Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2013

Transkript

1 Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2013 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

2 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Kommentar till statistiken i rapporten... 5 Elevernas trivsel och mående... 6 Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Undervisningens och utbildningen kvalité Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar Sammanfattning Förslag på övergripande åtgärder

3 Systematiskt kvalitetsarbete Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet (där även Klaragymnasiet ingår). Tillsammans utgör dessa skolor Halmstad Utbildning. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska ske både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapital 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. Detta är Elevbarometern för I rapporten presenteras uppgifter från den enkät som eleverna genomförde under vecka 7, 9 och 10 (vecka 8 var sportlov). Enkäten riktade sig till alla elever som går ett nationellt program och introduktionsprogram i samtliga årskurser. I rapporten ges en övergripande bild av det totala resultatet. Uppgifter finns även uppdelade per kön och per skola. Alla uppgifter finns dessutom på programnivå, men dessa kommenteras endast i denna rapport om de sticker ut i någon särskild mening. Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. Som stöd till de övergripande analyserna och förslaget på gemensamma åtgärder finns en kvalitetsgrupp bestående av två rektorer och en administrativ koordinator. Nämndens beslutade åtgärder följs upp i samband med framtagandet av nästa års rapport. Kvalitetutvecklaren har under maj träffat varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen. Rektor får i uppdrag att under höstterminen, tillsammans med sin personal, planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten och det som framkommit i de siffror som plockats fram för 3

4 rektorsenheten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. I nedanstående modell illustreras årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet för Halmstad Utbildning. Verksamhetsplan Workshop rektorer om fokusområden för kommande år Åtgärder planeras på skolnivå Verksamhets berättelse Januari Elevbarometer (Trivsel, utbildning, ansvar, inflytande m.m.) Tertialrapport Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Tertialrapport Resultatrapport (Betyg, nationella prov) Augusti Åtgärder planeras på skolnivå 4

5 Kommentar till statistiken i rapporten Under de tre veckor i slutet på februari och början på mars som datainsamlingen pågick så har 1929 elever svarat på enkäten. Av dessa är det 703 elever på Kattegattgymnasiet, 672 elever på Sannarpsgymnasiet och 554 elever på Sturegymnasiet. Det ger en svarsfrekvens på ca 70 procent. Kattegattgymnasiet ligger på en svarfrekvens på ca 60 procent. Detta bör tas hänsyn till gällande deras siffror. På varje program finns dock några som har svarat på enkäten. En del har fallit bort då eleverna befunnit sig på APL. Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Under kommande år kommer mer tid läggas på att öka svarfrekvensen för att öka reliabiliteten i undersökningen. Rapporten gäller endast de nationella programmen och introduktionsprogrammen. Av de svarande på enkäten har 52,3 procent varit tjejer och 47,7 procent killar. Könsfördelningen mellan skolorna presenteras i diagrammet nedan ,8% Kön per skola, i procent 64,0% 66,1% ,2% 36,0% 33,9% 1 Kattegattgymnasiet Sannarpsgymnasiet Sturegymnasiet Frågorna har varit ställda i from av påståenden. På flera av frågorna har eleverna kunnat svara på en skala mellan 1-6, där 1 motsvarat att eleven inte alls instämmer och 6 att eleven instämmer helt och hållet. För att göra statistiken mer översiktlig har den omarbetats och presenteras i rapporten som en skala mellan 1-3. Detta har tagits fram genom att resultaten för 1 och 2 i orginalenkäten summerats och blivit inte, 3 och 4 har blivit delvis och 5 och 6 har blivit. I rapporten presenteras det totala resultatet i form av cirkeldiagram, medan skolornas resultat och könsuppdelad statistik presenteras i stapeldiagram. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i Excel som ibland slår lite fel (handlar oftast om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras. 5

6 Elevernas trivsel och mående Jag trivs i skolan 3,9% 22,7% 73,4% inte delvis Totalt sett har 73,4 procent av eleverna svarat att de trivs i skolan. Om kategorierna delvis och slås ihop så är det ca 96 procent av eleverna som trivs i de kommunala gymnasieskolorna. Det får på det hela taget ses som ett gott resultat. 3,9 procent trivs dock inte alls i skolan. Det innebär att vi har 76 personer som inte trivs i den miljö där de ska spendera en mycket stor del av sin tid. Kanske något mer med tanke på att alla elever inte svarat på enkäten. I diagrammet till höger kan vi se att tjejerna trivs något bättre i skolan än vad killarna gör. 77,0 procent jämfört med 69,5 procent. Det kan finnas ett samband med att det finns relativt få tjejer på Kattegattgymnasiet. Som vi ser i diagrammet nedan så trivs Kattegattgymnasiets elever något sämre än de på de övriga skolorna. Det kan ha att göra med att Kattegattgymnasiet i dagsläget har slitna lokaler. Resultaten stämmer överens med annan forskning som påvisat att tjejer överlag trivs bättre i skolan ,0% 69,5% 26,4% 19,3% 3,8% 4,1% inte till viss del ,9% 67,1% 75,8% 27,7% 18,9% 20,8% inte 5,1% 3,1% 3,4% till viss del Dock visar samma forskning att den tydligaste skillnaden i trivsel i inte går mellan könen, utan följer i stället föräldrarnas utbildningsnivå, där elever från studievana hem överlag trivs bättre i skolan (SOU 2009:64, Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det?). 6

7 Jag trivs med mina klasskamrater 4,1% 19,5% inte delvis Överlag trivs eleverna väl med sina klasskamrater. 76,4 procent instämmer med påståendet, och endast 4,1 procent instämmer inte alls. De 4,1 procenten utgör 79 av de svarande eleverna. 76,4% Killarna trivs något bättre med sina klasskamrater än tjejerna. Skillnaden mellan dem som angett att de instämmer utgör 5,3 procentenheter. Samtidigt är det endast 1,0 procentenhets skillnad mellan könen när det gäller att de som angett att de inte instämmer ,9% 79,2% inte till viss del 21,5% 17,3% 4,6% 3,6% ,1% 76,5% 74,2% 18,2% 20,1% 20,4% 3,7% 3,4% 5,4% inte till viss del Vid en jämförelse mellan skolorna så kan vi se att eleverna på Kattegattgymnasiet trivs bäst med sina klasskamrater, 78,1 procent, medan andelen som inte trivs med dem är störst på Sturegymnasiet, 5,4 procent. 7

8 Jag trivs med andra elever på skolan 63,2% 4,6% 32,3% inte delvis Vi kan se att eleverna i något mindre utsträckning trivs med de andra eleverna på skolan än sina egna klasskamrater. Här är andelen som angett att de instämmer 63,2 procent. Andelen som instämmer delvis har ökat till 32,3 procent. 4,6 procent, eller 88 elever, har angett att de inte trivs med de andra eleverna på skolan. Det finns inga större skillnader på hur tjejer och killar trivs med de andra eleverna på skolan ,3% 64,2% 5 inte ,7% 31,8% 5,1% 4,0% till viss del ,9% 63,6% 63,0% 32,3% 32,6% 31,8% 4,8% 3,7% 5,2% inte till viss del Mellan skolorna finns inte heller några stora skillnader mellan hur eleverna trivs med andra elever på skolan. 8

9 Jag trivs med mina lärare 63,0% 4,0% 32,9% inte delvis När det gäller hur eleverna trivs med sina lärare så har 63,0 procent angett att de trivs bra. 32,9 procent har angett att de delvis trivs med sina lärare, vilket tillsammans utgör 96,0 procent av eleverna. 4,0 procent, av de svarande eleverna, eller 78 stycken, har angett att de inte trivs med sina lärare. Läsaren bör ha i åtanke att detta är en totalbedömning av elevens samtliga lärare, varför resultatet får anses som bra. Vi kan se att tjejerna trivs bättre med sina lärare än killarna. Fler tjejer har angett att de instämmer och färre att de inte instämmer än killarna ,8% 59,9% 34,9% inte 31,2% till viss del 1 3,0% 5,2% ,0% 65,6% 62,5% 34,1% 32,5% 31,9% inte 4,8% 1,9% 5,6% till viss del Nöjdast är eleverna med sina lärare på Sannarpsgymnasiet. Där har 65,6 procent angett att de instämmer med att de trivs med sina lärare och endast 1,9 procent att de inte instämmer med detta. Sturegymnasiet har istället 5,6 procent som angett att de inte trivs med sina lärare. 9

10 Jag trivs på raster och håltimmar 5,9% 24,6% inte 94,1 procent av eleverna har angett att de instämmer eller instämmer delvis med påstående att de trivs på raster och håltimmar. 69,5 procent av eleverna instämmer. 5,9 procent eller 113 trivs inte. delvis 69,5% erna trivs något bättre på raster och håltimmar, vilket kan ha att göra med att tjejerna överlag trivs bättre i skolan ,5% 68,4% inte 25,3% 23,9% till viss del 4,2% 7,7% ,4% 70,6% 73,3% 25,5% 25,5% 22,6% 9,1% 3,9% 4,2% inte till viss del Vi kan se att Sturegymnasiets elever trivs bäst på raster och håltimmar. Kattegattgymnasiet sticker ut som den skola där eleverna trivs sämst på raster och håltimmar. Detta har troligtvis att göra med Kattegattgymnasiet har de mest slitna lokalerna bland de tre skolorna. 10

11 Jag upplever ofta oro och ängslan på grund av något hemma 11,0% 6,7% inte delvis 82,3 procent av elever är inte oroliga eller ängsliga på grund av något hemma. 6,7 procent, eller 129 av de svarade eleverna är dock ofta oroliga för något hemma. 11,0 procent, eller 213 elever till anger att de delvis håller med att de ofta oroliga och ängsliga för något hemma. Detta är givetvis något som i varierande mån även påverkar måendet och resultaten i skolan. 82,3% I diagrammet till höger kan vi se att tjejerna upplever en större oro och ängslan för något hemma än killarna. Sammanlagt är det 22,1 procent av tjejerna som instämmer eller delvis instämmer, jämfört med 12,9 procent av killarna ,1% 77,9% 13,9% 8,2% 7,9% 5,0% inte till viss del ,6% 80,5% 77,6% 7,8% 4,6% 12,9% 6,5% 12,8% 9,6% inte till viss del Vi kan se att eleverna på Kattegattgymnasiet är de som är minst oroliga. På Sturegymnasiet upplever eleverna mest oro över något i hemmet. 11

12 Jag upplever ofta oro och ängslan på grund av mina studier 19,2% 44,3% inte delvis Endast 44,3 procent av eleverna anger att de inte ofta känner oro och ängslan för sina studier. 19,2 procent känner ofta ängslan för studierna och det utgör 371 av de svarande eleverna. Dessutom uppger 36,5 procent av de delvis känner oro för sina studier. 36,5% er oroar sig över sina studier i betydligt större utsträckning än killar. Vi kan se att 53,7 procent av killarna 6 har svarat att de inte 53,7% instämmer i att de ofta känner 5 oro och ängslan på grund av 39,5% sina studier, medan samma 35,6% 33,2% siffra för tjejerna endast är inte 35,6 procent. En skillnad på 3 18,1 procentenheter. Det är 24,9% till viss del dessutom 11,9 procentenheter mer tjejer än 13,0% killar som svarat att de ofta 1 känner sig oroade över sina studier. En ny avhandling av Pia Rosander visade på ett överraskande resultat som kan kopplas till detta. Nämligen att ett visst mått av oro och ängslan leder till bättre betyg för eleverna. Vi vet sedan tidigare att tjejer har högre betyg än killar. Här kan alltså finnas en koppling mellan att tjejerna känner en större oro för sina studier och deras bättre betyg. En förklaring till detta samband skulle kunna vara att ett visst mått av oro kan ha det positiva med sig att eleven lägger ner med tid på sina studier. För mycket oro och ängslan påverkar dock resultaten negativt (Rosander, The importance of personalitym IQ and learning approaches Predicting academic preformance, 2012) ,5% 45,7% 35,3% 37,6% 41,2% 32,3% 21,1% 22,0% 15,2% inte till viss del På Kattegattgymnasiet oroar sig eleverna minst för sina studier. På Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet finns mer oro och ängslan över studierna. Detta speglar troligtvis den könsfördelning som finns på skolorna där Kattegatt har en majoritet av killar och Sannarp och Sture av tjejer. 12

13 Jag upplever ofta oro och ängslan på grund av skolmiljön 15,0% 5,2% inte delvis 79,7% 79,7 procent av eleverna upplever inte någon oro och ängslan på grund av skolmiljön. 5,2 procent gör dock detta, vilket motsvarar 101 av de svarande eleverna. Till skillnad från oron över studierna finns en relativt liten skillnad mellan könen när det gäller oro över skolmiljön ,9% 80,7% 16,2% 13,8% 5,0% 5,5% inte till viss del ,8% 81,0% 79,4% 15,5% 14,1% 15,5% 5,7% 4,9% 5,1% inte till viss del Även mellan skolorna så finns det lite skillnad mellan svaren. Detta skulle kunna peka på att även om Kattegattgymnasiets mer slitna lokaler kan påverka elevernas trivsel negativit, så upplever de ingen direkt oro över lokalerna. Vilket är positivt. 13

14 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av relationerna till mina kompisar 4,4% 12,1% 83,6% inte delvis 4,4 procent, eller 84 av eleverna känner ofta oro över relationerna till sina kompisar. En oro som naturligtvis kan komma att påverka resultaten i skolan. 83,6 procent känner dock inte någon sådan oro. erna oroar sig något mer kring relationerna till sina kompisar än killarna. 10,2 procentenheter färre tjejer än killar upplever ingen oro över detta. Däremot skiljer antalet som instämmer i att de ofta känner oro endast med 0,9 procentenheter ,7% 88,9% 16,6% 4,8% 7,2% 3,9% inte till viss del ,8% 81,1% 82,5% 10,1% 14,1% 12,1% 3,1% 4,8% 5,4% inte till viss del Mellan skolorna så kan vi se att eleverna på Kattegattgymnasiet känner minst oro. Detta kan troligen åter förklaras med könsfördelningen på de olika skolorna. 14

15 Jag känner oro och ängslan på grund av något annat 14,0% 9,2% inte En större andel av eleverna har angett att de ofta känner oro för något annat än de ovan namngeda alternativen. 9,2 procent eller 175 elever har angett att de ofta känner oro av någonting annat. 14,0 procent håller delvis med i påståendet. delvis 76,8% Återigen upplever tjejer mer oro än killar. 11,9 procent av tjejerna är ofta oroliga på grund av något annat, jämfört med 6,3 procent av killarna ,1% 80,6% 15,0% 13,0% 11,9% 6,3% inte till viss del ,5% 76,0% 72,8% 13,7% 12,9% 15,5% inte 6,6% 8,5% 13,5% till viss del Mellan skolorna finns vissa skillnader gällande de som ofta känner oro för annat än något hemma, sina studier eller relationen till sina kompisar. Sturegymnasiet är den skola där flest elever, 13,5 procent, anger att de ofta känner oro på grund av något annat. På Kattegattgymnasiet är eleverna minst oroliga. 15

16 Jag upplever att jag oftast sover bra på nätterna 13,7% inte I diagrammet till vänster kan vi se att endast 52,3 procent av eleverna upplever att de oftast sover bra på nätterna. 13,7 procent, eller 264 av de svarande eleverna instämmer inte alls i att de oftast får en bra nattsömn. 52,3% 34,0% delvis En större andel killar än tjejer anser att de sover bra på nätterna. Skillnaden är dock inte särskilt stor ,4% 50,4% inte 34,8% 33,1% ,8% 12,5% till viss del ,0% 51,0% 50,4% 32,0% 37,4% 32,5% 12,9% 11,6% 17,1% inte till viss del Grovt generaliserat verkar Kattegattgymnasiet eleverna sova bäst, medan Sturegymnasiets eleverna sover sämst. Skillnaden är dock inte större än ca 5 procentenheter. 16

17 Jag upplever att jag oftast är utvilad när jag vaknar 25,9% 44,6% 29,5% inte delvis Endast 25,9 procent eller 499 av eleverna upplever att de oftast är utvilade när de vaknar. Det innebär att ca 74 procent av eleverna upplever att de inte alls eller delvis inte är utvilade när de går till skolan. Dock är frågan ställd på ett sätt som kan ge en något skev bild av verkligenheten. De flesta människor är trötta när de blir väckta av till exempel en väckarklocka, vilket är resultatet av att vara mitt inne i djupsömn. Under kommande år kommer frågan omformuleras till om de känner sig pigga under dagen istället. Det finns inga stora skillnader mellan könen när det gäller upplevelsen av att vara utvilad när de vaknar på morgonen. 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 44,1% 45,2% 30,5% 28,4% 25,4% 26,4% inte till viss del 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 44,4% 45,1% 44,4% 28,7% 26,9% 28,3% 26,6% 31,9% 23,6% inte till viss del Inte heller mellan skolorna finns det några större skillnader i resultatet. Något större andel av Sturegymnasiets elever upplever att de inte är utvilade när de vaknar. 31,9 procent, jämfört med till exempel 28,3 på Sannarpsgymnasiet. 17

18 Jag upplever att jag oftast är bra och hälsosamt 11,2% 51,9 procent av eleverna upplever att de oftast äter bra och hälsosamt. 11,2 procent av eleverna anser inte att deras kost är bra. 51,9% 36,9% inte delvis Det finns inga större skillnader mellan tjejers och killars syn på sina kostvanor. Killarna uppfattar att de äter en något bättre kost än tjejerna. Det kan finnas anledning att ta resultatet med en nypa salt, då det finns genusforskning som pekar på att tjejer överlag är mer kritiska till sig själva än killar är ,7% 53,2% 37,9% 35,7% inte till viss del 11,4% 11,1% ,1% 56,7% 44,6% 40,6% 36,0% 34,7% 11,0% 8,6% 14,8% inte till viss del I resultaten mellan skolorna finns det dock större skillnader. Eleverna på Sannarpsgymnasiet upplever i större grad än de andra skolorna att de äter bra och hälsosamt. Möjligen kan en koppling till Sannarps idrottsutbildningar finnas. Mest markant skillnad kan vi se på Sturegymnasiet där endast 44,6 procent av eleverna anser att de ofta äter bra och hälsosamt. 18

19 Jag upplever att jag rör på mig regelbundet 11,8% 58,9 procent av eleverna upplever att de rör på sig regelbundet. Endast 11,8 procent anser att de inte gör det. 58,9% 29,3% inte delvis Det finns inga nämnvärda skillnader mellan de båda könens rörelse och motionsvanor som kan utläsas i enkätsvaren ,5% 59,4% ,4% 29,2% 12,1% 11,4% inte till viss del ,2% 63,2% 52,2% 28,4% 28,7% 31,0% 11,4% 16,8% inte 8,0% till viss del Mellan skolorna framkommer här samma resultat som gällande kostvanorna. Sannarpsgymnasiet elever rör sig i större utsträckning regelbundet. Sturegymnasiet sticker ut som den skola med flest elever som inte har för vana att röra på sig regelbundet. Dessa utgör 16,8 procent där, i jämförelse med 8,0 procent på Sannarpsgymnasiet. 19

20 Jag upplever att jag oftast har en meningsfull fritid 62,4% 10,5% 27,1% inte delvis 62,4 procent av eleverna upplever att de oftast har en meningsfull fritid. 10,5 procent anser inte så vara fallet. 27,1 procent har angett att de delvis instämmer med påståendet. Det kan tolkas som att de ibland har en meningsfull fritid och ibland en mindre meningsfull sådan. 66,8 procent av killarna upplever att de oftast har en meningsfull fritid. 58,3 procent av tjejerna anser samma sak. En förklaring skulle kunna vara att tjejer överlag lägger ner mer tid på sitt skolarbete, och därmed har mindre fritid än killar ,3% 29,8% 11,9% 66,8% 24,2% 9,0% inte till viss del ,0% 61,2% 61,7% 25,6% 27,8% 28,2% 10,4% 11,0% 10,1% inte till viss del När det gäller denna fråga finns det inga nämnvärda skillnader mellan skolorna. 20

21 Jag upplever att jag har personer att vänd mig till när jag behöver någon 81,0% 5,1% 13,8% inte delvis Den stora majoriteten av eleverna har någon att vända sig till när de behöver någon. 81,0 procent instämmer i detta påstående. 5,1 procent anser dock att de inte har det, vilket i faktiska tal utgör 99 elever. Att ha någon att tala med när livet är tufft, är givetvis väldigt viktigt. Det kan också vara en viktig komponent för att livet inte ska känns så tufft. Om denna grundläggande trygghet saknas kan det även komma att påverka skolgången negativit. Vi kan inte se några större skillnader mellan könen kring detta arbete ,4% 80,6% inte 6 till viss del 13,4% 14,3% 5,2% 5,1% Resultat skolnivå 81,7% 78,1% 13,8% 15,8% 11,6% 4,6% 6,1% 4,7% 83,8% inte till viss del Inte heller mellan skolorna finns det några stora skillnader i resultatet. Det finns något fler elever på Sannarpsgymnasiet som upplever att de inte har någon att vända sig till när de har det svårt. En förklaring till detta skulle möjligen kunna vara att språkintroduktionen är förlagd där. Flera av de eleverna som går på språkintroduktionen är ensamkommande flyktingbarn där verkligenheten och tryggheten ofta på ett brutalt sätt har ryckts bort under fötterna för 21

22 dem. Jag har använt narkotika/droger någon gång under det senaste året 92,0% 8,0% Ja Nej I digrammet till vänster framgår att 8,0 procent av eleverna angett att de använt någon form av narkotika/droger under det senaste året. Det motsvarar 155 personer av de som svarat på enkäten. Det är en problematik som skolorna fortsätter att brottas med. Det kan även finnas ett mörkertal kring denna fråga. Det är inte säkert att alla som använt sig av narkotika känt sig trygga i att svara det, trots att enkäten är anonym. En annan fråga som kan påverka är givetvis elevens tolkning av narkotika/droger. Någon kan tolka in alkohol eller rökning i detta, även om det inte är vad som åsyftats i frågan. En större andel av killarna är tjejerna anger att de använt sig av narkotika/droger under det senaste året. 10,5 procent av killarna och 5,8 procent av tjejerna ,8% 94,2% 89,5% 10,5% Ja Nej ,5% 91,3% 1 5,5% 8,7% Ja Nej Kattegattgymnasiet är den skola där flest har angett att de använt droger under det senaste året, 10,0 procent. Medan samma siffra för Sannarpsgymnasiet, som ligger bäst till, är 5,5 procent. Det går inte se någon större skillnad mellan högskoleförberedande och yrkesprogram. På t.ex. Teknikprogrammet har 11,4 procent av eleverna angett att de använt droger, 6,2 procent på Samhällsvetenskapsprogrammet medan samma siffra är 9,7 på Bygg och anläggningsprogrammet, 5,2 på Vård- och omsorgsprogrammet. 22

23 Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Jag känner till skolans likabehandlingsplan 39,1% 60,9% Ja Nej Det är totalt sett 60,9 procent av eleverna som angett att de känner till skolans likabehandlingsplan. Det ska nämnas att det allra viktigaste inte är att eleverna är väl insatta i planen, utan snarare att skolan har ett aktivt arbete för att förebygga kränkande behandling. Av diagrammet till höger kan vi se att likabehandlingsplanen är mer känd bland tjejer än killar. En förklaring till detta kan möjligen hittas i diagrammet nedan som visar resultaten per skola ,5% 56,9% 43,1% 35,5% Ja Nej ,8% 68,4% 53,6% 46,4% 30,2% 31,6% Ja Nej Vi kan se att på Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet är likabehandlingsplanen känd bland 69,8 respektive 68,4 procent av eleverna. På Kattgattgymnasiet är det dock endast 46,4 procent som angett att de känner till likabehandlingsplanen. Eftersom en majoritet av eleverna på Kattegattgymnasiet är killar kan det förklara den skillnad mellan könen som framkom i diagrammet ovan. 23

24 Jag har varit utsatt för någon form av kränkande behandling under det senaste året 5,0% Ja Nej Totalt sett har 95,0 procent av eleverna svarat att de inte blivit utsatta för någon kränkande behandling under det senaste året. 5,0 procent av eleverna har angett att de har blivit kränkta. Det motsvarar 96 elever bland de som svarat på enkäten. Detta kan jämföras med de 7,0 procent som var resultatet i LUPP-enkäten som genomfördes bland åk 2 under hösten ,0% Det finns i princip ingen skillnad mellan de båda könen gällande kränkande behandling. I den mån det förekommer så verkar det vara jämt fördelat mellan tjejer och killar ,9% 95,1% Ja Nej 5,1% 4,9% ,6% 95,1% 94,2% 4,4% 4,9% 5,8% Ja Nej Det skiljer sig inte heller något nämnvärt mellan de olika skolorna. Kränkningar verkar finnas på ungefär lika stor nivå på respektive skola. Sturegymnasiet är den skola där flest angett att de blivit utsatta för en kränkning, 5,8 procent (32 st), och Kattegattgymnasiet där minst angett detta, 4,4 procent (31 st). En reflektion kan göras att trots att eleverna på Kattegatt känner till likabehandlingsplanen i betydligt sämre utstäckning än på de andra skolorna så är det ändå den skola som verkar ha minst problem med kränkningar. 24

25 Jag har blivit utsatt för en kränkning med anledning av Diagrammen nedan illusterar svaren från de 5,0 procent av eleverna som har angett att de råkat ut för en kränkande behandling under det senaste året Resultat resultat 13,7% 10,5% 12,6% 12,6% 16,8% 14,7% 73,7% 1,1% Av de diskrimineringsformer som finns med i diskrimineringslagen så är religion eller annan trosuppfattning den vanligaste formen av diskriminering, med 20,0 procent (19 st) bland de som angett att de blivit kränkta under det senaste året. Därefter kommer enticitet med 16,8 procent (16 st). Den absolut vanligaste formen är dock någon form av kränkning, som inte knyts till någon av diskrimineringsgrunderna ,0% 15,6% 17,8% 17,8% 22,2% 17,8% 13,3% 12,0% 12,0% 8,0% 8,0% 8,0% 88,0% 57,8% I diagrammet ovan så kan vi se att det förekommer vissa skillnader mellan könen när det gäller kränkning. Notera att tjejerna som angett att de varit utsatta för en kräkning är 50 st och killar 45 st. Ett fåtal individer kan därmed få ett stort genomslag i procent. Killarna upplever sig mer kränkta utifrån de olika diskrimineringsgrunderna i alla fall med undantag för religion eller annan trosuppfattning. erna har istället i betydligt större grad angett att de blivit utsatta av någon annan form av kränkning. 25

26 Resultaten skiljer sig något åt mellan de olika skolorna. Detta kan delvis bero på den könsfördelning som finns på respektive skola Resultat Kattegattgymnaseit 19,4% 19,4% 22,6% 12,9% 12,9% 16,1% 9,7% 64,5% Vi kan se att kön är en vanligare anledning till kränkning på Kattegattgymnasiet. Om en jämförelse görs med diagrammet med resultat per kön så ser vi att det är killar som upplever sig mest diskriminerade på grund av kön. Utöver det sticker etnicitet och ursprung ut på Kattegattgymnasiet i förhållande till de andra skolorna. Sannarpsgymnasiet ligger ganska nära snittet i kommunen. Religion eller annan trosuppfattning är den vanligaste formen av kränkning, utöver alternativet annan kränkning vilket är absolut vanligast med 78,1 procent (25 st) Resultat Sannarpsgymnasiet 21,9% 9,4% 9,4% 12,5% 15,6% 9,4% 9,4% 78,1% Resultat Sturegymnasiet 18,8% 18,8% 18,8% 12,5% 9,4% 12,5% 12,5% 78,1% På Sturegymnasiet sticker Funktionshinder/handikapp ut i förhållande till de övriga skolorna. 6 elever har svarat att de varit utsatta på grund av det. Även ålder är en vanligare anledning till kränkning är på de andra skolorna. 26

27 När jag har blivit kränkt har jag blivit utsatt av På grund av ett fel vid genomförandet av enkäten så har eleverna endast haft möjlighet att klicka i ett av de två svaren. Meningen var att de skulle kunna välja båda två. Elever som varit utsatta av både elever och personal har därmed tvingats att välja mellan dessa två alternativ. 65,6% 34,4% Personal på skolan Annan elev 65,6 procent (63 st) av de elever som svarat att de varit utsatta för någon form av kränkning under det senaste året har angett att de blivit utsatta av en annan elev. 34,4 procent (33 st) menar dock att de blivit utsatta av personal. Även med hänsyn till att personers tolkningar av kränkning kan vara väldigt olika så är det en anmärkningsvärd hög andel som angett att de varit utsatta av personal. Killar anser till en större del att de varit utsatt av personal än tjejer. 42,2 procent (19 st) av killarna har angett att de blivit kränkta av personal, medan 27,5 procent av tjejerna (14 st) har svarat samma sak ,5% 57,8% 42,2% Personal på skolan 27,5% Annan elev ,6% 48,4% 69,7% 78,1% 30,3% 21,9% Personal på skolan Annan elev Det finns stora skillnader mellan skolorna. På Kattegattgymnasiet uppger mer än hälften, 51,6 procent (16 st) att de blivit kränkta av personal på skolan. De kan delvis förklara könsskillnaderna i föregående diagram. På Sturegymnasiet är samma siffra 21,9 procent (7 st), där har kränkningarna istället skett av andra elever. På Sannarpsgymnasiet har 30,3 procent (10 st) angett att de blivit kränkta av personal och 69,7 procent (23 st) att de blivit kränkta av andra elever. 27

28 Plats för kränkning ,5% 24,0% 37,5% 34,4% 17,7% 36,5% 19,8% Den vanligaste platsen för kränkning är i klassrummet. 63,5 procent (61 st) av de elever som svarat att de varit utsatt för en kräkning har svarat att de blivit utsatta där. Därefter följer på skolgården och sedan via sms/internet. Annat ställe på skolan är också vanligt ,8% 66,7% 53,3% 5 37,8% 42,2% 37,3% 35,6% ,8% 23,5% 27,5% 9,8% 26,7% 15,7% 24,4% Det finns skillnader i resultaten mellan könen. Killar har i större grad angett fler platser där de blivit utsatta än tjejer. Matsalen, skolgården, annat ställe på skolan och till och från skolan är ställen där killar blir utsatta i betydligt större utsträckning än tjejer, enligt enkätsvaren. 28

29 ,7% 60,6% 62,5% i klassrummet ,9% 39,4% 32,3% 33,3% 29,0% 29,0% 25,8% 25,8% 27,3% 21,2% 18,2% 46,9% 40,6% 34,4% 28,1% 18,8% i matsalen på skolgården annat ställe på skolan till och från skolan via SMS/Internet annat ställe 1 9,1% 9,4% Kattegattgymnasiet Sannarpsgymnasiet Sturegymnasiet Skillnader i resultat mellan skolorna är inte lika markant. På Sturegymnasiet blir elever till större del utsatta på skolgården, vilket troligen kan förklaras att skolan är förlagd i olika byggnader och har ett campusområde som är mer svåröverskådligt än de andra skolorna. Kräkning via sms/internet verkar vara vanligare för eleverna på Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet i förhållande till Sannarpsgymnasiet. Kräkningar till och från skolan lika så. 29

30 Undervisningens och utbildningen kvalité I denna del har vi försökt att ställa frågor som ska peka på undervisningens kvalité. Frågorna försöker bland annat fånga upp om undervisningen är formativ och entreprenöriell. Mina lärare informerar mig löpande om hur jag ligger till i kursen Frågan är ställd för att fånga upp 30,1% 48,9% 21,0% inte delvis vissa delar kring ett formativt lärande. I en formativ undervisning ger lärare hela tiden sina elever information om hur eleven ligger till i kursen, i förhållande till målen. Detta med syfte att eleven ska kunna veta vad den behöver göra för att nå längre i sin kunskapsinhämtning. Vi kan se att 30,1 procent av eleverna instämmer i påståendet, medan 21,0 procent av eleverna inte instämmer alls i detta. Majoriteten av eleverna har svarat instämmer delvis, vilket kan tolkas som att de har lärare som gör detta till en varierande grad. Forskning visar att formativ bedömning, även kallat bedömning för lärande (BFL), är ett sätt att nå högre måluppfyllelse för eleverna (Hattie, Visible Learning 2009, Håkanssons och Sundbergs Utmärkt undervisning 2012). I diagrammet till höger kan vi se att det inte är några större skillnader mellan killars och tjejers uppfattning av lärarnas information om hur de ligger till i kurserna ,8% 45,7% 28,5% 31,8% inte 19,7% 22,5% till viss del ,5% 50,2% 45,4% 26,0% 28,6% 32,0% 29,6% 20,2% 16,5% inte till viss del Däremot kan vi se en viss skillnad mellan de olika enheterna. Sannarpsgymnasiet har minst andel elever som angett att de inte tycker att de får information om hur de ligger till i kurserna, endast 16,5 procent. På Kattegattgymnasiet har 9,5 procentenheter fler svarat samma sak. Sannarpsgymnasiet har också störst andel elever som anser att de får kontinuerlig information om hur de ligger till i kurserna med 32,0 procent. 30

31 Mina lärare talar om vad jag behöver göra för att lära mig mer 30,8% 23,5% inte delvis 45,7% Även denna fråga försöker att fånga en del i den formativa bedömningen/bfl. Forskning visar att för att elever ska lära sig mer så räcker det inte att de får information om hur de ligger till i förhållande till målen. När de väl vet detta behöver de också får information om vad de behöver göra för att nå nästa del i sin kunskapsinhämtning, eller för att nå nästa betygssteg. 30,8 procent av eleverna anser att deras lärare talar om vad de behöver göra för att lära sig mer. 23,5 procent anger dock att deras lärare inte gör det. 45,7 procent av elever upplever att deras lärare delvis gör detta. Detta kan tolkas som att lärarna gör detta i viss utsträckning, eller att vissa lärare gör det och vissa inte gör det. Här kan vi se en viss skillnad mellan könen. Killarna anser till en större del än tjejerna att de får information om vad de behöver göra för att lära sig mer. Möjligen kan detta ha att göra med att tjejer i större grad oroar sig över sina studier, och kanske därmed upplever ett större behov av feedback från lärarna kring vad de behöver göra för att lära sig mer och nå ett högre betyg. 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 46,8% 44,4% 34,9% 26,1% 27,1% 20,7% inte till viss del ,8% 46,3% 44,8% 29,4% 31,8% 31,2% 24,8% 21,9% 24,0% inte till viss del Mellan skolorna finns det relativt små skillnader gällande denna fråga. Vi kan se att detta kan bli bättre på alla enheterna. 31

32 Mina lärare använder olika undervisningsmetoder inom en och samma kurs 39,3% 12,9% inte delvis 47,8% Elever lär sig på flera olika sätt. För att kunna möte elevers olika lärostilar behöver lärare undervisa med flera olika metoder inom samma kurs. Resultaten tyder på att eleverna upplever att majoriteten av deras lärare också har en varierad undervisningsform. 39,3 procent instämmer och 47,8 procent instämmer delvis. Bara 12,9 procent instämmer inte alls. Skillnaderna mellan könen är i denna fråga näst intill obefintlig ,0% 47,6% 39,2% 39,5% 12,8% 12,9% inte till viss del ,2% 47,8% 44,8% 39,9% 42,2% 36,6% 13,2% 12,4% 13,0% inte till viss del Det finns en lite större skillnad mellan skolorna. Störst är andelen elever som anser att deras lärare använder sig av flera olika undervisningsmetoder under samma kurs på Sturegymnasiet med 42,2 procent. Därefter kommer Sannarpsgymnasiet och sedan Kattegattgymnasiet. Andelen som anser att lärarna inte har varierande undervisningsmetoder är dock ungefär lika stor på respektive enhet. 32

33 Jag upplever att undervinsingen är anpassad efter vad jag kan 34,0% 17,9% inte delvis 48,2% En annan viktig komponent i det formativa bedömningen är att ständigt stämma av vart eleven befinner sig i lärandet och anpassa undervinsingen efter det. 34,0 procent av eleverna upplever att lärarna anpassar undervinsingen efter vad de kan. 48,2 procent anser att det delvis är så, medan 17,9 procent inte tycker att det är så alls. I diagrammet till höger kan vi se att killar överlag instämmer mer med att undervisingen är anpassade efter vad de kan, än tjejer gör. 36,3 procent av killarna har svarat att de instämmer, medan 31,8 procent av tjejerna svarat samma sak. Däremot är det en något större andel killar som angett att de inte instämmer också, med 19,0 procent jämfört med flickornas 16, ,3% 44,7% 36,3% 31,8% inte till viss del 16,9% 19,0% ,0% 49,4% 50,7% 34,9% 34,7% 31,9% 20,2% 15,9% 17,3% inte till viss del Det finns inga större skillnader mellan de olika skolorna. På Kattegattgymnasiet är det något större andel av eleverna som anser att undervisningen inte utgår från vad de kan, med 20,2 procent, vilket kan jämföras med Sannarpsgymnasiet siffra på 15,9 procent. 33

34 Mina lärare uppmuntrar mig att lära mig mera 41,1% 15,6% 43,3% inte delvis Uppmuntran och förväntningar har stor påverkan på elevers studieresultat. Vi kan se att 41,1 procent av eleverna svarat att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 43,3 procent instämmer delvis medan 15,6 procent angett att lärarna inte uppmuntrar dem att lära sig mer. Den sista kategorin borde vara mindre då lärandet trots allt är lärarens kärnuppdrag. En möjlig förklaring kan vara att det finns ett stort fokus på att få alla elever att få ett godkänt betyg. Vissa elever som strävar efter att nå längre kanske kan känna att de inte får den uppmärksamhet och uppmuntran de skulle vilja från sina lärare. Vi kan se att det finns en skillnad mellan könen. Killar anger i större grad än tjejer att de instämmer med att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 44,7 procent av killarna jämfört med 37,8 procent av tjejerna. Trots detta har tjejer generellt sett bättre betyg än killarna. Möjligen så lägger lärare ner mer tid på att uppmuntra killar, då det finns fler av dem som riskerar att inte nå målen ,5% 44,7% 37,8% 39,7% inte 15,7% 15,5% till viss del 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 44,0% 40,4% 42,4% 43,0% 43,5% 39,7% 15,6% 14,6% 16,8% inte till viss del Mellan skolorna finns det ingen större spridning. Störst andel av de som instämmer med påståendet hittar vi på Sannarpsgymnasiet. Hela området får ses som ett utvecklingsområde för alla skolorna. Önskan är givetvis att de gröna staplarna ska bli markant högre. 34

35 Mina lärare uppmuntrar mig att samarbeta med andra elever för att lära mig mer 35,8% 19,3% 44,9% inte delvis I enkäten har vi försökt att ställa frågor kring de entreprenöriella kompetenser som eleverna enligt styrdokumenten ska tillskansa sig. Samarbete mellan elever, kontakter med omvärlden, kreativitet, problemlösning, att misslyckanden ses som en naturlig del i lärprocessen är saker som vi försökt komma åt med följande frågor. 35,8 procent av eleverna har svarat att deras lärare uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer. 19,3 procent har dock angett att lärarna inte uppmuntrar detta samarbete, vilket är en rätt hög siffra. När vi tittar på den könsuppdelade statistiken så kan vi se att killar överlag i något större grad anser att lärarna uppmuntrar eleverna till samarbete för att lära sig mer. Samtidigt är det även en något större andel killar än tjejer som anser att så inte är fallet ,9% 42,7% 34,3% 37,4% inte 18,8% till viss del 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 47,6% 47,1% 40,5% 38,3% 33,8% 35,0% 21,2% 18,6% 17,9% inte till viss del Vi kan se att störst andel av eleverna som upplever att deras lärare uppmuntrar till sammarbete finns på Kattegattgymnasiet. Därefter kommer Sturegymnasiet och sedan Sannarpsgymnasiet. Samtidigt har Kattegattgymnasiet också störst andel av sina elever som anser att deras lärare inte uppmuntrar att det sker ett samarbete. Det finns här en skillnad mellan de olika programmen, vilket är en förklaring till detta blandade resultat. 35

36 Mina lärare uppmuntrar mig att använda kontakter med omvärlden i undervisningen 22,6% 33,2% inte delvis 44,2% Endast 22,6 procent av eleverna instämmer i att deras lärare uppmuntrar dem att använda kontakter med omvärlden i undervisningen. En tredjedel, 33,2 procent, anger att de inte alls instämmer med påståendet. Här finns en klar förbättringspotential för förvaltningen som helhet. I materialet som finns på programnivå så ser vi att dessa siffror är något bättre på yrkesprogrammen/yrkesförberedande programmen än på de högskoleförberedande/studieförberedande. Detta kan vara naturligt med tanke på att det där är obligatoriskt med arbetsplatsförlagt lärande (APL) på yrkesprogrammen. Det finns inga markanta skillnader mellan tjejers och killars syn på denna fråga. Något större andel killar än tjejer instämmer i påståendet, 24,0 procent jämfört med 21,2 procent. 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 45,3% 43,0% 33,4% 33,0% 21,2% 24,0% inte till viss del 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 41,8% 47,2% 43,7% 34,6% 31,7% 33,4% 23,6% 21,1% 22,9% inte till viss del Det finns inte heller några större skillnader mellan de olika skolorna. 36

37 Mina lärare uppmuntrar mig att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna 30,1% 22,2% inte delvis 47,7% 30,1 procent av eleverna instämmer med att deras lärare uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna. 22,2 procent instämmer inte i detta. 47,7 procent av eleverna instämmer delvis, vilket troligen pekar på att de har vissa lärare som gör det och vissa som inte gör det. I vissa fall kan det vara naturligt att det inte finns mer än ett svar på en fråga. Och ibland kan det ju givetvis vara så att det bara finns en lösning på detta svar. Men ofta går det troligtvis att hitta flera vägar till rätt svar. Om vi ska få elever som är problemlösare, vilket arbetslivet efterfrågar, är det viktigt att de får träna på detta under sin gymnasietid. I diagrammet till höger kan vi se att 31,6 procent av killarna instämmer i påståendet, medan det är 28,7 av tjejerna. Det finns inga större skillnader mellan könen när det gäller frågan att komma med flera olika lösningar på problem med andra ord ,2% 46,0% 31,6% 28,7% 22,1% 22,4% inte till viss del ,4% 46,1% 47,7% 32,1% 28,7% 29,1% 21,8% 21,9% 23,3% inte till viss del Inte heller mellan skolorna kan vi se några markanta skillnader. På Kattegattgymnasiet har störst andel elever angett att deras lärare uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar på ett problem. 32,1 procent, sedan följer Sturegymnasiet med 29,1 procent och Sannarpsgymnasiet med 28,7 procent. 37

38 Jag får möjlighet att vara kreativ och komma med egna idéer på lektionerna 36,4% 18,8% inte En något större andel av eleverna upplever att de får vara kreativa och komma med egna idéer på lektionerna. 36,4 procent instämmer i detta och 44,8 procent instämmer delvis. 18,8 procent instämmer dock inte alls. delvis 44,8% Det finns inga större skillnader mellan könen kring denna fråga. Något större andel killar instämmer i påståendet än tjejer, men det rör sig om en skillnad på 2,4 procentenheter. 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% Resultar per kön 46,1% 43,3% 35,3% 37,7% inte 18,6% 19,0% till viss del 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 43,5% 47,3% 43,3% 42,8% 36,1% 31,5% 20,3% 21,1% 13,9% inte till viss del Gällande möjligheten att vara kreativ och komma med egna idéer på lektionerna så kan vi se variationer mellan skolorna. På Sturegymnasiet har 42,8 procent av eleverna svarat att de får vara det, på Kattegattgymnasiet har 36,1 procent av eleverna svarat detsamma och på Sannarpsgymnasiet 31,5 procent. Möjligen kan en förklaring ligga i Sturegymnasiet programstruktur, då mer än hälften av eleverna på skolan går på det Estetiska programmet. Ett program som är nära förknippat med kreativitet. 38

39 Jag är rädd för att svara fel på lektionerna 20,7% 25,8% 53,5% inte delvis En viktig del i lärprocessen är att göra misstag och sedan lära sig av det. För att utveckla nya innovativa sätt och saker behöver det också finnas en kultur där det är OK att misslyckas. 20,7 procent av eleverna har dock svarat att de är rädda för att svara fel på lektionerna. Slår vi ihop de som svarat att de delvis är rädda att svara fel på lektionerna så får vi 46,5 procent. Detta får ses som ett utvecklingsområde för förvaltningen som helhet. Vi kan se att en större andel av tjejerna än killarna är rädda för att svara fel på lektionerna. En möjlig förklaring är att tjejer, generellt sett, i större grad än killar 7 jagar höga betyg och att de är rädda att 60,5% om de svarar fel så kommer det att 6 påverka betygen negativt. Flera lärare 5 47,1% vittnar om att eleverna vill svara rätt och försöker säga det som de upplever att inte läraren vill höra i jakten på goda betyg. 27,9% Om det är på detta vis pekar det på en 3 25,0% 23,5% till viss del annan viktig fråga, vilken kunskapssyn 16,1% som vi själva och eleverna har. Är gymnasieskolan till för ett långsiktigt 1 lärande, eller är fokus mer kortsiktigt på betyg där kunskaperna inte sitter kvar så långt efter kursen är genomförd? Mer fokus på ett långsiktigt lärande där en naturlig del är att begå misstag och lära av det leder troligen till högre betyg. Därför är det även viktigt att ha ingående diskussioner om syftet med utbildningen med eleverna ,9% 55,4% 49,4% 28,9% 24,0% 24,2% 20,1% 21,7% 20,4% inte till viss del Det finns inga större skillnader mellan skolorna. På Sannarpsgymnasiet är det dock något fler elever som svarat att de helt eller delvis är rädda att svara fel på lektionerna. Här är summan 50,6 procent. Överlag är det färre elever som är rädda att svara fel på lektionerna på yrkesprogrammen än på de högskoleförberedande programmen. 39

40 Jag förstår hur jag kan använda det jag lär mig i skolan utanför skolan 41,4% 15,6% inte delvis 43,0% En viktig faktor till att känna motivation för sitt skolarbete är att förstå relevansen av det eleven lär sig. 41,4 procent av eleverna instämmer i påståendet att de förstår vad de kan använda det de lär sig i skolan i ett sammanhang utanför skolan. 15,6 procent av eleverna förstår inte hur de ska använda det som de lär sig i skolan. Det finns risk att skolan kan kännas rätt meningslös för dessa elever. Att 84,4 procent instämmer eller delvis instämmer är dock ett gott resultat. Något större andel killar än tjejer förstår inte hur de ska använda de kunskaper de får i skolan utanför skolan. Det rör sig dock endast om en skillnad på 2,8 procentenheter. 5 45,7% 42,9% 40,1% 40,1% 3 inte 1 14,2% 17,0% till viss del 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 45,8% 45,2% 41,5% 41,2% 41,7% 37,7% 16,5% 13,5% 16,8% inte till viss del Störst andel elever förstår hur de ska använda det de lär sig i skolan utanför skolan på Sannarpsgymnasiet med 45,2 procent. Där efter följer Sturegymnasiet med 41,5 procent och sedan Kattegattgymnasiet med 37,7 procent. 40

41 Jag märker att mina lärare samarbetar kring min utbildning 32,0% 22,5% inte delvis 45,5% 32,0 procent av eleverna anser att deras lärare samarbetar kring deras utbildning och 45,5 procent att de delvis gör det. 22,5 procent, över en femtedel, anser att lärarna inte gör det. Visst samarbete kan naturligtvis förekomma mellan lärarna utan att eleverna ser detta. Lärares samarbete kring utbildningen kan vara viktig för att se till att eleverna har en dräglig arbetssituation. Forskning visar även att samarbete och kollegialt lärande mellan lärare är en viktig faktor för att främja elevernas måluppfyllelse. Det finns inga större skillnader mellan könen gällande om eleverna upplever att deras lärare samarbetar kring deras utbildning. 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 44,3% 32,8% 22,8% 22,1% 46,8% 31,1% inte till viss del 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 46,4% 47,6% 41,9% 35,4% 3 31,3% 23,6% 21,1% 22,7% inte till viss del Sturegymnasiet är den skola där flest elever instämmer i att deras lärare samarbetar. Där instämmer 35,4 procent av eleverna i påståendet, medan samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 31,3 procent och Kattegattgymnasiet är 30,0 procent. Eleverna som inte alls håller med är dock ungefär samma mellan de olika skolorna. 41

42 Mina lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter 38,2% 21,8% inte delvis 40,1% 38,2 procent av eleverna instämmer i att deras lärare samornar prov och inlämningsuppgifter och 40,1 procent instämmer delvis. 21,8 procent anser dock att de inte gör det. Att ha flera inlämningsuppgifter och prov samtidigt kan givetvis leda till stress och en mycket pressad arbetssituation för eleverna. Det kan också leda till att eleverna tvingas prioritera vilka kurser som de ska lägga mest energi på. Killar upplever i något större grad än tjejer att deras lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter. Skillnaden rör sig om ca 4 procentenheter. Generellt sett har möjligen tjejer något högre krav på sig själva att prestera bra i alla kurser, och upplever det som mer stressande när de får flera uppgifter och prov samtidigt. Det kan vara så att de då är mindre benägna att prioritera mellan kurserna och då upplever det som ett större problem när lärare inte samordnar sig. 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 23,1% 40,7% 39,4% 40,3% 36,2% 20,3% inte till viss del 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 40,8% 40,3% 39,4% 38,4% 36,9% 38,8% 20,8% 22,8% 21,8% inte till viss del Det finns små skillnader mellan de olika skolorna. På Sturegymnasiet är det störst andel elever som upplever att deras lärare samordnar prov och arbetsuppgifter, med 39,4 procent. Därefter kommer Kattegattgymnasiet med 38,4 procent och Sannarpsgymnasiet med 36,9 procent. 42

43 Arbetsbördan är rimlig och jämn över tid 24,6% 27,8% inte delvis 47,6% En fjärdedel av eleverna instämmer i att arbetsbördan är rimlig och jämn över tid, 24,6 procent. 27,8 procent av eleverna instämmer inte i detta påstående. Över en fjärdedel av gymnasieleverna upplever därmed själva att det har en tuff arbetssituation. 47,6 procent av eleverna upplever att de delvis har en rimlig arbetsbörda och att den är jämn över tid. En allt för pressad arbetsbörda kan leda till negativ stress för eleverna, vilket kan påverka kunskapsresultaten negativit. Dessutom kan för mycket stress givetvis ha negativa hälsoaspekter på ungdomar, precis som på vuxna. En större andel killar än tjejer upplever att arbetsbördan är rimlig och jämn. 27,5 procent av killarna, jämfört med 22,0 procent av tjejerna. 29,1 procent av tjejerna håller inte med, jämfört med 26,4 procent av killarna. Eftersom vi vet att tjejer överlag har något högre ambitioner med sina studier är denna skillnad inte särskilt märklig. Önskvärt vore givetvis att alla elever upplevde arbetsbörden som relativit rimlig och jämn ,9% 46,1% 29,1% inte 26,4% 27,5% 22,0% till viss del ,5% 47,2% 48,2% 31,1% 26,9% 25,6% 24,9% 26,9% 21,7% inte till viss del En viss skillnad finns mellan skolorna. Sannarpsgymnasiet sticker ut där en större andel av eleverna, 31,1 procent, anser att arbetsbördan inte är rimlig. Eleverna på Sturegymnasiet är de som till störst andel anser att deras arbetssituation är OK. 43

44 Jag upplever att mina lärare sätter rättvisa betyg på mina kunskaper 44,8% 14,4% 40,8% inte delvis Att sätta betyg är något som är svårt och ett i slutändan subjektiv arbete. Det viktiga är givetvis att eleven bedöms efter kunskapsmålen, och inte efter personliga egenskaper. Läraren har här total suveränitet. Rektor kan endast ändra ett betyg om det är uppenbart felaktigt. Med tanke på komplexiteten i betygssättningen och att eleven är väldigt utlämnad till respektive lärare är det positivt att 44,8 procent av eleverna instämmer i att de upplever att lärare sätter rättvisabetyg på deras kunskaper. 40,8 procent håller delvis med och bara 14,4 procent håller inte alls med. er upplever i större grad än killarna att deras lärare sätter rättvisa betyg. En förklaring kan givetvis vara att de i större grad än killarna får högre betyg i många kurser. Det är kanske lättare att var nöjd med lärarens betygssättning med ett högt betyg, än ett lägre. Det kan också vara så att tjejer är mer villiga att jobba hårt för sina betyg än killar, och därmed upplever betygssättningen som mer rättvis när den väl sker. Skillnaden är dock inte mer än några procentenheter ,0% 46,1% 41,9% 16,9% 43,4% 39,6% inte till viss del 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 46,4% 42,9% 42,9% 45,3% 42,2% 37,7% 15,9% 14,3% 12,5% inte till viss del Kattegattgymnasiet har både störst andel elever som håller med och störst andel som inte håller med om att deras lärare sätter rättvisa betyg på deras kunskaper. Skillnaderna mellan skolorna är dock relativt liten. 44

45 Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen Jag har fått det stöd jag behöver för att få ett godkänt betyg i alla ämnen 59,0% 12,1% inte 28,8% delvis 59,0 procent av eleverna upplever att de har fått det stöd de behöver för att få ett godkänt betyg i alla ämnen. 28,8 procent håller delvis med, medan 12,1 procent anser att de inte alls fått det stöd de behöver. Målet är givetvis att öka andelen elever som anser att de fått det stöd som de behöver. Detta är angeläget för att nå en högre måluppfyllese och få fler elever att klara gymnasieskolan. Det finns inga större skillnader mellan könen gällande denna frågeställning. Något större andel tjejer anser sig inte ha fått det stöd de behöver för att få ett godkänt betyg jämfört med killarna ,4% 58,7% 59,4% 27,9% 29,9% 10,7% inte till viss del ,3% 58,8% 56,5% 27,7% 28,7% 30,3% 11,0% 12,5% 13,2% inte till viss del På Kattegattgymnasiet anser störst andel elever att de fått den hjälp de behöver för att få ett godkänt betyg i alla ämnen, 61,3 procent. Därefter kommer Sannarpsgymnasiet på 58,8 procent och sedan Sturegymnasiet på 56,5 procent. Stödorganisationerna på såväl Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet är under omorganisation, vilket förhoppningsvis kan leda till ökade siffror för dessa skolor kommande år. 45

46 Jag har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få ett godkänt betyg i alla ämnen 69,2% 30,8% Ja Nej 30,8 procent av de elever som svarat på enkäten har angett att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få ett godkänt betyg i alla ämnen. Det är troligt att en del elever här även tolkat in stöd som den ordinarie läraren har gett dem utanför lektionstid. Detta då det på flera program är fler elever som svarat att de får stöd utanför ordinarie undervisning än de som får stöd i form av t.ex. specialpedagog. Detta är positivt då stöd i möjligaste mån bör ske så nära den ordinarie undervisningen som möjligt. Det finns ingen större skillnad mellan tjejer och killar gällande andelen som får stöd. En liten större andel killar får stöd, 31,9 procent i förhållande till tjejernas 29,8 procent ,2% 68,1% ,8% 31,9% Ja Nej ,7% 69,5% 64,4% 35,6% 30,5% 27,3% Kattegattgymnasiet Sannarpsgymnasiet Sturegymnasiet Ja Nej På Sturegymnasiet har störst andel av eleverna fått stöd utanför den ordinarie undervinsingen för att få ett godkänt betyg i alla ämnen med 35,6 procent. Därefter följer Sannarpsgymnasiet med 30,5 procent och sedan Kattegattgymnasiet. En reservation här är att Kattegattgymnasiet var den skola med lägst svarfrekvens. Möjligen skulle det kunna påverka resultatet något, men då handlar det om någon enskild procentenhet. 46

47 Jag skulle behöva stöd utanför ordinarie undervisning för att nå ett godkänt betyg i alla ämnen 15,8% Ja Nej Av de elever som svarat att de idag inte får stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få ett godkänt betyg i alla ämnen har 15,8 procent svarat att de skulle behöva det. Det motsvarar 211 av de svarande eleverna. 84,2% En högre andel av tjejerna anser att de skulle behöva stöd än killarna, 18,6 procent jämfört med 12,6 procent. En intressant frågeställning blir då, får killare tillgång till mer stöd än tjejer? Och varför är det i så fall på det sättet? ,4% 87,4% 18,6% 12,6% Ja Nej ,6% 79,7% 82,4% 10,4% 20,3% 17,6% Ja Nej Det finns skillnader mellan skolorna när det gäller andelen elever som anser sig ha behov av stöd, men inte får det idag. På Sannarpsgymnasiet är det 1 av 5 elever, 20,3 procent. På Sturegymnasiet är det 17,6 procent och på Kattegattgymnasiet är det 10,4 procent. Här finns med andra ord stöd för den omorganisering av stödet som sker på Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. En modell som mer efterliknar den som finns på Kattegattgymnasiet där merparten av stödet sker i klassrummet. 47

48 Jag har fått vara med och påverka hur och var stödet ska ges 27,3% Av de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få ett godkänt betyg i alla ämnen så har 72,7 procent också svarat att de har fått vara med och påverka stödets utformning. Ja Nej 72,7% Något större andel tjejer än killar anser att det har fått vara med och påverka stödets utformning, 74,3 procent av tjejerna, jämfört med 71,1 procent av killarna ,3% 71,1% 28,9% 25,7% Ja Nej ,8% 76,1% 71,1% 29,2% 23,9% 28,9% Ja Nej Det finns en viss skillnad mellan skolorna gällande elevernas påverkan på stödet. På Sannarpsgymnasiet upplever störst andel av eleverna att de fått vara med att påverka stödet, 76,1 procent. Något som bör tas med i översynen av stödet där. På Sturegymnasiet är siffran 71,1 procent och på Kattegattgymnasiet 70,8 procent. 48

49 Jag har fått stöd av ,6% 27,5% 28,7% Ordinarie lärare Specialpedagog Annan Bland de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få ett godkänt betyg i alla ämnen är den vanligaste formen av stöd av den egna läraren, 69,6 procent har angett det. 27,5 procent har angett att de fått stöd av specialpedagog och 28,7 procent att de fått stöd av någon annan. Vi kan se vissa skillnader mellan könen. En större andel killar än tjejer har angett att de fått stöd av den ordinarie läraren. 72,2 procent jämfört med 67,0 procent. En större andel av tjejerna har istället angivit att de fått stöd av specialpedagog och av någon annan ,0% 72,2% 30,3% 26,5% 28,5% 27,1% Ordinarie lärare Specialpedagog Annan ,6% 70,6% 70,4% 25,5% 29,8% 28,4% 28,6% 32,8% 23,9% Ordinarie lärare Specialpedagog Annan Skillnaderna är inte stora mellan skolorna. Andelen som angett att de fått stöd av specialpedagog på Kattegattgymnasiet är något lägre än på de andra två skolorna. Detta kan ha att göra med att specialpedagogerna där ger sitt stöd till en eller flera elever i klassrummet, och då blir mer som en extra lärare. Det är inte säkert att eleverna ser detta som ett stöd i klassrummet. Å andra sidan är skillnaden bara ca 3 procentenheter. 49

50 När jag har fått mitt stöd har det varit 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 39,9% Tillsammans med min klass 16,4% Ensam tillsammans med specialpedagog 21,9% 35,6% 16,9% Ensam I särskild grupp Annat De flesta av eleverna har fått sitt stöd tillsammans med sin klass, 39,9 procent. I särskilt grupp är det näst vanligaste med 35,6 procent. Ensam är också en vanlig form med 21,9 procent. Ensam tillsammans med specialpedagog är endast 16,4 procent. 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 45,1% 38,3% 34,9% 32,9% 21,4% 22,4% 19,3% 17,8% 14,9% 14,3% Tillsammans med min klass Ensam tillsammans med specialpedagog Ensam I särskild grupp Annat Vi kan se vissa skillnader mellan könen. En större del av killarna har angett att de har fått sitt stöd tillsammans med sin klass. 45,1 procent jämfört med tjejernas 34,9 procent. Möjligen kan detta att ha att göra med stödets utformning på Kattegattgymnasiet, där det också finns flest killar. Fler tjejer än killar har fått stöd i särskild grupp, 38,3 respektive 32,9 procent. 50

51 5 47,1% 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 34,9% 18,0% 15,3% 13,8% 39,6% 31,7% 24,3% 16,8% 14,4% 40,5% 33,2% 25,8% 16,8% Tillsammans med min klass Ensam tillsammans med specialpedagog Ensam I särskild grupp 1 Annat 5,0% Kattegattgymnasiet Sannarpsgymnasiet Sturegymnasiet Mellan skolorna finns även där en skillnad. På Kattegattgymnasiet är det vanligast att eleverna får sitt stöd tillsammans med sin klass. Där är det 47,1 procent av eleverna som angett detta, medan samma siffra på Sturegymnasiet endast är 33,2 procent. På Sturegymnasiet är istället 40,5 procent som har fått sitt stöd i särskild grupp. Samma siffra för Kattegattgymnasiet är 34,9 procent. Särskild grupp kan tolkas olika av elever. En del kan se de olika former av Matematikstugor, Fysikstugor osv dit eleverna går om de upplever att de behöver extra hjälp som en särskild grupp. Andra kan tolka det som när de sitter med ett antal elever i en mindre grupp tillsammans med specialpedagog. På Sannarpsgymnasiet sker den vanligaste formen av stöd i klassrummet och där efter i särskild grupp. Att få stödet ensam är vanligare på Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet än på Kattegattgymnasiet. 51

52 Jag vill helst få mitt stöd 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 39,2% 33,0% 27,8% i klassen själv i särskild grupp Av de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få ett godkänt betyg i alla ämnen önskar 33,0 procent att få det i klassen, 39,2 procent vill få det själv och 27,8 procent vill få det i särskild grupp. Vi kan se att det finns skillnader mellan könen gällande denna fråga. 38,4 procent av killarna vill ha stödet i klassen, medan endast 27,7 procent av tjejerna vill det. erna vill helst ha stödet själva eller i särskild grupp. 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 38,4% 38,4% 32,3% 27,7% 23,1% i klassen själv i särskild grupp 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 47,3% 40,1% 37,6% 32,3% 27,6% 29,3% 29,9% 32,5% 23,4% i klassen själv i särskild grupp Det finns även skillnader mellan skolorna. På Kattegattgymnasiet vill störst andel elever ha stödet i klassrummet, på Sannarpsgymnasiet och på Sturegymnasiet vill störst andel ha det själv. Där är siffrorna 47,3 procent respektive 37,6 procent. Samma alternativ på Kattegattgymnasiet är 32,3 procent. På Sturegymnasiet vill 32,5 procent har det i särskild grupp. Detta motsvarar relativt väl hur stödet ser ut på skolorna idag. En analys av situationen skulle därmed kunna vara att eleverna svarar det som de är vana med på sin skola. 52

53 Jag upplever att stödundervisningen hjälper mig att bättre nå målen 15,0% Ja Nej Av de som har fått stöd så anser 85,0 procent att det har hjälpt dem att bättre nå målen. 15,0 procent anser dock att stödet inte har hjälpt. Det motsvarar 89 av de svarande eleverna. 85,0% Vi kan se att killarna i något högre grad än tjejerna upplever att stödet hjälpt dem att bättre nå målen. 86,4 procent jämfört med 83,7 procent ,7% 86,4% 6 16,3% 13,6% Ja Nej ,9% 88,3% 80,7% 14,1% 11,7% 19,3% Ja Nej Av de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få ett godkänt betyg i alla ämnen så anser 88,3 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet att stödet hjälpt dem att bättre nå målet. På Kattegattgymnasiet är siffran 88,3 procent och på Sturegymnasiet 80,7 procent. Mest anmärkningsvärt är att en femtedel av de elever som fått stöd på Sturegymnasiet anser att det inte hjälpt dem att bättre nå målen. Det är också här som störst andel av eleverna angett att de fått någon form av särskilt stöd. Även detta resultat motiverar den ändring av stödet som skolledningen har initierat där. 53

54 Mina lärare har förståelse för mina svårigheter 22,7% 77,3% Ja Nej Av de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få ett godkänt betyg i alla ämnen så anser 77,3 procent att deras lärare har förståelse för deras svårigheter. 22,7 procent anser dock att deras lärare inte har den förståelsen. Det innebär i praktiken att 135 av de svarande eleverna upplever att deras lärare inte har förståelse för deras problematik. Detta är en allt för stor andel. Samtidigt är det så att elever av olika anledningar inte alltid berättar för alla sina lärare om sin problematik. Då är det naturligtvis svårt för läraren att visa förståelse för den. Det finns ingen nämnvärd skillnad mellan könen gällande denna fråga Reslutat per kön 76,7% 77,9% 6 23,3% 22,1% Ja Nej ,1% 76,6% 78,2% 22,9% 23,4% 21,8% Ja Nej Även mellan skolorna finns det små skillnader gällande om lärarna har förståelse för elevernas svårigheter. 54

55 IKT i undervisningen Mina lärare använder sig av IKT i undervisningen 41,5% 22,5% inte delvis När denna fråga är ställd så har det dels funnits en förklarande text om vad IKT är, plus att det har funnits med exempel inom parantes för att förtydliga vad som menas i respektive fråga. 41,5 procent av eleverna instämmer i att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen. 36,0 procent instämmer delvis, och 22,5 procent instämmer inte. I dagsläget ser tillgången på IKT väldigt olika ut mellan årskurser och program. 36,0% En större andel av tjejerna än killarna upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen. Möjligen kan detta förklaras av att program där det går mer tjejer har fått tillgång till mer IKT-verktyg. En annan möjlig förklaring är att killar skulle kunna ha högre krav på vad de anser vara att använda sig av IKT i undervisningen än tjejer ,9% 37,1% 18,9% 26,4% 38,9% 34,7% inte till viss del ,8% 43,4% 40,5% 35,6% 32,0% 32,7% 24,6% 26,8% 14,6% inte till viss del Störst andel elever har angett att de instämmer i att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen på Sturegymnasiet, 49,8 procent. På Kattegattgymnasiet har 43,4 procent av eleverna angett samma alternativ och på Sannarpsgymnasiet 32,7 procent. På Sannarpsgymnasiet finns också flest elever som anser att påståendet inte stämmer, 26,8 procent. 55

56 Jag upplever att mina lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen 31,4% 25,1% inte delvis 43,5% Om IKT ska bli ett aktivt pedagogiskt verktyg behöver lärarna känna att de behärskar åtminstone grunderna för hur de t.ex. kan använda en dator eller surfplatta i undervisningen. 31,4 procent av eleverna upplever att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen. En fjärdedel anser att deras lärare inte känner sig säkra i detta. Detta är elevens subjektiva bedömning av sina lärare, vilket läsaren bör ha i åtanke. Detta behöver kompletteras med lärarnas egen bedömning för att ge en mer komplett bild. Siffrorna pekar på att parallellt med införandet av med IKTverktyg i skolan så måste det ske en utbildning av personalen. erna har något högre tankar om sina lärares IKT-förmåga än killarna. 33,2 procent av tjejerna anser att deras lärare känner sig säkra på användandet av IKT i undervisningen, medan samma siffra är 29,3 för killarna. Skillnaderna är större när vi tittar på dem som svarat att de inte upplever att lärarna känner sig säkra. Detta har 29,6 procent av killarna svarat och 21,0 procent av tjejerna. Killar verkar ha högre krav på sina lärare gällande IKT i undervisningen än tjejerna Resultat kön 45,7% 41,0% 33,2% 29,6% 29,3% 21,0% inte till viss del ,4% 42,1% 36,6% 32,4% 27,6% 25,7% 25,9% 21,3% inte till viss del Det finns även en del skillnader mellan skolorna. Sturegymansiet är den skola där eleverna verkar ha högst förtroende för sina lärares IKTkunskaper. Därefter följer Kattegatt och sedan Sannarpsgymnasiet. En förklaring till detta kan vara att Mediaprogrammet har varit förlagt till Sturegymansiet, och där har IKT används mer än på andra program. Det kan i sin tur ha spridit sig till andra program på skolan. 56

57 Mina lärare är lyhörda för idéer och förslag från oss elever gällande IKT Vid denna fråga har det lagts till att det till exempel kan handla om förslag om nya hemsidor och appar i enkäten. 32,7% 26,7% inte delvis Ofta har eleverna själva god vana med IKT och det kan vara värt att lyssna på dem när det gäller hur man kan använda IKT som ett verktyg i undervisningen. Det är också en fråga om inflytande enligt läroplanen. 32,7 procent av eleverna har svarat att deras lärare är lyhörda för idéer och förslag från dem gällande IKT. Ungefär 26,7 procent anser inte det. Detta kan givetvis vara mycket kopplat till de tidigare frågorna om lärarna använder IKT i undervisningen och om de upplever att lärarna känner sig säkra på det. 40,6% Återigen är killarna något mer kritiska än tjejerna. Skillnaden denna gång är dock inte så stor. 31,5 av killarna instämmer i att deras lärare är lyhörda gällande förslag om IKT i undervisningen och 33,7 procent av tjejerna. 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 24,1% 42,2% 33,7% 29,5% 39,0% 31,5% inte till viss del 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 43,6% 39,5% 38,4% 36,1% 32,4% 28,0% 30,1% 26,3% 25,5% inte till viss del Även mellan skolorna kan vi se ett liknande mönster som tidigare. Mest lyhörda upplevs lärarna på Sturegymnasiet, sedan kommer Kattegattgymnasiet och slutligen Sannarpsgymnasiet. Detta kan troligtvis kopplas samman med att det är så det ser ut på den första frågan, gällande om lärarna använder sig av IKT i undervisningen. Om de inte gör det så är de troligen också mindre lyhörda om förslag gällande det. Och tvärt om. 57

58 Jag använder ett digitalt verktyg i undervisningen Vid denna fråga har exemplen dator, surfplatta och smartphone tagits med inom parantes i frågan. 42,4% 57,6% Ja Nej 57,6 procent av eleverna har angett att de använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen. Frågan är givetvis beroende av hur man tolkar begreppet undervisningen. De flesta elever använder säkerligen en dator hemma för att skriva arbeten och så vidare. Vissa elever har möjligen tolkat in detta, medan andra inte har det. Kommande år kan finnas anledning att förtydliga att frågan åsyftar undervisningssituationen på skolan. Med tanke på att digitala verktyg används i nästan alla arbeten och att kunskapen att hantera dem är mer eller mindre nödvändig för att klara sig i dagen samhälle behöver den siffran öka. 61,5 procent av tjejerna har svarat att de använder ett digitalt verktyg i undervisningen, medan 53,4 procent av killarna svarat samma sak. Troligtvis går det fler tjejer på de program där det i dagsläget har delats ut datorer eller surfplattor via skolan. Detta stärks om vi tittar på resultaten i diagrammet nedan ,5% 53,4% 46,6% 38,5% Ja Nej ,3% 57,4% 51,8% 48,2% 42,6% 34,7% Ja Nej Mellan skolorna skiljer sig siffrorna åt. Sturegymnasiet är fortfarande den skola där störst andel elever anger att de använder sig av ett digitalt verktyg. Men när det gäller de andra skolorna är det nu Sannarpsgymnasiet som har näst störst andel elever som svarat ja, med 57,4 procent och Kattegattgymnasiet som ligger lägst med 51,8 procent. Så medan eleverna på Kattegatt i större grad än eleverna på Sannarp tycker att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen, så anger fler på Sannarp att de själva använder ett digitalt verktyg än på Kattegatt. 58

59 Jag använder mig av följande digitala verktyg i undervisningen ,0% 53,6% Dator från skolan 28,5% Egen dator Surfplatta från skolan 9,1% 1,9% Egen surfplatta Smartphone Annat Av de elever som svarat att de använder sig av ett digitalt verktyg i undervisningen så kan vi se att det vanligaste är en dator från skolan, 62,0 procent har svarat det. Där efter kommer Smartphone, med 53,6 procent. Det tillhandahåller inte skolan, så det är elevernas egna. Siffran är egentligen något högre då de som kryssat i Annat ofta har angett att det är iphone som de använder. Där efter kommer egen dator med 28,5 procent. Det är möjligit att vissa elever har tolkat undervisningen på ett sådant sätt att man även räknar in arbetsuppgifter som sker hemma efter skoltid. 20 procent av eleverna har fått en surfplatta från skolan. En stor del av dessa kan säkerligen härledas till projektet Teknikstöd i skolan, där elever med kognitiva svårigheter har fått en ipad som stöd i sin skolsituation. 9,1 procent har angett att de använder sig av en egen surfplatta ,5% 62,1% 55,9% 51,5% 3 1 Dator från skolan 33,5% 21,9% 19,2% 20,9% Egen dator Surfplatta från skolan 8,9% 9,2% Egen surfplatta Smartphone 1,6% 2,3% Annat Vi kan se att det inte är några större skillnader mellan könen i vilken typ av digitalt verktyg de använder. Största skillnaden finns i att fler tjejer har svarat att de använder en egen dator, 33,5 procent av tjejerna i jämförelse med 21,9 procent av killarna. 59

60 ,8% 57,6% 56,0% 56,1% 51,7% 52,8% 31,4% 32,0% 27,7% 25,7% 21,6% 8,3% 10,1% 8,6% 6,1% 1,7% 1,6% 2,5% Kattegattgymnasiet Sannarpsgymnasiet Sturegymnasiet Dator från skolan Egen dator Surfplatta från skolan Egen surfplatta Smartphone Annat Mellan skolorna så finns det en del skillnader. Sturegymnasiet sticker ut som den skola där eleverna använder sig av en dator från skolan. Däremot så ligger de lägst när det gäller de som använder en surfplatta som de fått från skolan. Här är det istället Sannarpsgymnasiet som använder sig mest av surfplattor. 60

61 I undervisingen använder jag ofta mitt digitala verktyg till ,0% 59,8% 61,4% 46,2% 35,6% 29,3% Av de som svarat att de använder sig av ett digitalt verktyg så kan vi i digrammet ovan se vad de använder verktyget till. Vanligast är informationssökning som 82,0 procent av eleverna använder verktyget till. Därefter följer Fronter (som är den lärplattform som används av skolorna i Halmstad). På Fronter kan till exempel lärarna lägga ut uppgifter, samla in uppgifter mm. Det är något anmärkningsvärt att endast 61,4 procent av eleverna som använder digitala verktyg har angett att de använder Fronter. Med tanke på att 42,4 procent av eleverna angett att de inte använder någon form av digitalt verktyg så är elevernas användning av Fronter inte särskilt stor. Verktygen används också av många till anteckningar, sociala medier (notera att fråga är ställd i undervisningssituationen. Många lärare använder sig av till exempel Facebookgrupper för kommunicering med sina elever) ,6% 79,9% 60,9% 58,4% 66,9% 54,4% 45,9% 46,4% 39,4% 30,5% 28,4% 30,3% 61

62 Vi kan inte se några större skillnader mellan könen när det gäller vad de digitala verktygen används till. er använder i större grad än killar verktygen till Fronter och till att strukturera sin vardag ,9% 80,4% 81,8% 68,3% 68,3% ,7% 58,4% 55,5% 55,8% 47,3% 41,1% 40,8% 35,5% 33,8% 26,4% 50,7% 37,5% 20,4% Informationssökning Anteckningar Fronter Sociala medier Strukturerar mina vardag Ämnesanpassade program/appar 1 Kattegattgymnasiet Sannarpsgymnasiet Sturegymnasiet Vi kan se att det är vanligare att elever på Sturegymnasiet använder de digitala verktygen till anteckningar och Fronter i större utsträckning än elever på de andra två skolorna. Där används även de sociala medierna mest, 50,7 procent har svarat det, jämfört med 47,3 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet och 40,8 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet. Däremot använder Kattegattgymnasiet i betydligt högre grad ämnesanpassade program och appar än Sturegymnasiet. 41,1 procent jämfört med 20,4 procent. En förklaring till det kan vara den satsning på IKT-baserad matematikundervisning som da Vinci använder sig av via projektet SMIL(E). 62

63 Inflytande och ansvar Jag har fått information om vilka rättigheter till inflytande jag har som elev 30,2% 28,4% inte delvis När frågorna har tagits fram till detta avsnitt har Läroplanen för gymnasieskolan 11 (Lgy 11) andra kapitel legat som grund. 30,2 procent, av eleverna har angett att de har fått information om vilka rättigheter till inflytande de har. Ungefär lika många, 28,4 procent har angett att de inte har fått det. 41,4 procent anger att de delvis har fått den informationen. Ur en demokratisk synpunkt är det angeläget att den andel som svarat att de inte instämmer minskar. 41,4% Det finns inga stora skillnader mellan könen när det gäller om de fått information om vilka rättigheter till inflytande de har som elever. Något större andel killar än tjejer har svarat att de inte fått någon sådan information, men det rör sig om en skillnad på 2,8 procentenheter. 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 27,1% 42,8% 30,2% 29,9% 30,2% inte till viss del ,3% 39,7% 41,3% 33,7% 32,3% 32,1% 26,6% 24,4% 26,5% inte till viss del Mellan skolorna är variationen störst mellan Kattegattgymnasiet och de andra två skolorna. På Kattegattgymnasiet har 26,6 procent av eleverna svarat att de instämmer i att de fått information om vilka rättigheter till inflytande de har, medan samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 32,3 och Sturegymnasiet 32,1 procent. 63

64 Lärare och personal lyssnar och respekterar mina åsikter, även om jag inte alltid får som jag vill 48,2% 11,5% inte delvis 40,3% Demokrati handlar om att varje röst är lika mycket värd som någon annan. Ibland tolkas dock demokrati som att alla alltid får som de vill, vilket snarare är anarki. Därmed frågans utformning. Nästan hälften av eleverna, 48,2 procent instämmer i att lärare och personal lyssnar och respekterar deras åsikter. 40,3 procent har svarat att de delvis gör det och endast 11,5 procent har angett att de upplever att lärare och personal inte respekterar dem och deras åsikter. Det motsvarar dock 221 av de svarande eleverna. Att eleverna upplever att de är respekterade är givetvis viktigt för deras arbetsmiljö. Lika viktigt som att lärarna känner att eleverna respekterar dem. Killar känner sig mindre respekterade än tjejer. 14,3 procent av killarna känner inte att lärare och personal lyssnar på dem och respekterar dem, medan samma siffra för tjejerna är 8,8 procent ,8% 45,4% 40,4% 40,3% inte 3 1 8,8% 14,3% till viss del ,1% 50,7% 45,4% 40,7% 42,0% 37,9% 13,9% 8,9% 11,4% inte till viss del Mellan skolorna finns också vissa variationer. På Sturegymnasiet är det störst andel elever som instämmer i att lärarna och personal lyssnar på dem och respekterar dem. 50,7 procent. Samtidigt är det där 11,4 procent av eleverna svarat att det inte är så. Sannarpsgymnasiet har minst andel elever som inte upplever att de blir respekterade med 8,9 procent. 64

65 Mina lärare uppmuntrar mig och mina kurskamrater att planera kurserna tillsammans med dem 30,8% 25,6% inte delvis I Lgy 11 avsnitt 2.3 står det att läraren tillsammans med eleverna ska planera och utvärdera undervisningen. 30,8 procent av eleverna har svarat att deras lärare uppmuntrar dem och deras kurskamrater att planera kurserna tillsammans med dem. 43,6 procent instämmer delvis och 25,6 procent instämmer. 43,6% Det finns inga större skillnader mellan könen gällande denna fråga. Något större andel tjejer än killar upplever att lärarna uppmuntrar dem att planera kurserna tillsammans med dem, än killar. 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 44,4% 42,8% 31,3% 30,3% 26,9% 24,3% inte till viss del 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 45,5% 43,3% 41,7% 33,6% 33,2% 28,3% 26,2% 23,1% 25,1% inte till viss del Mellan skolorna är variationen något större. Medan siffrorna är relativit lika på Sannarpsgymnasiet och Sturegymansiet så utmärker sig Kattegattgymnasiet genom att framförallt ha en mindre andel elever som instämmer i att lärarna uppmuntrar dem att planera kurseran tillsammans med dem. 26,2 procent, jämfört med till exempel Sannarpsgymnasiet 33,6 procent. 65

66 Mina lärare låter oss elever utvärdera kurserna 32,6% 45,2% 22,2% inte delvis Av de elever som svarat på enkäten har 32,6 procent svarat att deras lärare låter dem utvärdera kurserna. 45,2 procent har svarat att de delvis instämmer och 22,2 procent att de inte får utvärdera sina kurser. Om man som lärare (eller annan anställd) vill kunna utvecklas i sin profession så behöver man genomföra någon form av utvärdering på sin verksamhet. Detta så man kan ändra och förbättra sina kurser. Detta är särskilt tydligt i det fokus som staten nu lägger på ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta är ett förbättringsområde inom förvaltningen. Gällande denna fråga finns det inga nämnvärda skillnader mellan könen. 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 44,9% 45,4% 33,3% 31,8% 21,7% 22,8% inte till viss del 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 44,5% 27,2% 28,3% 47,2% 17,3% 43,5% 35,6% 34,5% 22,0% inte till viss del Mellan skolorna finns det större skillnader. Kattegattgymnasiet är den skola där minst andel elever angett att de instämmer i att de får utvärdera sina kurser, och även störst andel sagt att de inte får det. Sannarpgymnasiet är bäst på uppföljning, vilket kan vara en av anledningarna att de också överlag ligger bra till gällande utbildningens och undervisningens kvalité. 66

67 Jag upplever att mentorsträffarna/klassamlingarna är meningsfulla 24,7% 36,5% 38,8% inte delvis Endast ca en fjärdedel instämmer i att mentorsträffarna/klassamlingarna är meningsfulla. 38,8 procent anser att de inte är det. Mentorsträffarna är forum där eleverna ska lära sig och få möjlighet att praktisera den representativa demokratin och därmed vara ett forum för inflytande för eleverna. Att nästan 40 procent av eleverna inte tycker att de är meningsfulla är allvarligt. Det kan finnas anledning att se över innehåller i mentorsträffarna för att de ska uppfattas som mer meningsfulla för eleverna. Det finns inga större skillnader mellan tjejer och killar gällande hur mentorsträffarna uppfattas. 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 38,1% 37,5% 39,6% 35,4% 24,4% 25,0% inte till viss del 5 45,0% 35,0% 3 25,0% 15,0% 1 5,0% 43,5% 37,2% 39,4% 34,3% 34,8% 35,7% 29,4% 22,2% 23,4% inte till viss del När vi tittar på de tre skolorna så verkar eleverna på Sturegymnasiet mest nöjda med mentorsträffarna. 29,4 procent har svarat att de instämmer jämfört med till exempel 22,2 procent på Kattegattgymnasiet. På Kattegattgymnasiet är det dessutom störst andel elever som anser att de inte är meningsfulla, hela 43,5 procent anser det. 67