Delårsrapport augusti 2012

Transkript

1 Delårsrapport augusti 2012 Landstinget Kronobergs vision: Ett gott liv i ett livskraftigt län Mål: Landstinget Kronoberg ska vara ett kvalitetsstyrt landsting med ett hälsofrämjande förhållningssätt och med respekt för människan.

2 Innehåll Förvaltningsberättelse... 1 Sammanfattning... 1 Ledning och styrning... 3 Omvärldsanalys... 6 Måluppfyllelse God vård... 9 God vård och god ekonomisk hushållning... 9 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Produktionsöversikt Regional utveckling Ekonomisk analys Verksamheternas ekonomiska resultat Investeringsredovisning Pensionsförvaltning Personalredovisning Finansiell redovisning... 47

3 Sammanfattning Förvaltningsberättelse Sammanfattning Produktion Landstinget Kronoberg har under årets första åtta månader haft en fortsatt hög och ökande sjukvårdsproduktion jämfört med motsvarande period Detta gäller hela vårdkedjan: Antalet samtal till sjukvårdsrådgivningen har ökat med cirka 7 procent. Inom Vårdval Kronoberg har besöken ökat med totalt 4 procent. Fortsatt ökning av läkarbesök och sjukvårdande behandlingar inom Landstinget Kronoberg vårdenheter drivna i egen regi. Ökat antal ambulansuppdrag inom prio 1 och 2. Stor ökning av besök vid akutmottagningen i Växjö. Den somatiska specialistsjukvården har en fortsatt ökning av vårddagar och läkarbesök. Antalet genomförda operationer har ökat med 3 procent. Den vuxenpsykiatriska verksamheten redovisar färre vårddagar till följd av genomförd omställning av slutenvårdsplatser. Rättspsykiatriska regionkliniken har en fortsatt ökning av beläggning och antalet vårddagar. Folktandvården har ökat den totala patienttiden, såväl patienttid av den totalt arbetade tiden som antalet patienter. Medicinsk service har ökat produktionen av röntgenundersökningar, klinisk kemi och patologi. Det är en följd av att antalet operationer och patienter ökat i hela vårdkedjan. Inom servicecentrum har ett omfattande utvecklingsarbete genomförts för att hantera en ökad patientgenomströmning när det gäller kost, städning och transporter. Bemanning Den samlade produktionsökningen inom hela vårdkedjan påverkar behovet av personalbemanning och ökar kravet på bemanningsplanering. För att kunna upprätthålla verksamheten med hög tillgänglighet och hög medicinsk standard finns ett behov av bemanningsföretag. Detta gäller främst läkarkompetens inom primärvård, barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri och delar av internmedicinska verksamheten. Sommaren 2012 har genomförts med en god tillgång på personal tack vare framförhållning i förrekrytering av främst sjuksköterskor. Köpt vård Under 2012 har den köpta vården ökat med 18 procent. En del avser grunduppdraget och är ett led för att kunna upprätthålla en god tillgänglighet. Den största kostnadsökningen avser köpt regionvård inom främst kirurgi och internmedicin. Läkemedel De ökande medicinska behandlingsmöjligheterna som nya läkemedel innebär har ökat kostnaderna under 2012, till exempel inom området cancersjukvård. Värt att notera är även att statsbidraget för läkemedel har minskat med motsvarande 13,5 miljoner kronor på årsbasis. Ekonomiskt resultat finansiering Landstinget Kronoberg har för 2012 ett planerat resultat på 5 miljoner kronor. Prognos för 2012 grundat på delårsrapport augusti 2012 är 15 miljoner kronor. Resultatet är på intäktssidan en direkt konsekvens av engångsintäkter på 95 miljoner kronor och förbättrade skatteintäkter i jämförelse med budget Delårsrapport augusti 2012 Landstinget Kronoberg 1 (58)

4 Sammanfattning Den största ekonomiska utmaningen är nettokostnadsökningen på 6,4 procent. Ökningen av nettokostnaden hänförs till köpt vård, läkemedel, bemanningsföretag och personalkostnader inklusive ökad andel av pensionskostnader. Under 2012 har Landstinget Kronoberg en mycket god tillgänglighet i hela vårdkedjan. Samtidigt har intäkterna för vård- och behandlingsgarantin minskat främst till följd av att flera andra landsting under året har förbättrat sina resultat och därmed är det fler som delar på den så kallade kömiljarden. För 2012 beräknas en halvering av intäkterna i jämförelse med 2011, cirka 25 miljoner kronor. Den redovisade ekonomiska resultatutvecklingen kräver och kommer att kräva omfattande åtgärder för att anpassa kostnaderna till de ekonomiska förutsättningarna som budget 2012 och budget 2013 innebär. kostnadsanpassning är också helt nödvändiga för att kunna klara de ekonomiska förutsättningarna i budget 2013 och kommande verksamhetsår. I delårsrapporten redovisas även det omfattande utvecklingsarbete som pågår enligt plan i syfte att förstärka och utveckla Barn och ungdomspsykiatrisk verksamheten Vården av mest sjuka äldre Patientsäkerheten Tillgängligheten Vuxenpsykiatrin Kontinuerligt arbete för att minska kvalitetsbristskostnader Satsning på att säkerställa tillgång på kompetens, t ex ST-läkare Alla dessa områden är i sig viktiga åtgärder för långsiktigt klara en ekonomi i balans. Med anledning av redovisad resultatutveckling kommer ett åtgärdsprogram att tas fram till landstingsstyrelsen. Planerade åtgärder för Delårsrapport augusti 2012 Landstinget Kronoberg 2 (58)

5 Ledning och styrning Ledning och styrning Styrdokument Arbetet med att leda och styra Landstinget Kronoberg utgår från visionen, mål och styrdokumenten; den strategiska utvecklingsplanen och budget samt överenskommelser som träffats med varje centrum i verksamhetsplaner. Översynen sker i syfte att långsiktigt kunna säkerställa krav på kvalitet, patientsäkerhet, kompetens, volym och tillgänglighet. Den mest pådrivande faktorn i detta är den medicinska kunskapsutvecklingen och ökad specialisering. En nulägesbeskrivning är klar och fyra arbetsgrupper arbetar nu vidare med att ta fram förslag till förändring med beskrivning av motiv till förändring och dess konsekvenser. Förändringsförslag och modell för strukturförändring beräknas vara klart under november månad Den strategiska utvecklingsplanen syftar till att genomföra en planerad utveckling av framtidens vård och att uppnå en långsiktigt hållbar ekonomi. Planen omfattar samverkande åtgärder inom fyra områden; vardagsrationaliseringar, strukturförändringar, finansiering och prioriteringar. Verksamhetsplanerna är en överenskommelse med respektive centrum hur de ska arbeta för att utveckla verksamheten. Inom alla centrum pågår ett arbete för att genomföra fastställd verksamhetsplan utifrån ovanstående struktur. Utvecklingsplan är en del av den samlade strategiska utvecklingsplanen. Arbete har påbörjats för att genomföra en övergripande strukturöversyn för landstingets samlade somatiska sjukvård. Översynen omfattar huvudsakligen: Operation inklusive postoperativ verksamhet Intensivvård Vårdplatsstruktur inklusive vårdplatser för cancersjukvården Jourorganisation, läkare Uppmärksammade insatser Hittills under 2012 har Landstinget Kronoberg tagit emot flera utmärkelser. I slutet av mars fick Landstinget Kronoberg ta emot den så kallade framstegsstämpeln av Klimatkommission Kronoberg. Framstegsstämpeln delas ut som en symbol för att mottagaren har ett tydligt klimatansvar utöver vad som förväntas och krävs. Vidare har Kulturparken Småland i Växjö utnämnts till Årets museum Museet belönas för ett modigt och nyskapande arbete med att föra samman samlingar, arkiv och utställningar till en helhet som sätter publiken i centrum. Bakom utmärkelsen, som delas ut för sextonde gången, står Riksförbundet Sveriges museer tillsammans med Svenska ICOM (International Council of Museums). Branschorganisationen Kost & Näring utsåg Centrallasarettet Växjö, tillsammans med lasarettet i Ystad och sjukhuset i Katrineholm, som vinnare av priset Sveriges bästa sjukhusmat. Medborgardialog 460 kronobergare har nu anmält sig till landstingets medborgarpanel som startade I mars genomfördes panel 2 där 400 personer svarade på frågor om behandling via internet. Paneldeltagarna var positiva till internetbaserad behandling som ett komplement till annan behandling. Knappt hälften av deltagarna ansåg att införandet av internetbaserade behandlingsprogram ska prioriteras. I den tredje panelen som handlade om vårdval plus deltog 328 kronobergare. Resultatet från panelen indikerar Delårsrapport augusti 2012 Landstinget Kronoberg 3 (58)

6 Ledning och styrning att det behövs mer information om ett utökat vårdval samt att det är viktigt att utveckla sätt att redovisa den medicinska kvaliteten i vården så att patienterna kan göra välgrundade aktiva val. Vårdval I samband med genomförandet av valfrihetsreformerna har flera vetenskapliga studier genomförts. Dessa har undersökt vilka effekter införandet har haft på faktorer såsom tillgänglighet till vård, jämlikhet och medicinsk kvalitet. I år har myndigheten för vårdanalys presenterat en översiktsstudie som sammanställer resultaten från utvärderingar som genomförts inom området. Ett av resultaten är att patienter uppfattar att valfrihet i vården har ett positivt värde. En majoritet av svenska patienter vill själva välja utförare inom primärvården, vilket vi kan se i Kronoberg där 87 procent av kronobergarna anser att de har gjort ett aktivt val. En annan slutsats är att information om medicinsk kvalitet har låg betydelse när patienterna ska välja vårdgivare. En tydlig orsak är att kvalitetsresultat inte redovisas i den omfattningen att det ger patienterna tillräcklig kunskap. Mot den bakgrunden pågår arbete för att undersöka möjligheterna till mer publik redovisning av kvalitetsresultat i Landstinget Kronoberg. Utvärderingar av det svenska vårdvalet visar att det har varit möjligt för landstingen att undvika kostnadsökningar efter införandet av vårdvalet. Det förhållandet gäller även för Kronoberg. Ett arbete har påbörjats för att ta fram ett regelverk för Vårdval Plus. Ett utökat vårdval ställer nya krav som behöver belysas. Bland annat kan det handla om att säkerställa att ansvar för vårdkedjan finns hos alla aktörer. Både förutsättningar och lämplighet behöver beaktas vid bedömningen av nya vårdval inom specialistsjukvården. Arbetet skall vara klart hösten Entreprenörskap stimulerar utveckling Två barnmorskor från Landstinget Kronoberg, har uppmärksammats för att de tillsammans startat företaget WEGAA AB, som kommer att lansera engångsprodukter för vården. Produkterna är tänkta att minska risken för spridning av kontaktsmitta det vill säga multiresistenta bakterier. Produkterna har tagits fram med stöd av bland annat Landstinget Kronobergs entreprenörskapsprogram och Inkubator inom Linneuniversitetet. Regionbildning En ny sydsvensk region planeras mellan landstingen och regionförbunden Kalmar, Blekinge, Kronoberg och Region Skåne inför För att förbereda detta så kommer en ideell förening att bildas mellan parterna som har uppdrag att planering inför bildandet av en ny sydsvensk region. Samverkan med länets kommuner I länet finns en ledningsgrupp som består av länets samtliga socialchefer, fem centrumchefer från landstinget, FoU chef och planeringsdirektör. Ledningsgruppen har som mål att ge bästa möjliga kvalitet och samhällsnytta av gemensamma resurser för den enskilde och medborgarnas bästa. Ledningsgruppen har snabbt kunnat hitta överenskommelser inom området barn och unga med psykisk ohälsa. För perioden junidecember 2012 ska ledningsgruppen redovisa gemensamma insatser till SKL som ett första led i överenskommelsen mellan regeringen och SKL om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa. Kompetensutveckling i samverkan med länets kommuner I samverkan med länets kommuner har Landstinget Kronoberg tidigare erhållit medel för kompetensutveckling av personal. Utvecklingen gäller medarbetare som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk funktionsnedsättning. Sammantaget har 30 ambassadörer utbildats och 375 personer från landstinget och länets kommuner genomgått utbildningen beviljades landstinget och länets kommuner ytterligare medel för kompetensutveckling. 50 medarbetare kommer att erbjudas utbildning i Case Mangement. Utbildningen vänder sig framförallt till personal som arbetar inom landstingets psykiatri och beroendevård samt kommunernas socialpsykiatri och missbruksverksamhet. Därutöver erbjuds 50 medarbetare från äldrepsykiatrin, länets kommuner Delårsrapport augusti 2012 Landstinget Kronoberg 4 (58)

7 Ledning och styrning och brukarorganisationerna en basutbildning med fokus på den äldre. Överenskommelser om samverkan med länets kommuner Personer med psykisk funktionsnedsättning Under perioden april augusti 2012 har ett gediget förankringsarbete genomförts när det gäller samverkansöverenskommelsen kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Ett omfattande material för intern förankring har tagits fram och länsgemensamma utbildningsdagar har erbjudits. In- och utskrivning av patienter i sluten vård Ett avtal har utarbetats och slutits mellan länets kommuner och Landstinget Kronoberg är det gäller in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Undersökning av barn inför placering En överenskommelse har undertecknats mellan länets kommuner och Landstinget Kronoberg angående läkarundersökning för barn inför placering enligt socialtjänstlagen eller lagen om vård av unga. Samverkan med patient- och handikapporganisationer Landstingets verksamheter har utvecklat dialogen med länets patient- och handikapporganisationer. Bland annat genomför primärvårdsoch rehabcentrum dialogmöten två gånger per termin med patient/handikappföreningar brukarforum med berörda föreningar och syncentral, hörcentral samt habilitering referensgrupper från patient- och handikapporganisationer som kan medverka vid förändrings- och utvecklingsarbete webbaserad brukarpanel startar hösten 2012 Överenskommelse med Handikapprörelsens Idé och Kunskapscentrum Landstinget har träffat en ny överenskommelse med Idé och Kunskapscentrum som gäller från januari Huvudsaklig förändring jämfört med tidigare överenskommelse är att Idé och Kunskapscentrum åtar sig att inhämta information från berörda föreningar och återföra informationen till Landstinget Kronoberg. Samverkan med pensionärsorganisationer Landstinget Kronoberg har kontinuerliga överläggningar med pensionärsorganisationerna. Samordningsförbund (FINSAM) Genom finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet finns möjligheter till samordnade rehabiliteringsinsatser. Syftet är att uppnå eller förbättra en enskilds förmåga till förvärvsarbete. I Kronobergs län finns samordningsförbund i Alvesta, Markaryd och Växjö kommuner. Ljungby, Markaryd och Älmhult kommuner planerar att gemensamt bilda ett samordningsförbund. Alvesta och Växjö kommuner verkar för en sammanslagning av sina samordningsförbund. Delårsrapport augusti 2012 Landstinget Kronoberg 5 (58)

8 Omvärldsanalys Omvärldsanalys Landstingets verksamhet påverkas av ett antal olika områden, exempelvis befolkningsutvecklingen, medicinska utvecklingen, den egna kompetensförsörjningen och samhällsekonomin. Omvärldens påverkan och de utmaningar som Landstinget Kronoberg står inför är relativt långsiktiga och förändras inte så snabbt. I detta avsnitt ges därför i stort sett samma bild som vid årsskiftet Större andel äldre ställer andra krav En positiv befolkningsutveckling är en av förutsättningarna för att förverkliga landstingets vision, Ett gott liv i ett livskraftigt län. Efter en minskning av antalet invånare i slutet av 1990-talet har trenden varit stigande varje år sedan Befolkningsprognosen ytterligare framåt i tiden visar på en fortsatt ökning men med en lägre ökningstakt. Andelen äldre kommer att blir större, liksom äldre med flera sjukdomar. Patienter och närstående kommer att ha andra förväntningar och krav på hälso- och sjukvården. Trenden med omflyttningar inom och mellan kommuner i länet kommer att fortsätta. Större kommuner och framförallt Växjö kommer att växa på landsbygdens bekostnad. Det kan skapa förändrade behov i vårdens struktur. En ökad andel medborgare med utländsk bakgrund ställer andra och nya krav på sjukvården. Den medicinska utvecklingen har stor påverkan Den medicinska kunskapsutvecklingen gör att alltfler kan få hjälp, möjligheterna ökar att förebygga och behandla ohälsa. Det innebär att vi kommer att behandla fler patienter och kommer därmed att få en ökad volym. Sjukvården kommer att bli bättre på att diagnosticera sjukdomar och en mycket dynamisk utveckling inom läkemedelsområdet kan förväntas. Medicinsk forskning och utveckling är viktig. Den driver vården framåt och leder till att vi kan göra mer och mer för en befolkning som lever längre. Kunskapsutveckling och kunskapsstyrning är centrala begrepp för att uppnå långsiktigt kvalitet inom hälso- och sjukvården. För att stödja och ta tillvara nationell kunskapsutveckling, få bra styrning för att införa nya behandlingsmetoder, genomföra nationell läkemedelsstrategi och införa nationella riktlinjer behövs en fortsatt utveckling av den medicinska kommitténs och läkemedelskommitténs arbete internt och i samverkan inom södra sjukvårdsregionen. Det krävs också ett nära samarbete med universitet och högskolor liksom starka strukturer för forskning och utveckling. En stor utmaning är att tillgodose medborgarnas krav på tillgänglighet, samtidigt som den medicinska kunskapen blir alltmer specialiserad. För att möta detta, upprätthålla kvalitet och tillräckliga volymer samt säkerställa akut och planerad sjukvård krävs en tydlig uppgiftsfördelning nationellt, regionalt och lokalt. Stort behov av ny kompetens Välfärdssektorn behöver rekrytera nya medarbetare fram till år En tredjedel av medarbetarna kommer att gå i pension samtidigt som efterfrågan på välfärdens tjänster ökar i takt med att andelen unga och äldre ökar. Detta ställer stora krav på landstingen och regionerna att arbeta långsiktigt med kompetensförsörjning. Att locka människor med rätt kompetens att börja arbeta inom Landstinget Kronoberg är avgörande för kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Detta kräver dels Delårsrapport augusti 2012 Landstinget Kronoberg 6 (58)

9 Omvärldsanalys ett kontinuerligt utvecklingsarbete av arbetsgivarerbjudandet och att stärka bilden av arbetsgivarvarumärket. Det kräver också fortsatt stärkt samverkan med olika utbildningsaktörer. Satsningar för framtidens vård Landstingets resurser växer inte i samma takt som behoven. För att säkerställa att vi använder våra resurser på rätt sätt där behoven är störst, måste vi därför hitta nya arbetssätt. Vi kommer att behöver förbättra styrning, ledning och samordning ur ett helhetsperspektiv. För att lyckas kommer det att krävas mer samverkan mellan olika aktörer i nätverket runt patienten och nya arbetssätt med mer av öppna vårdformer och hemsjukvård. Patienter och närstående kommer att medverka mer aktivt i hälso- och sjukvården. Landstinget Kronobergs satsningar för framtidens vård är framförallt inom följande områden: säkerställa kompetensförsörjningen, kvalitet och patientsäkerhet, tillgänglighet, hållbar och jämlik vård, vårdval och entreprenörskap, forskning och utveckling e-hälsa utveckla samverkan med länets kommuner och andra vårdgivare, t ex mest sjuka äldre. Samhällsekonomin svensk ekonomi god motståndskraft men dämpad tillväxt Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 1 har Sverige visat god motståndskraft det första halvåret En fortsatt finansiell oro och en svag internationell konjunktur dämpar dock den svenska tillväxten 2012 och Förra året var BNP-tillväxten 3,9 procent men 2012 väntas den bli endast 1,6 procent. SKL bedömer att tillväxttalen kommer att vända igen de närmaste åren. Ett dämpat konjunkturläge 2012 och 2013 leder till att arbetsmarknaden utvecklas svagt dessa år. SKL bedömer att sysselsättningen ökar långsamt och att arbetslösheten sjunker 1 Ekonominytt nr , , Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. något Det råder en stor osäkerhet om den framtida konjunkturutvecklingen. Sammantaget gör SKL bedömningen att riskerna för en svagare utveckling dominerar. Framförallt finns det en risk för att konjunkturnedgången i Europa förvärras ytterligare. Landstingssektorns ekonomi är kärv och osäker År 2011 redovisade många landsting underskott efter flera år med plusresultat. Förklaringen är bland annat att pensionsskulden omvärderades som en effekt av den låga räntan (sänkt RIPS-ränta) 2. För 2012 bedömer SKL 3 att landstingen har ett tillfälligt utrymme i och med högre skatteintäkter och engångsintäkter från tidigare år. Därefter leder höga demografiska behov och omfattande investeringsprogram till fallande resultat. Givet en återhållsam skatteunderlagsutveckling för 2012 krävs fortsatta effektiviseringar och besparingar i de flesta landsting. Ett flertal landsting har även höjt skatten inför Utöver skatteunderlagets utveckling påverkar även de generella statsbidragens utveckling landstingens intäkter. Även de riktade statsbidragen (specialdestinerade) har stor betydelse för landstingens finansering. Det finns osäkerhet för kommande år när det gäller villkoren och även i vissa fall storleken för vissa av dessa bidrag. Landstinget Kronoberg står inför stora utmaningar Landstinget Kronobergs ökningstakt av nettokostnaderna är för närvarande betydligt högre än tillväxttakten för skatteintäkter och generella statsbidrag. I den senaste prognosen för år 2013 är tillväxten för skatteintäkterna och generella statsbidrag i samma nivå som I september 2011 beslutade Sveriges Kommuner och Landsting vis sin RIPS-kommitté att 2012 sänka diskonteringsräntan i modellen för beräkning av pensionsskulden, vilket innebär att pensionsskulden ökar. I enlighet med yttrande från rådet för kommunal redovisning (RKR), skulle engångseffekten påverka bokslutet 2011 som en kostnad. 3 Ekonomirapporten. Om kommunernas och landstingens ekonomi april 2012, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Delårsrapport augusti 2012 Landstinget Kronoberg 7 (58)

10 Omvärldsanalys I budgeten , med plan för de närmaste tre åren, redovisas en resultatutveckling där intäkterna marginellt överstiger kostnader. Till detta ska läggas att prognosen för resultatet 2012 för den ordinarie verksamheten uppgår till -80 miljoner kronor. Det är inte i paritet med landstingsfullmäktiges långsiktiga mål, som innebär att resultatet ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det finansiella målet motsvarar ett resultat på miljoner kronor. I november ska landstingsfullmäktige fastställda en finansplan för 2013 där beslut fattas om eventuell justering och komplettering av driftnettokostnadsram och investeringsram samt om finansiering och beslut om skattesats. De närmaste tio åren står Landstinget Kronoberg inför ett stort investeringsbehov i om- och tillbyggnad av lokaler. Det gäller exempelvis strukturplan Sigfridsområdet (rehabilitering och psykiatri) och strukturplan lasarettsområdet Växjö. Det finns också ett stort behov av ny- och reinvestering i medicinsk utrustning. En ökad investeringsnivå påverkar inte bara likviditeten och behov av eventuell upplåning, det påverkar även nivån på avskrivningarna. Nivån på avskrivningar kan få betydelse för utrymmet för de löpande verksamhetskostnaderna. Med en låg resultatnivå minskar marginalen för att finansiellt och resultatmässigt kunna stå emot de svängningar i de ekonomiska förutsättningarna som alltid inträffar under året. Effektiviseringar och prioriteringar blir därför nödvändiga framöver för att komma i samma nivå som intäkternas ökningsnivå. 4 Budget 2013 är fastställd av landstingsfullmäktige den 19 juni 2012, 179 och omfattar beslut om mål, inriktning, driftkostnadsramar och investeringsram för 2013 med plan Delårsrapport augusti 2012 Landstinget Kronoberg 8 (58)

11 Måluppfyllelse God vård Måluppfyllelse God vård Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. God vård och god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En god ekonomisk hushållning har för Landstinget Kronoberg innebörden att de finansiella målen är uppfyllda och att landstinget därutöver uppnår goda verksamhetsresultat. Om det strikt ekonomiska kravet på god ekonomisk hushållning ska anses vara uppfyllt, ska årets justerade resultat enligt balanskravet uppgå till två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. I finansplanen för 2012 har Landstingsfullmäktige beaktat detta genom ett särskilt beslut för För att bedöma huruvida Landstinget Kronoberg uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning, måste resurserna ställas mot vårdens resultat. Resultatet i sin tur behöver vara kopplat till hälso- och sjukvårdens respektive tandvårdens övergripande mål. En sammanvägning av måluppfyllelsen för verksamhetsmål för god vård och landstingets finansiella mål, resulterar i bedömningen att Landstinget Kronoberg inte uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Vårdens resultat visar dock på en förbättring inom ett flertal områden. För perspektivet säker hälso- och sjukvård har alla områden som mäts förbättrats. Landstinget Kronoberg har ökat produktionen och generellt förbättrat tillgängligheten. Väntetider till fördjupad utredning inom barn och ungdomspsykiatrin är dock ett förbättringsområde. Folkhälsan - hälsoläget i befolkningen Hälsa handlar om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För att kunna verka för en god och jämlik vård krävs kunskap om hälsoläget hos befolkningen. Målsättningen för Landstinget Kronobergs folkhälsoarbete är att skapa en god och jämlik hälsoutveckling hos medborgarna. Arbetet bygger på långsiktigt prioriterade insatser och utgår från det folkhälsopolitiska programmet, de nationella folkhälsomålen samt länsgemensamma satsningar. Landstinget är medlem i ett nationellt nätverk, som inneburit att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet på ett allt tydligare sätt lyfts fram såväl i styrdokument som i det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Ett stort fokus har funnits på att utarbeta och erbjuda fortbildning och verktyg till enskilda vårdgivare och hela verksamheter. På nationell nivå har satsningen fått uppmärksamhet och den guide för samtal om hälsa och levnadsvanor som landstinget har tagit fram ska spridas inom hela nätverket under Det folkhälsoarbete landstinget bedriver sedan många år har på ett medvetet sätt länkats samman med nya projekt och satsningar i arbetet för ett hälsofrämjande landsting. Under hösten 2011 presenterade Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder gällande tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor. Folkhälsoenheten ansvarar för genomförande av den fastställda implementeringsplanen i samverkan med verksamheterna. Under året har folkhälsoenheten arbetat aktivt med fokusområdet barns och ungas hälsa i samverkan med verksamheterna i landstinget och med andra aktörer i länet. Den kommande länsgemensamma policyn för folkhälsa kommer att ha stor betydelse för samverkan inom länet avseende utveckling av en god och jämlik hälsa och stärka arbetet med goda levandsvanor. Under hösten kommer beslut om policyn att fattas av länets aktörer och därefter ska handlingsplaner tas fram. Delårsrapport augusti 2012 Landstinget Kronoberg 9 (58)

12 Måluppfyllelse God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården innebär att alla val och beslut baseras på rekommendationer med utgångspunkt från bästa tillgängliga medicinska kunskap. Det finns områden där det är speciellt väsentligt att kunskapsbaserad sjukvård bedrivs. Cancervård Under 2010 utarbetades en cancerplan för att långsiktigt utveckla cancersjukvården i Landstinget Kronoberg. Den baseras på den nationella cancerstrategin och omfattar sex beslutade insatsområden. Arbetet med cancervården fortsätter under 2012 och utgår från cancerplanen. Regionalt cancercentrum Syd Landstinget Kronoberg är en del av Regionalt cancercentrum, RCC, som under 2012 går från projektorganisation till fast organisation med en styrelse där landstinget har två representanter. Arbetet med utveckling av cancerprocesserna fortgår och riktlinjer för cancerrehabilitering har tagits fram. En ny rutin för optimering av vårdkedjan från stroke-enhet till rehab kliniken har tagits fram. Likaså har akutstrokekedjan reviderats. Detta har medfört att mediantiden för door-toneedle har minskat. En ny rutin har tagits fram för patienttransport till Lund för att där, med direkt intervention mot större blodpropp, behandla patienter för vilka vanlig trombolys är verkningslös. Ett par patienter har mycket framgångsrikt fått denna behandling. Utveckla strokerehabilitering i primärvården Logopedinsatserna på rehab-kliniken har förstärkts med uppdraget att långsiktigt rehabilitera och följa upp patienter i primärvård och kommunala boenden. Hemrehabilitering med hjälp av ett multidisciplinärt team har utvärderats. Teamets arbetssätt har sparat slutenvård och medfört en patientförbättring. Arbetssättet fortsätter och under sommaren 2012 ha ett liknande arbetssätt testats i Ljungby. Utvärderingen är inte klar ännu. Stroke Alla patienter ska vårdas vid stroke-enhet Andelen patienter som vårdas på stroke-enhet är 100 procent i Ljungby och drygt 85 procent i Växjö. Genom bättre flöden till rehabkliniken och öppenvårdsrehabteamet samt bättre interna rutiner på stroke-enheten förväntas andelen strokepatienter som vårdas på stroke-enhet i Växjö att öka. Tillämpningen av överbeläggningsplanen förväntas också bidra till ökningen. Trombolyser Antalet trombolyser ligger kvar på en högre nivå än tidigare, där 18 behandlingar har genomförts under första halvåret Detta beror bland annat på att fler patienter kommit in i tid för trombolys än tidigare. Dessutom har tiden från ankomst till behandling förkortats. 28-dagars-dödligheten efter stroke är lägre än tidigare i Kronoberg och landstinget närmar sig nu riksgenomsnittet enligt en rapport i Öppna jämförelser som presenterats under Strokekampanj Den nationella strokekampanjen startade i oktober 2011 och ska pågå under tre år. Syftet med kampanjen är att öka allmänhetens kunskap om tidiga symtom på stroke. Målet är att halvera tiden från symtom till larm så att patienter får vård i ett tidigare skede. Det bärande budskapet i kampanjen är AKUT-testet, AKUT står för Ansikte, Kroppsdel, Uttal och Tid. Vi har redan märkt att fler patienter kommer tidigare in till sjukhus och därmed har antalet trombolyslarm och trombolyser ökat. Vård vid psykisk ohälsa Fortsatt utvecklingsplan vuxenpsykiatrin Utvecklingsplanen fastställdes av landstingsstyrelsen En tidsatt genomförandeplan har upprättats för de olika delaktiviteterna. Vårdenhet 26 är avvecklad från 1 juni enligt plan. Sammanförande av vårdenhet 24 med allmänpsykiatri är klar 26 september med ny sammanhållen ledningsorganisation, reducering med åtta slutenvårdsplatser, ökade öppenvårdsinsatser och successiva bemanningskostnadsreduceringar enligt plan. Den 1 oktober införs en samordnad bemanning inom kli- Delårsrapport augusti 2012 Landstinget Kronoberg 10 (58)

13 Måluppfyllelse God vård niken nattetid och veckoslut som minskar bemanningskostnaderna enligt plan samtidigt som kontinuiteten i vården och arbetsmiljön förbättras. Inom psykosenheten implementeras nya nationella riktlinjer för psykosvård med ökad inriktning mot öppenvård. Tvärprofessionell arbetsgrupp med läkare, psykologer och psykiatrisjuksköterska utarbetar förslag till bättre sammanhållen vård för patienter som har behov av psykologutredningar/behandlingar genom att resurserna tillförs respektive vårdenhet. Psykoterapienheten upphör därmed som egen organisatorisk enhet. Barn- och ungdomars psykiska hälsa Den psykiska ohälsan ökar vilket är en orsak till att regeringen prioriterar området med olika stimulansåtgärder. Socialdepartement och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) framhåller vikten av ett koordinerat och samverkande synsätt mellan kommuner och landsting för att på bästa sätt samordna insatserna. Området barn och ungdomars psykiska hälsa är ett prioriterat område i Landstinget Kronoberg både kort och lång sikt. Under första delen av 2012 pågick förberedelser för att starta barn och ungdomshälsan, som ska finnas som en första möjlighet för barn och unga mellan 6-18 år som har lättare psykisk ohälsa. Enheten öppnar i september. Enheten ska präglas av god tillgänglighet och en medveten hållning att detta inte är specialistsjukvård utan en första linje som kan bistå i livssituationer då extra stöd behövs. Enheten ska ha ett nära samarbete med barn och ungdomspsykiatrin. Inom barn och ungdomspsykiatrin har ett stort arbete genomförts för att hitta en bättre logistik och ett bättre flöde när det gäller fördjupade utredningar, som till 95 procent består av neuropsykiatriska frågeställningar. En ny enhet finns som ska ha bättre förutsättningar att hantera både utredningar och behandlingar. För att hantera det stora inflödet av remisser har 80 fördjupade utredningar upphandlats av externt bolag. På grund av vakanta läkartjänster har hyrläkare anlitats. Barnrättsarbete Landstingets nysatsning på barnrättsarbetet startade i januari Målet är att möjligheterna för barn och unga att komma till tals i landstingsangelägna frågor ska öka. En inventering har gjorts av vilken information som finns tillgänglig kring barnets rättigheter. En avstämning har genomförts av vilka landstingsövergripande dokument och metoder för barnrättsfrågorna som kan vara aktuella att utveckla inom Landstinget Kronoberg. Som ett led i detta har barnrättsstrategen träffat barn och ungdomar i ett antal kommuner för att stämma av på vilket sätt barnen vill vara engagerade i frågor som rör deras hälsa. Ett utbildningsmaterial för grundutbildning på olika nivåer kring barnrättsfrågor har arbetats fram. Bland annat har ett diskussionsunderlag kring barnrättsarbetet och underlag för föräldrautbildning kring barnrättsprinciper utvecklats. Under perioden januari-augusti har 323 personer deltagit i en grundutbildning i barnets rättigheter och fått information om landstingets barnrättsarbete. En arbetsgrupp för barnrättsfrågor har tillsatts med representerar från olika verksamheter i landstinget. Arbetsgruppen uppdrag är att konkretisera landstingets barnrättsbaserade beslutsprocess och formerna för barnbokslut på verksamhetsnivå i enlighet med beslut i fullmäktige. Åtta kontaktklasser har etablerats i länet. Detta för att kunna diskutera hälsofrågor med barn och ungdomar och förmedla deras åsikter till landstingets olika verksamheter. Klasserna representerar låg-, mellan- och högstadiet samt gymnasiet. Två gymnasieskolor har anmält intresse att delta med elever som barnrättspraktikanter. Delårsrapport augusti 2012 Landstinget Kronoberg 11 (58)

14 Måluppfyllelse God vård Mest sjuka äldre Samordning för Linnea Samordning för Linnea är en försöksverksamhet med det övergripande syftet att förbättra och få till stånd ett sammanhållet omhändertagande av de mest sjuka äldre. Ett omhändertagande där verksamhetsgränser och huvudmannaskap inte ska utgöra hinder för den optimala samverkan. I kommunerna har elva tvärprofessionella team bildats med personal från såväl landstingets som kommunernas verksamheter. Genom att det finns team i alla kommuner ökar möjligheten att erbjuda Linnea ett sammanhållet omhändertagande. De lokala teamen intar en alltmer central roll och det är på lokal nivå och i verksamheten nära Linnea som utvecklingsoch förbättringsarbetet sker. Arbetet med att hitta rutiner för hur man ska identifiera Linnea fortsätter i alla lokala team samtidigt som teamen nu intensifierar sitt förbättringsarbete inom utvalda områden. Ett länsövergripande seminarium genomfördes i maj. Seminariet handlade om resultaten av en pilot på fyra vårdcentraler om ACG-metodens användbarhet när det gäller att identifiera Linnea. En 2-dagars utbildning för processledarna i förbättringsmetoder har också genomförts. hemma cirka en vecka efter utskrivning. Målet med 10 procent minskade återinläggningar gick inte att uppnå i och med en försämring i augusti månad. (se diagram) Orsaken till resultatförsämringen står att finna i att en hel del utredningar och behandlingar i sluten vård sköts upp under semestern. Den andra parametern som följs upp av SKL är så kallad undvikbar sjukhusvård som är ett mått i Öppna jämförelser. Detta är ett mycket kontroversiellt uppföljningsmått som i vårt län ligger på ungefär procent. Problemet med måttet är att det inte tagits fram som jämförelsemått över så kort tid som SKL kräver samt att det bland annat påverkas av diagnossättningspraxis vilket gör måttet mycket svårt att använda för uppföljning av verklig patientnytta och om man verkligen kan påverka slutenvårdskonsumtionen. Enligt SKL kommer inget landsting att lyckas uppnå en minskning av så kallad undvikbar slutenvård med 10 procent. Återinläggningar/undvikbar sluten vård Inom ramen för handlingsplanen Mest sjuka äldre är ett av kraven för att få del av stimulansmedlen att länet når en minskning av återinläggningar inom 4 veckor till somatisk korttidsvård med 10 procent jämfört med baseline Målgruppen är patienter 65-år eller äldre. I gott samarbete med kommunerna har landstinget eftersträvat att nå målet bland annat genom att optimera utskrivningsrutiner och följa upp patienten bättre i hemmet efter utskrivning. Landstinget deltar i SKLs undersökning av återinläggning inom 4 veckor, webb-kollen. Cirka 90 patienter har specialintervjuats för att vi ska få mer kunskap kring vad som ligger bakom återinläggningarna. Vi har också påbörjat en studie tillsammans med länets kommuner för att se hur patient/brukare klarar sig F Delårsrapport augusti 2012 Landstinget Kronoberg 12 (58)

15 Måluppfyllelse God vård Förebyggande hembesök Arbete pågår för uppstart av pilotprojekt för förebyggande hembesök modell Kronoberg. Pilotverksamheter planeras starta januari 2013 i Ljungby, Tingsryds och Älmhults kommun. Vårdcentralerna i Tingsryd och Ryd, Achima Care i Älmhult samt Kungshögen, Sländan och Läkarhuset i Ljungby är involverade i arbetet tillsammans med kommunerna. Målet är att erfarenheterna från pilotverksamheterna ska ligga till grund för vidare utveckling av förebyggande hembesök modell Kronoberg. Pilotverksamheterna pågår under 1 år och riktar sig till 75-åringar i ordinärt boende. Läkemedel Läkemedelsanvändning Läkemedelskommittén tar fram en rekommendationslista som stöd för läkemedelsförskrivningen. Hur läkemedel ordineras och hanteras har stor betydelse för patientsäkerheten. Det kan gälla olämpliga val av läkemedel och doseringar eller ordinationer som missuppfattas. Utbildning inom läkemedelsnära områden av läkare och annan personal fortsätter bland annat för att minska förväxlingsrisk av läkemedelslistor. Läkemedel som står för 90 procent av enheters läkemedelsförskrivning som är förstahandsrekommenderade läkemedel mätt i DDD (daglig definierad dygnsdos enligt WHO) kan användas som en jämförelse för likartade enheter, till exempel inom vårdvalet för att värdera hur förskrivningen följer rekommendationerna. Rekommendationerna gäller främst så kallade allmänläkemedel vilket medför att jämförelsen främst är relevant för de olika vårdvalsenheterna. Kronobergs mått på DU90 procent är strängare än många andras då det enbart mäter förstahandsrekommenderade läkemedel samt har en relativt smal rekommendationslista. Det är eftersträvansvärt med en hög andel av DU90 då detta bidrar till en rationell, kostnadseffektiv läkemedelsanvändning. Periodens resultat är bättre än motsvarande period förra året. Att läkemedelsgruppen ARB (mot högt blodtryck och hjärtsvikt) numera är förstahandsrekommenderade bidrar delvis. Variationen på måttet har minskat för vårdcentralerna. Under perioden ligger fem vårdcentraler under 81 procent och bör därför aktivt arbeta med att höja nivån. Jämförelse med andra landsting är inte meningsfull eftersom måttet bygger på respektive landstings rekommendationer. Dessa kan dessutom vara utformade som en smal respektive bred lista. Då rekommendationerna ändras årligen kan det även vara svårt att värdera förändringar mellan olika år. Arbetsplats jan-aug 2012 jan-dec 2011 Kronoberg totalt 77,9% 73,8% Akutcentrum 88,7% 84,7% Barn- och kvinnocentrum 68,0% 59,9% Kirurgicentrum 68,3% 64,9% Medicincentrum 72,3% 69,9% Primärvårds- och rehab centrum (inkl. privata VC) 82,8% 77,9% Psykiatricentrum 41,1% 42,1% Privata förskrivare 58,9% 57,8% Förskrivning av luftvägsantibiotika till barn i åldern 0-6 år Barn upp till 6 år med luftvägsinfektion som behöver medicinsk behandling ska i högre utsträckning behandlas med V-penicillin. Andelen har successivt ökat och är nu 66 procent; måltalet är 80 procent. Det är fortfarande stor skillnad i förskrivningen mellan enheterna och förbättring är möjlig. STRAMAS arbete är en viktig framgångsfaktor. Vårdcentraler med andel pcv 75 procent är Alvesta, Birka, Dalbo, Ingelstad, Lidhult, Tingsryd, Åseda, Falken, Gränsbygdskliniken, Växjöhälsan, Älmhult och Läkarhuset Ljungby. Vissa vårdcentraler ligger däremot fortfarande påtagligt lågt. Variation kan i vissa fall bero på att det endast handlar om ett fåtal recept. Delårsrapport augusti 2012 Landstinget Kronoberg 13 (58)

16 Måluppfyllelse God vård Andel pcv av luftvägsantibiotika till barn 0-6 år Andel pcv av alla varurader (receptposter) luftvägsantibiotika (penicillin V, makrolider, cefalosporiner och amoxicillin) som förskrivits till barn 0-6 år från respektive enhet och hämtats ut på apotek Förskrivarens arbetsplats 2012 Janaug 2011 Janaug Kronoberg 66% 63% 60% 59% 54% Samtliga vårdcentraler 69% 67% 64% 64% 58% Landstingets 70% 68% 64% - - VC Privata VC 65% 63% 65% - - Barn och ungdomsklinik 49% 52% 43% 42% 38% Förskrivning av läkemedel till 80 år och äldre 19,1 procent av andelen 80 år och äldre använder 10 eller fler läkemedel samtidigt. Värdena är högre än Öppna jämförelsers, vilket beror på att måttet mäter pågående giltig ordination ur Cambio Cosmic medan Öppna jämförelser mäter uttagna läkemedel. Nivån är med sannolik för hög även om måttet i sig inte säger något om den enskilde patienten har rätt läkemedel. Arbetsmål är < 18 procent. Återkommande avstämningar och läkemedelsgenomgångar behövs. Asylsökande och flyktingars hälso- och sjukvård Landstinget Kronobergs har i uppdrag att säkerställa medverkan till en effektiv etableringsprocess, förbättra rutiner för återsökande av vårdkostnader för asylsökande och nyanlända flyktingar. I uppdraget ingår även att säkerställa hälso- och sjukvården för barn och dess familjer under asyl/flyktingprocessen. Under april till augusti 2012 har landstinget fortsatt deltagit i länets samverkansmöten, som exempel kan nämnas Integrationsrådet och Urbant utvecklingsarbete Araby. I maj genomfördes en informationsdag om landstingets uppdrag för nyanlända där 100 landstingsanställda deltog. Under hösten 2012 och i början av 2013 förväntas flera somaliska anhöriga komma till länet. Landstinget deltar aktivt i länets planering för ett bra mottagande. Internt pågår ett arbete för att kunna möta de nyanländas behov av hälso- och sjukvård. Landstinget Kronobergs arbete med att förbättra rutiner och samverkan inom området har uppmärksammats nationellt bland annat i Statskontorets rapport om etableringsreformen. 8,7 procent av andelen 80 år eller äldre använder 3 eller fler psykofarmaka samtidigt. Spridningen mellan de olika vårdcentralerna är stor, motsvarande 5-13 procent. Lägst ligger Gränsbygdskliniken, Lidhult, Markaryd, Rottne, Ryd, Strömsnäsbruk, Åseda, Hälsoringen Älmhult, Specialistläkargruppen och Växjöhälsan (<7). Det framgår inte uppenbart något som tyder på att karaktären på sjukdom hos de äldre skulle skilja sig åt så mycket. Bedömningen är att målnivån generellt ska kunna komma under 8 procent. Värdet är högre än Öppna jämförelsers vilket beror på att måttet mäter pågående giltig ordination ur Cambio Cosmic medan Öppna jämförelser mäter uttagna läkemedel. Delårsrapport augusti 2012 Landstinget Kronoberg 14 (58)

17 Måluppfyllelse God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Nyckeltal Mål Resultat jan-aug 2012 Andel barn 0-6 år behandlade med penicillin V av alla som behandlats med luftvägsantibiotika (Kronoberg) Följsamhet till rekommenderade läkemedel inom dygnsdoser -90 procent Andelen 80 år och äldre som använder 10 eller fler läkemedel samtidigt Andelen 80 år eller äldre som använder 3 eller fler psykofarmaka samtidigt Andel patienter med misstanke om cancer som fick komma på ett läkarbesök inom 30 dagar Andel strokepatienter som vårdats på stroke enhet Växjö Andel strokepatienter som vårdats på stroke enhet Ljungby Ökad andel behandlade med penicillin V av alla som behandlats med luftvägsantibiotika Ökad andel förskrivna enligt läkemedelskommitténs riktlinjer Minskande andel Arbetsmål <18 % Resultat jan-aug % 63 % Ökar 77,9 % 73,9% Ökar Bedömning 19,1 % 18,9 % 5 Mål ej uppnått Minskande andel 8,7 % 8,7 % Ingen förändring 100 % 100 % i.u Mål uppnått 100 % 85 % 82,5 % 6 Mål ej uppnått 100 % 100 % 82,5 % 7 Mål uppnått 5 Enligt styrkortsdefinition, vilken skiljer sig från definition i öppna jämförelser. 6 Avser både Växjö och Ljungby. 7 Avser både Växjö och Ljungby. Delårsrapport augusti 2012 Landstinget Kronoberg 15 (58)

18 Måluppfyllelse God vård Säker hälso- och sjukvård Patientsäkerhetsarbetet handlar om att uppmärksamma risker och förebygga negativa händelser genom ett metodiskt arbete i vardagen. Arbetet ska ha ett uttalat patientfokus där patienternas erfarenheter tillvaratas. Genom att minimera antalet vårdskador undviks onödigt lidande, kvalitetsbristkostnaderna minskar och resurser kan frigöras för annan vård. Patientsäkerhet I överenskommelsen mellan SKL och staten ingår ett antal grundkrav och del krav som ska redovisas före oktober 2012 för att landstinget ska kunna ta del av statliga medel. Grundkraven är att samtliga vårdgivare i landstinget har upprättat en patientsäkerhetsberättelse för 2011 i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659). Landstingsstyrelsen har godkänt landstingets patientsäkerhetsberättelse och kontrollerat att samtliga offentligfinansierade vårdgivare har skrivit patientsäkerhetsberättelse. Användning av Nationell patientöversikt (NPÖ) för att både konsumera och producera information samt för detta ändamål använda NPÖ`s säkerhetstjänster och nationell katalogtjänst HSA är ett annat krav. Den del som handlar om konsumtion är klar. Produktionsdelen beräknas produktionsättas den 12 september. Ett strukturerat arbete med granskning av journaler för att beräkna vårdskador har genomförts. En fortsatt granskning av 40 journaler/månad i landstinget planeras. För att få del av de medel som ingår i överenskommelsen ska landstinget ta fram ett antal indikatorer som underlag för arbetet med förbättrad patientsäkerhetskultur. En handlingsplan är framtagen för beslut i ledningsgruppen i september. En mätning av följsamheten till riktlinjer för basala hygien och klädregler har genomförts. Mätningen redovisar ett resultat som visar 64 procent följsamhet. En handlingsplan har tagits fram för arbetet med att minska förekomsten av trycksår. Handlingsplanen behandlas på ledningsgruppen i september. Gällande förskrivningen av antibiotika inom öppenvården är målet att minska med 10 procent av mellanskillnaden mellan antalet förskrivna recept per 1000 invånare för perioden 1/ / och det långsiktiga målet 250 recept per 1000 invånare och år. Målet kommer trots mycket arbete inte att uppnås i nuläget. Antalet överbeläggningar inom slutenvårdsavdelningar på sjukhusen ska mätas och rapporteras senast Arbete pågår med goda förhoppningar om att klara kravet. Gällande upplevd patientsäkerhet är målet att uppnå minst ett genomsnittligt värde på 70 procent av de frågor (tre stycken) som mäter upplevd patientsäkerhet i genomförd patientenkät Inget landsting i riket uppnådde detta resultat inte heller Kronoberg. Således bör landstinget klara grundkravet i överenskommelsen och ett antal av indikatorerna och erhålla medel enligt överenskommelsen. Vårdrelaterade infektioner Mätningen av förekomst av vårdrelaterade infektioner visade att 8,9 procent av patienterna inom den somatiska vården i Sverige drabbas av en vårdrelaterad infektion. Landstinget Kronobergs resultat var 8,8 procent, vilket är ett något bättre resultat än 2011 samma period (våren 9,1 procent), men sämre än höstens mätning 2011 (hösten 8,3 procent). En projektorganisation, för införande av IT-stödet infektionsverktyget, är utsedd. Verktyget kommer att implementeras under Senior Alert Målet är att 80 procent av alla personer som är 65 år och äldre och vårdas i den slutna vården ska registreras och riskbedömas i Senior Alert. Under perioden januari-augusti vårdades > 6900 personer 65 år och äldre i slutenvården. 54 procent av dessa riskbedömdes Delårsrapport augusti 2012 Landstinget Kronoberg 16 (58)

19 Måluppfyllelse God vård avseende fall, trycksår och undernäring. Av de som riskbedömdes uppvisade 77 procent risk för minst ett av riskbedömningsinstrumenten. Målsättningen är att alla riskpatienter ska få förebyggande åtgärder insatta. Detta har lyckats i 83 procent av fallen. En av orsakerna till de låga procenttalen är att flera avdelningar registrerar sommarmånaderna först i september. Svenska palliativregistret Målet är att 100 procent av alla avlidna ska registreras i Svenska Palliativregistret. Totalt för länet redovisas en registrering motsvarande drygt 65 procent. För slutenvården (exklusive akutvårdsavdelningen och psykiatrin) rapporteras 70 procent jämfört med tidigare 76 procent. Även här sker en efterrapportering av de dödsfall som inträffat under sommarmånaderna. Målet för genomförda och dokumenterade brytpunktsamtal är 60 procent. På centrallasarettet i Växjö har brytpunktsamtal genomförts och dokumenterats i 46 procent av fallen och på Ljungby lasarett i 17 procent av fallen. Ett arbete pågår med att sprida information om rutinerna för brytpunktsamtal. Kunskap till praktik I samband med 2012 års utgång upphör stimulansmedlen för Kunskap till praktik. Under den tid som verksamhetsutvecklingen pågått har nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården implementerats i länet och en överenskommelse träffats mellan länets kommuner och landstinget avseende missbruk och beroendevården. I samverkan mellan kommun och aktuell vårdcentral håller lokala PM och rutiner/riktlinjer på att utarbetas utifrån varje kommuns unika förutsättningar. Cirka 400 personer har deltagit i en fyradagars basutbildning och drygt 200 personer har deltagit i utbildningar för ett evidensbaserat kartläggnings- och behandlingsarbete. Hösten 2012 startar fördjupningsutbildningar inom tre missbruksområden, graviditet, missbrukspsykologi, missbruk, riskbruk och beroende. Målet är att samtliga medarbetare inom landsting och kommun, som har en befattning inom missbruksvården, ska ha en 14 dagars standardiserad nationell utbildning som följer aktuella riktlinjer. Ett utvecklingsarbete pågår tillsammans med Umeå universitet och Linnéuniversitet för att etablera ett uppföljningssystem i Kronoberg (ASI (Addiction Severity Index). Samtliga kommuner samt landstingets beroendemottagning kommer att vara anslutna till systemet, som beräknas vara klart i december Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården Till Kunskap till praktik har ytterligare medel tillskjutits i syfte att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården för att bland annat kartlägga hur många barn som lever i familjer med missbruk och beroende samt hur man upplevt det stöd man fått/behövt i sin föräldraroll. Kartläggningen kommer att analyseras. Målet med uppdraget är att höja kompetensen hos personalen som arbetar inom missbrukoch beroendevården i landsting och kommun samt att utarbeta metodstöd i att stödja föräldrarna. Patientnämnden Patientnämnden har till och med augusti registrerat 395 ärenden, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med samma tidsperiod föregående år. Ärenden inom kategorin vård- och behandling har ökat och utgör 53 procent av samtliga ärenden. Även ärenden från länets kommuner har ökat markant. Detta kan förklaras av de informationsinsatser som har genomförts i kommunerna. Viktiga iakttagelser är: - med hjälp av synpunkter från patienter/närstående har flera allvarliga händelser uppmärksammats, som har initierat Lex Maria anmälan och/eller händelseranalyser. - antalet ärenden som rör barn- och ungdomspsykiatrin har ökat markant. De flesta ärenden handlar om väntetider och tillgänglighet. - antalet patienter som av vården har uppmanats ta kontakt med patientnämnden har ökat I samarbete med patientsäkerhetsenheten ska informationsinsatser till vårdpersonal och allmänhet genomföras under hösten. På nationell Delårsrapport augusti 2012 Landstinget Kronoberg 17 (58)