Slutrapport Gnesta kommun, Barn- och utbildningsförvaltningen och Kultur- och teknikförvaltningen

Transkript

1 15:e december 2010 Program för Hållbar jämställdhet Slutrapport Gnesta kommun, Barn- och utbildningsförvaltningen och Kultur- och teknikförvaltningen Vi har haft ett intensivt, spännande och omvälvande år inom program för Hållbar jämställdhet! Jämställdhetsarbete på den nivå vi i år har bedrivit är ett nytt grepp i vår kommun och hela satsningen har utgjort en pilotstart för ett kommunövergripande, vidare arbete med jämställdhetsintegrering. I arbetet har ungdomar, personal, chefer och politiker involverats och utgjort våra viktigaste referenser i arbetet. Det levande arbetssättet, där vi har anpassat arbetsmetoderna i takt med de resultat vi ser, har inneburit dels att vi har fått tänka om kring strategin, men också flera överraskande, positiva bieffekter! Intresse och nya tankar! Under vårt projektår har jämställdhet blivit en fråga på dagordningen. Vi har spridit information internt och externt samt via medier, och intresset för de konkreta verksamhetsförbättrande åtgärder vi jobbar med är stort. Under hösten har samtliga förvaltningschefer, med direkt inspiration från vårt projekt, tagit fram en plan för hur ett fortsatt arbete för jämställdhetsintegrering i hela kommunen skulle kunna se ut. Både kommunfullmäktige och Kommunstyrelsen har fått information om projektet och vinsterna med jämställdhetsintegrering. Arbetet för att tydliggöra den ojämställdhet som råder har fått genomslag. Metoden jämställdhetsintegrering är fungerande eftersom det erbjuder en konkret lösning på problem som vid en första anblick anses oöverstigliga. I de verksamheter som ingår i Kultur- och teknikförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen har jämställdhet diskuterats på APT, vid föreläsningar och på seminarier. Utvärdera Testa Genomförande Det var viktigt för oss att under våra 11 projektmånader uppnå synbara resultat som kan motivera vidare arbete för jämställdhet samt inspirera Identifiera personalen. Fokus i arbetet har därför varit att det i varje problem verksamhet skulle genomföras en process enligt modellen här bredvid. Könsuppdelad kartläggning Jämställd verksamhetsförbättring Genusanalys Arbetet har byggt på att cheferna i respektive verksamhet ska leda processen, med handledning från jämställdhetsstrategen. Nu i höst har processer startat i samtliga verksamheter, och arbetet fortsätter under våren Åtgärd

2 2011. Att utgå från könsuppdelad kartläggning/statistik har varit en styrka, eftersom det ger en tydlig bild av vad som saknas i verksamheten och hur bristen kan åtgärdas. För att genomföra analyser och bemöta jämställt krävs kunskap. Därför har ett antal utbildningstillfällen anordnats, dels för samtliga chefer i projektet dels uppdelat efter verksamhetsområde. Några pilotgrupper med personal har också genomgått utbildning i seminarieform under hösten. Utbildning i genus, normer och makt har varit en viktig del i vår strategi. Både politiker, chefer och personalen har fått ta del av föreläsningar och seminarier inom temat. Politikerna har även vid nämndmöten fått löpande information om vad som händer i projektet. Bland personalen är kompetensen kring genus mycket varierande. Till exempel har förskolans personal genomgått ett större projekt med genusfokus tidigare och är redan inne i tänkandet, medan ämnet är nytt för andra. Vår teoretiska utgångspunkt vid planeringen av utbildning är att förståelse för genus och jämställdhet är grunden för att sedan tänka vidare kring jämlikhet och likabehandling i stort. Därför valde vi en inspirationsföreläsare som ger tankeställare kring mångfaldsperspektivet. Det gav en utmaning till de som redan har kommit en bit och en skjuts in i ett nytt sätt att tänka för de som aldrig varit i kontakt med frågor om jämlikhet och jämställdhet. Föreläsaren Edna Eriksson blev både uppskattad och omtyckt av personalen och de efterföljande diskussionerna genererade många tankar kring hur vi bemöter både varandra och brukare. Sammantaget har alltså strategin varit att höja kompetensnivån och starta samtal och förståelse kring jämställdhetsfrågan. För att tydliggöra vad praktiskt jämställdhetsarbete kan vara har vi drivit processer, stora och små, parallellt med arbete kring styrsystem och rutiner. Resultat och lärdomar Styrprocessen Under hösten har vi tillsammans med politikerna testat SKL:s checklista för konsekvensanalys. Nämnderna har tagit ställning till modellen och har fått illustrerande exempel på hur den kan användas. I utvärdering har merparten ställt sig positiva till modellen. Vi hade som mål att under året införa checklistan, men har insett att processen måste få ta längre tid. Våra förvaltningschefer är även våra handläggare av ärenden, och vi behöver även nästa år för att utbilda i att använda checklistan i ärendeberedning. Stöd i denna process är jämställdhetsstrategen. Vi kommer dock att införa användandet av checklistan efter att vi omformat den efter våra behov. På grund av byte av politisk majoritet formuleras inte politiska mål förrän i februari. Det innebär att vi inte praktiskt kan nå målet att införa jämställdhetsmål i styrkorten förrän då. Med största sannolikhet formuleras då ett kommunövergripande jämställdhetsmål som de nämnder som ingår i projektet sedan formulerar nya nämndmål utifrån. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med kvalitetsredovisningar. Från och med 2010 redovisas statistik könsuppdelad och analyseras ur genusperspektiv. Under 2011 blir könsuppdelad statistik rutin, och år 2012 är rutinen fullt verksam när även underlaget finns. Underlag för verksamheternas mål kring jämställdhet har i år varit beslutet att jämställdhetsintegrera verksamheten. Det är det beslutet som utifrån nuvarande förutsättningar kommer att användas som grund för målformuleringar i våra verksamheter under nästa år.

3 Förskola och skola På grund av pensionsavgångar bytte flera av våra verksamhetschefer inom Barn- och utbildningsförvaltningen verksamhet i juni och flera nya chefer rekryterades. Det blev en extra stor utmaning att starta upp förändringsarbete i verksamheterna! Vi valde därför tidigt att samordna arbetet i just förskola och skola. Utgångspunkten var ett redan påbörjat förändringsarbete på vår 6-9-skola. I statistik baserad på de äldre eleverna visade det sig att betygsskillnaderna var mycket stora mellan pojkar och flickor, att eleverna väljer könstraditionellt till gymnasiet och att sex- och samlevnadsundervisningen behövde utökas och utgå från ett normkritiskt perspektiv. (Läs mer i vårt lärande exempel Frejaskolan!) Eftersom vi utgår från att normbrytande arbete med alla barn och elever är vägen för att ändra dessa mönster beslutade vi att vi behöver arbeta normbrytande från förskolan och till årskurs 9. (Kommunen har ingen egen gymnasieskola!) Processen är påbörjad och pågår just nu. En lärdom från arbetet på Frejaskolan var att man behöver verktyg och hjälp för att ta sig an arbetsmetoder som är genusmedvetna och normkritiska. Skolledaren behöver styra processen och säkerställa att barn och elever är med om aktiviteter som hjälper dem i det normbrytande tänkandet. Varje enhet (förskola och skola) har jobbat med att ta fram en konkret åtgärd för att bryta de mönster som leder till betygsskillnader mellan pojkar och flickor. Jämställdhetsstrategen och kommunens Studie- och yrkesvägledare har tagit fram en konkret handlingsplan för hur varje enhet ska arbeta med barn/elever och deras syn på yrkeslivet. Vår analys är att eleverna när de väljer i årskurs har en alltför snäv och traditionell bild av yrkeslivet. En referensgrupp bestående av pedagoger från olika enheter, representanter från Elevhälsan och jämställdhetsstrategen har påbörjat arbetet med att ta fram riktlinjer och aktiviteter inom området sex- och samlevnad för alla åldrar. Med hjälp av dessa planer/verktyg och en effektiv uppföljning av rektor, säkerställer vi att alla barn och elever är med om många aktiviteter som leder till att normer bryts. Parallellt med detta har vi fortsatt att satsa på kompetensutveckling för personalen, för att även bemötandet av barn och elever ska bli jämställt. En viktig del av arbetet i förskola/skola har varit att ta fram en modell för riktigt bra och verksamma likabehandlingsplaner. I vår övergripande likabehandlingsplan (som nämnden antog i november) ingår bland annat målen för jämställdhetsintegrering. I den lokala planen som varje enhet ska utforma ingår att tillsammans med barn/elever och personal kartlägga verksamheten för att identifiera brister. I planen ingår också analys och att ta fram åtgärder. I planen beaktas samtliga diskrimineringsgrunder och vi har beslutat att sätta fokus på kön. Alltså organiseras vårt jämställdhetsarbete, följs upp och görs till rutin i likabehandlingsplanen. De nya dokumenten, planerna och rutinerna implementeras under nästa år i samtliga verksamheter med stöd av jämställdhetsstrategen. I processen har Barn- och utbildningskontoret upptäckt att fakturor för förskola som rutin skickas till mammor! Detta har rört till det vid olika tillfällen när annan förälder än mamman önskat stå som betalningsmottagare. En ny rutin har tagits fram i blankettsystemet så att det nu är valbart för målsmän vem som står som fakturamottagare.

4 Biblioteket Bibliotekets process har handlat om att uppmuntra pojkar i tidiga tonåren till läsande, den ålder då personalen ser att pojkars lånefrekvens går ner. Biblioteket har tagit fram en modell för läslustsamtal i samarbete med skolan. Modellen har testats och utvärderats under hösten i en klass i årskurs 7. Målet är att skapa förutsättningar för både pojkar och flickor att gå ifrån normbilden av vad läsning är och upptäcka mervärde i att samtala kring litteratur. Den process som har startats har redan gett, och kommer att ge, positiva effekter på ungas uppfattning om läsning och läsande. De bibliotekarier som håller i samtalen är medvetna om de könsmönster som finns i läsning och vad man som kille och tjej får tycka om läsning. Satsningen har utformats i projektform för att göra det möjligt att utvärdera och dokumentera. De effekter vi redan ser hos de elever i årskurs 7 som deltar är en förändrad syn på läsande och upplevelse av läsning! (Läs vidare i vårt lärande exempel om biblioteket!) Fritidsgården Endast 20 procent av besökarna på fritidsgården är flickor. Under året har personalen och jämställdhetsstrategen jobbat med en kartläggning för att hitta vägar att skapa en verksamhet som erbjuder positiv fritid för fler flickor. En fokusgrupp med flickor som besöker fritidsgården har samtalat under ett antal tillfällen och deras analyser och önskningar har sedan bearbetats av personalen. Resultatet visar att verksamheten behöver ses över eftersom miljön i dag domineras av pojkar och deras önskningar. Flickorna känner att de kommer i andra hand. Vissa specifika önskningar har redan införts, till exempel möjlighet till mellanmål (eftersom man då slipper åka hem mellan skola och träning) och att personalen beaktar en känsla av att det kan vara tufft att kliva in ensam på fritidsgården. Andra önskningar, till exempel läxrum, musikrum och att personalen önskar lokaler med större öppenhet och insyn kommer vi att ta tag i under våren i samband med en större omstrukturering av verksamheten. En mätning vid vårterminens slut kommer att visa att många fler unga och framförallt fler flickor nyttjar fritidsgården och får en lugnare tillvaro eftersom man kan erbjuda mellanmål, läxläsningsro och annat. Modellen med fokusgrupper kommer att fortsätta användas, även med grupper av andra unga. Tekniska enheten Dessa verksamheter är de som mest skiljer sig från de andra. Renhållning/vatten har ett kundorienterat fokus och därför har vi valt att börja med kartläggning av hur brukare nyttjar servicen. I den enkät som går ut till hushållen kring vattenkvalitet just nu ställs frågor om vem i hushållet som svarar på enkäten och den är givetvis könsuppdelad. Beroende på hur svaren ser ut jobbar vi vidare med jämställt kundfokus. Under nästa år kommer fakturasystemet att uppdateras och i den processen ska vi säkerställa att fakturor inte automatiskt skickas till män. Oväntade samarbetsvinster! Två förvaltningar som har både liknande och mycket olika verksamheter, har samordnats inom ett projekt med fokus på ungdomar. Detta har lett till intressanta samarbetsvinster. Den statistik vi har utgått från, förutom betygsstatistik där flickor har högre betyg än pojkar, är siffror som visar att flickor är mer stressade i skolan, upplever sin fritid mindre positiv och

5 känner sig otrygga i Gnesta på kvällen/natten. Både Biblioteket och fritidsgården har beaktat denna statistik i planerandet av aktiviteter för unga. När vårt medborgarkontor tittade på dessa siffror bestämde man sig för att sätta som mål att vara en resurs för unga i till exempel läxläsning. Man planerar en större omstrukturering av lokalerna där man också kan erbjuda plats för studier och vuxenstöd. Fokusgruppen på fritidsgården gjorde en kartläggning av både inne- och utemiljö. Resultatet blev en beskrivning av hur tryggheten i utemiljön i Gnesta varierar beroende på miljöns utformning och belysning. Tekniska kontoret tog del av denna kartläggning och efterfrågar fler. En elevgrupp på Frejaskolan gjorde en större kartläggning och tekniska kontoret kommer att ta del av kartläggningarna och utgå från dem vid planerandet av insatser i utemiljön. En tryggare utemiljö kommer att gynna flickor som i högre utsträckning kommer att röra sig ute, men även pojkar som egentligen är den grupp som är mest utsatt för våldsbrott utomhus. Bidrag till Idrottsverksamheter har varit en fråga på dagordningen under en period med tanke på de bidrag av olika slag kommunen ger olika idrottsverksamheter.. Vid en kartläggning över fördelning av aktiva inom idrotten visade de sig att större andel män och pojkar idrottar än flickor. Vi såg också ojämn fördelning i vilka idrotter man väljer. Planen är att föreningarna och kommunen tillsammans ska arbeta för fler idrottsutövande med jämställda förutsättningar, och där har vi fått välkommet stöd! Vi kommer från och med januari att ingå i Sörmlandsidrottens genusprojekt. Det innebär att vi tillsammans med andra kommuner kommer att utbilda föreningsstyrelser i 4R-metoden och i jämställt tänkande. På sikt kommer det tillsammans med den politiska ambitionen att fördela bidrag lika till pojkar och flickor att leda till mer jämställda förutsättningar och mer positiv fritid för fler. Våra chefsgrupper har inte tidigare jobbat ihop eller haft utbildningar ihop. En bieffekt är att chefer fått diskutera och fundera kring sina verksamheter tillsammans med chefer de annars inte arbetar med. Eftersom det har vart viktigt att tydliggöra vad som sker i projektet genom presentationer har olika sätt att uppnå jämställdhet blivit tydligt för flera. Skolans sätt att jobba för jämställdhet skiljer sig väsentligt från tekniska kontorets till exempel. Utvärdering Vi håller på med enkätinsamling och kvalitativa samtal just nu och kommer att lämna in en utförlig utvärdering senare. Det styrgruppen kan konstatera är ändå att vi är nöjda med upplägget för projektet samt med ambitionsnivån. Det vi har felberäknat lite är tidsåtgången för vissa processer. Vi kan se att modellen för konsekvensanalyser, om den ska fungera bra, kräver en längre implementeringstid. Förskolan/skolan befinner sig i en omvandlingsprocess (Skola 2011 ska implementeras) och där har processerna också krävt mer tid. Det var inte självklart att hitta rätt utgångspunkt att arbeta från i de tekniska verksamheterna. Det var bara några exempel. Vår utgångspunkt är dock att en lärprocess kring jämställdhet måste få vara levande och föränderlig, så länge målet är fixerat! Vi slutar inte heller nu, utan vi ser denna slutrapport som en delrapport för vårt arbete. Hållbarhet Vår viktigaste hållbarhetsfaktor är arbetet med tydliga mål och mått utifrån kön med uppföljande analyser. Årets intensiva arbeta med verksamhetsförbättrande processer är hållbart så länge det

6 fortsätter och leder till att nya rutiner provas och dokumenteras. Arbetet behöver fortsätta och bedrivas i en form där chefer och politiker är drivande och expertkunskap är tillgänglig. Vi har upplevt stöd och intresse från många håll, men i ett uppstarts- och utvecklingsskede är vi beroende av externt stöd liknande det vi har haft under 2010 från SKL. Planer finns redan på att utöka arbetet för att innefatta hela kommunen. Vi tror att det är nödvändigt på sikt eftersom två förvaltningar inte kan utveckla jämställd medborgarservice friställt från andra verksamheter. Arbetet behöver drivas på bred front. Om vi applicerar läget på Jämstöds trappa skulle man kunna säga att förvaltningarna Barn- och utbildning och Kultur- och teknik befinner sig på steg 4-7. Kommunen i stort befinner sig på steg 1. Vårt mål är att stadigt etablera jämställdhetsintegreringen som metod och utgångspunkt, men samtidigt utveckla likabehandlingsarbetet och det interna antidiskrimineringsarbetet. Alltså gå mot ett mer intersektionalistiskt synsätt. Utmaningen däri ligger att utveckla arbetet på ett sådant sätt att inga perspektiv förminskas eller glöms bort. Vår styrgrupp har bestått av de båda förvaltningscheferna och projektledaren/jämställdhetsstrategen. Viktigaste faktor i det har varit det mandat projektledaren har fått att driva frågor och planera strategier. Intresset från politiker har varit stort! Även där har det utrymme ordförandena i nämnderna har gett projektet varit avgörande för hur stort intresset har varit. Till exempel kom initiativet till föreläsning för kommunfullmäktige från politiskt håll. Vi är mycket nöjda med vårt år och ser fram emot vad fortsättningen kan erbjuda i form av nya utmaningar!