Det kan bara bli bättre! Normkritiskt arbete på Frejaskolan i Gnesta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det kan bara bli bättre! Normkritiskt arbete på Frejaskolan i Gnesta 2008-2011"

Transkript

1 Det kan bara bli bättre! Normkritiskt arbete på Frejaskolan i Gnesta Karina Solax Stridh och Julia Kjäll november 2013

2 Frejaskolan i Gnesta är ortens enda 6-9-skola. Antalet elever varierar från år till år men ligger runt 400. Mellan åren bedrevs aktivt arbete för att implementera normkritiska metoder och arbetssätt. Målet var i stort att främja elevernas utveckling och lärande, men eftersom det arbete som bedrevs till stor del var en pionjärverksamhet var det svårt att förutse effekter. Hösten 2012 besökte Skolinspektionen Gnesta och konstaterade att pojkarnas betyg under några år utvecklats markant positivt. Vad berodde det på? Vår slutsats var att under de år som betygen ökat pågick det normkritiska arbetet med bland annat fokus på att bryta antipluggnormen för pojkar. Detta är berättelsen om vad vi gjorde, hur vi tänkte, vinster och framtida utmaningar. Syftet är att berätta för andra verksamheter som är intresserade av normkritiskt arbete för bättre resultat och bättre hälsa hur man kan göra. Rivstart och förutsättningar Barn- och utbildningsförvaltningen i Gnesta kommun har satsat på aktivt jämställdhetsarbete sedan I samband med genomförandet av ett större EU-finansierat projekt för förskolan inrättades en tjänst för en genuspedagog/jämställdhetsstrateg på deltid. I uppdraget ingick från 2006 att arbeta med implementering av den då nya lagen som förbjuder kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Arbetet innebar att hitta former för att ta fram användbara likabehandlingsplaner. Detta gällde även Frejaskolan (då 7-9), vilket innebar att personalen började diskutera jämställdhet. Bland annat introducerades filmen Hip hip hora och det material Myndigheten för skolutveckling tagit fram för bearbetning av filmen som en pedagogisk väg att diskutera jämställdhet med eleverna beviljades vi medel från Länsstyrelsen i en satsning på förebyggande arbete mot våld i nära relation. Skolan samarbetade med Amphi produktion för att utbilda hela personalgruppen i temat våld i nära relation (normkritiskt perspektiv) och att använda materialet Ingen ser oss i arbetet med eleverna. Utbildningssatsningen gav en rivstart i det normkritiska arbetet. Amphi produktions metod för att arbeta preventivt mot våld i nära relation innebär bland annat att problematisera våld utifrån maskulinitet. Det var en bra ingång eftersom perspektivet leder till nya sätt att se på verksamheten och på normer för flickor och pojkar. Det är inte lätt att börja med ett perspektiv som väcker en del motstånd, men det fungerade på grund av att alla fick samma utbildning och att utbildarna fick mycket tid att diskutera med personalen. Utbildningen genomfördes i form av föreläsning och handledning vid två tillfällen. Senare utbildades även en grupp handledare för att stötta övriga kollegor i arbetet med Ingen ser oss tillsammans med eleverna. Satsningen Ingen ser oss gav en första insikt i hur normkritik kan användas som analysmetod och som en väg att lösa problem. Under året formerades ett samarbete mellan oss som innehade tjänsterna som jämställdhetsstrateg respektive Studie- och yrkesvägledare på Frejaskolan. Förutom att våra roller passade utmärkt för att leda ett värdegrundsarbete fick vi stöd av dåvarande skolledning i att leda arbetet och söka vägar att utveckla det. Att vi kunde avsätta arbetstid för uppgiften var viktigt och avgörande för att kunna påbörja arbetet beviljades vi medel från Skolverket för att driva ett större utvecklingsprojekt. 1

3 Jämställdhet i skolan läsåret Under 2009 hade Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA) börjat sprida sina resultat på olika seminarier och genom att publicera rapporter. Kunskapen från delegationen utgjorde grunden för de analyser vi gjorde som grund för våra mål, då och senare. Våren 2010 kom Barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med Kultur-och teknikförvaltningen med i SKL:s Program för Hållbar jämställdhet. Detta innebar att strategtjänsten gick upp till heltid och att Gnesta kommuns jämställdhetsarbete planerades utifrån strategin jämställdhetsintegrering. Detta tillsammans med att medlen från Skolverket gav ett antal personer (inklusive Studie- och yrkesvägledaren) möjlighet att lägga mer tid på arbetet var en av framgångsfaktorerna. Arbetet hösten 2009 startade med att vi formade en arbetsgrupp för att göra analyser och planera vad som skulle göras. Gruppen bestod av personer från olika arbetslag och ett krav var att de alla skulle ha ett engagemang i och en förkunskap om jämställdhet och normer. Redan från början var planen att vi skulle få tid för arbetet, möjlighet att arbeta i lugn och ro utanför skolan (några internat på annan ort) och att uppdraget var att ta fram verktyg och kunskap för att underlätta för våra kollegor att implementera normkritik i sitt dagliga arbete. Vi identifierade några problemområden: Under hösten hade det varit extra stökigt och våldsamt i korridorerna. När vi könsuppdelade de relativt höga snittbetygen kunde vi se stora skillnader i betyg mellan flickor och pojkar. Det visade på en tidigare osynlig problematik. I undersökningen Liv, hälsa, ung från Landstinget Sörmland och Folkhälsoinstitutet kunde vi se att stressen hos flickor var hög. Den ökade dessutom mellan årskurs 7 och 9. Överhuvudtaget såg vi en brist på normkritiska perspektiv i undervisningen. Traditionella studieval i årskurs 9. För att göra analyser av orsaker och utvecklingsbehov använde vi DEJA:s material och andra kunskapskällor. Gruppen utarbetade också egna strategier utifrån erfarenhet av hur skolans arbete brukar bedrivas. Analyser och aktiviteter under läsåret Stoppa skojbråken Tidigt på hösten genomfördes en workshop för personalen med Magnus Sjögren (processledare som senare kom tillbaka som samtalsledare inom Frihet från våld ) med syftet att hitta vägar att skapa lugn i korridorerna. En av de tydligaste slutsatserna efter dagen var att personalen mer aktivt måste markera konflikter och det som kallas skojbråk, vilket förekommer mest bland pojkar. Att den gemensamma analysen resulterade i detta berodde på den kunskap om manlighetsnorm och våld som funnits i personalgruppen sedan Amphi produktions utbildning Det var också viktigt att fatta ett gemensamt beslut kring detta eftersom skojbråken tillhör de fenomen som normaliserats och av elever ansågs som självklara. (Se sammanställning av dagen i Värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete, se Gnesta kommuns hemsida) Motarbeta begränsande normer Eftersom vi såg våldsutövning i form av lågintensiv terror i kombination med de låga betyg som är signaler på en antipluggnorm för pojkar samt höga betyg och stress för flickor valde vi att fokusera på att bryta destruktiva normer för flickor och pojkar. Vår utgångspunkt att det är de vuxnas ansvar att aktivt motverka dessa normer. Det vi gör när normerna resulterar i olika 2

4 betygsprofiler och hälsostatistik är att vi ger pojkar och flickor olika utbildning och sociala förutsättningar. DET är själva grundproblematiken, egentligen inte att en grupp har lägre än den andra. För att kompetensutveckla personalen inom detta område och samtidigt erbjuda ett verktyg för arbete med eleverna introducerade vi Machofabriken. Vi fick möjlighet att vara med i den process där Amphi produktion utvecklade materialet. Ungefär 25 personer fick en utbildning i att använda det och sedan jobbade samtliga klasser med filmerna. Insatsen följdes upp av Amphi produktion. Styrkan i det arbetet var att eleverna och deras tankar och berättelser blev en del av personalens kompetensutveckling. Även om materialet har fokus på maskulinitet gynnar det samtalet om hur tillvaron ser ut för både pojkar och flickor, unga och vuxna. Utveckling av sex- och samlevnadsundervisningen Vi konstaterade att skolan inte alls hade beredskap för den utökning av sex-och samlevnadsundervisningen som skulle komma att krävas utifrån den kommande läroplanen. Vi såg dessutom att ämnet sex- och samlevnadsundervisning, integrerat i flera ämnen och med ett normkritiskt perspektiv, skulle kunna utgöra basen för det arbete som ska bedrivas tillsammans med eleverna. För att öka kompetensen påbörjade fem pedagoger skolverkets utbildning Sexoch samlevnadsundervisning. En av pedagogerna var f-5-lärare, vilket var en styrka i arbetet. Pedagogerna genomförde bland annat en studie i syfte att visa att samma typ av arbete kan bedrivas i årskurs 4, 7 och 9. Förutom att öka kompetensen utarbetade vi riktlinjer för sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 6-9 (finns i Värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete )samt tog fram en lista på nya läromedel och metoder att använda i stället för de allt annat än normkritiska läroböckerna i biologi. Förändringen innebar att gå från toleranspedagogik och enbart inom biologiämnet till normkritiskt perspektiv och i flera ämnen. Vuxnas roll i elevernas studieval För oss innebar elevernas traditionella studieval att pojkar och flickor uppfattar att enbart vissa studievägar är möjliga för dem. Vi hade tagit del av rapportering från DEJA som konstaterade problemet, men egentligen inte gav någon lösning. Arbetsgruppen åkte på en studieresa till Göteborg och ett gymnasium med utbildningar inom området bygg. Just detta gymnasium jobbade aktivt för att stötta flickor att välja bygg, men även de berättade om de problem som normer och förväntningar ger, både i skolan och på den kommande arbetsmarknaden. Överhuvudtaget är problematiken med att bryta normer kring yrkesval komplicerad, men nödvändig för att skapa ett jämställt samhälle. I arbetet med att hitta vägar fick vi hjälp av Julias praktikant. Hon intervjuade våra 8:or för att hitta deras attityder till studieval. Hon kom fram till att elevernas bild av yrken var könsstereotyp och långt ifrån verkligheten. Detta var en ögonöppnare för oss och vi kom fram till att den möjlighet vi har att påverka är att ge eleverna en bra och tydlig bild av vad yrkeslivet innebär, möjliga vägar och att alla yrken är öppna för alla. Vi genomförde en workshop med all personal för att gemensamt komma fram till hur vi alla kan ta ett gemensamt ansvar för elevernas val. Dagen resulterade bland annat i en checklista (finns i Värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete ). Vi införde också Arbetslivsdagen, en dag då eleverna kan träffa yrkesmänniskor som på ett öppet sätt berättar om sitt arbete. De som berättar under den dagen får tydlig handledning och instruktion att berätta på ett sätt som ger en realistisk och inkluderande bild. Så småningom utarbetade vi en plan för som gäller från förskola till årskurs 9, men det gjorde vi inom ramarna för hela Barn- och utbildningsförvaltningens arbete och som en del av Program för Hållbar jämställdhet. Tanken är att ju tidigare vi börjar, desto större chans har eleverna att bilda sig en bred uppfattning inför gymnasievalet. Vi tror också att det normkritiska arbetet i stort ska stärka eleverna i att välja utanför normen. 3

5 Fungerande likabehandlingsplan och förändringar i den fysiska miljön En del av arbetet var att på allvar komma igång med kartläggningar för arbetet med en likabehandlingsplan. Detta gjorde vi i form av djupsamtal med grupper av elever från alla klasser och årskurser. Samtalen handlade bland annat om hur det ser ut för flickor och pojkar och mellan årskurser. Det visade sig att om vi verkligen vill veta, får vi svar. En av de problembilder som framkom var till exempel att en del av korridoren uppfattas som skrämmande och hotfull. Detta ledde till en omstrukturering av den fysiska miljön för att möjliggöra för vuxna skulle röra sig på platsen. Vid en senare kartläggning visade sig det vara en lyckad förändring. Denna typ av samtal har genom åren bidragit till att fler problem framkommit, till exempel hur äldre elever (pojkar) ger sig på yngre, att toaletternas lås kan pillras upp eller den av eleverna kända Slagrutan : En plats där man anser att man får slå någon annan och som fram till samtalet var helt okänd för personalen. Verktyg, stöd och uppföljning En av tankarna med planeringen av arbetet var att skapa verktyg och förutsättningar för fortsatt arbete. Under våren arbetade gruppen fram Värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete Den innehåller checklistor som stöd för pedagoger i olika situationer, riktlinjer och stöd i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning, listor på litteratur och hjälp med mera. Checklistorna var resultatet av studier och de workshops vi genomfört under året, bland annat en kritisk studie av hur vi skriver individuella utvecklingsplaner. En viktig del var den checklista som listar samtliga föreslagna aktiviteter. Tanken var att varje klass ska ha varit med om ett antal inslag i undervisningen under sin tid på Frejaskolan. Checklistan är till för att detta ska kunna följas upp av skolledningen under tre år. Under året köpte vi in material för vidare kompetensutveckling och användning, bland annat boken I normens öga där pedagogerna kan hitta normkritiska övningar att använda i varje ämne. Eftersom arbetet byggde på våra egna arfarenheter var en viktig slutsats att vi behövde ta fram material som underlättar så mycket som möjligt för de pedagoger som ska använda det. Den kompetensutveckling vi genomfört under året krävde mycket av varje pedagog, de skulle inte behöva uppfinna egna metoder utöver det. Slutkonferens I juni 2010 genomförde vi en dags slutkonferens. Under den dagen berättade vi om alla resultat, våra analyser och vad vi producerat. Under ledning av Magnus Sjögren planerade personalgruppen tillsammans det fortsatta arbetet. Dagen var viktig för att ge oss möjlighet att överlämna arbetet. Det var också viktigt att få bjuda på en fin dag i fin miljö, vilket främjar kreativt tänkande. Att generalisera på rätt sätt Våra analyser byggde alltså på ny forskning från DEJA. När vi presenterar våra underlag och resultat kan det se ut som att vi generaliserar och bara tittar på flickor och pojkar som två grupper. Så var det inte. Vi var mycket medvetna om att det som är normen oftast handlar om en grupp statuspojkar och en grupp statusflickor. Det intressanta är dock att alla elever förhåller sig till dessa statusgrupper, både de med och utan status. Det är också relativt ny kunskap i skolan att betrakta och problematisera normer. För att lärare ska mäkta med krävs förklaringsmodeller som kan användas för att analysera en grupp. Därmed inte sagt att vi inte nyanserade. Det kan vara en avgörande insikt när man vill stoppa kränkning mot en enskild elev att förstå att elever spelar med i det spel som normerna styr. Även om det inte alltid handlar om en stressad flicka eller en bråkig pojke. 4

6 Den könsuppdelade statistiken är en framgångsfaktor i att visa på att normerna ser olika ut. Flera av de problemområden vi identifierade hade inte förut ifrågasatts eller granskats. Förvaltningsövergripande arbete När Barn- och utbildningsförvaltningen 2010 gick in i Program för Hållbar jämställdhet såg vi ingen anledning att byta spår i arbetet. Alla de jämställdhetsproblem vi identifierat i årskurs 7-9 var områden som behöver bearbetas från förskolan. Alltså lyfte vi tre tydliga mål med Frejaprojektets analyser som grund till att vara hela förvaltningens mål: Motarbeta normer som leder till betygskillnader mellan pojkar och flickor Motverka traditionella studieval Utöka sex- och samlevnadsundervisningen Utifrån dessa tre mål har jämställdhetsarbetet fortskridit sedan dess. (Läs mer i rapporterna för Hållbar jämställdhet Gnesta.) Målen har utgjort en del av det normkritiska likabehandlingsarbete som också pågår i hela förvaltningen. Arbetet har följt och stöttats med stort intresse från våra politiker. Män för jämställdhet och Frihet från våld Under 2010 besökte vi en hearing som organisationen Män för jämställdhet anordnade för att presentera sitt projekt Frihet från våld. Eftersom vi ansåg att Frejaskolan var redo för att arbeta vidare med den känsliga frågan om maskulinitet och våld anmälde vi vårt intresse för att utgöra pilotskola. Alltså började samtalsledare från Män för jämställdhet att hålla samtal med elevgrupper under läsåret (och fortsätter hålla samtal även i år). I ett läge där det av olika skäl och efter ett intensivt år var tungt att starta upp igen passade detta mycket bra. Vi var redo att mer börja involvera eleverna i det normkritiska arbetet. I korthet handlar Frihet från våld om att prata med eleverna om vad det innebär att vara tjej och kille utifrån olika teman som våld, homofobi och andra ämnen som ibland anses svåra att närma sig. Syftet är att förebygga och motverka våld i olika former genom medvetandegörande. Har man samtalat om vad det innebär att stå bredvid och betrakta en kränkande situation kan det vara lättare att ta steget och ingripa nästa gång.. Arbetet bedrevs utifrån vetenskapliga resultat och metoder och i dialog med personal och ledning på Frejaskolan. Förutom den positiva effekt samtalen hade på de elever som deltog kunde samtalsledarna även ge en bra bild av hur eleverna upplever sin skolvardag, vad som är tungt och vad vi behöver jobba vidare med. Bland annat stod det klart att pojkar upplever våldsutsatthet och ovana att prata om utsatthet och makt. Flickorna upplever sin skolgång helt olik pojkarnas när det gäller normer och sociala villkor. Sexuella trakasserier är vanligt förekommande och normaliserat. Vi återkommer till det sista under Kommande utmaningar. Samarbetet med Män för jämställdhet har varit en avgörande faktor för att vi skulle nå den effekt som Skolinspektionen identifierade under Effekt och andra resultat Den första signalen om att vi kommit en bit i arbetet fick vi när Män för jämställdhet berättade att pojkar i samtal med dem uppgett att vuxna stoppar skojbråk! Om eleverna anger det som allmänt förekommande innebär det att fler vuxna agerar, även om kanske inte alla gjorde det. Det visar också på en enighet bland personalen. När det gäller pojkarnas resultat är tabellen nedan (måluppfyllelse i procent) intressant. Förutom att vi måste ta hänsyn till att det kan variera mellan grupper och mellan år så är den positiva 5

7 utvecklingen tydlig. De tydliga resultaten finns i den grupp som varit med under de intensiva åren med utvecklingsarbete och dessutom samtalat med Män för jämställdhet. Flickor Gnesta Flickor Riket Pojkar Gnesta Pojkar Riket ,8 72,1 88,7 71,0 79, ,7 73,0 71,8 69,4 71,0 79, ,2 Måluppfyllelse år 9 Frejaskolan, angivet i procent Ett annat överraskande resultat är svaren i den årliga enkäten som delas ut till elever. År 2012 anger i snitt 38 % av eleverna att de vuxna bemöter pojkar och flickor på olika sätt. Åren före vi börjad prata normer med eleverna låg motsvarande siffror kring 80%. Vi ser det som ett kvitto på att vi ökat elevernas medvetenhet om normer och de vuxnas roll. Eftersom vi öppet problematiserat olika villkor och möjligheter för elever förstår de vad vi frågar och svarar därefter. Kommande utmaningar Vi nämnde tidigare att vi under arbetets gång fått en klarare bild av hur flickor upplever sin situation. Hur den generella normen för flickor ser ut och vad stressen kan härledas till vet vi genom DEJA:s rapporter och annan forskning, men genom flera djupsamtal med grupper med flickor klarnade bilden. En grupp flickor beskrev flickornas norm på följande sätt: Du ska vara ödmjukt smart, alltid sköta dig, inte komma sent utan en mycket bra ursäkt, visa dig svag, ha syslöjd, inte ha starka åsikter och inte skämta för då sticker man ut. Flickorna ger uttryck för att de tar ett socialt ansvar för både kompisar och för stämningen i klassen. De berättar också om dagliga sexuella trakasserier från olika grupper av pojkar. Detta är något de inte tycker om, men som de heller inte upplever att vuxna bryr sig om eller kan göra något åt. De upplever stress kring studier, men ser inte själva hur det skulle kunna vara annorlunda. Kort sagt förhåller sig flickorna till pojkarna på olika sätt och har dessutom koll på de vuxna och kompisarna socialt. Den stora utmaningen är att aktivt bryta även dessa normer och att de vuxna även här tar ansvaret för detta. I arbetet med studievalen har vi kommit en bit, men mycket kvarstår. Normerna kring studie- och yrkesval är starka och komplexa och än så länge ser vi inte tydliga resultat av arbetet. Vi hoppas dock att ett kontinuerligt arbete där flera vuxna under flera år tar ansvar för elevernas bild av yrken och sina egna möjligheter ska ge resultat på sikt. Den största utmaningen är, som alltid, att hålla kvar och fortsätta även när resultaten inte direkt syns eller när andra omständigheter kräver utrymme i skolans vardag. I det arbetssätt vi har beskrivit här kommer hela tiden nya områden att ta itu med att visa sig. Det krävs uthållighet och motivation för att orka arbeta kontinuerligt. Framgångsfaktorer och tips till andra Sammanfattningsvis var de viktigaste faktorerna för att vårt arbete skulle lyckas följande: Hårt och välplanerat arbete, vi satsade på kompetens och verktyg i det dagliga arbetet, aktuell kunskap 6

8 (DEJA), eleverna var delaktiga, fokus på vuxnas makt och ansvar att bryta normer, det fanns normkritisk kompetens i hela personalgruppen samt det förvaltningsövergripande arbetet och att vi arbetade utifrån tydliga problemformuleringar. Tips till er som vill jobba på samma sätt är först och främst att ta tag i HELA problembilden från början, även stressen och sexuella trakasserier som konsekvens av maskulinitet. Eftersom det handlar om ett nytt kunskapsområde är det viktigt att öka den teoretiska och praktiska kompetensen. Framför allt, prata om pedagogens makt att förändra normer! Information om Gnesta kommuns jämställdhetsarbete finns på Gnesta kommun jämställdhet. Där finns mer att läsa om olika insatser samt länkar till planer, dokument och Värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete. I Hjälpredan finns litteraturlistor och andra tips. 7

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Reviderad 131028 Utarbetad av: Malin, Monica, Louise och Kicki Mål Vi vill främja barns och vuxnas lika

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Skolans likabehandlingsplan regleras utifrån två lagar: Diskrimineringslagen och Skollagen kap 14. Likabehandlingsplanen beskriver skolans arbete för att

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

1. Hitta en annan lösning

1. Hitta en annan lösning 1. Hitta en annan lösning Socialtjänsten i Piteå kombinerar tryggheten att ha heltidsanställning med friheten att välja hur mycket man ska arbeta. Man vet att delaktiga medarbetare, med sin kunskap och

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen Vår vision Alla i förskolan, barn, föräldrar,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

FRIHET FRÅN VÅLD VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE MED GENUSPERSPEKTIV. Peter Söderström peter.soderstrom@mfj.se Män för Jämställdhet www.ffv.me www.mfj.

FRIHET FRÅN VÅLD VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE MED GENUSPERSPEKTIV. Peter Söderström peter.soderstrom@mfj.se Män för Jämställdhet www.ffv.me www.mfj. FRIHET FRÅN VÅLD VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE MED GENUSPERSPEKTIV Peter Söderström peter.soderstrom@mfj.se Män för Jämställdhet www.ffv.me www.mfj.se TOUGH GUISE Förväntningar på våld Från barndomen är killar

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Se möjligheterna med SSA!

Se möjligheterna med SSA! TEMA Se möjligheterna med samverkan mellan skola och arbetsliv Gabriella Holm, Pia Raflund, Lotten Johansson. Minnesanteckningar ENTRIS-expressen 2013-03-21 PPT från dagen finns på www.kfsk.se/entris Se

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Kunskaper om jämställdhet påverkar skolklimatet, skolklimatet påverkar

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015 Bergets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2015-04-20 till Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete

värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete Frejaskolan 6-9 läsåret 2010/11 2010-06-09 Checklista värdegrundsarbete Checklistan fylls i av klassföreståndaren vid varje läsårsslut. Lämnas till skolledningen.

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef har ansvar för upprättande

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Montessoriförskolan Villa Caprifol Rev. 2015 03 09 Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015 Muskötens förskola Förskola Musköten Ansvariga för planen Det övergripande ansvaret för planen ligger på förskolechef

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

1 Frågor årskurs 2 grundskola

1 Frågor årskurs 2 grundskola 1 Frågor årskurs 2 grundskola Skalan som används är 4- gradig och visualiseras med glada och ledsna gubbar. Det går även att svara Vet inte. Bakgrundsfrågor Är du (pojke/flicka) Var bor du? (lista med

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola År 2014 Innehållsförteckning Introduktion och bakgrund... 3 Struktur och LB-gruppens

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell Jacob Jacob har flera nära kompisar. De hänger mycket både i skolan och på fritiden, har många gemensamma intressen och har jättekul tillsammans. Jacobs familj tycker det är konstigt att de flesta av kompisarna

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Läsåret 2013-2014 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola. Rönnängs förskola

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola. Rönnängs förskola Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola Rönnängs förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Pia Johnsson 2015-06-10 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Enhetens namn

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling FOLKUNGASKOLANS GYMNASIUM Ansvariga för planen Enhetschef: Rektorer: EHT: Ulf Lindberg Sara Frank Gunilla Linder Helena Hultkvist Appelberg skolsköterska

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer