Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2015

Transkript

1 Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2015 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

2 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete i särskolan... 3 Kommentar till statistiken i rapporten... 5 Föregående års beslutade åtgärder... 6 Sammanfattning och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer... 7 Elevernas trivsel och mående... 9 Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Undervisningens och utbildningens kvalité IKT i undervisningen Inflytande och ansvar... 40

3 Systematiskt kvalitetsarbete i särskolan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet (där även Klaragymnasiet ingår). Tillsammans utgör dessa skolor Halmstad Utbildning. På samtliga skolor finns det även gymnasiesärskola. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska ske både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapitel 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar: Elevernas trivsel och mående Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Undervisningens och utbildningens kvalité, Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. I dagsläget görs det en elevbarometer för den 3-åriga gymnasieskolan och en för den fyra-åriga (gymnasiesärskolan). Eleverna på det individuella programmet innefattas dock inte av enkäten då det kräver en annan typ av kvalitetsarbete. Eftersom antalet elever är så pass få är det inte möjligt att ta fram svar på programnivå utan att det blir möjligt att identifiera dem. Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. Nämndens beslutade åtgärder följs upp i samband med framtagandet av nästa års rapport. Kvalitetutvecklaren träffar rektorerna med ansvar för gymnasiesärskolan och tillsammans görs en analys av resultaten. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen och ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

4 Rektorerna får i uppdrag att tillsammans med sin personal, planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetsutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor.

5 Kommentar till statistiken i rapporten Under de tre veckor i januari och februari som datainsamlingen pågick så har 36 av 42 elever svarat på enkäten. Det ger en svarsfrekvens på 86 procent. Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Rapporten gäller endast de nationella programmen på gymnasiesärskolan, inte det individuella programmet. Av de svarande på enkäten har 47,2 procent varit tjejer och 52,8 procent killar. Könsfördelningen på de olika skolorna skiljer sig rejält vilket vi kan se i diagrammet nedan. Bland de svarande på Kattegattgymnasiet finns det endast killar, medan det bara finns tjejer på Sannarpsgymnasiet. På Sturegymnasiet är könsfördelningen istället jämn. Förklaringen ligger troligen i programstrukturen. På Sannarpsgymnasiet finns exempelvis Programmet för Hälsa, vård och omsorg, medan det på Kattegattgymnasiet finns Fastighets, anläggning och byggnation samt Hantverk och produktion. Frågorna har varit ställda i form av påståenden. Frågorna har kunnat besvaras med ja eller nej, eller möjligheten att kryssa i olika alternativ på vissa frågor. I rapporten presenteras det totala resultatet i form av cirkeldiagram, medan skolornas resultat och könsuppdelad statistik presenteras i stapeldiagram. Då eleverna är så pass få anges både faktiska tal och procentvärden i tabellerna som delats upp per kön och per skola. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i enkätsystemet som ibland slår lite fel (handlar om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras.

6 Föregående års beslutade åtgärder Med anledning av Elevbarometer för gymnasiesärskolan 2014 fattade nämnden på sitt sammanträde i mars beslut om en övergripande åtgärd, nämligen: Verksamheten ska särskilt analysera varför 22,2 procent av de svarande eleverna upplever att personal och lärare inte lyssnar på dem. I sina förslag på åtgärder ska verksamheten lyfta vilka åtgärder som planeras utifrån den analysen. Ansvarig rektor rapporterar att följande åtgärder har vidtagits med anledning av nämndens beslut: Lärarna har arbetat med att tydliggöra vad elevinflytande innebär och hur det kan utövas genom att ge konkreta exempel. På så sätt har personalen arbetet för att ge eleverna verktyg och strategier för att de ska kunna formulera och framföra sina synpunkter. Eleverna har återkommande fått träna förmågan att reflektera genom att ge och ta emot feedback. Fördjupade mentorssamtal har genomförts där eleverna har fått beskriva hur de vill att lärarna kommunicerar och hur de vill bli bemötta för att de ska uppleva att lärarna lyssnar på dem. Lärarna har arbetat med att på olika sätt stärka elevernas inflytande i undervisningen. En viktig del i detta arbete har varit att alltid försöka utgå ifrån elevernas behov, intressen, kunskaper och erfarenheter. Lärarna har haft gemensam planeringstid med eleverna varje vecka där de har fått möjlighet att påverka undervisningen. Utifrån sina förutsättningar har eleverna fått utforma exempelvis UF och studieresor. Via schemalagda mentorsamtal har eleverna kunnat påverka och framföra synpunkter kring sitt lärande och undervisningens innehåll. Eleverna har också varit delaktiga i planering och utvärdering av APL. Lärarna har sett till att klassråd genomförts regelbundet. Man har också hjälpt eleverna att strukturera klassrådet och att dokumentera det man pratat om. Lärarna har under året arbetat med att utveckla sin kompetens när det gäller att synliggöra lärandet för eleverna. Detta har skett inom ramen för förvaltningens kompetensutvecklingssatsning bedömning för lärande När eleverna blir medvetna om sin egen kunskapsutveckling stärks också deras möjligheter att ha ett aktivt inflytande över sin undervisning. I den utvärdering lärarna gjorde i juni 2015 uppgav lärarna att de i hög grad arbetat med att göra eleverna medvetna om sitt eget lärande. Rektor har följt upp hur programmens lärare arbetar med att stärka elevernas inflytande t.ex. vid lektionsbesök, genom pedagogiska samtal på arbetsplatsträffar, i medarbetarsamtal, och i läsårsutvärderingen juni I resultaten från årets elevbarometer kan vi också se att åtgärderna har gett effekt då det endast är 5,6 procent (två elever) som angett att de upplever att personalen inte lyssnar på dem.

7 Sammanfattning och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer Elevbarometern för gymnasiesärskolan är den andra i sitt slag. Det gör att detta år är första gången som det är möjligt att jämföra mellan åren. Enkäten som ligger som grund för Elevbarometern för gymnasiesärskolans nationella program ger en riklig information kring hur elever upplever sin skolsituation idag. Överlag har det skett en positiv utveckling på nästan alla områden som enkäten berör. Elevunderlaget för enkäten är dock betydligt mindre än den för den treåriga gymnasieskolan. Det gör att vi kan se färre saker som är på en sådan övergripande nivå så att det motiverar ett nämndsbeslut. På samma sätt som rektorerna för den ordinarie gymnasieskolan tillsammans med sin personal analyserar resultatet för sina program och tar fram förslag på åtgärder behöver rektorerna för gymnasiesärskolan göra. Rektorernas och personalens förslag på åtgärder skickas in till förvaltningen och sammanställs. Sammanställningen kommer sedan redovisas för nämnden. Nedan finns en kortare beskrivning kring varje fråga i enkäten. I denna sammanfattning så lyfts delar som sticker ut särskilt. Elevernas trivsel och mående Glädjande nog så trivs 97,1 procent av de svarande eleverna i skolan. Det motsvarar alla svarande elever utom en. Alla elever utom en trivs också med sina lärare och sina klasskamrater. Däremot har det skett en förändring i att en större andel i år jämfört med 2014 svarat att de inte trivs med andra elever på skolan. 10 elever har svarat att de inte trivs med andra elever, jämfört med två Dessa elever finns på alla enheterna, medan de två eleverna 2014 fanns på Kattegattgymnasiet. Det är svårt att säga vad denna förändring beror på var det en fjärdedel av eleverna som angett att de ofta känner sig oroliga för att de går i särskolan. I år ligger siffran på ungefär samma nivå, med 20,6 procent (7 elever). Det kan bero på flera olika saker, till exempel kan det vara att de känner sig utanför, eller för att de oroliga över vad som ska hända när de är klara med gymnasieskolan. 47,2 procent av eleverna anger också att de känner sig trötta på lektionerna, vilket är samma resultat som föregående år. Färre elever anger också att de rör på sig flera gånger i veckan jämfört med föregående år. 16,7 procent av eleverna upplever att de inte har en bra fritid, vilket är en fördubbling jämfört med Två av eleverna (5,6 procent) har angett att de använt droger någon gång under det senaste året var det ingen elev. Kränkningar och likabehandling Fyra elever har angett att de blivit illa behandlade eller mobbade sedan de började på gymnasiet. Alla av dessa har angett att de blev mobbade av en annan elev på skolan, eller av en annan elev i sin klass. Eleverna har blivit utsatta i klassrummet och i matsalen. Utbildningens och undervisningens kvalité Överlag är eleverna mycket nöjda med utbildningen och det har skett en förbättring på samtliga frågor jämfört med Under föregående års elevbarometer stack en fråga ut något, vilket var att eleverna inte upplevde att lärarna uppmuntrade dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer. 10 av eleverna svarade nej på den frågan. Denna gång är samma siffra nere i fyra av eleverna. Från att 25 procent av eleverna (9 st) var rädda för att svara fel på lektionerna så är denna siffra nere i 8,3 procent (3 st). IKT i undervisningen 91,7 procent av eleverna har angett att de antingen använder dator eller ipad i undervisningen, vilket är alla utom tre. Alla utom en anser att deras lärare använder det i sin undervisning. Vi kan se en utveckling där fler elever börjat använda sig av olika specifika skolappar och göra anteckningar. Inflytande och ansvar 2014 svarade 22,2 procent att de ansåg att lärare och personal inte lyssnade på dem och nämnden valde att särskilt uppmärksamma denna fråga är dessa siffror nere på 5,6 procent. Som redovisats ovan har insatta åtgärder gett effekt. 22,2 procent av eleverna upplever 2015 att de inte får utvärdera sina kurser. På Sannarpsgymnasiet låg man 2014 sämst till gällande denna fråga, 2015 var det inga elever som angett att

8 de inte får utvärdera sin kurser där. Däremot upplever alla elever utom en att mentorsträffarna/samlingarna är bra. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden föreslås, utifrån det som framkommit i rapporten, att besluta om följande åtgärder: Verksamheten ska, i samarbete med rektorerna för den 3-åriga gymnasieskolan, analysera vad som ligger bakom ökningen av andelen elever som upplever att de inte trivs med andre elever på skolan. I sina förslag på åtgärder ska verksamheten lyfta vilka åtgärder som planeras utifrån den analysen. Verksamheten på Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet ska vidta åtgärder så att fler elever upplever att de får utvärdera kurserna. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer utifrån resultaten i Elevbarometern för gymnasiesärskolan 2015 ska tas fram till nämnden.

9 Elevernas trivsel och mående Jag trivs i skolan 97,1 procent av de svarande eleverna har angett att de trivs i skolan 2,9 procent, vilket motsvarar en elev, har svarat att han inte trivs i skolan. Det är en förbättring från förra året då det fanns tre elever som svarade att de inte trivs. Den elev som inte trivs är en kille som går på Kattegattgymnasiet. Med andra ord har samtliga elever på Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet svarat att de trivs i skolan.

10 Jag trivs med mina klasskamrater 97,1 procent av eleverna trivs även med sina klasskamrater. En elev trivs inte med sina klasskamrater. Eleven som inte trivs med sina klasskamrater är en kille och går på Sturegymnasiet. Det är med andra ord inte samma elev som angav att den inte trivs i skolan.

11 Jag trivs med andra elever på skolan 29,4 procent av eleverna har svarat att de inte trivs med andre elever på skolan. Detta motsvarar 10 elever, vilket är en rejäl ökning jämfört med föregående år då det var två elever. 31,3 procent av tjejerna (5 st) och 27,8 procent av killarna (5 st) har svarat att de inte trivs med andra elever på skolan. De tio eleverna finns på alla enheterna, 4 st på Kattegattgymnasiet, 3 st på Sannarpsgymnasiet och 3 st på Sturegymnasiet. Föregående år fanns de två eleverna som var aktuella på Kattegattgymnasiet.

12 Jag trivs med mina lärare 97,1 procent av eleverna trivs med sina lärare, vilket får ses som ett mycket gott betyg. En elev trivs inte med sina lärare. Denna elev är en kille och går på Kattegattgymnasiet.

13 Jag trivs på raster Nästan lika många elever trivs på rasterna, 94,1 procent av eleverna har svarat att de gör det. Två killar har svarat att de inte trivs på rasterna och en av dem går på Kattegattgymnasiet och en på Sturegymnasiet.

14 Jag känner mig ofta orolig i skolan En elev har angett att han ofta känner sig orolig i skolan var det tre elever som svarat att de kände sig oroliga så det är en förbättring. Denna elev är en kille och går på Kattegattgymnasiet.

15 Jag känner mig ofta orolig i klassrummet En elev, (2,9 procent) har svara att denne ofta känner sig orolig i klassrummet. Den berörda eleven är en kille på Kattegattgymnasiet. Det är inte helt osannolikt att detta är samma kille som känner sig orolig i skolan överlag.

16 Jag känner mig ofta orolig för att jag går i särskolan 20,6 procent av eleverna har svarat att de känner sig oroliga för att de går i särskolan. Det motsvarar 7 elever var samma siffra 25,0 procent. Fem killar och två tjejer har angett att de ofta känner sig oroliga för att de går i särskolan. De går på Kattegattgymnasiet och på Sturegymnasiet.

17 Jag sover bra på nätterna 83,3 procent av eleverna har svarat att de sover bra om nätterna. 16,7 procent (6 elever) har svarat att de inte gör det. I diagrammet till höger kan vi se att gällande denna fråga så har 21,1 procent av killarna svarat att de sover dåligt om nätterna, och 11,8 procent av tjejerna. Eleverna som upplever att de sover dåligt är spridda på alla tre enheterna. Tre på Sturegymnasiet, två på Kattegattgymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet.

18 Jag känner mig trött på lektionerna 47,2 procent av de svarande eleverna har angett att de känner sig trötta på lektionerna. Det motsvarar 17 elever. 52,8 procent har svarat att de inte känner sig trötta. Den procentuella andelen är det samma som det var ,6 procent (10 st) av killarna och 41,2 procent av tjejerna (7 st) känner sig trötta på lektionerna. Jämfört med 2014 är det en utjämning mellan könen då det detta år var en betydligt större del av killarna än tjejerna som kände sig trötta. Utjämningen har skett genom att något mindre andel av killarna angett ett ja, och en något större andel av tjejerna gjort det. Av de eleverna som svarat att de känner sig trötta så är det 7 som går på Kattegattgymnasiet, 6 som går på Sturegymnasiet och 4 som går på Sannarpsgymnasiet.

19 Jag äter bra och hälsosamt 91,7 procent av eleverna tycker att de äter bra och hälsosamt, medan 8,3 procent (3 st.) inte anser det. 10,5 procent av killarna och 5,9 procent av tjejerna anser att de inte äter bra och hälsosamt. Två av eleverna som angett att de inte äter bra och hälsosamt finns på Kattegattgymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet.

20 Jag rör på mig flera gånger i veckan 61,1 procent av eleverna har angett att de rör på sig flera gånger i veckan. 38,9 procent har angett att de inte gör det. Det är en försämring jämfört med 2014 då 75,0 procent av eleverna svarade ja på påståendet. En större andel tjejer än killar har angett att de rör på sig flera gånger i veckan. 47,4 procent jämfört med 29,4 procent. Elever som svarat att de inte rör på sig flera gånger i veckan är rätt jämt fördelade mellan enheterna. Sex finns på Sturegymnasiet, fyra på Sannarpsgymnasiet och 4 på Kattegattgymnasiet.

21 Jag har en bra fritid 83,3 procent av de svarande eleverna upplever att de har en bra fritid. 16,7 procent av eleverna (6 st) anser inte det. Det är en fördubbling jämfört med 2014 i både procent och faktiska tal. Det finns ingen större skillnad mellan könen rörande denna fråga. Tre killar och tre tjejer upplever att de inte har en bra fritid. Eleverna som upplever att de inte har en bra fritid är spridda på alla de tre enheterna.

22 Jag har personer att prata med när jag behöver någon En stor majoritet av eleverna, 94,4 procent har angett att de har någon att prata med om de behöver någon. Två elever har dock angett att de inte har det, vilket givetvis kan påverka hur de fungerar i skolan också. Båda de två eleverna som upplever att de inte har någon att prata med när de behöver någon är killar och de finns både på Sturegymnasiet.

23 Jag har använt droger någon gång under det senaste året (här menas inte alkohol, cigaretter eller snus) Två av eleverna (5,6 procent) har angett att de använt droger någon gång under det senaste året var det ingen elev. Båda eleverna som svarat ja på påståendet är killar och en går på Kattegattgymnasiet och en på Sturegymnasiet.

24 Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Jag vet vad likabehandling betyder 80,6 procent av eleverna har svarat att de vet vad likabehandling betyder. 19,4 procent (7 elever) har svarat att de inte vet vad det är. Det är en liten förbättring jämfört med 2014 då det var 75,0 procent som svarade ja var det störst andel tjejer som inte visste vad likabehandling betyder. I år är det istället störst andel killar, 26,3 procent (5 st) jämfört med 11,8 procent av tjejerna (2 st). I resultaten från 2014 stack Sannarpsgymnasiet ut med att vara den skola där flest elever inte visste vad likabehandling betyder. I år så är det ingen elev där som svarat att de inte vet vad det är. Fyra av eleverna på Sturegymnasiet vet inte vad likabehandling betyder, samt 3 av eleverna på Kattegattgymnasiet.

25 Jag har blivit illa behandlad eller mobbad sedan jag började gymnasiet 11,1 procent av eleverna (4 st) har svarat att de har blivit illa behandlade eller mobbade sedan de började gymnasiet. Det är en liten ökning jämfört med föregående år. Tre av de som svara att de blivit mobbade är killar och en är tjej. Två av eleverna som går på Kattegattgymnasiet och två av eleverna på Sturegymnasiet.

26 Jag har blivit illa behandlad eller mobbad av En av eleverna har angett att han blivit illa behandlad eller mobbad av andra elever på skolan. Detta är en kille. Tre av eleverna har svarat att de blivit det av en annan elev i klassen. Av dessa är två killar och en tjej. Två av eleverna som blivit mobbade av andra elever i klassrummet går på Kattegattgymnasiet och en på Sturegymnasiet. Den elev som angett att han blivit utsatt av andra elever på skolan går på Sturegymnasiet.

27 Var blev du illa behandlad eller mobbad? 75 procent av eleverna (3 st) som angett att de blivit illa behandlade eller mobbade har blivit det i klassrummet. En har blivit det i matsalen. Två av killarna har blivit utsatta i klassrummet och det är även där som tjejen blev utsatt. En kille har också svarat i matsalen. På Kattegattgymnasiet har två elever svarat att de blev utsatta i klassrummet och på Sturegymnasiet har en elev svarat detta och en att det skedde i matsalen. Det är rätt troligt att detta är den elev som svarat att den blev utsatt av en annan elev på skolan.

28 Undervisningens och utbildningens kvalité Mina lärare informerar mig om hur jag ligger till i kurser I denna del har vi försökt att ställa frågor som ska peka på undervisningens kvalité. Frågorna försöker bland annat fånga upp om undervisningen är formativ och entreprenöriell. Frågan är ställd för att fånga upp vissa delar kring ett formativt lärande. I en formativ undervisning ger lärare hela tiden sina elever information om hur eleven ligger till i kursen, i förhållande till målen. Detta med syfte att eleven ska kunna veta vad den behöver göra för att nå längre i sin kunskapsinhämtning. 97,1 procent av eleverna anser att deras lärare informerar dem om hur de ligger till i kurser. 2,8 procent (1 st) anser att deras lärare inte gör det var samma siffra 16,7 procent (6 st). Eleven som svara nej på påståendet är kille och finns på Kattegattgymnasiet. Föregående år var det störst andel elever som fanns på Kattegattgymnasiet, 3 elever, men det fanns även två på Sturegymnasiet och en på Sannarpsgymnasiet.

29 Mina lärare talar om vad jag behöver göra för att lära mig mer Även denna fråga försöker att fånga en del i det formativa lärandet/bfl. Forskning visar att för att elever ska lära sig mer så räcker det inte att de får information om hur de ligger till i förhållande till målen. När de väl vet detta behöver de också få information om vad de behöver göra för att nå nästa del i sin kunskapsinhämtning, eller för att nå nästa kunskapsmål. Detta är minst lika viktigt inom gymnasiesärskolan som gymnasieskolan. 97,2 procent av eleverna upplever att deras lärare talar om vad de behöver göra för att lära sig mer. En anser att de inte gör det. Förra året var det fyra elever. Det är en tjej som tycker att hennes lärare inte talar om vad hon behöver göra för att lära sig med. Hon går på Sturegymnasiet.

30 Mina lärare uppmuntrar mig att lära mig mer Uppmuntran och förväntningar har stor påverkan på elevers studieresultat. Vi kan se att 94,4 procent av eleverna tycker att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. Två av eleverna anser inte det. De elever som anser att deras lärare inte uppmuntrar dem att lära sig mer är en kille och en tjej. De går på Kattegattgymnasiet respektive Sturegymnasiet.

31 Mina lärare uppmuntrar mig att samarbeta med andra elever för att lära mig mer 88,9 procent av eleverna har svarat att deras lärare uppmuntrar dem att samarbete med andra elever för att lära sig mer. 11,1 procent (4 st) har svarat att de inte tycker det var denna siffra 27,8 procent (10 st). Två killar och två tjejer anser att deras lärare inte uppmuntrar dem att samarbeta med andre elever för att lära sig mer. Tre av dessa elever går på Sturegymnasiet och en på Kattegattgymnasiet var det tre elever på Sannarpsgymnasiet, fyra på Kattegattgymnasiet och tre på Sturegymnasiet.

32 Jag får möjlighet att komma med egna idéer på lektionerna 33 av 36 elever (91,7 procent) upplever att de får möjlighet att komma med egna idéer på lektionerna. Det är ökning med 11, procentenheter jämför med Av de tre elever som svarat nej på frågan så är två killar och en tjej. Två går på Kattegattgymnasiet och en i Sturegymnasiet.

33 Jag är rädd för att svara fel på lektionerna Av de svarande eleverna anser 91,7 procent att de inte är rädda för att svara fel på lektionerna. 8,3 (3 st.) har angett att de är rädda för att svara fel. Det är en förbättring jämfört med 2014 då 25,0 procent av eleverna svarade att de var rädda att svara fel. De tre elever som svarat att de är rädda för att svara fel på lektionerna är alla killar. Två går på Sturegymnasiet och en på Kattegattgymnasiet.

34 Jag har fått det stöd jag behöver i skolan 94,4 procent av eleverna har svara ja på frågan om de fått det stöd som de behöver i skolan. 5,6 procent (2 st.) har svarat att de inte fått det. Det är en förbättring jämfört med 2014 då 13,9 procent (5 elever) svarade att de inte fick det stödet som de behöver- Båda eleverna som upplever att de inte fått det stöd som de behöver i skolan är killar och går på Kattegattgymnasiet.

35 Mina lärare vet vad jag har svårt med 8,3 procent av eleverna upplever att deras lärare vet vad de har svårt med. Det motsvarar 3 elever och det är en mindre än det var Två av eleverna som upplever att deras lärare inte vet vad de har svårt med är tjejer och en är kille. Dessa tre elever är jämt fördelade över skolorna. Med andra ord går det en elev på respektive skola som upplever att deras lärare inte vet vad de har svårt med.

36 IKT i undervisningen Mina lärare använder dator eller ipad i undervisningen Alla elever utom en, 97,2 procent anser att deras lärare använder dator eller ipad i undervisningen var det två elever som inte tyckte det. Den elev som svarat att lärarna inte använder dator eller ipad i undervisningen är en kille och går på Kattegattgymnasiet.

37 Jag använder dator, ipad eller smartphone/mobil i undervisningen 91,7 procent av eleverna har svarat att de använder dator, ipad eller smartphone i undervisningen. Tre elever har svarat att de inte gör det. Föregående år var motsvarande siffra 86,1 procent av eleverna. De tre elever som svarat att de inte använder dator, ipad eller smartphone i undervisningen är alla killar. Två går på Kattegattgymnasiet och en på Sturegymnasiet.

38 I skolan använder jag följande digitala verktyg Vi kan se att bland de elever som svarat att de använder ett digitalt verktyg i undervisningen så är det lika många som använder dator från skolan och ipad från skolan, 22 st. (66,7 procent). En ganska stor andel av eleverna använder sig också av sina smartphones/mobiler, 45,5 procent. I diagrammen till höger och nedan så anges talen endast i faktiska tal och inte procent. Vi kan se att killarna till övervägande del svarat att de använder sig av dator från skolan, medan tjejerna har svarat ipad från skolan. Förklaringen till detta kan vi se i diagrammet nedan. Kattegattgymnasiet har valt att satsa på datorer till sina elever, medan Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet valt att satsa på ipad. Att vissa elever ändå har datorer på Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet beror troligen på att de har behov av särskilda hjälpmedel som inte finns tillgängliga på surfplattan och använder både och.

39 I skolan använder jag ofta min ipad eller dator När det gäller vad det digitala verktyget används till så kan vi se att det vanligaste är att söka information, 93,9 procent använder verktyget till det. Där efter kommer användandet av skolappar med 63,6 procent. Det är en rätt stor ökning från föregående år då denna kategori kom på näst sista plats med 38,7 procent. Som tredje kategori kommer att göra anteckningar och som fjärde sociala medier som Facebook, Youtube mm. Endast 18,2 procent avvänder sig av Fronter, vilket är en liten minskning jämfört med föregående år. Mellan könen är det vissa skillnader. Tjejer använder i större utsträckning än killar sitt verktyg till skolappar, att göra anteckningar och till kalender och påminnelser. På Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet använder ingen av eleverna Fronter. På Kattegattgymnasiet använder man sig inte heller av skolapppar, men det är inte så konstigt, då appar inte är aktuellt till Cromebooks som används där. Vi kan se att eleverna på Sannarpsgymnasiet använder sitt digitala verktyg betydlig mer till kalender, påminnelser mm. Då det är totalt 10 elever som svarat på Sannarpsgymnasiet så kan vi se att användandet av de digitala verktygen verkar vara mer enhetligt där.

40 Inflytande och ansvar Lärare och personal lyssnar på mig, även om jag inte alltid får som jag vill 94,4 procent av de svarande eleverna anser att lärare och personal lyssnar på dem, även om de inte alltid får som de vill. 5,6 procent, vilket motsvarar 2 elever, anser att lärarna inte gör det var denna siffra 22,2 procent (8 elever) och nämnden beslutade att detta skulle uppmärksammas särskilt. Det är tydligt att detta gett resultat. De två elever som uppgett att de upplever att personalen inte lyssnar på dem är båda killar och går på Kattegattgymnasiet var de spridda på alla skolorna även om problemet var störst på Kattegattgymnasiet med 5 elever.

41 Mina lärare låter oss utvärdera kurserna 77,8 procent av eleverna anser att deras lärare låter dem utvärdera kurserna. 22,2 procent anser inte det, vilket motsvarar 8 elever var resultaten ungefär desamma med 9 elever som svarade samma sak. Något större andel killar än tjejer anser att lärarna låter dem utvärdera kurserna. 26,3 procent jämfört med 17,6 procent fanns störst andel av elever som inte tyckte att deras lärare låter dem utvärdera kurserna på Sannarpsgymnasiet med 42,9 procent. I årets elevbarometer så kan vi se att alla elever på Sannarpsgymnasiet anser att de får utvärdera sina kurser. På Sturegymnasiet finns 5 elever som anser att de inte får utvärdera sina kurser och på Kattegattgymnasiet är tre.

42 Jag tycker att mentorsträffarna/samlingarna är bra 97,2 procent, alla elever utom en, tycker att mentorsträffarna/samlingarna är bra Var resultatet 88,9 procent. Den elev som inte tycker att mentorsträffarna/samlingarna är bra är kille och finns på Kattegattgymnasiet.

43 Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra 91,7 procent av eleverna tycker att utvecklingssamtalen är bra. 8,3 procent (3 st.) tycker inte det. Av de tre eleverna som inte tycker att utvecklingssamtalen är bra är alla killar och två går på Kattegattgymnasiet och en på Sturegymnasiet. Glädjande är att 100 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet tycker att utvecklingssamtalen är bra. Dock är det ju en stor procentandel av eleverna som anser det på de båda andra skolorna också.

44 Jag tar ansvar för mitt skolarbete Alla eleverna som svarat på enkäten upplever att de tar ansvar för sitt skolarbete. Med anledning av det presenteras inte statistiken uppdelad på kön och skola nedan.