Det kan bara bli bättre! Normkritiskt arbete på Frejaskolan i Gnesta

Transkript

1 Det kan bara bli bättre! Normkritiskt arbete på Frejaskolan i Gnesta Karina Solax Stridh och Julia Kjäll november 2013

2 Frejaskolan i Gnesta är ortens enda 6-9-skola. Antalet elever varierar från år till år men ligger runt 400. Mellan åren bedrevs aktivt arbete för att implementera normkritiska metoder och arbetssätt. Målet var i stort att främja elevernas utveckling och lärande, men eftersom det arbete som bedrevs till stor del var en pionjärverksamhet var det svårt att förutse effekter. Hösten 2012 besökte Skolinspektionen Gnesta och konstaterade att pojkarnas betyg under några år utvecklats markant positivt. Vad berodde det på? Vår slutsats var att under de år som betygen ökat pågick det normkritiska arbetet med bland annat fokus på att bryta antipluggnormen för pojkar. Detta är berättelsen om vad vi gjorde, hur vi tänkte, vinster och framtida utmaningar. Syftet är att berätta för andra verksamheter som är intresserade av normkritiskt arbete för bättre resultat och bättre hälsa hur man kan göra. Rivstart och förutsättningar Barn- och utbildningsförvaltningen i Gnesta kommun har satsat på aktivt jämställdhetsarbete sedan I samband med genomförandet av ett större EU-finansierat projekt för förskolan inrättades en tjänst för en genuspedagog/jämställdhetsstrateg på deltid. I uppdraget ingick från 2006 att arbeta med implementering av den då nya lagen som förbjuder kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Arbetet innebar att hitta former för att ta fram användbara likabehandlingsplaner. Detta gällde även Frejaskolan (då 7-9), vilket innebar att personalen började diskutera jämställdhet. Bland annat introducerades filmen Hip hip hora och det material Myndigheten för skolutveckling tagit fram för bearbetning av filmen som en pedagogisk väg att diskutera jämställdhet med eleverna beviljades vi medel från Länsstyrelsen i en satsning på förebyggande arbete mot våld i nära relation. Skolan samarbetade med Amphi produktion för att utbilda hela personalgruppen i temat våld i nära relation (normkritiskt perspektiv) och att använda materialet Ingen ser oss i arbetet med eleverna. Utbildningssatsningen gav en rivstart i det normkritiska arbetet. Amphi produktions metod för att arbeta preventivt mot våld i nära relation innebär bland annat att problematisera våld utifrån maskulinitet. Det var en bra ingång eftersom perspektivet leder till nya sätt att se på verksamheten och på normer för flickor och pojkar. Det är inte lätt att börja med ett perspektiv som väcker en del motstånd, men det fungerade på grund av att alla fick samma utbildning och att utbildarna fick mycket tid att diskutera med personalen. Utbildningen genomfördes i form av föreläsning och handledning vid två tillfällen. Senare utbildades även en grupp handledare för att stötta övriga kollegor i arbetet med Ingen ser oss tillsammans med eleverna. Satsningen Ingen ser oss gav en första insikt i hur normkritik kan användas som analysmetod och som en väg att lösa problem. Under året formerades ett samarbete mellan oss som innehade tjänsterna som jämställdhetsstrateg respektive Studie- och yrkesvägledare på Frejaskolan. Förutom att våra roller passade utmärkt för att leda ett värdegrundsarbete fick vi stöd av dåvarande skolledning i att leda arbetet och söka vägar att utveckla det. Att vi kunde avsätta arbetstid för uppgiften var viktigt och avgörande för att kunna påbörja arbetet beviljades vi medel från Skolverket för att driva ett större utvecklingsprojekt. 1

3 Jämställdhet i skolan läsåret Under 2009 hade Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA) börjat sprida sina resultat på olika seminarier och genom att publicera rapporter. Kunskapen från delegationen utgjorde grunden för de analyser vi gjorde som grund för våra mål, då och senare. Våren 2010 kom Barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med Kultur-och teknikförvaltningen med i SKL:s Program för Hållbar jämställdhet. Detta innebar att strategtjänsten gick upp till heltid och att Gnesta kommuns jämställdhetsarbete planerades utifrån strategin jämställdhetsintegrering. Detta tillsammans med att medlen från Skolverket gav ett antal personer (inklusive Studie- och yrkesvägledaren) möjlighet att lägga mer tid på arbetet var en av framgångsfaktorerna. Arbetet hösten 2009 startade med att vi formade en arbetsgrupp för att göra analyser och planera vad som skulle göras. Gruppen bestod av personer från olika arbetslag och ett krav var att de alla skulle ha ett engagemang i och en förkunskap om jämställdhet och normer. Redan från början var planen att vi skulle få tid för arbetet, möjlighet att arbeta i lugn och ro utanför skolan (några internat på annan ort) och att uppdraget var att ta fram verktyg och kunskap för att underlätta för våra kollegor att implementera normkritik i sitt dagliga arbete. Vi identifierade några problemområden: Under hösten hade det varit extra stökigt och våldsamt i korridorerna. När vi könsuppdelade de relativt höga snittbetygen kunde vi se stora skillnader i betyg mellan flickor och pojkar. Det visade på en tidigare osynlig problematik. I undersökningen Liv, hälsa, ung från Landstinget Sörmland och Folkhälsoinstitutet kunde vi se att stressen hos flickor var hög. Den ökade dessutom mellan årskurs 7 och 9. Överhuvudtaget såg vi en brist på normkritiska perspektiv i undervisningen. Traditionella studieval i årskurs 9. För att göra analyser av orsaker och utvecklingsbehov använde vi DEJA:s material och andra kunskapskällor. Gruppen utarbetade också egna strategier utifrån erfarenhet av hur skolans arbete brukar bedrivas. Analyser och aktiviteter under läsåret Stoppa skojbråken Tidigt på hösten genomfördes en workshop för personalen med Magnus Sjögren (processledare som senare kom tillbaka som samtalsledare inom Frihet från våld ) med syftet att hitta vägar att skapa lugn i korridorerna. En av de tydligaste slutsatserna efter dagen var att personalen mer aktivt måste markera konflikter och det som kallas skojbråk, vilket förekommer mest bland pojkar. Att den gemensamma analysen resulterade i detta berodde på den kunskap om manlighetsnorm och våld som funnits i personalgruppen sedan Amphi produktions utbildning Det var också viktigt att fatta ett gemensamt beslut kring detta eftersom skojbråken tillhör de fenomen som normaliserats och av elever ansågs som självklara. (Se sammanställning av dagen i Värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete, se Gnesta kommuns hemsida) Motarbeta begränsande normer Eftersom vi såg våldsutövning i form av lågintensiv terror i kombination med de låga betyg som är signaler på en antipluggnorm för pojkar samt höga betyg och stress för flickor valde vi att fokusera på att bryta destruktiva normer för flickor och pojkar. Vår utgångspunkt att det är de vuxnas ansvar att aktivt motverka dessa normer. Det vi gör när normerna resulterar i olika 2

4 betygsprofiler och hälsostatistik är att vi ger pojkar och flickor olika utbildning och sociala förutsättningar. DET är själva grundproblematiken, egentligen inte att en grupp har lägre än den andra. För att kompetensutveckla personalen inom detta område och samtidigt erbjuda ett verktyg för arbete med eleverna introducerade vi Machofabriken. Vi fick möjlighet att vara med i den process där Amphi produktion utvecklade materialet. Ungefär 25 personer fick en utbildning i att använda det och sedan jobbade samtliga klasser med filmerna. Insatsen följdes upp av Amphi produktion. Styrkan i det arbetet var att eleverna och deras tankar och berättelser blev en del av personalens kompetensutveckling. Även om materialet har fokus på maskulinitet gynnar det samtalet om hur tillvaron ser ut för både pojkar och flickor, unga och vuxna. Utveckling av sex- och samlevnadsundervisningen Vi konstaterade att skolan inte alls hade beredskap för den utökning av sex-och samlevnadsundervisningen som skulle komma att krävas utifrån den kommande läroplanen. Vi såg dessutom att ämnet sex- och samlevnadsundervisning, integrerat i flera ämnen och med ett normkritiskt perspektiv, skulle kunna utgöra basen för det arbete som ska bedrivas tillsammans med eleverna. För att öka kompetensen påbörjade fem pedagoger skolverkets utbildning Sexoch samlevnadsundervisning. En av pedagogerna var f-5-lärare, vilket var en styrka i arbetet. Pedagogerna genomförde bland annat en studie i syfte att visa att samma typ av arbete kan bedrivas i årskurs 4, 7 och 9. Förutom att öka kompetensen utarbetade vi riktlinjer för sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 6-9 (finns i Värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete )samt tog fram en lista på nya läromedel och metoder att använda i stället för de allt annat än normkritiska läroböckerna i biologi. Förändringen innebar att gå från toleranspedagogik och enbart inom biologiämnet till normkritiskt perspektiv och i flera ämnen. Vuxnas roll i elevernas studieval För oss innebar elevernas traditionella studieval att pojkar och flickor uppfattar att enbart vissa studievägar är möjliga för dem. Vi hade tagit del av rapportering från DEJA som konstaterade problemet, men egentligen inte gav någon lösning. Arbetsgruppen åkte på en studieresa till Göteborg och ett gymnasium med utbildningar inom området bygg. Just detta gymnasium jobbade aktivt för att stötta flickor att välja bygg, men även de berättade om de problem som normer och förväntningar ger, både i skolan och på den kommande arbetsmarknaden. Överhuvudtaget är problematiken med att bryta normer kring yrkesval komplicerad, men nödvändig för att skapa ett jämställt samhälle. I arbetet med att hitta vägar fick vi hjälp av Julias praktikant. Hon intervjuade våra 8:or för att hitta deras attityder till studieval. Hon kom fram till att elevernas bild av yrken var könsstereotyp och långt ifrån verkligheten. Detta var en ögonöppnare för oss och vi kom fram till att den möjlighet vi har att påverka är att ge eleverna en bra och tydlig bild av vad yrkeslivet innebär, möjliga vägar och att alla yrken är öppna för alla. Vi genomförde en workshop med all personal för att gemensamt komma fram till hur vi alla kan ta ett gemensamt ansvar för elevernas val. Dagen resulterade bland annat i en checklista (finns i Värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete ). Vi införde också Arbetslivsdagen, en dag då eleverna kan träffa yrkesmänniskor som på ett öppet sätt berättar om sitt arbete. De som berättar under den dagen får tydlig handledning och instruktion att berätta på ett sätt som ger en realistisk och inkluderande bild. Så småningom utarbetade vi en plan för som gäller från förskola till årskurs 9, men det gjorde vi inom ramarna för hela Barn- och utbildningsförvaltningens arbete och som en del av Program för Hållbar jämställdhet. Tanken är att ju tidigare vi börjar, desto större chans har eleverna att bilda sig en bred uppfattning inför gymnasievalet. Vi tror också att det normkritiska arbetet i stort ska stärka eleverna i att välja utanför normen. 3

5 Fungerande likabehandlingsplan och förändringar i den fysiska miljön En del av arbetet var att på allvar komma igång med kartläggningar för arbetet med en likabehandlingsplan. Detta gjorde vi i form av djupsamtal med grupper av elever från alla klasser och årskurser. Samtalen handlade bland annat om hur det ser ut för flickor och pojkar och mellan årskurser. Det visade sig att om vi verkligen vill veta, får vi svar. En av de problembilder som framkom var till exempel att en del av korridoren uppfattas som skrämmande och hotfull. Detta ledde till en omstrukturering av den fysiska miljön för att möjliggöra för vuxna skulle röra sig på platsen. Vid en senare kartläggning visade sig det vara en lyckad förändring. Denna typ av samtal har genom åren bidragit till att fler problem framkommit, till exempel hur äldre elever (pojkar) ger sig på yngre, att toaletternas lås kan pillras upp eller den av eleverna kända Slagrutan : En plats där man anser att man får slå någon annan och som fram till samtalet var helt okänd för personalen. Verktyg, stöd och uppföljning En av tankarna med planeringen av arbetet var att skapa verktyg och förutsättningar för fortsatt arbete. Under våren arbetade gruppen fram Värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete Den innehåller checklistor som stöd för pedagoger i olika situationer, riktlinjer och stöd i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning, listor på litteratur och hjälp med mera. Checklistorna var resultatet av studier och de workshops vi genomfört under året, bland annat en kritisk studie av hur vi skriver individuella utvecklingsplaner. En viktig del var den checklista som listar samtliga föreslagna aktiviteter. Tanken var att varje klass ska ha varit med om ett antal inslag i undervisningen under sin tid på Frejaskolan. Checklistan är till för att detta ska kunna följas upp av skolledningen under tre år. Under året köpte vi in material för vidare kompetensutveckling och användning, bland annat boken I normens öga där pedagogerna kan hitta normkritiska övningar att använda i varje ämne. Eftersom arbetet byggde på våra egna arfarenheter var en viktig slutsats att vi behövde ta fram material som underlättar så mycket som möjligt för de pedagoger som ska använda det. Den kompetensutveckling vi genomfört under året krävde mycket av varje pedagog, de skulle inte behöva uppfinna egna metoder utöver det. Slutkonferens I juni 2010 genomförde vi en dags slutkonferens. Under den dagen berättade vi om alla resultat, våra analyser och vad vi producerat. Under ledning av Magnus Sjögren planerade personalgruppen tillsammans det fortsatta arbetet. Dagen var viktig för att ge oss möjlighet att överlämna arbetet. Det var också viktigt att få bjuda på en fin dag i fin miljö, vilket främjar kreativt tänkande. Att generalisera på rätt sätt Våra analyser byggde alltså på ny forskning från DEJA. När vi presenterar våra underlag och resultat kan det se ut som att vi generaliserar och bara tittar på flickor och pojkar som två grupper. Så var det inte. Vi var mycket medvetna om att det som är normen oftast handlar om en grupp statuspojkar och en grupp statusflickor. Det intressanta är dock att alla elever förhåller sig till dessa statusgrupper, både de med och utan status. Det är också relativt ny kunskap i skolan att betrakta och problematisera normer. För att lärare ska mäkta med krävs förklaringsmodeller som kan användas för att analysera en grupp. Därmed inte sagt att vi inte nyanserade. Det kan vara en avgörande insikt när man vill stoppa kränkning mot en enskild elev att förstå att elever spelar med i det spel som normerna styr. Även om det inte alltid handlar om en stressad flicka eller en bråkig pojke. 4

6 Den könsuppdelade statistiken är en framgångsfaktor i att visa på att normerna ser olika ut. Flera av de problemområden vi identifierade hade inte förut ifrågasatts eller granskats. Förvaltningsövergripande arbete När Barn- och utbildningsförvaltningen 2010 gick in i Program för Hållbar jämställdhet såg vi ingen anledning att byta spår i arbetet. Alla de jämställdhetsproblem vi identifierat i årskurs 7-9 var områden som behöver bearbetas från förskolan. Alltså lyfte vi tre tydliga mål med Frejaprojektets analyser som grund till att vara hela förvaltningens mål: Motarbeta normer som leder till betygskillnader mellan pojkar och flickor Motverka traditionella studieval Utöka sex- och samlevnadsundervisningen Utifrån dessa tre mål har jämställdhetsarbetet fortskridit sedan dess. (Läs mer i rapporterna för Hållbar jämställdhet Gnesta.) Målen har utgjort en del av det normkritiska likabehandlingsarbete som också pågår i hela förvaltningen. Arbetet har följt och stöttats med stort intresse från våra politiker. Män för jämställdhet och Frihet från våld Under 2010 besökte vi en hearing som organisationen Män för jämställdhet anordnade för att presentera sitt projekt Frihet från våld. Eftersom vi ansåg att Frejaskolan var redo för att arbeta vidare med den känsliga frågan om maskulinitet och våld anmälde vi vårt intresse för att utgöra pilotskola. Alltså började samtalsledare från Män för jämställdhet att hålla samtal med elevgrupper under läsåret (och fortsätter hålla samtal även i år). I ett läge där det av olika skäl och efter ett intensivt år var tungt att starta upp igen passade detta mycket bra. Vi var redo att mer börja involvera eleverna i det normkritiska arbetet. I korthet handlar Frihet från våld om att prata med eleverna om vad det innebär att vara tjej och kille utifrån olika teman som våld, homofobi och andra ämnen som ibland anses svåra att närma sig. Syftet är att förebygga och motverka våld i olika former genom medvetandegörande. Har man samtalat om vad det innebär att stå bredvid och betrakta en kränkande situation kan det vara lättare att ta steget och ingripa nästa gång.. Arbetet bedrevs utifrån vetenskapliga resultat och metoder och i dialog med personal och ledning på Frejaskolan. Förutom den positiva effekt samtalen hade på de elever som deltog kunde samtalsledarna även ge en bra bild av hur eleverna upplever sin skolvardag, vad som är tungt och vad vi behöver jobba vidare med. Bland annat stod det klart att pojkar upplever våldsutsatthet och ovana att prata om utsatthet och makt. Flickorna upplever sin skolgång helt olik pojkarnas när det gäller normer och sociala villkor. Sexuella trakasserier är vanligt förekommande och normaliserat. Vi återkommer till det sista under Kommande utmaningar. Samarbetet med Män för jämställdhet har varit en avgörande faktor för att vi skulle nå den effekt som Skolinspektionen identifierade under Effekt och andra resultat Den första signalen om att vi kommit en bit i arbetet fick vi när Män för jämställdhet berättade att pojkar i samtal med dem uppgett att vuxna stoppar skojbråk! Om eleverna anger det som allmänt förekommande innebär det att fler vuxna agerar, även om kanske inte alla gjorde det. Det visar också på en enighet bland personalen. När det gäller pojkarnas resultat är tabellen nedan (måluppfyllelse i procent) intressant. Förutom att vi måste ta hänsyn till att det kan variera mellan grupper och mellan år så är den positiva 5

7 utvecklingen tydlig. De tydliga resultaten finns i den grupp som varit med under de intensiva åren med utvecklingsarbete och dessutom samtalat med Män för jämställdhet. Flickor Gnesta Flickor Riket Pojkar Gnesta Pojkar Riket ,8 72,1 88,7 71,0 79, ,7 73,0 71,8 69,4 71,0 79, ,2 Måluppfyllelse år 9 Frejaskolan, angivet i procent Ett annat överraskande resultat är svaren i den årliga enkäten som delas ut till elever. År 2012 anger i snitt 38 % av eleverna att de vuxna bemöter pojkar och flickor på olika sätt. Åren före vi börjad prata normer med eleverna låg motsvarande siffror kring 80%. Vi ser det som ett kvitto på att vi ökat elevernas medvetenhet om normer och de vuxnas roll. Eftersom vi öppet problematiserat olika villkor och möjligheter för elever förstår de vad vi frågar och svarar därefter. Kommande utmaningar Vi nämnde tidigare att vi under arbetets gång fått en klarare bild av hur flickor upplever sin situation. Hur den generella normen för flickor ser ut och vad stressen kan härledas till vet vi genom DEJA:s rapporter och annan forskning, men genom flera djupsamtal med grupper med flickor klarnade bilden. En grupp flickor beskrev flickornas norm på följande sätt: Du ska vara ödmjukt smart, alltid sköta dig, inte komma sent utan en mycket bra ursäkt, visa dig svag, ha syslöjd, inte ha starka åsikter och inte skämta för då sticker man ut. Flickorna ger uttryck för att de tar ett socialt ansvar för både kompisar och för stämningen i klassen. De berättar också om dagliga sexuella trakasserier från olika grupper av pojkar. Detta är något de inte tycker om, men som de heller inte upplever att vuxna bryr sig om eller kan göra något åt. De upplever stress kring studier, men ser inte själva hur det skulle kunna vara annorlunda. Kort sagt förhåller sig flickorna till pojkarna på olika sätt och har dessutom koll på de vuxna och kompisarna socialt. Den stora utmaningen är att aktivt bryta även dessa normer och att de vuxna även här tar ansvaret för detta. I arbetet med studievalen har vi kommit en bit, men mycket kvarstår. Normerna kring studie- och yrkesval är starka och komplexa och än så länge ser vi inte tydliga resultat av arbetet. Vi hoppas dock att ett kontinuerligt arbete där flera vuxna under flera år tar ansvar för elevernas bild av yrken och sina egna möjligheter ska ge resultat på sikt. Den största utmaningen är, som alltid, att hålla kvar och fortsätta även när resultaten inte direkt syns eller när andra omständigheter kräver utrymme i skolans vardag. I det arbetssätt vi har beskrivit här kommer hela tiden nya områden att ta itu med att visa sig. Det krävs uthållighet och motivation för att orka arbeta kontinuerligt. Framgångsfaktorer och tips till andra Sammanfattningsvis var de viktigaste faktorerna för att vårt arbete skulle lyckas följande: Hårt och välplanerat arbete, vi satsade på kompetens och verktyg i det dagliga arbetet, aktuell kunskap 6

8 (DEJA), eleverna var delaktiga, fokus på vuxnas makt och ansvar att bryta normer, det fanns normkritisk kompetens i hela personalgruppen samt det förvaltningsövergripande arbetet och att vi arbetade utifrån tydliga problemformuleringar. Tips till er som vill jobba på samma sätt är först och främst att ta tag i HELA problembilden från början, även stressen och sexuella trakasserier som konsekvens av maskulinitet. Eftersom det handlar om ett nytt kunskapsområde är det viktigt att öka den teoretiska och praktiska kompetensen. Framför allt, prata om pedagogens makt att förändra normer! Information om Gnesta kommuns jämställdhetsarbete finns på Gnesta kommun jämställdhet. Där finns mer att läsa om olika insatser samt länkar till planer, dokument och Värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete. I Hjälpredan finns litteraturlistor och andra tips. 7