kontinentorganisationerna har också stärkts och gemensamma strategier och ställningstaganden har gjorts under ILO-konferensen, vid Afrikanska unionens möten och andra sammanhang. ITUC har genom sitt projekt för fackliga och andra mänskliga rättigheter (projekt 50042) på olika sätt skyddat och främjat mänskliga rättigheter i arbetslivet. Tack vare kampanjer har fackliga ledare som suttit fängslade släppts; Basile Mahan Gahé från Elfenbenskusten, Pascale Todjinou från Benin, Felix Anthony och Daniel Urai från Fiji blev alla frisläppta efter massiva solidaritetsaktioner. Ett annat exempel är Napoleón Gómez Urrutia från Mexikos gruv- och metallfack, som kan återvända till Mexiko efter att ha levt i exil i Kanada sedan Även U. Maung från Burmas centralorganisation kunde återvända efter decennier i Thailand och USA. Även den tunisiska centralorganisationen UGTT har fått stöd av projektet. Under 2010 var de en mycket drivande aktör i utvecklingen som satte stopp för landets auktoritära styre. Genom internationella solidaritetshandlingar kunde de ta rollen som folkets röst för demokrati, inklusive rätten att organisera sig. I bygg- och träsektorn har det globala facket BWI länkat samman förbund i Afrika i olika nätverk vilket har ökat förutsättningarna för solidaritetsaktioner. Exempelvis erbjöds 2010 solidaritetsstöd för Gertrude Hambira från det zimbabwiska facket GAPWUZ (projekt 10090). 2 Albanien, Kroatien, Kosovo, Serbien, Montenegro 9

10 b) Antal fackföreningar och medlemmar som aktivt arbetar vidare med globala initiativ Att med säkerhet fastställa antalet fackföreningar och medlemmar som aktivt arbetar vidare med globala initiativ är näst intill omöjligt. Ett flertal globala initiativ pågår och samordnas främst genom ITUC och de globala fackens samordningsorgan, Global Union Council. Det man ändå tydligt kan rama in det internationella fackliga arbetet i är ILO:s Decent Work Agenda, eftersom den länkar samman olika ämnesområden och sektorer i ett och samma ramverk. Decent Work-agendan har under perioden i ökad utsträckning anammats som ett strategiskt verktyg av de globala facken. Exempelvis har IUF antagit agendan som en grundtes i sitt arbete och framhåller den som rättslig bas. Decent Work är också utgångspunkten för olika samordnade aktiviteter. Ett exempel är kampanjen 12 by 12 där målet var att 12 länder under 2012 skulle ratificera ILOkonvention 189 om rättigheter för hushållsarbetare. Kampanjen leds av ITUC tillsammans med globala fack och andra civilsamhällesorganisationer. Kampanjen involverar nationella fackförbund i 89 länder 3. I dagsläget har sex länder ratificerat konventionen. World Day of Decent Work är en världsomspännande kampanj mot otrygga anställningar som går av stapeln den 7 oktober varje år sedan genomfördes 430 aktioner i 98 länder och 2011 genomfördes 706 aktioner i 97 länder 4. Samtliga globala fack står genom Global Unions Council också bakom kampanjen Quality Public Services Action Now som med utgångspunkt i Geneva Charter on Quality Public Services 5 och Decent Work-agendan arbetar för en offentlig sektor av god kvalitet. De globala facken ITUC, BWI och IndustriAll samarbetar också i kampanjen Fair Play för att förbättra arbetsvillkor inom både byggsektorn och textilarbetarsektorn inför stora idrottsevenemang såsom fotbolls-vm. Delmålets bidrag till det övergripande målet Genom att de globala facken och dess medlemsförbund ökat sin samverkan och blivit mer eniga i exempelvis en region stärker detta fackföreningsrörelsen som helhet. Det ger dem större förhandlingskapacitet och påverkansmöjligheter vilket möjliggör skydd och ökat inflytande för de mest utsatta grupperna; de informellt anställda, migrantarbetare, hushållsarbetare med flera. Delmål 3 Kunskapsutveckling har skett inom fackföreningsrörelsen avseende förhandling, kollektivavtal och social dialog och hög kapacitet att genomföra dessa med utgångspunkt i internationella normer och lagstiftning

11 a) De fackliga organisationerna har intern kapacitet att förhandla och utbildar aktivt i lagstiftning, internationella normer, förhandling och social dialog Flera exempel finns på hur projekten under har höjt fackens interna kapacitet. Dels genom tecknande av fler kollektivavtal, för fler anställda och för bättre löner och arbetsvillkor. Dels genom att fackförbund är aktiva i forum för social dialog och får igenom sina krav. I fackförbundet ST:s bilaterala projekt i Ukraina har det statliga facket SEUU skapat ett nätverk av utbildare som under 2012 genomförde mer än 100 utbildningar bland annat i förhandling (projekt 30063). Enkätundersökningar som gjorts visar en självupplevd förbättring av förbundets förhandlingskapacitet. Även ITUC:s projekt i Ukraina och landets centralorganisations påverkansarbete har gett resultat (projekt 30081) i form av att landet ratificerades ILO-konventionerna 155 (om arbetsmiljö) och 174 (om förebyggande av olyckor). Projektet har också påverkat lagstiftning i Moldavien och Azerbaijan. I Moldavien har man initierat en revision av strejklagstiftningen och en ny lag om minimi-levnadsstandard beslutades av parlamentet. Det har resulterat i att staten avsatte motsvarande ca 10 miljoner kronor till ett hälso-program för den arbetande befolkningen. I Azerbadjan introducerade centralorganisationen AHIK förändringar i arbetslagstiftningen, vilket innebar att arbetsgivaren nu måste konsultera facket innan man avskedar anställda och återanställa unga efter sin värnplikt. I Gambia har Internationella journalistförbundet IFJ bidragit till att journalisterna tecknat ett kollektivavtal för journalister som arbetar inom privatägd media (projekt 10082). Lönenivåerna ökade då med upp till 200 procent. Facket Communication Workers Union of Malawi (COWUMA) har lyckats förhandla fram löneökningar på 100 procent för sina medlemmar under treårsperioden (projekt 10050). I flera av ICEM:s, (numera IndustriAll) projekt har man genom att stärka förbundens förmåga att förhandla sett resultat i form av kollektivavtal och social dialog. Detta har man uppnått bland annat genom förhandlingsutbildning, men också mycket utbildning kring nationell och internationell rätt. I Asien har man bidragit till att omkring 500 nya lokala kollektivavtal tagits fram. Två nationella avtal har tecknats i Indien och omkring 40 internationella industriavtal har tecknats som en direkt följd av projektet (projekt 21196). De fackliga organisationerna har också blivit bättre på att förhandla på global nivå med multinationella företag (projekt 50015). Även om det inte bara är under har 40 globala avtal undertecknats, många som reglerar villkoren för otrygga anställningar. Man har också blivit bättre på att använda avtalen nationellt och har visat stärkt förmåga att samarbeta över gränserna och med andra globala fack. I Colombia har projektets starka inriktning på social dialog gjort att dialogen har formaliserats och blivit mer positiv med ett par företag, bland annat Cerrejón som leder den största dagbrottsgruvan i världen (projekt 3407). Man har även signerat två nya avtal med multinationella företag på nationell nivå och ett nationellt avtal. I LO:s och TCO:s studiecirkelsprojekt PANAF (projekt 2060) har en referensgrupp bildats som en plattform för social dialog om prevention och konfliktlösning på kontinenten. Ett gemensamt dokument har tagits fram tillsammans med arbetsgivarna i sju länder 11

12 om en gemensam syn på samarbete rörande konfliktlösning och rehabilitering. Samordnade förhandlingar genomförs liksom gemensamma aktiviteter riktade mot politiker och arbetsgivare och fler kollektivavtal har slutits. I fackförbundet Pappers bilaterala projektet i Thailand (projekt 21137) har det medverkande förbundet blivit mycket bättre på att förhandla fram kollektivavtal. Trots att förbundet bara har medlemmar har inte mindre än 30 nya avtal skrivits och kvaliteten på dem har ökat. Bland annat har man minskat antalet klämskador genom bättre arbetsmiljöarbete, skrivit in sociala förmåner samt tagit särskild hänsyn till kvinnor i kollektivavtalen. I Transports bilaterala projekt i Malawi (projekt 10088) har en tydlig utveckling skett. I början av projektperioden angavs som problem att de fackliga förtroendevalda som genomgått utbildningarna inte förde vidare kunskapen på arbetsplatserna. Vid slutet av avtalsperioden är det dock de förtroendevalda som förhandlar för medlemmarna på företagsnivå. Under projektperioden har erkännandeavtal undertecknats med två företag (Beramu och Safelock) och utkast på erkännandeavtal har tagits fram med ytterligare två företag (Capital Outsourcing och Rangers Security). Avtalen är ett erkännande av facket som förhandlingspart och föregår förhandlingar om ett kollektivavtal. Det colombianska facket för arbetstagare inom sockerrörsproduktionen har genom IUF:s projekt (projekt 40049) blivit medlemmar i det nationella facket Sintrainagro vilket har gjort att förhandlingspositionerna stärkts - när strejk blir nödvändigt så får den snabbare effekter. Sockerrörsarbetarnas organisation har nu ett kollektivavtal med de största socker/etanolproducenterna i Colombia vilket framför allt lett till tryggare anställningar. Vid anläggningarna i Valle del Cauca förhandlade facket upp lönerna med 20 procent. I Indonesien har under 2012 de tidigare svaga och isolerade fyra plantagearbetarfacken vid det brittiska multinationella företaget MP Evans organiserat sig, blivit medlemmar i IUF och efter intensiv utbildning i förhandling tecknat kollektivavtal med en 12-procentig löneökning och flera andra förmåner. Avtalet tog fyra månader att förhandla fram 2012, mot tidigare en vecka, men då helt utan nya förmåner för arbetstagarna. IUF har nationellt varit ett stort stöd i denna process. En ökad kapacitet till förhandling och medvetenhet om internationella normer syns även hos musikerförbundet i Afrika (projekt 10076). I Senegal har förbundet i samarbete med myndigheten för upphovsrättsfrågor, BSDA, och genom organisering och gemensamma påtryckningar fått en kommersiell radiostation att betala sändningsrättigheter. I Burkina-Faso har fackförbundet SYNAM genom utbildning övertygat sina medlemmar om att kräva minimilön när de förhandlar en anställning eller ett kontrakt. I Uganda har musikerförbundet UMU lämnat in förslag till parlamentet om en förbättrad upphovsrättslag och att utveckla ett royaltysystem. Samtidigt pågår förhandlingar med landets skattemyndighet kring hur arvoden för konserter och liveframträdanden ska beskattas korrekt. 12

13 Under treårsperioden har minst arbetstagare i osäkra anställningar världen över fått fast anställning tack vare kollektivavtal framförhandlade av fackförbund som fått projektstöd via LO-TCO Biståndsnämnd. b) Antal nationella och regionala avtal som uppnås av de globala facken och nationella fackförbunden Under treårsperioden har cirka 285 nationella avtal tecknats av de globala facken och deras nationella medlemsförbund världen över. Detta är en lågt räknad siffra då fullständigt underlag inte har varit möjligt att få in. Inga regionala avtal har inrapporterats. Delmålets bidrag till det övergripande målet Genom utbildning i förhandling och social dialog samt utbildning i de grundläggande processer, lagstiftning och normer som förhandling bygger på kommer fackliga företrädare bättre kunna föra dialog, förhandla och sluta regionala och nationella avtal med arbetsgivare. Förändringar och avvikelser Projekt inom strategiområdet har genomförts utan större förändringar och avvikelser med undantag för LO:s och TCO:s studiecirkelprojekt PANAF (projekt 2060). Under 2011 bedrevs verksamhet i 12 av de 14 ingående länderna. I Mali uppstod en konflikt mellan de två nationella centren som inte har kunnat lösas. Därför beslutade projektets styrande kommittén att avsluta projektet i landet efter En utdragen redovisnings- och budgetprocess samt ett ledarskifte i NLC, Nigeria, medverkade till att verksamheten där stoppades under hela Arbetet i Nigeria återupptogs i 2012 och periodens sista år bedrevs alltså verksamhet i 13 länder. I Elfenbenskusten störde oroligheterna före, och krisen efter, valet i december 2011 möjligheten att normalt genomföra projektets aktiviteter under året. Under 2012 genomgick en av centralorganisationerna, UGTCI, ett dramatiskt ledarskifte som paralyserade organisationen under lång tid vilket gjorde att all planerad verksamhet inte kunde genomföras. I Guinea har politiska oroligheter under hela treårsperioden stört verksamheten och man har endast kunna genomföra hälften av de planerade aktiviteterna både under 2011 och En sen start av aktiviteterna i Malawi på grund av en utdragen rapporterings- och budgetprocess samt kontraktsupprättande medförde att endast ett halvårs aktiviteter kunde genomföras i landet Regeringar stör fortfarande den fackliga verksamheten i många av de ingående länderna, genom att försöka splittra fackföreningsrörelsen eller/och starta regeringsstyrda nationella center. Även direkta hot mot fackföreningsföreträdare används för att tysta och försvaga organisationerna. I vissa fall har programmet tillsammans med de båda kontinentorganisationerna i Afrika varit aktiva i rollen som medlare och problemlösare i kontakterna mellan regering, ministrar och fackföreningsrörelse. 13

14 Uppföljning och lärdomar Under treårsperioden har den globala fackliga policydialogen till stor del präglats av den ekonomiska kris som framför allt USA och Europa upplevt och alltjämt befinner sig i, men som har globala effekter. Denna kris har aktualiserat frågan om en global skatt på finansiella transaktioner och andra åtgärder för att minska skadeverkningarna av den avreglerade finansmarknaden, behov av grundläggande sociala skyddsnät och åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten. Även i klimatfrågan och omställningen till en grön ekonomi har facket globalt engagerat sig alltmer, inte minst inför och under Rio+20- mötet Under perioden har det märkts att dessa frågor sipprar allt längre ner i strukturerna och i större utsträckning berörs i de utvecklingsprojekt som LO-TCO Biståndsnämnd stöder. Migration och otrygga anställningar fortsätter att stå högt på agendan. I närtid kommer mycket fokus i policydialogen att ligga på att påverka FN:s process med att ta fram ett förslag på nya globala utvecklingsmål post Där driver fackföreningsrörelsen framför allt frågan om schysta arbetsvillkor och grundläggande sociala skyddsnät. Dessa policydialoger förs på en hög nivå men har en påverkan på förutsättningarna för det lokala fackliga arbetet i projekten. I projekten under strategiområdet är den tydligast mätbara framgången att antalet globala ramavtal har ökat med 20 procent under treårsperioden. I och med det ges ett verktyg för implementering av ILO:s konventioner och förutsättningar skapas för att motverka social dumpning och otrygga anställningar. Att även minst 285 nationella avtal tecknats och minst otryggt anställda genom kollektivavtal fått fast anställning är viktiga och tydliga resultat av en ökad kapacitet till förhandling. Klara framsteg vad gäller deltagande och påverkan i den sociala dialogen syns också inom flera sektorer och regioner, vilket illustreras med konkreta exempel på ökat inflytande. Samordningen och påverkanseffektiviteten inom den internationella fackföreningsrörelsen har utvecklats. Det är ratificeringen av ILO:s konvention 189 om rättigheter för hushållsarbetare och det faktum att man lyckades få in skrivningar om anständigt arbete och sociala skyddsnät i Busandeklarationen indikatorer på. Globaliseringens effekter är ett mycket brett begrepp. En analys av mål och strategier visar att det framför allt består av två delar; 1) politisk påverkan genom facklig enighet och samverkan och 2) stärkande/försvar av mänskliga rättigheter i arbetslivet genom förhandling och social dialog. Detta är relevanta mål som har bäring på social och ekonomisk utveckling i världen. Den direkta kopplingen till projekt finansierade av LO-TCO Biståndsnämnd är starkast vad gäller den andra delen; förhandling och social dialog. Den är mer indirekt vad gäller politisk påverkan genom facklig enighet och samverkan. Därmed har möjligheten att koppla resultat till projekten varierat och det kan ifrågasättas om det globala kampanj- och påverkansarbetet i framtiden bör vara föremål för målformuleringar. Ett utvecklingsområde är också de mätmetoder som används och då framför allt gällande baslinjeinformation. Sådan information har till stor del inte varit tillgänglig vilket har försvårat en bedömning av verksamhetens resultat och utvecklingstendenser. 14

15 Stop Nespressure Global protest, lokal aktion Det multinationella företaget Nestlés behandling av anställda i utvecklingsländer har fått stor uppmärksamhet runt om i världen. De usla anställningsvillkoren och behandlingen av fackligt aktiva ledde till omfattande aktioner, i de drabbade länderna men också på internationell nivå. Kontraktsanställningar används ofta i utvecklingsländer, även när det finns ett permanent behov av arbetskraft. Det får till konsekvens för de anställda att de ständigt oroar sig för var nästa lön ska komma ifrån. Det leder till sämre levnadsvillkor och minskar möjligheten att planera sin framtid. Ofta vågar de inte kräva sina rättigheter och organisera sig fackligt. På Nestlés fabrik i Pakistan fanns det ändå människor, kontraktsanställda sedan lång tid, som vågade. Hundratals arbetstagare kämpade för att deras tillfälliga anställningar på fabriken skulle omvandlas till fasta anställningar. De kämpade också för sina mänskliga rättigheter i arbetslivet, bland annat rätten att organisera sig fackligt. Av dem som deltog i protesterna blev 100 åtalade, just för att de hävdat sina rättigheter. Aktionen fick ett stort genomslag, och ledde till att de lokala myndigheterna träffade aktionsgruppen och representanter från berörda fackförbund. Protesterna spred sig. I Indonesien engagerade sig hundratals medlemmar från olika fackförbund i demonstrationer för de 53 medlemmar som sparkats efter en strejk på Nestlés fabrik i Panjang. Man krävde att de skulle återanställas omedelbart. 15

16 - Alla kommer snart att få reda på att Nestlé, världens största livsmedelsföretag, behandlar sina anställda illa. Varje kopp kaffe från Nestlé innehåller brott mot arbetstagares rättigheter, union busting, och förstörd framtid för arbetstagarnas barn, sa Ordföranden för FSPM, den indonesiska federationen för hotellanställda vid demonstrationen. Situationen uppmärksammades av fackförbund över hela världen, och stödaktioner hölls i bland annat Hong Kong, London och New York under parollen Stop Nespressure. I Europa samlades representanter för 20 fackförbund med många medlemmar anställda hos Nestlé. I ett brev, ställt till Nestlés VD Paul Bulcke, krävde de att företaget omedelbart skulle upphöra med sina attacker mot de fackliga rättigheterna i Pakistan och Indonesien. Mycket finns kvar att göra, men när globala kampanjer kopplas till lokala aktioner kan viktiga och hållbara förändringar uppnås. I Pakistan har det lett till att över anställda med tillfälliga kontrakt fått fasta anställningar, bland annat på Nestlés fabriker. Deras levnadsstandard har ökat och de har kunnat skaffa sig bättre boende. Man har som en positiv sidoeffekt sett att folk har börjat gifta sig, nu när de haft råd och möjlighet att planera sin framtid. IUF genomför utbildning, organisering och påverkansarbete för arbetstagare i livsmedelsbranschen i India, Pakistan, Indonesia, Thailand (projekt 21170). För att få genomslagskraft behövs insatser på flera nivåer, särskilt för att kontrollera arbetsvillkor hos underleverantörer till stora, multinationella företag. Genom att utbilda och organisera på arbetsplatserna, för att sedan påverka genom förhandlingar, eller i värsta fall strejka, har IUF:s arbete resulterat i verkliga förändringar för fattiga människor. 16