Kvalitetsredovisning

Transkript

1 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen STRÖMSTAD GYMNASIUM Inlämnad av Ola Nilsson

2 Sammanfattning s organisation omfattade vid slutet av elever, ca 40 tjänster (heltid) pedagogisk personal, skolledning, studie- och yrkesvägledning, assistenter, vaktmästare. Andelen elever som inom 4 år har fullgjort sin utbildning har, om vi ser tre år tillbaka, minskat, vilket också är utvecklingen i landet. Under året har programutbudet utvecklats och utvecklingen mot flexibla arbetsformer fortsatt. Under hösten fattades beslut att starta Byggprogrammet ht Ur ett medborgarperspektiv konstaterar jag att eleverna i huvudsak är nöjda med undervisningen och trivs på skolan. För 2009 redovisar gymnasiet ett budgetunderskott. Min bedömning är att kostnadseffektiviteten är hög i synnerhet om man beaktar det breda utbildningsutbudet. I kvalitetsredovisningens sista avsnitt sammanfattar jag viktiga händelser under året samt prioriterade åtgärder för nästa år. Ett par utgångspunkter för dessa åtgärder är att Strömstad skall vara i centrum inte i periferin och att skolan skall vara en plattform för lärande inte en anstalt för lektioner. Detta kräver både fortsatt IT-satsning och en utveckling av synen på lärande. Årets kvalitetsredovisning följer tidigare års struktur. Genom ett BUN-övergripande samarbete kommer den förändring som Skolinspektionen kräver att kunna genomföras först i nästa års kvalitetsredovisning. I en bilaga redovisas Handlingsplan för avseende de förbättringsområden som Skolinspektionen lyfter fram. Strömstad jan 2010 Ola Nilsson, rektor 2

3 Innehåll 1. Inledning Organisation Analysverktyg Utveckling Övergripande mål BUN Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål Resultat av genomförda åtgärder Analys Medborgare Övergripande mål BUN Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål Resultat av genomförda åtgärder Likabehandlingsplanen Analys Medarbetare Övergripande mål BUN Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål Resultat av genomförda åtgärder Analys Ekonomi Budgetmål BUN Verksamhetens ekonomiska resultat Resultat av genomförda åtgärder Analys Åtgärder Händelser av betydelse under året 6.2 Prioriterade åtgärder inför nästa år

4 1. Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av kvalitetsarbetet i Barnoch Utbildningsförvaltningen skriver varje verksamhet årligen en kvalitetsredovisning. Den är i första hand ett hjälpmedel i verksamheternas kvalitetsarbete, men skall även ge avnämare såsom brukare och politiker en tydlig bild av kvalitén i Barn- och Utbildningsförvaltningen. I samråd med personalen sammanställer verksamhetschefen underlag och skriver redovisningen. en innehåller fyra områden Utveckling, Medborgare, Medarbetare och Ekonomi. Under respektive område beskrivs verksamhetens mål, resultat av genomförda åtgärder samt en kort analys. en avslutas med en redogörelse av prioriterade åtgärder inför nästa år. en för 2009 kommer att följa samma mönster som föregående års trots den kritik som Skolinspektionen riktat mot dess utformning. En förändrad kvalitetsredovisning förutsätter dock att en skolplan utvecklas. Eftersom denna process pågår under 2010 kan en förändring av kvalitetsredovisningen först ske när detta år skall redovisas. I bilaga till kvalitetsredovisningen ges en lägesrapport för de förbättringsområden som Skolinspektionen lyfter fram i sitt beslut. 1.1 Organisation I jan 2010 är antalet elever vid 397, vilket innebär en minskning jämfört med föregående år (433). Eleverna fördelar sig enl följande på årskurser. Motsvarande siffror för jan 2009 anges inom parentes. Åk1 126 (153) Åk2 133 (134) Åk3 138 (145), inkl elever som går ett fjärde år. Antalet inriktningar på de nationella programmen var under läsåret 15. Bland dem märks två med riksintag, Den Förberedande Sjöbefälsutbildning (Teknikprogrammet) och Roddgymnasiet. Lokala profiler har varit Scenprofil, Fotboll och Specialidrott. På tre program (EC, HP och HR) pågår GLU (Gymnasial lärlingsutbildning). Den pedagogiska personalen utgjorde ht 2009 ca 40 heltidstjänster fördelade på ung 60 personer. Skolledningen omfattar rektor och biträdande rektor. Denna resurs inkluderar även rektorsansvar för Vuxenutbildningen. Pga omorganisation i samband med bitr rektors pensionsavgång har den reella resursen för gymnasiet under större delen av året varit 1,25 tjänst. (istf 1,75). Övrig personal omfattar två assistenter, en studie- och yrkesvägledare, en dataansvarig, en datatekniker och en vaktmästare. På Lärcentrum finns en tjänst som samordnare. IT-teknikern 4

5 tillhör annan enhet. Detsamma gäller elevvårdspersonalen (kurator, socialpedagog och skolsköterska) som ingår i gymnasiets elevhälsateam. Skolans cafeteria och elevboende är samordnade med Kanal Ung. Under del av året har skolan haft stöd av en projektledare (50%) för att etablera och utveckla externa kontakter såväl för gymnasiet som Lärcentrum. 1.2 Analysverktyg Analysverktyg är elevenkät som genomförts i jan 09 samt studieresultat från vt09 enligt Skolverkets statistik. Ytterligare elevenkät var planerad till ht09 men har skjutits på framtiden. Lektionsbesök med uppföljande samtal tillsammans med elevernas språkrör har under vt09 varit ett viktigt instrument för uppföljning. Samtalen förs enl modellen Kriterier för god undervisning, som är framtagen vid språkrörsutbildningarna. Viktiga instrument för att skolledningen skall få en bild av verksamheten är verksamhetsbesök och medarbetarsamtal. Under ht09 har dessa aktiviteter utgått pga tillfällig minskning av skolledningsresursen. Skolinspektionens granskning under vt09 ger en bild av skolans kvalitet och lyfter fram områden att förbättra. 5

6 2. Utveckling 2.1 Övergripande mål BUN 1) Förbättra hälsa och välmående för barn och ungdomar 2) Alla Strömstads elever skall uppnå grundläggande högskolebehörighet 3) Attraktivt och konkurrenskraftigt gymnasium 2.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål 1. Andelen elever som slutför sin utbildning på tre år och som blir behöriga till högskolan skall öka jämfört med föregående år 2. Flexibla former för lärande skall utvecklas. 3. Gymnasiet skall bredda sitt utbildningsutbud. 2.3 Resultat av genomförda åtgärder Andelen elever som slutför sin utbildning på tre år och som blir behöriga till högskolan framgår av nedanstående tabeller. Tabell 1 är skolans egen statistik baserad på det antal elever som påbörjat sina studier i åk3 aktuellt läsår. Tabell 2 är Skolverkets statistik (SIRIS) i ett fyraårsperspektiv. Den förra räknas fram innan den senare är klar. Tabell 1 ; Slutbetyg, grundläggande behörighet till högskolan. Statistiken gäller elever som den 15 sept påbörjat studier i åk Elevantal åk3 ht Andel elever m slutbetyg 79% 79% 80% Andel elever med samlat betygsdokument Antal elever som beviljats förlängd studiegång 17% 21% 20% Grundläggande högskolebehörighet; andel av slutbetyg 98% 92% 91% 6

7 Tabell 2 SIRIS Andel av nybörjarelever på skolor belägna inom kommunen som fått slutbetyg inom fyra år Andel elever som fullföljt utbildning inom 4 år inkl IV Andel elever som fullföljt utbildning inom 4 år exkl IV Andel elever med reducerad program Genomsnittlig betygspoäng Grundläggande högskolebehörighet; andel av slutbetyg Riket Riket Strömstad Strömstad Strömstad Riket % 76% 72,5% 76% 73,5% 72,6% 85,7% 82% 81,7% 82% 80% 83% 28% 20,9% 15,1 14,1 15,1 14,1 14,1 14,1 97% 89% 97% 89% 90,7% 90,3% Under 2009 har utvecklingen mot flexibla arbetsformer fortsatt med Fronter som plattform. Det trådlösa nätverket har byggts ut. I gymnasiets programutbud fattats beslut om att inrätta Byggprogrammet ht10, vilket förberetts i ett omfattande utredningsarbete och kontakt med branschen. Tendensen i den elevenkät som genomfördes i början av året är ca 80% av eleverna känner att de valt rätt utbildning (alternativ 3 eller 4 på en fyragradig skala). 2.4 Analys I ett treårigt perspektiv har andelen elever som inom 4 år fullgjort sin utbildning minskat, vilket är en tendens som gäller hela landet. Andelen elever av dem som motsvarande hösttermin studerar i åk3 och slutför sina studier under läsåret är i stort sett densamma som under de tidigare läsåren. I fråga om genomsnittlig betygspoäng ligger Strömstad i nivå med riket. Antalet individer bakom de procentuella variationerna mellan åren är få. Ett relativt fåtal individer som inte når sina mål påverkar det procentuella utfallet avsevärt. Under läsåret var eleverna under onsdagseftermiddagar schemalagda under flexibelt lärande med syftet att de under denna eftermiddag skulle göra egna prioriteringar i val av studier och platsen därför. Tillgång till lärare fanns i samtliga ämnen. Tendensen var att matematik, andra naturvetenskapliga samt estetiska ämnen prioriterades av eleverna. Inte alla elever utnyttjade möjligheten och det rådde delade meningar fördelen med flexibelt lärande på schemat. Motivet för konstruktionen redovisades redan i kvalitetsredovisningen för

8 Den traditionella skolkulturen att lektioner är lika med arbete och håltimmar är lika med fritid, består. Detta synsätt drabbar också försöken att skapa ett forum för eget ansvarstagande under studiepassen. Lite tillspetsat skulle man kunna uttrycka det som att skolan måste utvecklas från att vara en anstalt för lektioner till att bli ett forum för lärande. Detta är inte bara en organisatorisk fråga utan handlar om ett förändrat synsätt och är som vi ser det skolans största utmaning. Diskussionen under vt 09 föranledde beslut om att ta bort flexibelt lärande under innevarande läsår. Det har ersatts av studiestöd/läxläsningstid under några tillfällen i veckan. Under läsåret fortsätter gymnasiet att delta i försöket med gymnasial lärlingsutbildning (GLU). GLU omfattar 11 elever. Under 2009 har certifierats för att utbilda till Diplomerad Gymnasieekonom. Den första klassen med denna utbildning startade på höstterminen. Ett viktigt utvecklingsområde är lärande med datorstöd. Under läsåret implementeras utbildningsplattformen Fronter i enlighet med den plan som fastställdes under föregående läsår. De infrastrukturella förutsättningarna har förbättrats under 2009 genom utbyggnad av det trådlösa nätverket. En flaskhals i utvecklingen är att alla elever ännu inte har bärbara datorer. Det är ett viktigt mål att alla elever i åk1 får denna möjlighet ht10. En god förutsättning för att man skall lyckas med sin utbildning är att man känner att man valt rätt. Tendensen i elevenkäten i januari är mycket positiv i detta avseende. Samtidigt är ca 20% något eller mycket tveksamma på denna punkt. Detta kan bero på prioritering av hemortsalternativ före utbildning, att man inte informerat sig tillräckligt inför gymnasievalet eller att man bytt perspektiv/intressen under resans gång. I ett helhetsperspektiv för att eleven skall trivas och nå målen i sin utbildning vill jag framhäva betydelsen av specialidrott och scenprofilen. Den förra har ett hundratal elever, den senare ett femtiotal. Eleverna uppskattar möjligheten att kombinera dessa profiler med det program som de går på. Skolinspektionen riktar kritik mot bristen av systematisk uppföljning av studieresultaten. Samtidigt yttrar man förståelse för att när studieresultatens variation över tid anges i procent av en liten population så påverkar ett fåtal individers resultat helheten i hög utsträckning. En elev som klarat sina studier är ung lika med 1%. Om man redovisar statistik på programnivå så blir effekten ännu större. Dessa variationer är svåra att analysera i ett helhetsperspektiv. 8

9 3. Medborgare 3.1 Övergripande mål BUN 1) Nolltolerans mot alla typer av mobbing och kränkande särbehandling 2) Möjliggöra för ungdomar att ha en stimulerande och kreativ fritid 3) Fler möten mellan barn/föräldrar/ungdomar och politiker 3.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål!!! 3.3 Resultat av genomförda åtgärder I de uppföljningssamtal som sker i samband med lektionsbesök uttrycker eleverna genom sina språkrör att de är nöjda med kvaliteten på undervisningen och att de känner delaktighet i planeringen. Det finns dock undantag. Resultatet av elevenkäten i januari är att eleverna trivs, att de ger ett gott omdöme om lärarnas engagemang och kunnighet, att de känner sig väl bemötta, och att de inte känner sig utsatta för mobbning eller kränkning. Skolinspektionen bekräftar i sin granskning detta resultat. Språkrörsutbildning har genomförts inom bla områdena utvärdering av undervisningen, anställning av lärare, ordningsregler, skolans policy vad gäller likabehandling, antimobbning och mot droger samt gymnasiets konfliktlösningsmodell. Under läsåret påbörjas livskunskap för samtliga elever i åk1. Kursen Etik och livsfrågor genomförs som en obligatorisk (utökad) kurs för samtliga elever under gymnasietiden. Kursen har utarbetats under föregående läsår med en grupp elever inom det individuella valet som pilotgrupp. Antimobbninggruppen har agerat då behov synliggjorts Likabehandlingsplanen Skolinspektionen sammanfattar har en likabehandlingsplan. Planen utgår dock inte från en aktuell kartläggning av den enskilda verksamhetens behov och beskriver inte med utgångspunkt från denna kartläggning vilka åtgärder som avses påbörjas och genomföras under det kommande året 3.4 Analys Även om inte måluppfyllelsen för elevernas värdering vad gäller kvalitet och trivsel är total, så är den generella trivseln hög och engagemanget stort på. Ett i och för sig självklart - samband mellan elevernas trivsel och deras upplevelse av att ha valt rätt utbildning kan konstateras. 9

10 Våra åtgärder vad gäller elevernas medinflytande bekräftas i enkäten positivt både vad gäller inflytande över kursplanering och samarbetsmöjligheter med lärarna. Visserligen riktar Skolinspektionen kritik mot brister i den aktuella kartläggningen av elevernas behov för att göra likabehandlingsplanen till ett levande dokument, men man konstaterar också att skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande och att skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Under höstterminen har detta stärkts ytterligare genom den ovan nämnda kursen Etik och livsfrågor. Skolinspektionen pekar på att elevernas delaktighet och medinflytande i undervisningen kan utvecklas genom att programmålen lyfts fram i högre utsträckning Det finns för stor skillnad i elevers kunskap om målen beroende på program, ämne och lärare. Det finns därmed också elever som inte vet vad de kan ta ansvar för och ha inflytande över samt om de blir rättvist bedömda, vilket bekräftas av skolans senaste årliga utvärdering (elevenkät) av verksamheten. Dokumentstudier och intervjuer med såväl skolledning, lärare som elever visar att samtliga program kan komma längre i sitt arbete mot de nationella målen och riktlinjerna för utbildningen. 10

11 4. Medarbetare 4.1 Övergripande mål BUN 1) Välutbildade medarbetare på alla nivåer 2) Nöjda medarbetare med gott arbetsklimat och utvecklingsmöjligheter 4.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål "# $!! "# $%! %! &# $ '( () " 4.3 Resultat av genomförda åtgärder Under läsåret var andelen lärare på med pedagogisk högskoleexamen 71% (att jämföra med rikssnittet för samtliga huvudmän 74%.. Upplevelsen att vara sedd och respekterad, att dialogen är öppen och saklig samt att man känner att man har stöd i organisationen har jag inget statistiskt underlag för att redovisa, men jag upplever att värderingen i dessa avseenden i grunden är positiv. 4.4 Analys Skolverket konstaterar att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är högre i storstäder och vid kommunala gymnasieskolor (78%). För kommuner av Strömstads storlek ligger andelen på 71%. På prioriteras på några områden kravet på specialkompetens framför kravet på formell behörighet då dessa inte går att förena. Skolinspektionen konstaterar att styrdokumentens mål uppfylls vad gäller personalens utbildning. Till grund för min bedömning att arbetsklimatet på de punkter som formuleras i målen, är positivt, ligger bla medarbetarsamtal och verksamhetsbesök med uppföljande samtal under vårterminen samt den egna upplevelsen av klimatet vid tex arbetsplatsträffar, i den lokala samverkansgruppen samt i programledargruppen. Under vårterminen togs med externt stöd fram en modell för arbetstidsanalys. Målet är att ta fram ett verktyg för optimering av gymnasiets resurser och att i ett arbetsmiljöperspektiv utreda vad som är rimlig resurs i förhållande till gymnasiets uppdrag. Pga minskad skolledningsresurs under senare delen av året har detta verktyg ännu inte kunnat implementeras. 11

12 5. Ekonomi 5.1 Budgetmål BUN 1) Kostnadseffektiv verksamhet 5.2 Verksamhetens ekonomiska resultat Gymnasiets budget omfattade tkr. Resultatet är 1010 tkr, vilket är en förbättring jämfört med tidigare prognos. Kostnadseffektivitet i form av lärartäthet per 100 elever under läsåret var 9,2 (att jämföra med 8,4 för samtliga kommuner och landsting och 9,4 för den egna kommungruppen). Under kalenderåret 2009 är lärartätheten 10,12 per hundra elever. Kostnadseffektivitet i form av inriktningsutbud i förhållande till antal elever är 5,5 per 100 elever. 5.3 Resultat av genomförda åtgärder Gymnasiet tillämpar en hög grad av samläsning. Bredden i gymnasiets utbildningsutbud åskådliggörs av denna tabell gällande ht 2009 Program Inriktningar Antal inr NP Elever Inr/elev EC EL, DT, lärl ,8% HP HS, TU, lärl ,3% HR RM, HO, lärl ,0% NV NV, MV, (MD) ,0% SP SP, EI, KU, SK, DGE ,9% TE KD, DT, Sjöbefäl ,6% IV IV, iv lärling, PRIV ,7% ,5% Ant inriktn NP 15 NP = nationella program 5.4 Analys Det som i prognosen såg ut att medföra ett underskott vad gäller interkommunala ersättningar har vänt till ett visst överskott pga att somliga elever som påbörjat sin utbildning på annan ort har valt att komma tillbaka.. Underskottet fördelar sig på två poster undervisning och administration. Undervisningsunderskottet (-737 tkr) beror dels på att vi inte kunnat hantera det sparkrav som lades på skolan i form av ej full kompensation för löneökningar, dels på beslut om om personalåtaganden. 12

13 Administrationsunderskottet (-477 tkr) hänför sig dels till ökade kostnader i samband med pensionsavgång, dels till nödvändig ökad långsiktig satsning på marknadsföring. Den senare är delvis orsakad av kompensation för resurs som förts över från gymnasiet till BUNövergripande arbete. Kostnadseffektivitet mätt i lärartäthet är för läsåret 0809 enligt Skolverkets statistik. Den ligger något under talet för kommungruppen men något över talet för samtliga kommuner. Denna siffra varierar under året och styrs främst av antalet elever vid respektive tillfälle. Ökningen för kalenderåret 2009 gäller ht 09 och beror delvis på det minskade elevunderlaget. Men det är viktigt att notera att den operativa lärartätheten är lägre än den i statistiken redovisade, beroende på dels kontraktskostnader för sjöbefälsutbildningen dels tidigare nämnda personalåtgärder (Tillsammans utgör de en kostnad för mer än två tjänster). Samtidigt skall noteras att kostnaderna för personalåtgärder också skapat utrymme för skolutveckling. För effektivitet mätt i utbildningsutbud i förhållande till antal elever finns ingen jämförbar statistik. Men det är mycket viktigt att ställa lärartätheten emot vad skolan levererar, och jag anser det vara en brist att detta nyckeltal inte tas fram i riket, vilket jag kompenserar genom att visa på det för.. Även i detta avseende blir siffran högre än för föregående år. Den varierar mellan programmen. Mycket viktigt är att vi inom ramen för det individuella valet fortsätter att komplettera utbudet av program och inriktningar med våra profiler specialidrott med bla fotboll och hockey samt scenprofilen. Beslutet att starta Byggprogrammet kommer förhoppningsvis att påverka elevantalet i positiv riktning. 13

14 6. Åtgärder 6.1 Händelser under året Start av diplomerad gymnasieekonom Beslut om att starta Byggprogrammet ht 10. Förberedelser för detta. Samverkan cafeteria elevboende Kanal Ung. Beslut om frukostverksamhet Ytterligare pilotgrupp för bärbara datorer. Implementering av utvecklingsplan för Fronter. Fortsatt Comeniusprojekt med accent på samhälls- och kulturfrågor samt utökat kontaktnät med skolor i Europa. (Samverkan med skolor i Tyskland, Litauen, Italien och Turkiet). Förberedande sjöbefälsutbildningen på TE-programmet - arbetsplatsförlagd utbildning vt åk3 NV-programmet utvidgat samarbete med Tjärnölaboratoriet EC-programmet utveckling av APU (arbetsplatsförlagd utbildning) EC-, HP- och HR-programmen utveckling av GLU (gymnasial lärlingsutbildning) IV-programmet ändring av organisationen Beslut om ny skolledningsorganisation Nytt strukturschema Infrastrukturell satsning Utbyggnad av trådlöst nätverk Projektorer i klassrummen Nya möbler Granskning av Skolinspektionen Kursen Utanförskap med studieresa i Förintelsens spår. Informationen till åk9. Icke-händelser under året Gymnasiet som Kulturhus. Samverkan med Tanum läggs på is (mua för vuxenutbildningen) Ej möjlighet att utnyttja elevboendet för sommarverksamhet IR projekt ej blivit av. Samverkan m Östfold 6.2 Prioriterade åtgärder inför nästa år Åtgärder enl Skolinspektionens granskning (se bilaga) Start av Byggprogrammet Bärbara datorer åt elever i åk1, Återuppta kontakten med Östfold. Fortsatt utveckling av kursen Etik och livsfrågor Utveckla utbildningsutbudet med hänsyn till och i samverkan med Kosterhavets nationalpark Comeniusprojektet. Prioriterade åtgärder programvis EC, HP, HR Fortsatt utveckling av lärlingsutbildningen EC Planering av inriktning Vindkraft 14

15 NV Fortsatt utveckling av samarbetet med Tjärnö. Arbetsplatsförlagt lärande på NV SP Utveckling av Diplomerad gymnasieekonom TE Utveckling av Förberedande sjöbefäl åk3 Bifogas Handlingsplan Skolinspektionen med lägesrapport för jan