Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klasmossens förskola 2016

2 1. Vision På vår förskola är alla respekterade. På vår förskola har alla lika värde. På vår förskola har alla en god självkänsla och ett gott självförtroende. 2. Främjande och förebyggande arbete Vi bemöter alla barn som individer istället för som flickor och pojkar för att undvika könsstereotypa mönster. Alla barn är omtyckta för den de är och inte för vad de presterar eller för hur de ser ut. Alla barn erfar att vara en tillgång i gruppen. I verksamheten övar sig barnen på ett socialt samspel och pedagogerna handleder. Barnen övar sig på att sätta gränser och att säga nej, samtidigt som de lär sig att respektera varandra. Vi stärker varje barns självkänsla och ger dem strategier så att de inte känner sig kränkta när/om de möter motgång. Personalen har fortlöpande diskussioner kring diskriminering och kränkningar. Diskussionerna sker på APT och på pedagogiska tvärgruppsträffar. Personalen pratar och tänker också på sitt förhållningssätt i dessa frågor i grundverksamheten. Vi arbetar kontinuerligt med kartläggning av verksamheten för att upptäcka eventuella kränkningar. Under år 2016 deltar fyra pedagoger från Klasmossen i utbildningen Att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Utbildningen bedrivs av Karlstad universitet under sex halvdagar. Personalen tar del av aktuell forskning och deltar i diskussioner i tvärgrupper med andra pedagoger från hela Värmland.

3 3. Uppföljning av året Nallen äldre Nä har kommit fram till att detta "nertrattade" observationsprotokoll gör det lättare att se, upptäcka och få tydliga svar. Allt blir tydligt och lätt att diskutera med kollegor för fortsatt arbete. Svaret i denna observationsomgång är att det inte är så många situationer som leder till risk för diskriminering. Barnen har stort inflytande i att uttrycka sina tankar och åsikter och att därmed få möjlighet att påverka sin situation syns tydligt och ger en bra grund till utformning av miljö och planering av den pedagogiska verksamheten. Verksamheten visar dock att observationer endast kan ske på förmiddagen. I fortsatt arbete med detta observationsprotokoll önskas alltid en tydlig tidsbegränsning samt att det kan skrivas i årshjulet när observationerna ska genomföras. Modellen är bra att arbeta med för kontinuerlig kartläggning. Tänka en extra gång på att vara en närvarande pedagog. Att ligga steget före. Uppstår situationer då barnen behöver hjälp och stöd, visar vi barnen konkret hur de kan göra. Tex. markera med ordet stopp och komplettera med ord för att lösa konflikten. Nallen yngre Vi har sett att de yngsta barnen leker bredvid varandra utan att det är någon som bestämmer. De lite äldre barnen visar mer tydligt att ingen ska bestämma över någon. De säger ifrån genom att skrika, knuffas och bitas. De barn som är utåtagerande visste vi redan om. Vi fick bekräftelse på vad vi redan visste. Det vi har sett är att det aldrig är bara ett och samma barn som blir utsatt. Vi pratar mycket om vad som kan vara en kränkning. Det är svårt att veta eftersom barnen är så små. De kan inte tala om hur det känns, utan det blir de vuxna som tolkar. Personalen är med och visar barnen hur de kan säga ifrån utan att göra illa någon. Vi lär dem använda handen som stopp och de som kan prata kan komplettera med ordet stopp eller sluta. Det är självklart med närvarande personal så att det går att ligga steget före.

4 Brummelman äldre Observationerna synliggör tydligare, för oss pedagoger, vilka barn som gärna vill bestämma lekens gång och helst bara få sina idéer genomförda i leken. Det blir lätt konflikter när dessa barn leker med varandra då de inte vill kompromissa med varandras idéer. Dessa konflikter kan ibland bli ohanterliga för barnen. Att en konflikt är ohanterlig för barnen märker vi genom att barnen skriker, kastar saker omkring sig eller gråter. Vi pedagoger måste vara närvarande i barnens lek och fånga upp barnen innan konflikten blir för stor. Då måste vi prata med barnen om vad de vill göra, berätta att alla är olika individer med olika idéer och hjälpa dem att komma vidare med en lösning. Slutligen måste vi vara tydliga med att vi har en nolltolerans vad det gäller att slåss, skrika och göra andra handlingar som gör att någon kan känna sig otrygg. Brummelman Yngre Vi har valt att observera när barnen leker fritt inomhus. Det vi ser är att de yngre barnen leker bredvid varandra och tar kontakt genom att titta på de som leker eller genom att gå fram. De äldre barnen i gruppen leker bra men blir lätt störda i leken om andra barn kommer och vill vara med eller när det händer något i rummet som att någon blir ledsen osv. Leken avtar oftast vid sådana tillfällen. De barn som har lekkoder och tar initiativ till lek är också de som oftast bestämmer i leken. De barn som har svårt att komma på lek- idéer (de minsta och några av de äldre) får ofta inte vara med i leken med de andra barnen. Vi tycker det är bra med korta observationer men fem minuter kan vara lång tid i förhållandet till att små barn behöver att de vuxna är närvarande. Det visar även vårt resultat av observationen. Små barn behöver vuxna som hjälper dem in och i leken. Det är viktigt att vi pedagoger är nära i barnens lek. Vi ser att det är bra för barnen om vi delar dem i mindre grupper för att skapa bättre möjligheter till lek och undervisning. Det är viktigt att prata värdegrundsfrågor med barnen. Till exempel: Hur är man en bra kompis? Hur säger jag; nej jag vill inte? Hur bjuder jag in kompisar i leken?

5 4. Kartläggning Under 2016 ska vi observera Vem/vilka som bestämmer i leken? Vad händer är någon/några bestämmer? Vem/vilka får inte vara med? Vad händer när någon inte får vara med? Vi använder oss av en gemensam mall för att göra kartläggningen. Se bifogat Första observationstillfället är v och det andra tillfället är v Åtgärdande arbete Som pedagoger har vi en skyldighet enligt lag att ingripa när vi ser ett kränkande beteende. Så snart pedagogen får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkningar har, eller kan ha inträffat, ska uppgifterna utredas. Om vi inte ingriper kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Enligt 6 kapitlet 10 i skollagen ska anmälan göras skriftligt till förskolechefen.* Förskolechefen gör en anmälan till BUN och vårdnadshavare informeras direkt. *Gå in på Solsidan/Min verksamhet/rutiner & instruktioner/riktlinjer-rutiner-blanketter/nr10/ Anmälan till förskolechef/rektor. 6. Delaktighet På introduktionssamtalen och utvecklingssamtalen pratar vi om barnens trygghet och trivsel och berättar om Klasmossens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi ger vårdnadshavarna möjlighet att komma med synpunkter på vårt arbete med likabehandling. 7. Utvärdering och uppföljning Varje avdelning utvärderar sina insatser två gånger per år. Alla avdelningar ser till att sammanställa resultatet och skriva in det i Plan mot diskriminering och kränkande behandling före sommarsemestern respektive julledigheten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling revideras vid samma tillfälle och underlaget för nästa års kartläggning fastställs.

6 8. Lagar och förordningar Likabehandlingsplanen styrs av: Diskrimineringslagen Skollagen Läroplan för förskolan 9. Begreppsförklaring Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika, men som i praktiken missgynnar något barn. Trakasserier Trakasserier är en aktiv medveten handling som kränker någon annans värdighet. Kränkande behandling Gemensamt för kränkande behandling är att någon kränker principen om alla människors lika värde. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar. När en person kränks vid upprepade tillfällen kallas det mobbing och kränkningarna blir ett uttryck för makt och förtryck.