Det kan bara bli bättre! Normkritiskt arbete på Frejaskolan i Gnesta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det kan bara bli bättre! Normkritiskt arbete på Frejaskolan i Gnesta 2008-2011"

Transkript

1 Det kan bara bli bättre! Normkritiskt arbete på Frejaskolan i Gnesta Karina Solax Stridh och Julia Kjäll november 2013

2 Frejaskolan i Gnesta är ortens enda 6-9-skola. Antalet elever varierar från år till år men ligger runt 400. Mellan åren bedrevs aktivt arbete för att implementera normkritiska metoder och arbetssätt. Målet var i stort att främja elevernas utveckling och lärande, men eftersom det arbete som bedrevs till stor del var en pionjärverksamhet var det svårt att förutse effekter. Hösten 2012 besökte Skolinspektionen Gnesta och konstaterade att pojkarnas betyg under några år utvecklats markant positivt. Vad berodde det på? Vår slutsats var att under de år som betygen ökat pågick det normkritiska arbetet med bland annat fokus på att bryta antipluggnormen för pojkar. Detta är berättelsen om vad vi gjorde, hur vi tänkte, vinster och framtida utmaningar. Syftet är att berätta för andra verksamheter som är intresserade av normkritiskt arbete för bättre resultat och bättre hälsa hur man kan göra. Rivstart och förutsättningar Barn- och utbildningsförvaltningen i Gnesta kommun har satsat på aktivt jämställdhetsarbete sedan I samband med genomförandet av ett större EU-finansierat projekt för förskolan inrättades en tjänst för en genuspedagog/jämställdhetsstrateg på deltid. I uppdraget ingick från 2006 att arbeta med implementering av den då nya lagen som förbjuder kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Arbetet innebar att hitta former för att ta fram användbara likabehandlingsplaner. Detta gällde även Frejaskolan (då 7-9), vilket innebar att personalen började diskutera jämställdhet. Bland annat introducerades filmen Hip hip hora och det material Myndigheten för skolutveckling tagit fram för bearbetning av filmen som en pedagogisk väg att diskutera jämställdhet med eleverna beviljades vi medel från Länsstyrelsen i en satsning på förebyggande arbete mot våld i nära relation. Skolan samarbetade med Amphi produktion för att utbilda hela personalgruppen i temat våld i nära relation (normkritiskt perspektiv) och att använda materialet Ingen ser oss i arbetet med eleverna. Utbildningssatsningen gav en rivstart i det normkritiska arbetet. Amphi produktions metod för att arbeta preventivt mot våld i nära relation innebär bland annat att problematisera våld utifrån maskulinitet. Det var en bra ingång eftersom perspektivet leder till nya sätt att se på verksamheten och på normer för flickor och pojkar. Det är inte lätt att börja med ett perspektiv som väcker en del motstånd, men det fungerade på grund av att alla fick samma utbildning och att utbildarna fick mycket tid att diskutera med personalen. Utbildningen genomfördes i form av föreläsning och handledning vid två tillfällen. Senare utbildades även en grupp handledare för att stötta övriga kollegor i arbetet med Ingen ser oss tillsammans med eleverna. Satsningen Ingen ser oss gav en första insikt i hur normkritik kan användas som analysmetod och som en väg att lösa problem. Under året formerades ett samarbete mellan oss som innehade tjänsterna som jämställdhetsstrateg respektive Studie- och yrkesvägledare på Frejaskolan. Förutom att våra roller passade utmärkt för att leda ett värdegrundsarbete fick vi stöd av dåvarande skolledning i att leda arbetet och söka vägar att utveckla det. Att vi kunde avsätta arbetstid för uppgiften var viktigt och avgörande för att kunna påbörja arbetet beviljades vi medel från Skolverket för att driva ett större utvecklingsprojekt. 1

3 Jämställdhet i skolan läsåret Under 2009 hade Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA) börjat sprida sina resultat på olika seminarier och genom att publicera rapporter. Kunskapen från delegationen utgjorde grunden för de analyser vi gjorde som grund för våra mål, då och senare. Våren 2010 kom Barn- och utbildningsförvaltningen tillsammans med Kultur-och teknikförvaltningen med i SKL:s Program för Hållbar jämställdhet. Detta innebar att strategtjänsten gick upp till heltid och att Gnesta kommuns jämställdhetsarbete planerades utifrån strategin jämställdhetsintegrering. Detta tillsammans med att medlen från Skolverket gav ett antal personer (inklusive Studie- och yrkesvägledaren) möjlighet att lägga mer tid på arbetet var en av framgångsfaktorerna. Arbetet hösten 2009 startade med att vi formade en arbetsgrupp för att göra analyser och planera vad som skulle göras. Gruppen bestod av personer från olika arbetslag och ett krav var att de alla skulle ha ett engagemang i och en förkunskap om jämställdhet och normer. Redan från början var planen att vi skulle få tid för arbetet, möjlighet att arbeta i lugn och ro utanför skolan (några internat på annan ort) och att uppdraget var att ta fram verktyg och kunskap för att underlätta för våra kollegor att implementera normkritik i sitt dagliga arbete. Vi identifierade några problemområden: Under hösten hade det varit extra stökigt och våldsamt i korridorerna. När vi könsuppdelade de relativt höga snittbetygen kunde vi se stora skillnader i betyg mellan flickor och pojkar. Det visade på en tidigare osynlig problematik. I undersökningen Liv, hälsa, ung från Landstinget Sörmland och Folkhälsoinstitutet kunde vi se att stressen hos flickor var hög. Den ökade dessutom mellan årskurs 7 och 9. Överhuvudtaget såg vi en brist på normkritiska perspektiv i undervisningen. Traditionella studieval i årskurs 9. För att göra analyser av orsaker och utvecklingsbehov använde vi DEJA:s material och andra kunskapskällor. Gruppen utarbetade också egna strategier utifrån erfarenhet av hur skolans arbete brukar bedrivas. Analyser och aktiviteter under läsåret Stoppa skojbråken Tidigt på hösten genomfördes en workshop för personalen med Magnus Sjögren (processledare som senare kom tillbaka som samtalsledare inom Frihet från våld ) med syftet att hitta vägar att skapa lugn i korridorerna. En av de tydligaste slutsatserna efter dagen var att personalen mer aktivt måste markera konflikter och det som kallas skojbråk, vilket förekommer mest bland pojkar. Att den gemensamma analysen resulterade i detta berodde på den kunskap om manlighetsnorm och våld som funnits i personalgruppen sedan Amphi produktions utbildning Det var också viktigt att fatta ett gemensamt beslut kring detta eftersom skojbråken tillhör de fenomen som normaliserats och av elever ansågs som självklara. (Se sammanställning av dagen i Värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete, se Gnesta kommuns hemsida) Motarbeta begränsande normer Eftersom vi såg våldsutövning i form av lågintensiv terror i kombination med de låga betyg som är signaler på en antipluggnorm för pojkar samt höga betyg och stress för flickor valde vi att fokusera på att bryta destruktiva normer för flickor och pojkar. Vår utgångspunkt att det är de vuxnas ansvar att aktivt motverka dessa normer. Det vi gör när normerna resulterar i olika 2

4 betygsprofiler och hälsostatistik är att vi ger pojkar och flickor olika utbildning och sociala förutsättningar. DET är själva grundproblematiken, egentligen inte att en grupp har lägre än den andra. För att kompetensutveckla personalen inom detta område och samtidigt erbjuda ett verktyg för arbete med eleverna introducerade vi Machofabriken. Vi fick möjlighet att vara med i den process där Amphi produktion utvecklade materialet. Ungefär 25 personer fick en utbildning i att använda det och sedan jobbade samtliga klasser med filmerna. Insatsen följdes upp av Amphi produktion. Styrkan i det arbetet var att eleverna och deras tankar och berättelser blev en del av personalens kompetensutveckling. Även om materialet har fokus på maskulinitet gynnar det samtalet om hur tillvaron ser ut för både pojkar och flickor, unga och vuxna. Utveckling av sex- och samlevnadsundervisningen Vi konstaterade att skolan inte alls hade beredskap för den utökning av sex-och samlevnadsundervisningen som skulle komma att krävas utifrån den kommande läroplanen. Vi såg dessutom att ämnet sex- och samlevnadsundervisning, integrerat i flera ämnen och med ett normkritiskt perspektiv, skulle kunna utgöra basen för det arbete som ska bedrivas tillsammans med eleverna. För att öka kompetensen påbörjade fem pedagoger skolverkets utbildning Sexoch samlevnadsundervisning. En av pedagogerna var f-5-lärare, vilket var en styrka i arbetet. Pedagogerna genomförde bland annat en studie i syfte att visa att samma typ av arbete kan bedrivas i årskurs 4, 7 och 9. Förutom att öka kompetensen utarbetade vi riktlinjer för sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 6-9 (finns i Värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete )samt tog fram en lista på nya läromedel och metoder att använda i stället för de allt annat än normkritiska läroböckerna i biologi. Förändringen innebar att gå från toleranspedagogik och enbart inom biologiämnet till normkritiskt perspektiv och i flera ämnen. Vuxnas roll i elevernas studieval För oss innebar elevernas traditionella studieval att pojkar och flickor uppfattar att enbart vissa studievägar är möjliga för dem. Vi hade tagit del av rapportering från DEJA som konstaterade problemet, men egentligen inte gav någon lösning. Arbetsgruppen åkte på en studieresa till Göteborg och ett gymnasium med utbildningar inom området bygg. Just detta gymnasium jobbade aktivt för att stötta flickor att välja bygg, men även de berättade om de problem som normer och förväntningar ger, både i skolan och på den kommande arbetsmarknaden. Överhuvudtaget är problematiken med att bryta normer kring yrkesval komplicerad, men nödvändig för att skapa ett jämställt samhälle. I arbetet med att hitta vägar fick vi hjälp av Julias praktikant. Hon intervjuade våra 8:or för att hitta deras attityder till studieval. Hon kom fram till att elevernas bild av yrken var könsstereotyp och långt ifrån verkligheten. Detta var en ögonöppnare för oss och vi kom fram till att den möjlighet vi har att påverka är att ge eleverna en bra och tydlig bild av vad yrkeslivet innebär, möjliga vägar och att alla yrken är öppna för alla. Vi genomförde en workshop med all personal för att gemensamt komma fram till hur vi alla kan ta ett gemensamt ansvar för elevernas val. Dagen resulterade bland annat i en checklista (finns i Värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete ). Vi införde också Arbetslivsdagen, en dag då eleverna kan träffa yrkesmänniskor som på ett öppet sätt berättar om sitt arbete. De som berättar under den dagen får tydlig handledning och instruktion att berätta på ett sätt som ger en realistisk och inkluderande bild. Så småningom utarbetade vi en plan för som gäller från förskola till årskurs 9, men det gjorde vi inom ramarna för hela Barn- och utbildningsförvaltningens arbete och som en del av Program för Hållbar jämställdhet. Tanken är att ju tidigare vi börjar, desto större chans har eleverna att bilda sig en bred uppfattning inför gymnasievalet. Vi tror också att det normkritiska arbetet i stort ska stärka eleverna i att välja utanför normen. 3

5 Fungerande likabehandlingsplan och förändringar i den fysiska miljön En del av arbetet var att på allvar komma igång med kartläggningar för arbetet med en likabehandlingsplan. Detta gjorde vi i form av djupsamtal med grupper av elever från alla klasser och årskurser. Samtalen handlade bland annat om hur det ser ut för flickor och pojkar och mellan årskurser. Det visade sig att om vi verkligen vill veta, får vi svar. En av de problembilder som framkom var till exempel att en del av korridoren uppfattas som skrämmande och hotfull. Detta ledde till en omstrukturering av den fysiska miljön för att möjliggöra för vuxna skulle röra sig på platsen. Vid en senare kartläggning visade sig det vara en lyckad förändring. Denna typ av samtal har genom åren bidragit till att fler problem framkommit, till exempel hur äldre elever (pojkar) ger sig på yngre, att toaletternas lås kan pillras upp eller den av eleverna kända Slagrutan : En plats där man anser att man får slå någon annan och som fram till samtalet var helt okänd för personalen. Verktyg, stöd och uppföljning En av tankarna med planeringen av arbetet var att skapa verktyg och förutsättningar för fortsatt arbete. Under våren arbetade gruppen fram Värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete Den innehåller checklistor som stöd för pedagoger i olika situationer, riktlinjer och stöd i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning, listor på litteratur och hjälp med mera. Checklistorna var resultatet av studier och de workshops vi genomfört under året, bland annat en kritisk studie av hur vi skriver individuella utvecklingsplaner. En viktig del var den checklista som listar samtliga föreslagna aktiviteter. Tanken var att varje klass ska ha varit med om ett antal inslag i undervisningen under sin tid på Frejaskolan. Checklistan är till för att detta ska kunna följas upp av skolledningen under tre år. Under året köpte vi in material för vidare kompetensutveckling och användning, bland annat boken I normens öga där pedagogerna kan hitta normkritiska övningar att använda i varje ämne. Eftersom arbetet byggde på våra egna arfarenheter var en viktig slutsats att vi behövde ta fram material som underlättar så mycket som möjligt för de pedagoger som ska använda det. Den kompetensutveckling vi genomfört under året krävde mycket av varje pedagog, de skulle inte behöva uppfinna egna metoder utöver det. Slutkonferens I juni 2010 genomförde vi en dags slutkonferens. Under den dagen berättade vi om alla resultat, våra analyser och vad vi producerat. Under ledning av Magnus Sjögren planerade personalgruppen tillsammans det fortsatta arbetet. Dagen var viktig för att ge oss möjlighet att överlämna arbetet. Det var också viktigt att få bjuda på en fin dag i fin miljö, vilket främjar kreativt tänkande. Att generalisera på rätt sätt Våra analyser byggde alltså på ny forskning från DEJA. När vi presenterar våra underlag och resultat kan det se ut som att vi generaliserar och bara tittar på flickor och pojkar som två grupper. Så var det inte. Vi var mycket medvetna om att det som är normen oftast handlar om en grupp statuspojkar och en grupp statusflickor. Det intressanta är dock att alla elever förhåller sig till dessa statusgrupper, både de med och utan status. Det är också relativt ny kunskap i skolan att betrakta och problematisera normer. För att lärare ska mäkta med krävs förklaringsmodeller som kan användas för att analysera en grupp. Därmed inte sagt att vi inte nyanserade. Det kan vara en avgörande insikt när man vill stoppa kränkning mot en enskild elev att förstå att elever spelar med i det spel som normerna styr. Även om det inte alltid handlar om en stressad flicka eller en bråkig pojke. 4

6 Den könsuppdelade statistiken är en framgångsfaktor i att visa på att normerna ser olika ut. Flera av de problemområden vi identifierade hade inte förut ifrågasatts eller granskats. Förvaltningsövergripande arbete När Barn- och utbildningsförvaltningen 2010 gick in i Program för Hållbar jämställdhet såg vi ingen anledning att byta spår i arbetet. Alla de jämställdhetsproblem vi identifierat i årskurs 7-9 var områden som behöver bearbetas från förskolan. Alltså lyfte vi tre tydliga mål med Frejaprojektets analyser som grund till att vara hela förvaltningens mål: Motarbeta normer som leder till betygskillnader mellan pojkar och flickor Motverka traditionella studieval Utöka sex- och samlevnadsundervisningen Utifrån dessa tre mål har jämställdhetsarbetet fortskridit sedan dess. (Läs mer i rapporterna för Hållbar jämställdhet Gnesta.) Målen har utgjort en del av det normkritiska likabehandlingsarbete som också pågår i hela förvaltningen. Arbetet har följt och stöttats med stort intresse från våra politiker. Män för jämställdhet och Frihet från våld Under 2010 besökte vi en hearing som organisationen Män för jämställdhet anordnade för att presentera sitt projekt Frihet från våld. Eftersom vi ansåg att Frejaskolan var redo för att arbeta vidare med den känsliga frågan om maskulinitet och våld anmälde vi vårt intresse för att utgöra pilotskola. Alltså började samtalsledare från Män för jämställdhet att hålla samtal med elevgrupper under läsåret (och fortsätter hålla samtal även i år). I ett läge där det av olika skäl och efter ett intensivt år var tungt att starta upp igen passade detta mycket bra. Vi var redo att mer börja involvera eleverna i det normkritiska arbetet. I korthet handlar Frihet från våld om att prata med eleverna om vad det innebär att vara tjej och kille utifrån olika teman som våld, homofobi och andra ämnen som ibland anses svåra att närma sig. Syftet är att förebygga och motverka våld i olika former genom medvetandegörande. Har man samtalat om vad det innebär att stå bredvid och betrakta en kränkande situation kan det vara lättare att ta steget och ingripa nästa gång.. Arbetet bedrevs utifrån vetenskapliga resultat och metoder och i dialog med personal och ledning på Frejaskolan. Förutom den positiva effekt samtalen hade på de elever som deltog kunde samtalsledarna även ge en bra bild av hur eleverna upplever sin skolvardag, vad som är tungt och vad vi behöver jobba vidare med. Bland annat stod det klart att pojkar upplever våldsutsatthet och ovana att prata om utsatthet och makt. Flickorna upplever sin skolgång helt olik pojkarnas när det gäller normer och sociala villkor. Sexuella trakasserier är vanligt förekommande och normaliserat. Vi återkommer till det sista under Kommande utmaningar. Samarbetet med Män för jämställdhet har varit en avgörande faktor för att vi skulle nå den effekt som Skolinspektionen identifierade under Effekt och andra resultat Den första signalen om att vi kommit en bit i arbetet fick vi när Män för jämställdhet berättade att pojkar i samtal med dem uppgett att vuxna stoppar skojbråk! Om eleverna anger det som allmänt förekommande innebär det att fler vuxna agerar, även om kanske inte alla gjorde det. Det visar också på en enighet bland personalen. När det gäller pojkarnas resultat är tabellen nedan (måluppfyllelse i procent) intressant. Förutom att vi måste ta hänsyn till att det kan variera mellan grupper och mellan år så är den positiva 5

7 utvecklingen tydlig. De tydliga resultaten finns i den grupp som varit med under de intensiva åren med utvecklingsarbete och dessutom samtalat med Män för jämställdhet. Flickor Gnesta Flickor Riket Pojkar Gnesta Pojkar Riket ,8 72,1 88,7 71,0 79, ,7 73,0 71,8 69,4 71,0 79, ,2 Måluppfyllelse år 9 Frejaskolan, angivet i procent Ett annat överraskande resultat är svaren i den årliga enkäten som delas ut till elever. År 2012 anger i snitt 38 % av eleverna att de vuxna bemöter pojkar och flickor på olika sätt. Åren före vi börjad prata normer med eleverna låg motsvarande siffror kring 80%. Vi ser det som ett kvitto på att vi ökat elevernas medvetenhet om normer och de vuxnas roll. Eftersom vi öppet problematiserat olika villkor och möjligheter för elever förstår de vad vi frågar och svarar därefter. Kommande utmaningar Vi nämnde tidigare att vi under arbetets gång fått en klarare bild av hur flickor upplever sin situation. Hur den generella normen för flickor ser ut och vad stressen kan härledas till vet vi genom DEJA:s rapporter och annan forskning, men genom flera djupsamtal med grupper med flickor klarnade bilden. En grupp flickor beskrev flickornas norm på följande sätt: Du ska vara ödmjukt smart, alltid sköta dig, inte komma sent utan en mycket bra ursäkt, visa dig svag, ha syslöjd, inte ha starka åsikter och inte skämta för då sticker man ut. Flickorna ger uttryck för att de tar ett socialt ansvar för både kompisar och för stämningen i klassen. De berättar också om dagliga sexuella trakasserier från olika grupper av pojkar. Detta är något de inte tycker om, men som de heller inte upplever att vuxna bryr sig om eller kan göra något åt. De upplever stress kring studier, men ser inte själva hur det skulle kunna vara annorlunda. Kort sagt förhåller sig flickorna till pojkarna på olika sätt och har dessutom koll på de vuxna och kompisarna socialt. Den stora utmaningen är att aktivt bryta även dessa normer och att de vuxna även här tar ansvaret för detta. I arbetet med studievalen har vi kommit en bit, men mycket kvarstår. Normerna kring studie- och yrkesval är starka och komplexa och än så länge ser vi inte tydliga resultat av arbetet. Vi hoppas dock att ett kontinuerligt arbete där flera vuxna under flera år tar ansvar för elevernas bild av yrken och sina egna möjligheter ska ge resultat på sikt. Den största utmaningen är, som alltid, att hålla kvar och fortsätta även när resultaten inte direkt syns eller när andra omständigheter kräver utrymme i skolans vardag. I det arbetssätt vi har beskrivit här kommer hela tiden nya områden att ta itu med att visa sig. Det krävs uthållighet och motivation för att orka arbeta kontinuerligt. Framgångsfaktorer och tips till andra Sammanfattningsvis var de viktigaste faktorerna för att vårt arbete skulle lyckas följande: Hårt och välplanerat arbete, vi satsade på kompetens och verktyg i det dagliga arbetet, aktuell kunskap 6

8 (DEJA), eleverna var delaktiga, fokus på vuxnas makt och ansvar att bryta normer, det fanns normkritisk kompetens i hela personalgruppen samt det förvaltningsövergripande arbetet och att vi arbetade utifrån tydliga problemformuleringar. Tips till er som vill jobba på samma sätt är först och främst att ta tag i HELA problembilden från början, även stressen och sexuella trakasserier som konsekvens av maskulinitet. Eftersom det handlar om ett nytt kunskapsområde är det viktigt att öka den teoretiska och praktiska kompetensen. Framför allt, prata om pedagogens makt att förändra normer! Information om Gnesta kommuns jämställdhetsarbete finns på Gnesta kommun jämställdhet. Där finns mer att läsa om olika insatser samt länkar till planer, dokument och Värdegruppens hjälpreda för normkritiskt arbete. I Hjälpredan finns litteraturlistor och andra tips. 7

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan 2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Motion väckt av Britt Björneke (V) om att anordna sommarkurser i teknik för flickor på högstadiet

Motion väckt av Britt Björneke (V) om att anordna sommarkurser i teknik för flickor på högstadiet BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/513.602 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Motion väckt av Britt Björneke (V)

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Tema 1: Mandat och förankring inom verksamheten

Tema 1: Mandat och förankring inom verksamheten SRHR-lyftet Utifrån erfarenheter från projektet SIV (Sex- och samlevnadsundervisning i världsklass), som pågick under 2011-2013 med en F-9 skola, har Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning och Kunskapscentrum

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Lillåns förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2015-04-24 till 2016-10-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen 1-5 år Ansvariga

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Reviderad 131028 Utarbetad av: Malin, Monica, Louise och Kicki Mål Vi vill främja barns och vuxnas lika

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2015 juni 2016 Förskola Myggenäs Förskola Tjörn Möjligheternas ö

Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2015 juni 2016 Förskola Myggenäs Förskola Tjörn Möjligheternas ö Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2015 juni 2016 Förskola Myggenäs Förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Linda Markus 160630 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Enhetens namn 4

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

1. Hitta en annan lösning

1. Hitta en annan lösning 1. Hitta en annan lösning Socialtjänsten i Piteå kombinerar tryggheten att ha heltidsanställning med friheten att välja hur mycket man ska arbeta. Man vet att delaktiga medarbetare, med sin kunskap och

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Musik Förskolan Fridhemsgatan 11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Vår vision: Vår målsättning är att med barnen i fokus erbjuda en trygg, lustfylld och lärorik verksamhet. För

Läs mer

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet Tjänsteutlåtande Fritidssamordnare 2015-04-27 Erik Hjelmfors 08-590 971 56 Dnr: Erik.hjelmfors@upplandsvasby.se KFN/2014:79 34701 Kultur- och fritidsnämnden Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter

Läs mer

Tjörn Möjligheternas ö

Tjörn Möjligheternas ö Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola Myggenäs Förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Linda Markus 150708 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Enhetens namn 4

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling MALL 2013-09-20 1 (9) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller för Västerledens förskola. Ansvariga för planen Förskolechef Marie-Louise Westring-Andersson Planen gäller under perioden

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Skolans likabehandlingsplan regleras utifrån två lagar: Diskrimineringslagen och Skollagen kap 14. Likabehandlingsplanen beskriver skolans arbete för att

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Trygghets plan. Ankarets Förskola. Backens/Långskatans förskole område Piteå Kommun

Trygghets plan. Ankarets Förskola. Backens/Långskatans förskole område Piteå Kommun Trygghets plan Ankarets Förskola Backens/Långskatans förskole område Piteå Kommun Upprättad 20131104 revideras december 15 Vår Vision Alla på Ankarets förskola ska känna sig välkomna, känna sig trygga

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning

Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning Hamar 2011-11-09 Annika Hjelm undervisningsråd Sverige: 89% ej under året (minst 26%) 12% någon gång (max 64%) 1.2% en gång i veckan (max 10%)

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor 2014 2014 2015 Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, 2014 Adress: Box 22049, 104 22 Stockholm Tel: 08-508 33 000 (vx)

Läs mer

Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen Vår vision Alla i förskolan, barn, föräldrar,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Blästad och Fredriksbergs förskolor. Verksamhetsplan. Blästad och Fredriksbergs förskolor

Blästad och Fredriksbergs förskolor. Verksamhetsplan. Blästad och Fredriksbergs förskolor Verksamhetsplan Blästad och Fredriksbergs förskolor 2008-2009 Innehållsförteckning 1. Beskrivning av området. 2. Styrdokument. 3. Målsättning för Blästad Fredriksbergs förskolor. 4. Innehåll i förskolornas

Läs mer

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola, fritidshem a för planen Rektor Vår vision Mo Skola ska genomsyras

Läs mer

Bilaga 7: OH-underlag

Bilaga 7: OH-underlag BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.

Läs mer

Förskolan Lindsdal Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax

Förskolan Lindsdal Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax Handläggare Datum Förskolan Lindsdal Lindeberga Sjöängens Plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling. Gäller från 20110901 till 20120901 Vision: Barn, föräldrar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Brunna förskola Läsåret 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla

Läs mer

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16 Innehållsförteckning Syfte Vision Lagstiftning Kiva Ansvarsfördelning Förebyggande arbete mot kränkningar, diskriminering och trakasserier Att utreda och åtgärda

Läs mer

Grunduppgifter. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen Förskolechefen

Grunduppgifter. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen Förskolechefen - Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechefen Vår vision Alla i förskolan, barn, föräldrar, pedagoger ska känna att de vistas i en miljö

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef

Läs mer

Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

FRIHET FRÅN VÅLD VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE MED GENUSPERSPEKTIV. Peter Söderström peter.soderstrom@mfj.se Män för Jämställdhet www.ffv.me www.mfj.

FRIHET FRÅN VÅLD VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE MED GENUSPERSPEKTIV. Peter Söderström peter.soderstrom@mfj.se Män för Jämställdhet www.ffv.me www.mfj. FRIHET FRÅN VÅLD VÅLDSFÖREBYGGANDE ARBETE MED GENUSPERSPEKTIV Peter Söderström peter.soderstrom@mfj.se Män för Jämställdhet www.ffv.me www.mfj.se TOUGH GUISE Förväntningar på våld Från barndomen är killar

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2015-2016 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvariga för planen Rektor Sven Ylipää Vår vision Vi vill skapa en studiemiljö som präglas av trygghet och arbetsro. Planen gäller

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola LIKABEHANDLINGSPLAN Bjurtjärns Skola 2011-2012 1. Inledning Likabehandlingsplanen handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rätten till likabehandling

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Svenska kyrkans förskolor.

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Svenska kyrkans förskolor. Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling 2013-2014. Svenska kyrkans förskolor. Likabehandlingsplan 2013. Ansvariga: Förskolechefen och likabehandlingsgruppen. Vision: På våra förskolor ska

Läs mer

Att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Åsa Söderström Lektor i pedagogik Karlstads universitet

Att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Åsa Söderström Lektor i pedagogik Karlstads universitet Att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling Åsa Söderström Lektor i pedagogik Karlstads universitet Form och innehåll På Kau Alla deltagare På Kau Lärledare På hemmaplan Alla deltagare Seminarieträffar

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Likabehandlingsplan för Jonsereds förskola 2013/14

Likabehandlingsplan för Jonsereds förskola 2013/14 Likabehandlingsplan för Jonsereds förskola 2013/14 Likabehandlingsplan för Jonsereds förskola Inledning På förskolan accepterar vi inga former av kränkande behandling. Uppdraget att motverka kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t

L J U S p å k v a l i t e t L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Mälargymnasiet Rapport November 2014 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp

Läs mer

Likabehandlingsplan Gullstensskolan yngre F- 6 och fritidshem 2013-2014

Likabehandlingsplan Gullstensskolan yngre F- 6 och fritidshem 2013-2014 Likabehandlingsplan Gullstensskolan yngre F- 6 och fritidshem 2013-2014 Likabehandlingsplan 2013-2014 Gullstensskolan yngre Förord En likabehandlingsplan som kartlägger och beskriver arbetet kring dels

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-04-29 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Guldsmedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Guldsmedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Guldsmedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen: Barbro Ådvall, Lena Sjölund, Ing-Marie

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola

Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Kvalitetsdokument 2015/2016 Viktor Rydbergs samskola Skolans utvecklingsarbete 1. Hur har ni lyckats med era utvecklingsområden för innevarande läsår? VRS har under läsåret 2015/2016 arbetat med identifierade

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Trygghetsplan för Romarebäckens förskola

Trygghetsplan för Romarebäckens förskola 2016-04-06 Förvaltning för livslångt lärande Trygghetsplan för Romarebäckens förskola Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Tallängen, Romarebäcken och Ekebys förskolor

Läs mer

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för

Läs mer

Förskolan Stallets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Stallets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stallets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola Handläggare: Linda Markus, förskolechef Datum: 2014-11-01 Verksamhet: Förskola Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Hea Fastställd sep-14 Gäller läsåret ht 14/vt 15 Revideras varje läsår, ansvarig är förskolechef Vårt gemensamma arbete på förskolan Hea

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014/2015 Transtenskolan

Likabehandlingsplan 2014/2015 Transtenskolan Likabehandlingsplan 2014/2015 Transtenskolan 2014-12-01 Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett värdegrundsuppdrag

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Mariagårdens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Mariagårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan 2014/2015 Mariagårdens förskola Förskola Mariagården Ansvariga för planen Det övergripande ansvaret för planen ligger på förskolechef

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Jämställdhet i förskola och skola - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP), Marianne Broman (MP)

Jämställdhet i förskola och skola - motion väckt av Marica Lindblad (MP), Olof Olsson (MP), Birgitta Ljung (MP), Marianne Broman (MP) BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-08-13 FSN-2014/134.639 1 (3) HANDLÄGGARE Berwing, Sandra 08-535 360 76 Sandra.Berwing@huddinge.se Förskolenämnden Jämställdhet i förskola och skola -

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program + + Vad tycker Du om skolan? ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 UNDERSÖKNING BLAND LÄRARE Bakgrundsfrågor Fråga 1 Var har Du huvuddelen av Din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskolan Grundskolan Grundskolan

Läs mer

Plan för likabehandling och arbete mot trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling i skola och fritidshem på Furulundsskolan.

Plan för likabehandling och arbete mot trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling i skola och fritidshem på Furulundsskolan. Plan för likabehandling och arbete mot trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling i skola och fritidshem på Furulundsskolan. Läsåret 2012/2013 Syfte Vårt syfte är att skapa en trygg miljö

Läs mer

Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan

Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan ! Handläggning Pernilla Alm Direkttelefon E-post Datum 2015-11-16 Årlig plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan Namn på enheten: Citronfjärilen Innehåll 1. Vision 2. Bakgrund 3. Likabehandlingsarbete

Läs mer

Barnbolagets plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling!

Barnbolagets plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling! Barnbolagets plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling! Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolverksamhet Läsår: 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-11-27 Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-10-30 Vision: På vår förskola

Läs mer