Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2017

Transkript

1 Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2017 Utbildnings- och 0 arbetsmarknadsförvaltningen

2 Innehållsförteckning Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Kommentar till statistiken i rapporten... 4 Föregående års beslutade åtgärder... 5 Sammanfattning, analys och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer... 8 Elevernas trivsel och mående Likabehandling, mobbing och kränkande beteende Var blev du utsatt för kränkningen? Undervisningens och utbildningens kvalité Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar

3 Systematiskt kvalitetsarbete Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska genomföras både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapitel 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. För de kommunala gymnasieskolorna har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar: Elevernas trivsel och mående Likabehandling, mobbing och kränkande behandling Undervisningens och utbildningens kvalité, Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen IKT i undervisningen Inflytande och ansvar Denna rapport kallas för Elevbarometern. Detta är Elevbarometern En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, andel elever med gymnasieexamen med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllelse. I Elevbarometern 2017 presenteras uppgifter från den enkät som eleverna genomförde under vecka 3 till och med vecka 7. Enkäten riktade sig till alla elever som går ett nationellt program och introduktionsprogram i samtliga årskurser. Undantaget är att språkintroduktionen där det arbetas med att ta fram en särskild enkät. I rapporten ges en övergripande bild av det totala resultatet. Uppgifter finns i år uppdelade på skola och årskurs. Normalt så sker en uppdelning även per kön. Dessvärre var 2

4 den fil som användes för att läsa in eleverna som respondenter i systemet felaktig i år. Könen hade blandats ihop med andra ord var tjejer ibland klassade som killar och tvärt om. Det gör det dessvärre omöjligt att få ut könsuppdelad statistik i rapporten i år. Detta upptäcktes efter att eleverna börjat svara på enkäten. Nämndens beslutade åtgärder följs upp i samband med framtagandet av nästa års rapport. Kvalitetsutvecklare för gymnasieskolan träffar dessutom varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen och ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal, planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten och det som framkommit i de siffror som plockats fram för rektorsenheten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetsutveckling och högre måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. I nedanstående modell illustreras årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet för de kommunala gymnasieskolorna. Verksamhetsplan Workshop rektorer om fokusområden för kommande år Åtgärder planeras på skolnivå Verksamhets berättelse Januari Elevbarometer (Trivsel, värderingar, ansvar, inflytande) Tertialrapport Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Tertialrapport Resultatrapport (Betyg, nationella prov) Augusti Åtgärder planeras på skolnivå 3

5 Kommentar till statistiken i rapporten Under de sex veckor i januari och februari som datainsamlingen pågick så har 2077 elever svarat på enkäten. Det ger en total svarsfrekvens på ca 77 procent. Svarsfrekvensen på Kattegattgymnasiet var 76 procent, Sannarpsgymnasiet 81 procent och Sturegymnasiet 74 procent. Varje skola har schemalagt tid för eleverna att svara på den digitala enkäten. Rapporten gäller endast de nationella programmen och introduktionsprogrammen, exklusive språkintroduktionen. För språkintroduktionen tas en särskild enkät fram under våren. En särskild rapport tas fram för särskolan, men även denna är för tillfället under revidering. Frågorna har varit ställda i form av påståenden. På flera av frågorna har eleverna kunnat svara på en skala mellan 1-6, där 1 motsvarat att eleven inte alls instämmer och 6 att eleven instämmer helt och hållet. För att göra statistiken mer översiktlig har den omarbetats och presenteras i rapporten som en skala mellan 1-3. Detta har tagits fram genom att resultaten för 1 och 2 i originalenkäten summerats och blivit Instämmer inte, 3 och 4 har blivit Instämmer delvis och 5 och 6 har blivit Instämmer. I rapporten presenteras det totala resultatet i form av cirkeldiagram, medan könsuppdelad statistik och skolornas resultat presenteras i liggande stapeldiagram. Skillnader jämfört med Elevbarometern 2016 (ibland även 2015) kommenteras i texten för att jämförelser mellan åren ska vara möjliga. Den uppmärksamme läsaren kommer upptäcka att vid en summering av siffrorna i vissa diagram så blir de inte exakt 100,0 procent. Anledningen till detta är att det sker en automatisk avrundning i enkätsystemet som ibland slår lite fel (handlar om att resultatet kan bli 99,9 eller 100,1 ibland) när siffrorna sedan summeras. 4

6 Föregående års beslutade åtgärder Med anledning av Elevbarometern 2016 så fattade nämnden på sitt sammanträde i mars beslut om fem övergripande åtgärder. Arbetet med dessa åtgärder presenteras var för sig nedan. Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande och i sin egen utveckling som människa. Det innebär att undervisningen måste anpassas utifrån varje elevs behov. Bedömning för lärande (BFL) är ett sätt att åstadkomma denna individualisering. Enligt forskning (exempelvis Dylan Wiliam, Christian Lundahl, Anders Jönsson) leder också BFL till att alla elever når bättre resultat. Som mest verkningsfullt är det dock för elever som kommer från hem utan studievana och elever som av olika anledningar har svårare att ta till sig undervisningen i skolan. Lärandet får en högre kvalité om eleverna inte bara vet vad de ska lära sig, utan även har strategier för hur de ska lära. BFL bygger på att läraren tydliggör målen för undervisningen för eleverna och synliggör var eleven befinner sig i förhållande till målet. Läraren använder informationen från en kontinuerlig bedömningsprocess för att anpassa sin undervisning för att möta elevens inlärningsbehov och ytterligare tydliggöra vad eleven behöver göra för att närma sig målet. Eleverna aktiveras även som lärresurser för varandra och som ägare av sitt eget lärande. Läsåret 2016/2017 fortsatte arbetet där alla lärare deltar i samtalsgrupper kring BFL. Grupperna består av ca 8-12 lärare och träffarna leds av samtalsledare. Grupperna träffas ungefär en gång i månaden. Merparten av lärarna läser under pågående läsår BFL år 3. År 1 och 2 har lärarna använt ett material framtaget av professor Dylan Wiliam, en av världens ledande forskare kring BFL. För år 3 har det dock inte funnits något färdigt material att tillgå. Efter kontakter med andra kommuner i Sverige kunde det konstateras att det inte fanns något liknande framtaget i landet i övrigt heller. Med utgångspunkt från det bildades en grupp av tre samtalsledare och kvalitetsutvecklaren för gymnasieskolan som tog fram ett eget material, baserat på svensk och internationell forskning. Efter önskemål som framkom från personalen i en utvärdering av BFL-satsningen i december 2015 så har det möjliggjorts att BFL år 3 ska kunna utgå från ämnesgrupper. Upplägget för materialet har varit sådant att lärarna ska kunna använda fortbildningstiden att tillsammans med sin kollegor kunna ta fram lektionsplaneringar, som de sedan kan använda i praktiken på lektionerna. En gång per termin ägnas träffen åt att lärarna får presentera vad de gjort och att de får feedback på det från sina kollegor. Skolorna har dock valt att organisera satsningen lite olika. På Sannarpsgymnasiet och Kattegattgymnasiet har man haft ämnesgrupper, medan Sturegymnasiet har valt att organisera sig utifrån arbetslagen. Två frågor finns med i Elevbarometern som ska mäta hur eleverna upplever att lärarna arbetar med BFL. Dessa är: Mina lärare går tillsammans med oss elever igenom vad målen för undervisningen innebär, så att vi förstår dem Mina lärare ger mig ofta personlig information om vad jag behöver göra för att nå målen med undervisningen Dessa två frågor har mäts i Elevbarometern sedan Vi kan se att resultaten har varit relativt jämna under denna tid. Runt 47 procent av eleverna instämmer och lika många instämmer delvis i den första frågan. Gällande nummer två instämmer mellan procent av eleverna medan procent instämmer delvis. Vi har med andra ord inte kunnat se den ökning som vi hoppats på. Vid 5

7 diskussioner med personal på skolorna så har lärare ibland svårt att förstå resultaten. De upplever att de diskuterar målen och ger med feedback än de någonsin gjort tidigare. En möjlig förklaring kan vara att succesivt med att lärarna blivit bättre på detta så har elevernas krav också ökat. Eftersom eleverna i Elevbarometern svarar på frågor där du uppskattar alla sina lärare på samman gång så kan lärare som inte arbetar aktivt med BFL sänka elevernas totalbedömning då jämförelsen med lärare som arbetar aktivt med det nu kan ha blivit tydligare. Samtidigt är satsningen endast inne på sitt tredje läsår och forskning visar att förändringarsarbete som ska omfatta hela skolan och alla lärare tar lång tid. På de program där det är påtagligt att stressen hos tjejerna är hög ska rektor tillsammans med sin personal fortsätta med åtgärder för att förbättra arbetssituationen. Alla rektorer som har program där det varit påtagligt att stressen har ökar hos tjejerna har lyft problematiken kring detta i sina rapporterade åtgärder. För att komma till rätta med detta arbetar rektorerna och personalen med att ge eleverna utbildning i studieteknik, att ha tydliga provscheman att regelbundet ta upp stressen på mentorsträffar. På Naturvetenskapsprogrammet på Sannarpsgymnasiet så ger men även mer upplysningar om alla de vägar som eleven kan gå efter gymnasietiden. På Naturvetenskapsprogrammet på Kattegattgymnasiet arbetas med stressproblematiken inom ramen för projektet Hjärnskola som syftar till att utveckla en god hjärnhälsa och motverka negativ stress. Även Ekonomiprogrammet arbetar med Hjärnskola. Alla program involverar också elevhälsan i arbetet med att förebygga stressen. Fler av rektorerna konstaterar att tjejernas stress ofta är av en komplex natur, och det är svårt att säga att vissa delar beror just på skolan. Oftast är stressen en kombination av upplevda krav från samhället, hemmet och skolan. Förvaltningen kontaktade Högskolan i Halmstad för något år sedan för att undersöka möjligheterna att de skulle kunna beforska orsakerna bakom den stress och oro elever upplever på grund av sina studier. Syftet har varit att kunna få klara orsaker bakom elevernas stress och oro, så att adekvata åtgärder kan sättas in för att minska densamma. Det var dock inte möjligt på grund av höga kostnader. Under hösten 2016 blev förvaltningen kontaktad av högskolan då det uppstått en möjlighet att delta i ett sådant projekt utan stora kostnader. Om forskningsmedel blir beviljat kommer detta att startas under Förvaltningen och rektorer ska arbeta aktivt med att göra Rutinen för arbete mot kränkningar, trakasserier och diskriminering till ett levande dokument i verksamheten. När Skolinspektionen gjorde sin granskning av nämndens verksamhet under 2016 kom det åter upp kritik kring gymnasieskolans arbete med kränkningar. Det som framförallt kritiserades var att anmälningarna till huvudmannen inte skedde på ett tillfredställande sätt. I samband med kritiken så reviderades rutinen och genomgångar har skett på det pedagogiska mötet. Rektorerna fick i samband med detta grupparbeta om hur man på bästa sätt kunde informera om rutinen så att den blir känd bland personalen. På det pedagogiska mötet i den 23 mars ska rektorerna rapportera om hur de arbetat med rutinen med personalen. I Elevbarometern 2017 ser vi dessvärre en uppgång i andelen elever som angett att de blivit kränkta någon gång under det senaste året. Siffran ligger nu på 6,7 som givetvis är alldeles för högt. I årets undersökning har det tillkommit en fråga där vi kan se hur ofta eleven är utsatt. Vi kan se att den stora majoriteten av kräkningar inte är återkommande, men vissa elever utsätts ofta. 6

8 Förvaltningen ska fortsätta söka medel för att få till en tätare samverkan mellan skola och arbetslivet. Statsbidraget från Skolverket för att utveckla APL som förvaltningen sökt och mottagit under tre år har tagits bort för 2017 och framåt. Förvaltningen har däremot blivit beviljad fortsatta medel på kr från stadskontoret för att utveckla IM-organisationen. Nämnden fattade på sitt möte i januari 2017 beslut om den nya organisationen. Nu ligger fokus på att genomföra den. En viktig del där är ett nära samarbete mellan skola och arbetsliv kring bla APL och praktikplatser. Tillsammans med de andra halländska kommarna har förvaltningen varit med och ansökt om ett ESFprojekt (Europeiska socialfonden) med fokus på att göra studie- och yrkesorienteringen till hela skolans ansvar. Projektet, vid namn GPS-Halland, blev beviljat och arbetet påbörjas under våren. På de program där det tydligt framkommer att det finns lite kontakter med arbetslivet ska rektor tillsammans med sin personal vidta åtgärder för att öka dessa. Detta områden har inte arbetats med på ett så aktivt sätt som vore önskvärt. Rektorerna för de berörda programmen har inte rapporterat in åtgärder gällande detta och kvalitetsutvecklaren har inte följt upp denna punkt på ett tillräckligt bra sätt. Det finns en viss undran över vad som egentligen menas med kontakter med arbetslivet. En vanlig tolkning i verksamheten är att det handlar om schemabrytande aktiviteter som sker vi sidan av undervisningen. Förvaltningen behöver bli bättre på att stödja arbetslagen med att se att arbetslivskontakter kan involveras direkt i den ordinarie undervisningen som ett sätt att stärka eleverna motivation och lärande. Olika program har också valt att lägga fokus på olika delar. Resultaten i Elevbarometern för exempelvis Samhällsvetenskapsprogrammet på Sannarpsgymnasiet är ganska dåliga när det gäller frågan om eleverna haft kontakt med arbetslivet under det senaste året. Detta program har dock valt att lägga mycket fokus och energi på FN-rollspelen istället. Vi behöver problematisera och föra en diskussion mellan verksamhet och politik kring att alla program kanske inte kan förväntas lägga ner lika mycket energi kring nära samverkan med arbetslivet. Även om viss kontakt givetvis ska ske. 7

9 Sammanfattning, analys och förslag på åtgärder utifrån årets Elevbarometer Enkäten som ligger som grund för Elevbarometern ger en riklig information kring hur våra elever upplever sin skolsituation idag. Som fallet är med många enkätundersökningar så kan frågor uppkomma om varför elever svarat som de gjort. Enkätundersökningars resultat kan ibland ge mer frågor än svar. För att fördjupa sig i vissa delar av elevernas svar så kommer ett antal rektorer att prata med ett urval av elever om hur vissa delar ska tolkas. Vilka delar det handlar om varierar mellan programmen. För varje enkätfråga finns det i detta kapitel i rapporten en kortare sammanfattning och analys. I denna sammanfattning och analys lyfts delar som sticker ut för alla de tre kommunala skolorna eller på annat sätt är särskilt anmärkningsvärt. En jämförelse görs av skillnader som kan ses jämfört med svaren 2016 och ibland även Dessa analyser presenteras nedan. Frågor lyfts också som kan ses som fortsatta utvecklingsområden, även om resultaten inte skiljer sig mycket mellan åren. Elevernas trivsel och mående Glädjande nog så anger 96,4 procent av eleverna att de helt eller delvis instämmer i att de trivs i de kommunala gymnasieskolorna. 3,6 procent har angett att de inte trivs alls. 95,7 procent trivs helt eller delvis med sina klasskamrater och 96,2 procent med sina lärare, vilket är ett fortsatt gott resultat. Överlag är trivsel på en hög nivå och har legat ganska jämn de senaste åren kunde vi för första gången sedan mätningarna började 2013 se att andelen elever som känner oro och ängslan på grund av sina studier minskade något. Då var det 23,7 procent av eleverna som instämde. I år har den siffran ökat till 24,8 procent var det 26,2 procent. I årets Elevbarometer kan vi dessvärre inte få fram könsfördelad statistik, då det blev ett fel vid inläsningen av respondenterna vid genomförandet. Det troliga är dock att det även i år är så att tjejer oroar sig betydligt mer för sina studier än killar. Forskning visar att ett visst mått av oro och ängslan är positivt för studieresultaten (Rosander, The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance 2012). I de fall där det blir för mycket oro så leder det dock till negativ stress, vilket inte är bra för hälsan. Ambitionen med GY11 var bland annat att höja kunskapskraven inom utbildningen. Överlag krävs på alla program mer för att få en gymnasieexamen, jämfört med att tidigare uppnå en behörighet till högskolan. En annan anledning kan vara systemet som införts med meritpoäng på vissa kurser. Tanken med meritpoängen är att fler elever ska välja att läsa fördjupningskurser inom till exempel matematik och engelska. Reformen har fått önskad effekt. Rektorerna vittnar om att en stor andel elever, som tidigare valt mer estetiska kurser inom ramen för individuellt val, nu istället väljer kurser som ger meritpoäng. Rektorerna menar att de estetiska kurserna tidigare gav eleverna, särskilt på högskoleförberedande program (bortsett från Estetiska programmet), en annan typ av upplevelse som var som en variation från de ämnen som i övrigt karaktäriserar deras program. Detta var några av förklaringarna bakom den kraftiga uppgången som skedde i stress mellan 2013 och 2014 då det var första gången som vi hade elever i årskurs 3 som läste inom GY ökade också andelen, men inte lika kraftigt såg vi som sagt en liten minskning och i år en liten ökning jämfört med föregående år. Det verkar som att andelen stabiliserats runt 25 procent av eleverna som helt instämmer i att de ofta känner oro och ängslan på grunda av sina studier. Överlag har det skett en liten försämring gällande frågorna som rör elevernas sömnvanor och hälsa. 76,8 procent av eleverna instämmer helt i att de oftast har personer att vända sig till om de behöver någon. 8

10 Andelen elever som angett att de använt narkotika/droger någon gång under det senaste året har minskat varje år sedan mätningarna infördes 2013 till 2016 och ligger i år på nästan samma resultat som föregående år är det 3,2 procent av eleverna som svarat ja på frågan, 2016 var det 3,1 procent. Störst andel elever som angett att de använt narkotika finns i åk 3. Det finns anledning att tro att det finns ett mörkertal här. Känslan som förmedlas i verksamheten är inte att droganvändningen minskat. En möjlig förklaring skulle kunna kan vara att de droger som tas nu ger större påverkan, och därmed upptäcks på ett tydligare sätt. Ett samarbete finns mellan barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, stadskontoret och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen för att ta fram gemensam riktlinjer för ett förebyggande arbete kring narkotika och droger, men även för att förbättra samarbetet vid konstaterade fall av droganvändning. Kränkningar och likabehandling 6,7 procent (139 st.) av de svarande eleverna har angett att de har varit utsatta för någon form av kränkande behandling under det senaste året var det 4,8 procent. Det har med andra ord skett en ganska stor ökning. I årets Elevbarometer har det även ställts en fråga om hur ofta kränkningarna skett. Av de 139 eleverna som blivit utsatta har 88 st blivit det en gång eller någon enstaka gång. 15 elever har angett att de blivit utsatta någon gång varje vecka och 8 elever att de blivit utsatta varje dag. De senaste åren har den största andelen av kränkningarna skett i klassrummet. I år är dock det vanligaste att det sker på något annat ställe på skolan, 55,9 procent av de som blivit kränkta anger detta som ett alternativ. Andelen kränkningar som sker i klassrummet har minskat med 13,3 procentenheter jämfört med 2016 och ligger nu på 41,2 procent. Det tredje vanligaste stället är via mobiltelefon eller internet. 35,3 procent har angett det. Vi kan se att kränkningarna i skolan följer samhällsutveckling. Sannarpsgymnasiet uppmärksammade till exempel att de sexistiska kränkningarna ökade efter sommarens olika rapporteringar om övergrepp på olika festivaler. När kränkningar ökar och normaliseras i resten av samhället ökar de även i skolan. Sannarpsgymnasiet har också noterat en ny typ av grupp bakom kränkningar på senare tid. Det finns vissa grupper av killar som i övrigt inte gör så mycket väsen av sig. Dessa har växt upp med och spelat mycket spel över internet. I dessa spel finns det olika chattfunktioner och i många av dessa förkommer ett mycket grovt språk. Detta är föräldrarna ofta inte alls medvetna om och deras barn får därmed inte heller tydliga signaler om att detta inte är acceptabelt. Detta kan vara en delförklaring bakom ökning av nätkränkningar som vi kan se i årets Elevbarometer. Men detta beteende spiller även över i andra kränkningar under skoltid. En annan anledning är troligen att skolorna jobbar mycket aktivt med sitt likabehandlingsarbete. Det har resulterat i att fler ungdomar blivit mer medvetna om vad som faktiskt är en kräkning. Saker som de tidigare inte reagerat på som en kränkning uppfattas nu som det (med rätta). Ett tecken på detta är att de skolor som arbetar mest aktivt med detta, Sturegymnasiet och Sannarpsgymnasiet, så finns störst andel elever som känner till likabehandlingsplanen, men också störst andel elever som angett att de blivit utsatta för kränkande behandling. Utbildningens och undervisningens kvalité 2015 tillkom två nya frågor i Elevbarometer. Syftet med dessa frågeställningar var att se om den kompetensutveckling som genomförs med alla lärare gällande Bedömning för lärande, får genomslag i klassrummen. Utvecklingen av dessa två frågor sedan ingångsåret 2015 presenteras i diagrammen 9

11 nedan. I diagrammen presenteras bara de två alternativen instämmer och instämmer inte alls. Mellanskillnaden är de elever som angett att de instämmer delvis. Siffersatsen är i procent: Mina lärare går tillsammans med oss elever igenom vad målen för undervisningen innebär, så att vi förstår dem 47,3 46,8 46,6 6,4 6,3 7, Instämmer Instämmer inte alls Som vi ser svaren på denna fråga ganska jämt över åren. Mina lärare ger mig ofta personlig information om vad jag behöver göra för att nå målen med undervisningen 31, ,5 17,7 17,5 16, Instämmer Instämmer inte alls Även gällande denna fråga så ligger resultaten jämt över åren. Vi kan dock se en liten ökning under Med tanke på att satsningen bland personalen endast pågått två och ett halvt läsår är detta inte helt förvånande. Det är också anledningen till att vi ser detta som en långsiktig satsning. En annan viktig del att ha i åtanke är att kompetensutvecklingen även påverkar eleverna. När vissa lärare börjar bli tydligare med exempelvis vad målen innebär så ökar också elevernas medvetenhet om hur detta kan gå till. Det kan leda till att de blir mer kritiska mot lärare som inte arbetar med ett formativt förhållningssätt. Det viktiga är att vi framöver långsiktigt kan se en uppåtgående trend gällande dessa frågor. Men det ger också anledning att se över hur vi arbetar med att implementera satsningen bland personalen. Det är viktigt att lärarna själva kan se en tydlig mening och fördel med att använda ett formativt arbetssätt i sin undervisning. En annan fråga har tidigare formulerats som att Mina lärare informerar mig löpande om hur jag ligger till i kurserna. Då vi fått signaler om att vissa elever haft svårt att förstå vad som menades med löpande så har frågan omformulerats till Mina lärare informerar mig återkommande om hur jag ligger till i förhållande till kunskapsmålen under kursens gång. Vi kan se en förändring förbättring av 10

12 andelen elever som instämmer sedan 2016 med 6,6 procentenheter till 29,9 procent. Om det beror på att det blivit bättre, eller för att fler elever nu förstår frågan är dock svårt att uttala sig om. Överlag visar resultaten kring frågorna om utbildningens och undervisningens kvalité på en liten förbättring jämfört eller på ungefär samma nivå med Vi kan se vissa förbättringar gällande följande frågor: Mina lärare talar om vad jag behöver göra för att lära mig mer Mina lärare utgår från vad jag redan kan när vi ska lära oss något nytt Mina lärare involverar arbetslivet i undervisningen Jag förstår hur jag kan använda det jag lär mig i skolan utanför skolan Jag upplever att mina lärare samarbetar kring min utbildning Mina lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter I årets Elevbarometer har en ny fråga gällande studiero tagits med Jag har oftast studiero på lektionerna. 28,7 procent av eleverna instämmer helt i detta påstående, medan 19,1 procent inte instämmer alls. Att drygt en femtedel av eleverna upplever att de inte har någon studiero är givetvis allvarligt. Frågan behöver analyseras mer i samband med att resultaten bryts ned på programnivå. Gällande frågan Mina lärare involverar arbetslivet i undervisningen så ser vi en ökning med andelen som instämmer med 3,0 procentenheter och ligger i år på 28,4 procent. Andelen som inte instämmer är dock nästan lika stor med 27,8 procent. Det finns klara skillnader mellan skolorna där störst andel som inte instämmer finns på Sannarpsgymnasiet, med 39,1 procent. Den andra frågan lyder Jag har haft kontakt med arbetslivet i min utbildning under det senaste året. Här instämmer 32,2 procent jämfört med 31,1 procent ,4 procent instämmer inte, vilket alltså är högre än andelen som instämmer. Även här sticker Sannarpsgymnasiet ut negativt med 46,4 procent av eleverna som inte instämmer. Förklaringen finns troligen i att Sannarpsgymnasiet har en stor majoritet av elever som går högskoleförberedande program, och att de inte där finns någon tradition att arbeta lika nära arbetslivet som på yrkesprogram. Samtidigt vet vi att det anordnas aktiviteter där alla elever få kontakt med yrkeslivet, som exempelvis yrkesmässan. Det verkar dock inte som att eleverna ser dessa aktiviteter som kontakter med arbetslivet. Yrkesmässa har inte funnits med som exempel på vad som skulle kunna vara en kontakt med arbetslivet i frågan, vilket kan vara en delförklaring till detta. Oavsett detta ser vi att det finns utvecklingspotential gällande nämndens mål kring att varje elev ska ha kontakt med arbetslivet minst en gång per läsår. Analysen som görs av varje enskilt programs resultat kommer att bli viktigt i detta arbete. Förvaltningen behöver bli bättre på att stödja arbetslagen på vissa program att se att arbetslivskontakter kan vävas in i den ordinarie undervisningen och fungera motiverande för eleverna i deras lärande. Frågorna rörande APL har endast ställts till eleverna på yrkesprogrammen och redovisas bara för elever i åk 2 och 3. Detta då alla yrkesprogram inte har APL för eleverna i åk 1, eller att de inte hunnit vara ute på den i samband med genomförandet av enkäten. Totalt sett instämmer 73,2 procent av eleverna helt i att de kommer ha nytta av det som de lärt sig under sin APL. Överlag är eleverna på Sannarpsgymnasiet mycket nöjda med sin APL. Eleverna är även nöjda på Sturegymnasiet och Kattegattgymnasiet. Kattegattgymnasiets elever upplever dock inte i samma grad som på de andra skolorna att de får regelbundna besök av sina lärare under sina APL-perioder. 34,9 procent anser inte detta, jämfört med ungefär 20,5 procent på de andra skolorna. 11

13 Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen Enligt skollagen har alla elever rätt till det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen som minst ska uppnås, om en utredning kommer fram till att de behöver ett sådant stöd. Andelen elever som instämmer med att de fått det stöd som de behöver för att nå minst ett E i alla kurser ligger på 68,8 procent. 6,8 procent av elever instämmer inte alls gällande denna fråga. Det är mycket likt siffrorna som vi kunde se 2015 och Andelen elever som svarar att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen har ökat 9,6 procentenheter till totalt 30,1 procent av de svarande. Bland de elever som fått stöd utanför ordinarie undervisning har andelen elever som anser att den hjälpt dem att bättre nå målen ökat med 6,3 procent till 84,7 procent. Samma elever upplever också att de får vara med och påverka hur stödet ska ges i större grad än motsvarande grupp ,8 procent av eleverna har angett att de fått vara med och påverka stödets utformning. Av de som svarat att de inte fått något stöd utanför den ordinarie undervisningen för att nå minst ett E så anser 13,2 procent att de skulle behöva det. Av de elever som angett att de fått stöd utanför ordinarie undervisning så svarar 19,6 procent att deras lärare inte har förståelse för deras svårigheter, vilket utgör 122 elever. Det är en förbättring jämfört med IKT i undervisningen Eftersom alla elever nu får låna ett digitalt verktyg av skolan när de börjar i åk 1 så har frågan om eleverna har tillgång till ett digitalt verktyg tagits bort. Vi kan se att eleverna som upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen fortsätter att öka något. 70,8 procent instämmer helt med det i år jämfört med 41,5 procent 2013, 51,4 procent 2014, 65,0 procent 2015 och 68,9 procent Andelen elever som upplever att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen är 36,3 procent, vilket är mycket likt resultatet Anledningen till att det inte ökat i år beror troligen på att det införts en ny Lärportal från och med läsåret 2016/2017 och att flera lärare ännu inte behärskar det systemet till fullo. Inflytande och ansvar På frågan om Lärare och personal lyssnar och respekterar mina åsikter, även om jag inte alltid får som jag vill kan vi se en liten ökning av andelen elever som instämmer helt och det ligger nu på 47,2 procent. 8,1 procent instämmer inte alls. Gällande Mina lärare låter oss elever utvärdera kurserna så har det skett en liten försämring jämfört med 2016 och andelen som instämmer ligger nu på 29,3 procent och de som inte instämmer på 18,8 procent. Resterande fyra frågor ligger mycket likt resultaten Det finns behov av förbättring på de flesta av dessa områden. Exempelvis upplever 29,1 procent av eleverna att mentorsträffarna/klassamlingarna inte är meningsfulla, vilket är en allt för stor andel. Denna Elevbarometer är den femte i sitt slag. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det anledning att hålla kvar vid några under ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske ute på skolorna. Utifrån detta föreslås nämnden att besluta om följande åtgärder: 12

14 Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning fortsätter under kommande år. Alla gymnasielärare ska ingå i satsningen. Förvaltningen ska försöka inleda en samverkan med Högskolan i Halmstad med syfte att öka förståelsen bakom tjejers höga upplevda oro och ängslan för sina studier och livssituation. Skolorna ska genomföra särskilda insatser för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Insatserna ska bland annat bygga på intervjuer med utsatta elever och elever som kränkt andra. En förmiddag innan en nämnd under hösten 2017 ska ett särskilt tema vara kränkande behandling där skolorna rapporterar vidtagna åtgärder och det sker ett gemensamt lärande mellan nämnd och förvaltning kring dessa frågor. Förvaltningen ska erbjuda stöd till de program där det tydligt framkommer att det finns lite kontakter med arbetslivet. Stödet ska fokusera på hur kontakter med arbetslivet kan införlivas i den ordinarie undervisningen för att öka elevernas engagemang och måluppfyllelse. En sammanställning av de förslag på åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden och redovisas i september. 13

15 Elevernas trivsel och mående Jag trivs i skolan Totalt sett har 73,0 procent av eleverna angett att de trivs i skolan. Tillsammans med de som instämmer delvis är det 96,4 procent av de svarande eleverna. Endast 3,6 procent av eleverna har svarat att de inte trivs i skolan. Det är dock en liten försämring jämfört med 2016 då 2,0 procent svarade samma sak. Vi kan se att andelen som instämmer är mycket jämt mellan skolorna. Störst andel som inte instämmer finns på Kattegattgymnasiet med 4,1 procent och minst andel på Sturegymnasiet med 2,8 procent. Jämfört med 2016 har andelen som instämmer framförallt minskat på Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet. Det handlar dock om en minskning på ca 2,5 procentenheter. Gällande årskurserna så kan vi se att åk 1 trivs bäst i skolan. Där instämmer 78,0 procent i påståendet. medan 2,4 procent inte instämmer. Störst andel som inte instämmer finns i åk 3 med 5,1 procent. 14

16 Jag trivs med mina klasskamrater Andelen elever som instämmer i att de trivs med sina klasskamrater har succesivt minskat sedan 2014 med 5,9 procentenheter. 72,4 procent av eleverna instämmer dock med att de trivs med sina klasskamrater. 4,3 procent av eleverna har angett att de inte instämmer. Det är en ökning med 1,3 procentenheter jämfört med På Kattegattgymnasiet har andelen som svarat att de instämmer med att de trivs med sina klasskamrater minskat från 83, procent till 77,5 procent På Sturegymnasiet har andelen som instämmer minskat med 4,6 procentenheter jämfört med Sannarpsgymnasiet har istället ökat andelen som instämmer helt med 2,0 procentenheter. Alla skolorna har ökat andelen som inte instämmer med någon procentenhet. Om vi jämför mellan årskurserna så kan vi se att störst andel instämmer i åk 1 med 75,4 procent. Där efter kommer åk 3 med 73,3 procent. Vilka personer som man får i klassen är en slumpmässig företeelse och det kan givetvis vara så att det kan variera hur väl man kommer överens i klasserna, vilket kan påverka resultaten mellan årskurserna. 15

17 Jag trivs med andra elever på skolan 59,1 procent av eleverna har svarat att de trivs i skolan. 4,5 procent har svarat att det inte gör det. Resultatet är snarlikt resultaten vi sett sedan mätningarna började Jämfört med 2016 har det skett en liten förbättring av andelen som instämmer, men också en försämring gällande de som inte instämmer. Båda på 1,1 procentenheter. Mellan enheterna är resultatet likt det från 2014, 2015 och På Kattegattgymnasiet är det 62,7 procent som instämmer i att de trivs med andra elever på skolan. Det är en ökning med 2,4 procentenheter jämfört med Andelen som instämmer på Sannarpsgymnasiet är 56,4 procent, vilket är en ökning med 1,6 procent och på Sturegymnasiet är det 56,7 procent viket är en liten nedgång. På Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet har andelen som inte instämmer ökat någon procentenhet. Mellan årskurserna kan vi se att åk 1 i högre grad instämmer i att de trivs med andra elever på skolan, jämfört med åk 2 och 3. 64,4 procent instämmer där, jämfört med 57,3 procent i åk 2 och 55,6 procent i åk 3. En ganska liten andel instämmer inte alls, 3,4 procent i åk 1 och 5,0 procent i åk 2 och 3. 16

18 Jag trivs med mina lärare 65,2 procent av eleverna har angett att de trivs med sina lärare, vilket är en liten ökning på 1,8 procentenheter jämfört med Räknar man ihop de som svarat att de instämmer och de som svarat att de instämmer delvis uppgår siffran till 96,2 procent. De som uttalat inte trivs med sina lärare utgör 79 elever. Läsaren bör ha i åtanke att detta är en totalbedömning av elevens samtliga lärare, varför resultatet får anses som bra. Eleverna på Kattegattgymnasiet trivs bäst med sina lärare, 71,9 procent har angett att de instämmer, 2016 var det 68,8 procent. På Sturegymnasiet är det 63,8 procent som instämmer i påståendet jämfört med 66,3 procent 2016 och på Sannarpsgymnasiet 58,2 procent som 2016 hade 54,3 procent. Eleverna i åk 1 trivs bäst med sina lärare. Där instämmer 73,3 procent i påståendet. Sedan minskar andelen som instämmer till 62,2 procent i åk 2 och 60,0 procent i åk 3. 17

19 Jag trivs på raster och håltimmar I årets Elevbarometer kan vi se att 70,3 procent av eleverna instämmer i att de trivs på raster och håltimmar. 4,2 procent trivs inte. Resultatet är väldigt snarlika resultaten som vi sett sedan mätningarna började Kattegattgymnasiets elever är de som trivs bästa på raster och håltimmar. 74,2 procent av eleverna har svarat att de instämmer där. Det är en ökning med 5,4 procent jämfört med Det är ett intressant fenomen då eleverna befinner sig i utrymningslokaler i väntan på att den nya skolan ska byggas/renoveras. På Sturegymnasiet instämmer 69,7 procent jämfört med 73,1 procent På Sannarpsgymnasiet instämmer 66,1 procent vilket är en liten nedgång jämfört med Även gällande denna fråga kan vi se tendensen att eleverna i åk 1 trivs bättre än eleverna i de andra årskurserna. 75,4 procent instämmer helt i åk 1, 68,4 procent i åk 2 och 67,4 procent i åk 3. 18

20 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av något hemma 78,8 procent av elever är inte oroliga eller ängsliga på grund av något hemma. 6,6 procent, eller 137 av de svarade eleverna är dock ofta oroliga för något hemma. Det är en liten ökning med en procentenhet jämfört med ,6 procent anger att de delvis håller med om att de ofta oroliga och ängsliga för något hemma. Detta är givetvis något som i varierande grad även påverkar måendet och resultaten i skolan. Siffrorna har legat relativt konstanta sedan mätningarna började De elever som upplever minst oro och ängslan på grund av något hemma går på Kattegattgymnasiet, där är det 5,8 procent som instämmer. Därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 6,1 procent och slutligen Sturegymnasiet med 9,0 procent av eleverna som instämmer. Vi kan också se en betydande skillnad mellan andelen som inte är oroliga och ängsliga på grund av något hemma. På Kattegattgymnasiet är det 83,6 procent, medan det på Sturegymnasiet är 68,4 procent, vilket är 15,2 procentenheters skillnad. Störst oro och ängslan för något hemma känner elever i åk 3 där 7,9 procent instämmer. 6,5 procent instämmer i åk 2 och 5,8 procent i åk 1. 19

21 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av mina studier 24,8 procent av eleverna instämmer i att de ofta känner oro och ängslan på grund av sina studier var samma siffra 26,2 procent och ,7 procent. 32,4 procent instämmer inte i påståendet, vilket betyder att ca en tredjedel av eleverna inte är oroade för sina studier. Alla föregående år så har det varit tydligt att tjejerna varit betydligt mer oroliga och ängsliga över sina studier än killarna. Den siffran kan vi dessvärre inte få fram i år, p.g.a. ett fel vid skapandet av enkäten. Det finns dock ingen anledning att tro att detta ändrats i år. I diagrammet till höger kan vi se att på Kattegattgymnasiet oroar sig eleverna minst för sina studier. På Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet finns mer oro och ängslan över studierna. Detta speglar troligtvis den könsfördelning som finns på skolorna där Kattegattgymnasiet har en majoritet av killar och Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiets av tjejer. Förhållandet hart sett likadant ut de tre senaste åren. Andelen som instämmer har ökat med 1,2 procentenheter på Kattegattgymnasiet och med 4,7 procentenheter på Sturegymnasiet jämfört med På Sannarpsgymnasiet har det istället minskat med 2,1 procentenheter. Vi kan se att eleverna i åk 3 är känner mer oro och ängslan över sin studier. 31,1 procent har svarat att de instämmer. Minst oroliga är åk 1 där 41,0 procent svarat att de inte instämmer. Detta är inte en förvånande bild då elever i åk 3 börjar närma sig studentexamen. Då växer ofta medvetenheten om att skolresultaten kan påverka deras direkta framtid och oron för studierna kan bli större. 20

22 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av skolmiljön 70,6 procent av eleverna upplever inte någon oro och ängslan på grund av skolmiljön, vilket är en nedgång med 4,4 procentenheter jämfört med ,3 procent av eleverna instämmer i att de är oroliga för skolmiljön, vilket är en ökning med 2,3 procentenheter. Det finns en viss skillnad mellan svaren på skolorna. 78,0 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet känner inte oro och ängslan över skolmiljön, samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 67,0 och för Sturegymnasiet är det 66,1 procent. För Sturegymnasiet är det en försämring med 12,3 procentenheter jämfört med På Kattegattgymnasiet har andelen elever som instämmer ökat med 3,1 procentenheter jämfört med I diagrammet till vänster kan vi se att 74,4 procent av eleverna i åk 1 inte instämmer i att de känner oro och ängslan över skolmiljön. Samma siffra för åk 2 är 69,5 och för åk 3 68,5. Däremot är det mycket liten skillnad mellan årskurserna när det gäller andelen elever som instämmer. 21

23 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av relationerna till mina kompisar 8,5 procent av eleverna känner ofta oro över relationerna till sina kompisar. 75,3 procent känner inte någon sådan oro. Det är en liten minskning jämfört med 2016 då 75,3 procent svarade samma sak. Mellan skolorna så kan vi se att eleverna på Kattegattgymnasiet känner minst oro. Där efter kommer Sannarpsgymnasiet och slutligen Sturegymnasiet. Vi kunde se samma mönster 2015 och Mellan årskurserna finns det inte några större skillnader mellan om det finns en oro och ängslan på grund av relationerna till sina kompisar. 22

24 Jag känner ofta oro och ängslan på grund av annat 10,7 procent av eleverna instämmer i att de känner oro och ängslan på grund av annat. Totalt sett är resultaten sedan mätningarna började 2013 rätt likartade gällande denna fråga. Dock innebär det att det är 222 elever som är oroliga för något, vilket givetvis kan påverka deras studier. Mellan skolorna finns större skillnader gällande de som ofta känner oro för annat än något hemma, sina studier eller relationen till sina kompisar. Sturegymnasiet är den skola där flest elever, 17,5 procent, anger att de ofta känner oro på grund av något annat, därefter kommer Sannarpsgymnasiet med 10,8 procent och slutligen Kattegattgymnasiet med 6,4 procent. På Sturegymnasiet har det skett en ökning med 3,9 procentenheter sedan Vi kan se att elever i åk 3 är mer oroliga och ängsliga än eleverna i åk 2 och de är i sin tur mer oroliga än åk 1. 23

25 Jag upplever att jag oftast känner mig utvilad och pigg under dagen 20,6 procent av de svarande eleverna anser att de oftast känner sig utvilade och pigga under dagen. Det är en minskning jämfört med 2016 då det var 23,7 procent. Andelen som inte instämmer är 29,2, ca en tredjedel av eleverna. Det är en försämring med 4,4 procentenheter jämfört med Vi kan se att det finns vissa skillnader mellan skolorna. 25,8 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet anser att de ofta känner sig utvilade och pigga, medan samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 17,0 procent och för Sturegymnasiet 16,6 procent. Det förhållandet mellan skolorna fanns även Andelen elever som instämmer har minskat något på alla skolorna, men mest på Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet där det rör sig om ca 4 procentenhet. Vi kan även se skillnader mellan årskurserna. Störst andel elever som instämmer finns i åk 1 med 26,5 procent. Därefter följer åk 3 med 18,6 och sedan åk 2 med 16,9 procent. 24

26 Jag upplever att jag oftast äter bra och hälsosamt 38,4 procent av eleverna upplever att de oftast äter bra och hälsosamt. Det är en minskning med 5,7 procentenheter jämfört med ,7 procent av eleverna anser inte att deras kost är bra. 42,6 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet instämmer i att de oftast äter bra och hälsosamt. På Kattegattgymnasiet är det 39,4 procent och på Sturegymnasiet 29,9 procent. Andelen som instämmer har gått ned jämfört med 2016 på alla skolorna. För Sturegymnasiet är detta en nedgång med 9,6 procentenheter jämfört med Vi kan se att eleverna i åk 1 till större del anser att de äter bra och hälsosamt, 42,3 procent jämfört med 39,0 i åk 2 och 34,5 procent i åk 1. 25

27 Jag upplever att jag oftast rör på mig regelbundet 52,5 procent av eleverna upplever att de rör på sig regelbundet. Det är en minskning från 2016 med 3,0 procentenheter. 12,2 procent anser att de inte gör det. Resultatet är snarlikt de från 2014, 2015 och Vi kan se en klar skillnad mellan skolorna. På Sannarpsgymnasiet är det 58,9 procent av eleverna som instämmer i att de ofta rör på sig. På Kattegattgymnasiet är det 52,9 procent och på Sturegymnasiet är det 41,8 procent. Att andelen som instämmer är störst på Sannarpsgymnasiet kan troligen kopplas till att idrottsutbildningarna (NIU) är förlagda där. Eleverna i åk 1 instämmer i högra grad än eleverna i åk 2 och 3. 26

28 Jag upplever att jag oftast har en meningsfull fritid 55,2 procent av de svarande eleverna instämmer i att de oftast har en meningsfull fritid. Det är en minskning med 1,9 procentenheter jämfört med ,1 procent av eleverna instämmer inte. Kattegattgymnasiet är den skola där flest elever uppger att de oftast har en meningsfull fritid, 58,1 procent. Sturegymnasiet är den skola där minst andel elever instämmer i påståendet med 48,4. Det är en minskning med 6,3 procentenheter jämfört med Eleverna i åk 1 och 2 upplever till större del att de har en meningsfull fritid, jämfört med åk 3. En möjlig delförklaring kan vara att eleverna får lägga ner mer tid på skolan under åk 3. 27

29 Jag upplever att jag oftast har personer att vända mig till om jag behöver någon Den stora majoriteten av eleverna har någon att vända sig till när de behöver någon. 76,8 procent instämmer i detta påstående. 4,2 procent anser dock att de inte har det, vilket i faktiska tal utgör 87 elever. Att ha någon att tala med när livet är tufft, är givetvis väldigt viktigt. Det kan också vara en viktig komponent för att livet inte ska känns så tufft. Om denna grundläggande trygghet saknas kan det även komma att påverka skolgången negativt. Det finns mindre skillnader mellan skolorna. På Kattegattgymnasiet instämmer 78,8 procent av eleverna, på Sannarpsgymnasiet 76,5 procent och på Sturegymnasiet 73,8 procent. Ca 4 procent av eleverna på alla skolor instämmer inte i påståendet. Ungefär lika stod andel elever i åk 1 och 2 instämmer i påståendet, medan runt 10 procentenheter mindre andel gör det i åk 3. Vad denna skillnad beror på är svårt att säga. 28

30 Jag har använt narkotika/droger någon gång under senaste året I diagrammet till vänster framgår att 3,2 procent av eleverna angett att de använt någon form av narkotika/droger under det senaste året. Det är nästan exakt samma siffra som Det är en liten nedgång jämfört med 2015 då siffan var 4,9 procent och 2014 då siffran var 5,5 procent. 3,2 procent motsvarar dock 65 elever som angett att de provar på droger. Det är troligt att det finnas ett mörkertal kring denna fråga. Det är inte säkert att alla som använt sig av narkotika känt sig trygga i att svara det, trots att enkäten är anonym. Indikationerna från skolorna och socialtjänsten är inte heller att drogproblematiken minskat. Vi kan se att det är små skillnader mellan skolorna gällande denna fråga. Andelen elever som svarat ja varierar mellan 3,0 procent på Kattegattgymnasiet och 3,6 procent på Sturegymnasiet. På Sturegymnasiet har det skett en liten nedgång jämfört med 2016, medan andelen ökat med 1,1 procentenhet på Sannarpsgymnasiet var det 2,1 procent av elever i åk 1 anger att de använt narkotika/droger under det senaste året, 3,6 procent i åk 2 och 3,7 procent i åk kan vi se att nivån på åk 1 ligger kvar på ungefär samma nivå, att det minskat i åk 2, men ökat ganska kraftigt i åk 3. I åk 3 är det mer än dubbelt så stor andel som angett att de använt sig av droger någon gång under det senaste året, jämfört med de andra årskurserna. 29

31 Likabehandling, mobbing och kränkande beteende Jag känner till skolans likabehandlingsplan Det är totalt sett 77,4 procent av eleverna som angett att de känner till skolans likabehandlingsplan. Det är en förbättring jämfört med 2016 då det var 71,0 procent som svarade ja. Det ska nämnas att det allra viktigaste inte är att eleverna är väl insatta i planen, utan snarare att skolan har ett aktivt arbete för att förebygga kränkande behandling. Det finns en skillnad mellan skolorna gällande om eleverna känner till likabehandlingsplanen eller inte. På Sturegymnasiet har 82,1 procent av eleverna angett att de känner till planen. På Sannarpsgymnasiet är det 81,5 procent och på Kattegattgymnasiet är det 71,3 procent av eleverna som angett att de känner till planen. Alla skolorna har förbättrat sig jämfört med Kattegattgymnasiet med 7,7 procent, Sannarpsgymnasiet med 5,4 procent och Sturegymnasiet med 4,9 procent. Vi kan se att störst andel av eleverna känner till planen i åk 1, 79,4 procent och minst andel i åk 3, 73,3 procent. 30

32 Jag har varit utsatt för någon form av kränkande behandling under det senaste året (som t.ex. diskriminering eller mobbing) 2016 angav 4,8 procent av eleverna att de blivit utsatta för kränkande behandling har denna andel ökat med 1,9 procentenheter till 6,7 procent. Det är en stor ökning. I faktiska siffror så är det 139 elever som angett att de blivit utsatta. Det skiljer sig något åt mellan skolorna. På Sturegymnasiet är det 8,3 procent (39 st) av eleverna som angett att de blivit utsatta för någon form av kränkande behandling, medan samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 8,0 (59 st) och Kattegattgymnasiet 4,7 (41 st). På Sannarpsgymnasiet är detta en fördubbling jämfört med På Kattegattgymnasiet är ökningen 1,5 procentenheter och på Sturegymnasiet har det skett en liten förbättring. En notering kan göras att detta är det omvända förhållandet jämfört med andelen elever som kände till likabehandlingsplanen. Mellan årskurserna finns mindre skillnader. 7,4 procent (56 st) av de svarande eleverna i åk 1 har angett att de blivit utsatta för kränkande behandling, 5,8 procent (39 st) i åk 2 och 6,8 procent (40 st) i åk 3. 31

33 Jag har blivit utsatt för en kränkning med anledning av Diagrammen nedan illustrerar svaren från de 4,8 procent av eleverna som har angett att de råkat ut för en kränkande behandling under det senaste året. Frågan är en flervalsfråga, med möjlighet att kryssa i flera svarsalternativ. Av de diskrimineringsformer som finns med i diskrimineringslagen så är kön den vanligaste formen av diskriminering, med 24,1 procent (33 st) bland de som angett att de blivit kränkta under det senaste året. Jämfört med 2016 har denna ökat med 2,4 procentenheter och jämfört med ,4 procentenheter. Därefter kommer etnicitet och ursprung med 16,1 procent (22 st). Denna kategori har ökat med 6,7 procentenheter sedan Alla diskrimineringsgrunderna utom könsidentitet har ökat sedan Den absolut vanligaste formen är dock någon annan form av kränkning, som inte knyts till någon av diskrimineringsgrunderna. 56,2 procent av de elever som angett att de blivit kränkta har angett detta val var denna siffra dock 69,8 procent. De elever som svarat annan kränkning har också haft möjlighet att beskriva vad det var som hänt fritext. I dessa svar kan vi se att det vanligaste är att någon blivit utsatt på grund av klädsel eller utseende. Det förekommer också exempel på sexuella trakasserier och utfrysning. I diagrammet till höger ser vi resultaten per skola i faktiska tal. Jämfört med 2016 så har antalet elever som upplever att de blivit diskriminerade med anledning av kön ökat från 5 till 17. På Kattegattgymnasiet har andelen ökat från 3 till 9, medan det på Sturegymnasiet minskat från 15 till 7. Gällande etnicitet så har antalet ökat från 3 till 11 på Sannarpsgymnasiet. 32

34 Diskrimineringsgrunderna skiljer sig åt en del även mellan de olika årskurserna. Vi kan se att ett större antal elever anser sig blivit kränkta med anledning av kön i åk 1. Även antalet som angett annan kränkning är större i åk 1 än i de två andra årskurserna. 33

35 Hur ofta har du blivit utsatt för kränkande behandling? Denna fråga är ny i årets elevbarometer. Även om inga kränkningar är acceptabla så är skillnaden givetvis stor för den utsatte om det skett en gång, eller om det sker dagligen. Vi kan se att av de 139 elever som svarat att de blivit kränkta så är det 65,2 procent som blivit utsatta en gång eller några enstaka gånger. 16,7 procent svarar att de blivit utsatta någon gång varje månad och 18,1 procent att de blir utsatta varje vecka eller varje dag. Det innebär att totalt 48 st av de svarande eleverna upplever att de är utsatta för kontinuerliga kränkningar. 17 st är utsatta varje vecka och 8 st är utsatta varje dag. Det är givetvis mycket allvarligt. I diagrammet till höger kan vi hur eleverna svarat på respektive skola och i diagrammet nedan per årskurs. 34

36 Jag har blivit utsatt av Även på denna fråga har eleverna kunnat kryssa i mer än ett alternativ. Vi kan se att 91,1 procent av eleverna som uppgett att de blivit kränkta under det senaste året har blivit det av en annan elev på skolan. 20,7 procent (28 elever) har dock angett att de blev utsatta av personal på skolan. Detta är en minskning med 6,7 procentenheter jämfört med Av de elever som angett att de blivit kränkte under det senaste året och angett att de blivit det av personal så finns 15 st på Sannarpsgymnasiet, 8 st finns på Kattegattgymnasiet och 5 st på Sturegymnasiet. Det är en halvering av antalet på Sturegymnasiet jämfört med Merparten av eleverna på alla skolorna har blivit utsatta av andra elever. Mellan årskurserna är det ett relativt jämt antal som angett att de blivit kränkta av personal på skolan. 35

37 Var blev du utsatt för kränkningen? Frågan är en flervalsfråga, där eleverna kunnat kryssa i mer än ett svar. Det vanligaste stället att bli kränkt på har alla år sedan mätningarna började varit i klassrummet. I år kan vi se att denna andel minskat i förmån för ett annat ställe på skolan. 55,9 av eleverna har svarat detta, vilket är en ökning med 10,4 procentenheter jämfört med I klassrummet har istället minskat med 13,3 procentenheter. Andelen som angett att de blivit kränkta via SMS/Internet har ökat från 19,2 procent 2016 till 35,3 procent På skolgården har fått 24,3 procent och I matsalen 19,9 procent. På Sannarpsgymnasiet har flest antal kränkningar skett på annat ställe på skolan. Det gäller även Sturegymnasiet. På Kattegattgymnasiet är det dock fortfarande vanligast att eleven blir kränkt i klassrummet. Resultaten per årskurs kan vi se nedan. 36

38 Undervisningens och utbildningens kvalité Mina lärare går tillsammans med oss elever igenom vad målen för undervisningen innebär, så att vi förstår dem Frågan är ställd för att fånga upp vissa delar kring en formativ undervisning. I en formativ undervisning klargör lärarna tillsammans med eleverna vad som är målet för undervisningen. Eftersom det kan vara svårt att direkt förstå kunskapsmålen från Skolverket behöver dessa diskuteras med eleverna för att skapa en gemensam förståelse. 46,4 procent instämmer i att deras lärare tillsammans med dem går igenom vad målet med undervisningen innebär, så att de förstår dem. 7,3 procent av eleverna instämmer inte. Resultaten är mycket snarlika dem som redovisades första gången Det finns skillnaderna mellan skolorna. 52,9 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet instämmer i att deras lärare tillsammans med dem går igenom vad målet med undervisningen innebär, så att de förstår dem. Samma siffra för Sannarpsgymnasiet är 44,1 procent och på Sturegymnasiet 38,0 procent. Detta liknar i stort sett den bild vi kunde se 2015 och Andelen som inte instämmer har ökat något sedan föregående år för Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet. Mellan årskurserna finns det ett mönster där andelen elever som instämmer i påståendet minskar från åk 1 och uppåt. 52,6 procent av eleverna i åk 1 instämmer, 47,4 procent i åk 2 och 39,0 procent i åk 3. Däremot finns inte samma skillnader mellan andelen elever som inte instämmer där det varierar mellan 6,2 till 7,7 procent. 37

39 Mina lärare ger mig ofta personlig information om vad jag behöver göra för att nå målen med undervisningen Denna fråga försöker fånga en annan viktig aspekt av formativ undervisning, nämligen den del som innebär att lärarna hela tiden ger eleverna personlig information om vad de behöver göra för att nå nästa steg i lärandet. Eleven kan förstå målen med undervisningen, men om de inte vet vilket steg de ska ta härnäst så är den kunskapen inte mycket värd. Vi kan se att 33,5 procent av eleverna instämmer i att deras lärare ofta ger dem personlig information om vad de behöver göra för att nå målen med undervisningen. 50,0 procent instämmer delvis och 16,5 procent instämmer inte. Det är en förbättring på några procentenheter jämfört med Mellan skolorna finns det en del skillnader. På Kattegattgymnasiet instämmer 36,8 procent av eleverna med påståendet. Det är en förbättring med 3,7 procentenheter jämfört med På Sannarpsgymnasiet instämmer 31,8 procent vilket är en liten förbättring och på Sturegymnasiet instämmer 30,3 procent, vilket är en förbättring på 3,2 procentenheter. Mellan årskurserna kan vi också se skillnader. 37,5 procent instämmer i åk 1, 35,6 i åk 2 och 27,0 procent i åk 3. Vi ser dock inte samma skillnader i andelen som inte instämmer, där ligger alla årskurserna på ca 16 procent. 38

40 Mina lärare informerar mig återkommande om hur jag ligger till i förhållande till kunskapsmålen under kursens gång Det är viktigt att elever fortlöpande får information om hur de ligger till i kursen, i förhållande till målen. Detta med syfte att eleven ska kunna veta vad hen behöver göra för att nå längre i sin kunskapsinhämtning. Denna fråga har dock omformulerats något jämfört med tidigare år då den varit formulerats som: Mina lärare informerar mig löpande om hur jag ligger till i kurser. Detta då det framkom att vissa elever hade svårt att förstå vad löpnade innebar. Det gör att resultatet inte är helt jämförbart. Vi kan se att 29,9 procent av eleverna instämmer i påståendet. 18,3 procent av eleverna inte instämmer inte alls i detta. Majoriteten av eleverna har svarat instämmer delvis, vilket kan tolkas som att de har lärare som gör detta i varierande grad. Detta är en förbättring jämfört med 2015 och Jämfört med 2016 har andelen som svarat att de instämmer ökat med 6,6 procent. Men då är frågan som sagt inte helt jämförbar. Mellan skolorna kan vi se vissa skillnader. På Kattegattgymnasiet instämmer 33,6 procent, på Sannarpsgymnasiet 27,4 procent och på Sturegymnasiet 26,9 procent. På alla skolor är det en ökning jämfört med tidigare år (och annan formulering). För Kattegattgymnasiet är det en ökning med 8,3 procentenheter, för Sannarpsgymnasiet 4,3 och Sturegymnasiet 6,9. Även i denna fråga finns en skillnad mellan årskurserna. 32,7 procent i åk 1 instämmer i att deras lärare återkommande informerar dem om hur de ligger till i förhållande till kunskapsmålen under kursens gång. Samma siffra för åk 2 är 31,4 procent och för åk 3 25,8 procent. 39

41 Mina lärare talar om vad jag behöver göra för att lära mig mer 28,6 procent av eleverna anser att deras lärare talar om vad de behöver göra för att lära sig mer, vilket är en liten förbättring på 2,1 procentenheter jämfört med ,6 procent anger att deras lärare inte gör det. Flest elever instämmer på Kattegattgymnasiet, 31,2 procent, jämfört med 27,6 procent på Sannarpsgymnasiet och 25,4 procent på Sturegymnasiet. Det är en ökning på alla skolorna jämfört med Vi kan se skillnader mellan årskurserna där ungefär lika många instämmer i åk 1 och 2, 32,1 procent och 30,7 procent. I åk 3 är andelen som instämmer något färre 22,1 procent. 40

42 Mina lärare utgår från vad jag redan kan när vi ska lära oss något nytt En annan viktig komponent i det formativa lärandet är att ständigt stämma av vart eleven befinner sig i lärandet och anpassa undervisningen efter det. 31,1 procent av eleverna upplever att lärarna anpassar undervisningen efter vad de kan, vilket är en liten förbättring med 1,5 procentenheter jämfört med 2016 och 3,4 sedan ,8 procent anser att det delvis är så, medan 15,1 procent inte tycker att det är så alls. Kattegattgymnasiet är den skola där störst andel av eleverna anser att lärarna utgår från vad eleven kan när de ska lära sig något nytt. 35,0 procent av eleverna instämmer i påståendet där. Alla skolorna har förbättrat sitta resultat något jämfört med Störts ökning står Sannarpsgymnasiet för med 2,8 procentenheter. Åk 1 instämmer i större grad med påståendet. 36,0 procent instämmer. 31,0 procent av åk 2 instämmer och 26,2 procent av åk 3. 41

43 Mina lärare använder olika undervisningsmetoder inom en och samma kurs Forskning visar att elever lär sig bäst om de får en varierad undervisning. Resultaten tyder på att eleverna upplever att majoriteten av deras lärare också har en varierad undervisningsform. 34,8 procent instämmer och 53,4 procent instämmer delvis. 11,7 procent instämmer inte alls. Det är mycket snarlikt resultaten 2015 och På Kattegattgymnasiet så instämmer 38,1 procent av eleverna i påståendet att deras lärare använder olika undervisningsmetoder i en och samma kurs. Det är en liten förbättring jämfört med 2016 då samma siffra var 35,5. På Sturegymnasiet instämmer 33,9 procent och på Sannarpsgymnasiet instämmer 31,5 procent. Det innebär en liten tillbakagång på dessa skolor jämfört med ,4 procent av eleverna i åk instämmer, 36,6 procent av eleverna i åk 2 och 29,1 procent av eleverna i åk 3. Kring denna fråga kan vi också se en större skillnader mellan andelen som svarat att de inte instämmer. Åk 3 är mer kritiska och där svarar 14,5 procent att de inte instämmer jämfört med 9,9 procent i åk 2 och 10,7 procent i åk 1. 42

44 Mina lärare involverar arbetslivet i undervisningen Denna fråga finns bland annat med för att kunna stämma av nämndens mål Alla ungdomar ska under sin gymnasietid ha kontakt med arbetslivet, minst en gång per läsår. I enkäten har eleverna fått följande förklaring vad som menas med frågan: Med arbetsliv menas ställen där det finns möjligheter att arbeta, som företag eller offentliga arbetsplatser som t.ex. sjukhus, äldreomsorg med mera. Lärarna kan involvera arbetslivet genom att exempelvis ta in föreläsare till skolan, vara på studiebesök eller göra "riktiga uppgifter" där ni som elever göra något uppdrag åt arbetslivet. Vi kan se att 28,4 procent av eleverna instämmer helt i att deras lärare involverar arbetslivet i undervisningen. Det är en förbättring med 3,0 procentenheter jämfört med Vi kan se klara skillnader mellan skolorna gällande denna fråga. 35,7 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet instämmer i påståendet, 29,2 procent av eleverna på Sturegymnasiet och 19,2 procent på Sannarpsgymnasiet. Alla skolor har fått en större andel som instämmer. Kattegattgymnasiet med 3,8 procentenheter, Sannarpsgymnasiet med 3,9 procentenheter och Sturegymnasiet med 1,3 procentenheter. 39,1 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet instämmer inte i påståendet. 32,1 procent av eleverna i åk 1 instämmer i påståendet. 28,1 procent i åk 2 och 23,4 procent av eleverna i åk3. Jämför vi med andelen elever som svarat att de inte instämmer så är det 32,8 procent i åk 3, 27,9 procent i åk och 24,8 procent i åk 1. 43

45 Mina lärare uppmuntrar mig att lära mig mer Uppmuntran och förväntningar har stor påverkan på elevers studieresultat. Vi kan se att 40,2 procent av eleverna svarat att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 48,6 procent instämmer delvis medan 11,3 procent angett att lärarna inte uppmuntrar dem att lära mer. Resultatet är mycket likt det som presenterades för På Kattegattgymnasiet instämmer störst andel av eleverna i att deras lärare uppmuntrar dem att lära sig mer. 43,5 procent. Samma siffra för Sturegymnasiet är 39,4 procent och för Sannarpsgymnasiet 33,6 procent. Det innebär en minskning på Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet, medan det är en ökning på Sannarpsgymnasiet med 3,6 procentenheter jämfört med Mellan årskurserna kan vi se ett mönster som framkommit i flera frågor, störst andel som instämmer finns i åk 1 (45,7 procent), något mindre andel i åk 2 (40,6 procent) och minst andel i åk 3 (33,5 procent). 44

46 Mina lärare uppmuntrar mig att samarbeta med andra elever för att lära mig mer I enkäten har vi försökt att ställa frågor kring de entreprenöriella kompetenser som eleverna enligt styrdokumenten ska tillägna sig. Samarbete mellan elever, kontakter med omvärlden, kreativitet, problemlösning, att misslyckanden ses som en naturlig del i lärprocessen är saker som vi försökt komma åt med följande frågor. 38,9 procent av eleverna har svarat att deras lärare uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer. 10,7 procent har angett att lärarna inte uppmuntrar detta samarbete. Det är mycket likt resultaten Vi kan se att störst andel av eleverna som upplever att deras lärare uppmuntrar till samarbete finns på Kattegattgymnasiet med 41,7 procent som instämmer i påståendet. Därefter kommer Sturegymnasiet med 40,3 procent och sedan Sannarpsgymnasiet med 33,0 procent. Även dessa resultat är lika de vi såg ,6 procent av elever i åk 1 instämmer, 40,0 procent i åk 2 och 34,7 procent i åk 3. 45

47 Mina lärare uppmuntrar mig att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna 33,1 procent av eleverna instämmer med att deras lärare uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar på ett problem under lektionerna. 13,3 procent instämmer inte i detta, vilket är mycket likt resultaten ,6 procent av eleverna instämmer delvis, vilket troligen pekar på att de har vissa lärare som gör det och vissa som inte gör det. Läsaren bör också ha i åtanke att i vissa fall kan det vara naturligt att det inte finns mer än ett svar och en lösning på en fråga. Men ofta går det troligtvis att hitta flera vägar till rätt svar. Mellan skolorna så kan vi se att Kattegattgymnasiet sticker ut genom att ha störst andel elever som instämmer i påståendet att de uppmuntras att komma med flera olika lösningar på problem under lektionerna, med 37,7 procent. På Sannarpsgymnasiet instämmer 30,1 procent av eleverna och på Sturegymnasiet 29,4 procent. Det innebär en ökning på Sannarpsgymnasiet med 3,1 procent jämfört med 2016 och 6,2 procentenheter jämfört med Mellan årskurserna kan vi se att i åk 1 instämmer 37,5 procent, i åk 2 instämmer 34,5 procent och i åk 3 instämmer 26,5 procent. 46

48 Jag får möjlighet att vara kreativ och komma med egna idéer på lektionerna Av de 2077 elever som svarade på enkäten så instämmer 33,0 procent i att de får vara kreativa och kommer med egna idéer på lektionerna. 16,6 procent av eleverna som inte håller med alls. Det är mycket snarlikt resultaten 2014, 2015 och Gällande denna fråga ser vi klara skillnader mellan de olika enheterna. På Sturegymnasiet har 39,2 procent av eleverna svarat att de instämmer i att de får vara kreativa och komma med egna idéer på lektioner, på Kattegattgymnasiet har 36,5 procent av eleverna svarat detsamma och på Sannarpsgymnasiet 25,0 procent. För både Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet är detta en förbättring jämfört med Mellan årskurserna finns vissa skillnader. Andelen som instämmer är högst i åk 1 med 37,2 procent, något lägre i åk 2 med 34,5 procent och mindre i åk 3 med 27,0 procent. Andelen elever som inte instämmer är störst i åk 1 med 19,0 procent, något lägre i åk 1 med 16,9 procent och minst i åk 2 med 13,8 procent. 47

49 Jag är rädd för att svara fel på lektionerna En viktig del i lärprocessen är att göra misstag och sedan lära sig av det. Det måste finnas en kultur som är tillåtande och där ett fel ses som en möjlighet till lärande. 19,2 procent av eleverna har svarat att de instämmer i att de är rädda för att svara fel på lektionerna. Slår vi ihop de som svarat att de instämmer med de som delvis instämmer med att de är rädda att svara fel på lektionerna så får vi 50,6 procent. 49,4 procent av eleverna är inte alls rädda att svara fel på lektionerna Det är en liten försämring jämfört med 2016 med 1,0 procentenheter. Sannarpsgymnasiet är den skola där störst andel elever instämmer i att de är rädda för att svara fel på lektionerna, 22,7 procent. Det är en ökning med 4,9 procentenheter jämfört med Därefter kommer Sturegymnasiet med 21,5 procent och sedan Kattegattgymnasiet med 14,9 procent. Den största andelen som inte instämmer finns också på Kattegattgymnasiet med 57,7 procent. Det är en liten förbättring jämfört med 2016 med 2,1 procentenheter. 21,9 procent av eleverna i åk 1 instämmer i att de är rädda att svara fel på lektionerna, 19,9 procent instämmer i åk 2 och 14,9 procent i åk 3. Detta indikerar att eleverna blir mer trygga med att svara fel på lektionerna desto längre som de gått i gymnasieskolan. 48

50 Jag har oftast studiero på lektionerna Denna fråga är ny i årets Elevbarometer. Vi kan se att 28,7 procent av eleverna instämmer i att de oftast har studiero på lektionerna. 52,2 procent instämmer delvis, vilket kan tolkas som att de har det på vissa lektioner men inte på andra. Vi vet att det kan skilja mycket mellan olika klasser och lärare. 19,1 procent instämmer inte alls i att de oftast har studiero på lektionerna. Mellan skolorna finns det vissa skillnader. Störst andel elever som anser att de har studiero finns på Kattegattgymnasiet med 33,2 procent av eleverna som instämmer. På Sannarpsgymnasiet är det 28,8 procent av eleverna och på Sturegymnasiet 20,5 procent. På Sturegymnasiet är det en lite större andel elever som inte instämmer, 21,5 procent, än de som anser att de har studiero. Även mellan årskurserna kan vi se skillnader. 36,6 procent av eleverna i åk 1 anser att de oftast har studiero, medan 26,4 procent av eleverna instämmer i påståendet i åk 2 och 23,2 procent i åk 3. Det troliga är kanske inte att studiero i klassrummet är väldigt olika mellan årskurserna, utan snarare att kraven på studiero ökar genom årskurserna. 49

51 Jag har haft kontakt med arbetslivet i min utbildning under det senaste året Denna fråga finns bland annat med för att kunna stämma av nämndens mål Alla ungdomar ska under sin gymnasietid ha kontakt med arbetslivet. I enkäten har eleverna fått följande förklaring om vad som menas med frågan: med arbetsliv menas ställen där det finns möjligheter att arbeta, som företag eller offentliga arbetsplatser och kontakten kan exempelvis varit genom studiebesök, APL eller genom föreläsningar av arbetslivet på skolan. Vi kan se att 32,2 procent av instämmer i att de haft kontakt med arbetslivet i deras utbildning under det senaste året. 36,4 procent, en större andel instämmer inte i påståendet. Det är en minimal förbättring jämfört med förra året. Med tanke på att 31,6 procent av de svarande eleverna går på ett yrkesprogram eller introduktionsprogram med koppling till yrke borde siffran som varit i kontakt med arbetslivet vara högre. Det är ju inte heller den enda kontakten med yrkeslivet som sker. Vi kan se att det finns skillnader mellan skolorna. På Sturegymnasiet har 38,4 procent av eleverna svarat att de varit i kontakt med yrkeslivet, på Kattegattgymnasiet är samma siffra 36,4 procent och på Sannarpsgymnasiet 23,4 procent. En förklaring kan vara att Sannarpsgymnasiet endast har två yrkesprogram, Vård- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Mellan årskurserna finns det gällande denna fråga inga större skillnader. Det är en något större andel som inte instämmer i åk 1 med 41,0 procent jämfört med åk 2 och 3 som ligger runt 35 procent. En trolig förklaring är att en del yrkesprogram inte har APL förrän i åk 2 och 3. 50

52 Jag förstår hur jag kan använda det jag lär mig i skolan utanför skolan En viktig faktor till att känna motivation för sitt skolarbete är att förstå relevansen av det eleven lär sig. 35,5 procent av eleverna instämmer i påståendet att de förstår vad de kan använda det de lär sig i skolan i ett sammanhang utanför skolan. Det är en liten uppgång med 1,9 procentenheter jämfört med 2016 och 3,9 procent jämfört med ,2 procent av eleverna förstår inte hur de ska använda det som de lär sig i skolan. Det finns risk att skolan kan kännas meningslös för dessa elever. På Kattegattgymnasiet är det 39,7 procent som instämmer i påståendet och på Sturegymnasiet är det 35,8 procent. Det innebär en ökning på 2,6 procentenheter för Kattegattgymnasiet jämfört med föregående år. På Sannarpsgymnasiet är det 30,3 procent som instämmer vilket är en ökning med 2,9 procent. Åk 1 instämmer i högre grad i att de förstår hur de kan använd det de lär sig i skolan utanför skolan. 41,6 procent instämmer där, medan 36,1 procent gör det i åk 2 och bara 27,5 procent för det i åk 3. I åk 3 är det 22,6 procent av eleverna som inte instämmer. 51

53 Jag upplever att mina lärare samarbetar kring min utbildning 33,8 procent av eleverna upplever att deras lärare samarbetar kring deras utbildning. Det är en liten ökning med 1,5 procentenheter jämfört med 2016 och 6,2 procentenheter jämfört med ,3 procent upplever att lärarna inte gör det. Visst samarbete kan naturligtvis förekomma mellan lärarna utan att eleverna ser detta. Lärares samarbete kring utbildningen kan vara viktig för att se till att eleverna har en dräglig arbetssituation. Forskning visar även att samarbete och kollegialt lärande mellan lärare är en viktig faktor för att främja elevernas måluppfyllelse. Kattegattgymnasiet är den skola där flest elever instämmer i att deras lärare samarbetar. Där instämmer 37,9 procent av eleverna i påståendet. Där efter kommer Sturegymnasiet med 34,8 och sedan Sannarpsgymnasiet med 28,5 procent. Jämfört med tidigare år har alla skolorna ökat andelen som instämmer något. Gällande denna fråga kan vi åter se ett mönster där åk 1 instämmer mer (40,4 procent) än åk 2 (34,2 procent) och som i sin tur instämmer med än åk 3 (25,5 procent). 52

54 Mina lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter 37,7 procent av eleverna instämmer i att deras lärare samordnar prov och inlämningsuppgifter. Det är en förbättring jämfört med 2016 med 2,4 procentenheter. 43,4 procent instämmer delvis. 18,9 procent anser dock att de inte gör det. Att ha flera inlämningsuppgifter och prov samtidigt kan givetvis leda till stress och en mycket pressad arbetssituation för eleverna. Det kan också leda till att eleverna tvingas prioritera vilka kurser som de ska lägga mest energi på. Det finns skillnader mellan de olika skolorna. På Kattegattgymnasiet är det störst andel elever som upplever att deras lärare samordnar prov och arbetsuppgifter, med 43,0 procent. Det är en förbättring med 6,1 procentenheter jämfört med Därefter kommer Sturegymnasiet med 34,3 procent och Sannarpsgymnasiet med 33,5 procent. Vi kan se rejäla skillnader mellan årskurserna. 46,6 procent av eleverna instämmer i åk 1, medan 37,8 procent av eleverna gör det i åk 2 och endast 26,5 procent i åk 3. För åk 3 är det fler elever som inte instämmer med 27,2 procent. En förklaring kan vara att antalet inlämningar ökar och troligen är som flest i åk 3. Då blir det också svårare för lärarna att samordna dem. 53

55 Arbetsbördan är rimlig och jämn över tid 19,6 procent av eleverna instämmer i att arbetsbördan är rimlig och jämn över tid. 28,5 procent av eleverna instämmer inte i detta påstående. En stor del av gymnasieleverna upplever med andra ord själva att det har en tuff arbetssituation. En allt för pressad arbetsbörda kan leda till negativ stress för eleverna, vilket kan påverka kunskapsresultaten negativt. Dessutom kan för mycket stress givetvis ha negativa hälsoaspekter på ungdomar, precis som på vuxna. Kraven har dock ökat i med GY2011 och det är inte helt enkelt att kombinera detta med att försöka lätta arbetsbördan för eleverna. En skillnad finns mellan skolorna. Sannarpsgymnasiet sticker ut där störst andel av eleverna, 34,6 procent, anser att arbetsbördan inte är rimlig. Det är dock en liten förbättring jämfört med 2016 då det var 37,5 procent. Mellan årskurserna så ser vi att det finns en stegring av arbetsbördan. 22,8 procent av eleverna i åk 1 har svarat att de inte instämmer, 28,9 i åk 2 och 35,9 åk 3. Det är mycket likt resultaten

56 Mina lärare sätter rättvisa betyg på mina kunskaper Att sätta betyg är något som är svårt och ett i slutändan subjektiv arbete. Det viktiga är givetvis att eleven bedöms efter kursmålen, och inte efter personliga egenskaper. Läraren har här total suveränitet. Rektor kan endast ändra ett betyg om det är uppenbart felaktigt. Med tanke på komplexiteten i betygssättningen och att eleven är väldigt utlämnad till respektive lärare är det positivt att 45,8 procent av eleverna instämmer helt i att de upplever att lärare sätter rättvisa betyg på deras kunskaper. 43,4 procent håller delvis med och bara 10,8 procent håller inte alls med. Det är mycket likt resultaten Kattegattgymnasiet har störst andel elever som instämmer i att deras lärare sätter rättvisa betyg på deras kunskaper. Sannarpsgymnasiet har minst andel som instämmer med 39,3 procent. De har också tydligt flest elever som inte instämmer, med 14,6 procent. Sturegymnasiet har 44,8 procent av eleverna som instämmer. Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet har ökat andelen som instämmer något jämfört med 2016, medan Sturegymnasiet minskat något. I åk 1 är det 51,5 procent av eleverna som instämmer, i åk 2 46,5 procent och i åk 3 39,1 procent. 55

57 Jag har haft besök av min lärare regelbundet under mina APL-perioder Nytt för i år gällande frågorna kring APL är att vi endast tagit med resultaten för åk 2 och 3. Anledningen är att på flera program har eleverna i åk 1 inte hunnit ha någon APL ännu, vilket påverkar svaren. Frågan ställs endast till elever på yrkesprogrammen. Vi kan se att 40,3 procent av eleverna instämmer i att de haft besök av sina lärare regelbundet under sina APL-perioder. 26,5 procent av eleverna instämmer inte i detta. Vi kan se skillnader mellan skolorna. På Sannarpsgymnasiet så instämmer 52,3 procent av eleverna med påståendet, på Sturegymnasiet 39,8 procent och på Kattegattgymnasiet instämmer 33,6 procent. Ungefär lika stor del, 34,9 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet instämmer inte alls. På de andra skolorna är samma siffra istället runt 20,5 procent. Sannarpsgymnasiet har förbättrat andelen som instämmer med 11,3 procentenheter. Vi kan inte se några större skillnader mellan åk 2 och 3 gällande denna fråga. Det är en något större andel i åk 2 som inte instämmer jämfört med åk 3. 56

58 Jag blev bra bemött och fick bra information om min APL-plats av min handledare när jag började på min APL Frågan besvaras endast av elever på yrkesprogrammen. 58,1 procent av eleverna har angett att de blivit bra bemötta och fick bra information om sin APL-plats av sin handledare när de började på deras APL. 14,0 procent av eleverna instämmer inte alls. 70,5 procent av eleverna instämmer på Sannarpsgymnasiet, 54,5 procent på Sturegymnasiet och 53,5 procent på Kattegattgymnasiet. Sannarpsgymnasiet har förbättrat sina resultat gällande andelen som instämmer med 15,5 procentenheter jämfört med 2016 och Kattegattgymnasiet med 13,4 procentenheter. På Sturegymnasiet har det istället minskat 9,9 procentenheter. Bland eleverna som inte instämmer finns 19,4 procent i åk 2 och 8,6 procent i åk 3. 57

59 Jag kommer att få nytta av det jag lärt mig under min APL Frågan besvaras endast av elever på yrkesprogrammen. 73,2 procent av eleverna tror att de kommer att få nytta av det som de lärt sig under sin APL. Detta kan jämföras med att 35,5 procent av alla de svarande eleverna instämmer i att de förstår hur de kan använda det de lär sig i skolan utanför skolan. 7,0 procent har svarat att de inte kommer att ha nytta av det som de lärt sig under sin APL. Vi kan se en viss skillnad mellan skolorna. 87,5 procent av eleverna på Sannarpsgymnasiet instämmer, 75,0 procent av eleverna på Sturegymnasiet och 62,9 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet. Jämfört med 2016 har det skett en ökning med andelen som instämmer med 19,0 procentenheter på Sannarpsgymnasiet och med 17,0 procentenheter på Kattegattgymnasiet. Sturegymnasiet ligger kvar på ungefär samma nivå. Vi kan se att störst andelen som inte instämmer finns i åk 2 med 10,6 procent, jämfört med 3,5 procent bland åk 3. 58

60 Elever i behov av stöd för att nå kunskapsmålen Jag har fått det stöd jag behöver för att minst få ett E i alla kurser 68,8 procent av de svarande eleverna upplever att de har fått det stöd som de behöver för att få minst ett E i alla ämnen. 6,8 procent av eleverna instämmer inte alls. Siffrorna är väldigt lika de från 2015 och På Kattegattgymnasiet har 72,9 procent svarat att de instämmer. 68,2 procent instämmer på Sannarpsgymnasiet och 61,8 procent på Sturegymnasiet. På Sannarpsgymnasiet har denna andel ökat med 5,8 procent jämfört med På Sturegymnasiet har det istället skett en minskning med 8,5 procent jämfört med Gällande andelen elever som inte instämmer har Sannarpsgymnasiet förbättrat sitt resultat med 3,9 procent sedan Mellan årskurserna ser vi små skillnader gällande denna fråga. 59

61 Jag har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att minst få ett E i alla kurser 30,1 procent av de elever som svarat på enkäten har angett att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen. I faktiska tal utgör det 625 elever. Förra året var samma siffra 20,5 procent, vilket innebär en stor ökning var siffra 24,0 procent. På Sturegymnasiet finns störst andel av eleverna som angett att de fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen med 33,7 procent. Tätt därefter följer Sannarpsgymnasiet med 31,5 procent och sedan Kattegattgymnasiet med 27,0 procent. Det är en ökning på samtliga skolor med ca 10 procentenheter. Mellan årskurserna finns det i princip ingen skillnad gällande denna fråga. 60

62 Jag skulle behöva stöd utanför den ordinarie undervisningen för att minst få ett E i alla kurser Bland de elever som svarat att de inte fått något stöd utanför den ordinarie undervisningen för att minst få ett E i alla kurser så har 13,2 procent svarat att de skulle behöva sådant stöd. Det utgör 190 elever. Vi kan se vissa skillnader mellan skolorna. På Sturegymnasiet anser 17,9 procent av de elever som svarat att de inte fått stöd utanför undervisningen att det skulle behöva det för att nå minst ett E i alla kurser. På Sannarpsgymnasiet är samma siffra 15,2 procent och på Kattegattgymnasiet är den 9,4 procent. Mellan årskurserna finns det inte några större skillnader gällande denna fråga. 61

63 Jag har fått vara med och påverka hur och var stödet ska ges Av de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen så har 75,8 procent också svarat att de har fått vara med och påverka stödets utformning. 24,2 procent har svarat att de inte fått påverka stödets utformning. Det är en minskning av andelen elever som svarat nej med 9,6 procentenheter jämfört med Detta samtidigt som andelen elever som angett att de fått stöd utanför den ordinarie undervisningen har ökat. Kattegattgymnasiet har 30,3 procent av eleverna som svarat nej, Sannarpsgymnasiet 21,5 procent och Sturegymnasiet 19,1 procent. Det är en minskning på Kattegattgymnasiet med 4,5 procentenheter, på Sannarpsgymnasiet med 13,4 procentenheter och på Sturegymnasiet med 11,9 procentenheter. Det är en glädjande utveckling. Inte heller gällande denna fråga ser vi några stora skillnader mellan årskurserna. Eleverna i åk 3 upplever i något mindre grad än de andra årskurserna att de fått vara med och påverka stödets utformning. 62

64 Jag upplever att stödundervisningen hjälper mig att bättre nå målen Av de som har fått stöd så anser 84,7 procent att det har hjälpt dem att bättre nå målen. Det är en förbättring jämfört med 2016 med 6,3 procentenheter. 15,3 procent anser att stödet inte har hjälpt dem. Det motsvarar 95 av de svarande eleverna. Ökningen har skett på alla skolor svarade 78,6 procent av eleverna på Kattegattgymnasiet ja, på Sannarpsgymnasiet var det 77,0 procent och på Sturegymnasiet 79,8 procent. Nu är samma siffor 86,3 procent, 84,8 procent och 82,1 procent. Mellan årskurserna finns inga nämnvärda skillnader gällande denna fråga. 63

65 Mina lärare har förståelse för min svårigheter Av de elever som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen så anser 80,4 procent att deras lärare har förståelse för deras svårigheter. 19,6 procent anser att deras lärare inte har den förståelsen. Det är en marginell förbättring jämfört med 2016 med 5,2 procentenheter. Det innebär att 122 av de svarande eleverna upplever att deras lärare inte har förståelse för deras problematik. Detta är ett för stort antal. Samtidigt är det så att elever av olika anledningar inte alltid berättar för alla sina lärare om sin problematik. Då är det naturligtvis svårt för läraren att visa förståelse för den. Gällande denna fråga är skillnaderna mellan skolorna mycket små. Det finns en viss skillnad mellan årskurserna. 22,5 procent av eleverna som har svarat att de har fått stöd utanför den ordinarie undervisningen för att få minst ett E i alla ämnen finns i åk 3. Där efter kommer åk 1 med 19,7 procent och sedan åk 2 med 15,9 procent. 64

66 IKT i undervisningen Mina lärare använder sig av IKT (PC, Mac, Chromebook, surfplatta mm) i undervisningen 2014 kunde vi se en klar ökning i andelen som instämde i att deras lärare använder sig av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen var det 41,5 procent som instämde, 2014 var det 51,4 och ,0 procent av eleverna som instämde sker ytterligare en ökning, men inte lika stark fortsätter trenden, men ytterligare något svagare med 1,9 procentenheter. Endast 2,7 procent av eleverna anger att deras lärare inte använder sig av IKT i undervisningen alls. Det finns vissa skillnader mellan skolorna. Kattegattgymnasiet är den skolan där störst andel elever upplever att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen, 72,5 procent. Tätt där efter kommer Sturegymnasiet med 71,6 procent. Sannarpsgymnasiet ligger lägst med 68,2 procent av eleverna som instämmer i att deras lärare använder sig av IKT i undervisningen. Mellan årskurserna kan vi se vissa skillnader. I åk 1 instämmer 74,7 procent, i åk 2 73,5 procent och åk 3 63,8 procent. Varför andelen som instämmer är lägre just i åk 3 är svårt att förklara. 65

67 Jag upplever att mina lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen Om IKT ska bli ett aktivt pedagogiskt verktyg behöver lärarna känna att de behärskar användningen av en dator eller surfplatta som ett pedagogiskt verktyg. 36,3 procent av eleverna upplever att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen. 14,1 procent anser att deras lärare inte känner sig säkra i detta. Resultaten är mycket likt resultatet Att de inte ökat så mycket kan troligtvis förklaras med att det införts en ny lärportal vid läsårsskiftet 2016/2017. Alla lärare känner sig troligen inte helt säkra på de nya systemen ännu. Störst andel elever som instämmer i att deras lärare känner sig säkra i användandet av IKT i undervisningen finns på Sannarpsgymnasiet med 38,5 procent. Därefter kommer Kattegattgymnasiet med 37,9 procent och Sturegymnasiet med 29,6 procent. Sannarpsgymnasiet har ökat andelen elever som instämmer med 3,4 procentenheter. Sturegymnasiet har istället minskat med 7,1 procentenheter. På Sturegymnasiet har det även skett en ökning av andelen som inte instämmer med 7,2 procent. I likhet med flera frågor gällande undervisningen kan vi se ett mönster där en större andel elever instämmer i åk 1 (43,6 procent), något mindre i åk 2 (36,4 procent) och minst andel i åk 3 (26,8 procent). Det omvända förhållandet gäller om de som svarat att de inte instämmer. 66

68 Mina lärare är lyhörda för idéer och förslag från oss elever gällande IKT Vid denna fråga har det i enkäten förtydligats att det till exempel kan handla om förslag om nya hemsidor och appar. Många elever har själva god vana med IKT och det kan vara värt att lyssna på dem när det gäller hur man kan använda IKT som ett verktyg i undervisningen. Det är också en fråga om inflytande enligt läroplanen. 36,7 procent av eleverna har svarat att deras lärare är lyhörda för idéer och förslag från dem gällande IKT. 12,5 procent anser inte det. Resultatet är mycket snarlikt det från 2015 och Sturegymnasiet har flest elever som instämmer i påståendet, 38,8 procent, där efter kommer Kattegattgymnasiet med 37,2 procent och sedan Sannarpsgymnasiet med 34,7 procent. Mellan årskurserna skiljer sig resultaten en del. I åk 2 instämmer störst andel av eleverna i påståendet, 39,4 procent, därefter åk 1 med 38,2 procent och åk 3 med 32,5 procent. 67

69 I undervisningen använder jag ofta mitt digitala verktyg (Chromebook, ipad eller dator) till Frågan är en flervalsfråga. Vanligast användning av det digitala verktyg som skolan delat ut är att skriva skolarbeten vilket 88,1 procent av eleverna angett. Därefter följer informationssökning med 85,9 procent och att göra anteckningar med 73,2 procent. Det har skett ett misstag där Fronter finns med som alternativ, trots att det nu är utbytt mot en ny lärplattform. Läsaren bör bortse från det alternativet. I fritextsvaren har många också angett Unikum, som är en del av den nya lärplattformen. Ämnesanpassade program och appar används av 46,3 procent av eleverna. Eleverna har haft möjlighet att genom fritext ge exempel på andra anvädningsområden. 114 elever har utnyttjat den möjligheten. Exempel som tas upp där är Unikum (38 st), att titta på videos som man fått i uppgift av läraren och lyssna på musik. Ett antal lyfter också fram att de använder sitt verktyg till att spela spel eller andra icke skolrelateade saker. Resultaten mellan skolorna är överlag mycket likt. Den fråga som skiljer mest är andelen elever som svarat att de strukturerar sin vardag. På Sannarpsgymnasiet är det 38,2 procent. På Kattegattgymnasiet är det 21,1 procent och på Sturegymnasiet är det 27,5 procent. En trolig förklaring till detta är att Sannarpsgymnasiet har en aktiv arbetsterapeut som visar många elever fördelarna som en ipad kan ha för att stödja strukturen i vardagen. Ämnesanpassade program och appar är mer vanligt förekommande på Sannarpsgymnasiet (52,3 procent) och Kattegattgymnasiet (47,0 procent) än Sturegymnasiet (35,4 procent). 68

70 Inflytande och ansvar Jag har fått information om vilka rättigheter till inflytande jag har som elev När frågorna har tagits fram till detta avsnitt har Läroplanen för gymnasieskolan 11 (Lgy 11) andra kapitel legat som grund. 29,9 procent, av eleverna har angett att de har fått information om vilka rättigheter till inflytande de har. 21,3 procent har angett att de inte har fått det. 48,8 procent anger att de delvis har fått den informationen. Det är mycket snarlikt resultatet Mellan skolorna är det mycket små variationer. På Kattegattgymnasiet är det 30,2 procent, på Sannarpsgymnasiet är det 30,0 procent och på Sturegymnasiet 29,2 som instämmer. Något större variation finns mellan de som inte instämmer. Där är siffrorna 23,0 procent, 21,8 procent och 17,5 procent. Mellan årskurserna finns större skillnader. Eleverna i åk 1 och 2 instämmer i större grad än eleverna i åk 3 om att de fått information om vilka rättigheter till inflytande de har som elev. En möjlig delförklaring är att det diskuteras mer när eleverna börjar gymnasiet, och sedan försvinner mer och mer när det blir mer fokus på slutbetygen i åk 3. 69

71 Lärare och personal lyssnar och respekterar mina åsikter, även om jag inte alltid får som jag vill Demokrati handlar om att varje röst är lika mycket värd. Ibland tolkas dock demokrati som att alla alltid får som de vill, vilket snarare är anarki. Därav frågans utformning. 47,5 procent instämmer i att lärare och personal lyssnar och respekterar deras åsikter. Andelen som inte instämmer är 8,1 procent. Att eleverna upplever att de är respekterade är givetvis viktigt för deras arbetsmiljö. Lika viktigt som att lärarna känner att eleverna respekterar dem. Mellan skolorna finns små variationer. Sturegymnasiet är den skola där störst andel elever instämmer i påståendet, 49,0 procent, vilket är en liten försämring jämfört med På Kattegattgymnasiet är det 46,4 procent och på Sannarpsgymnasiet 47,0 procent. Sannarpsgymnasiet har ökat med 4,7 procentenheter jämfört med Mellan årskurserna syns ett välbekant mönster. Störst andel elever som instämmer finns i åk 1 med 55,9 procent, därefter i åk 2 med 45,9 procent och sedan slutligen i åk 3 med 39,3 procent. 70

72 Mina lärare uppmuntrar mig och mina kurskamrater att planera kurserna tillsammans med dem I Lgy 11 avsnitt 2.3 står det att läraren tillsammans med eleverna ska planera och utvärdera undervisningen. 25,6 procent av eleverna har svarat att deras lärare uppmuntrar dem och deras kurskamrater att planera kurserna tillsammans med dem. 21,7 procent instämmer inte alls. Det är mycket snarlikt resultaten från 2015 och Av de elever som instämmer så finns störst andel på Kattegattgymnasiet, där 27,2 procent angett detta svarsalternativ. Därefter kommer Sturegymnasiet med 25,8 procent, vilket istället är en försämring med 5,1 procent. Slutligen kommer Sannarpsgymnasiet med 23,5 procent. På Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet har ca 23 procent av eleverna svarat att de inte instämmer, medan samma siffra på Sturegymnasiet är 16,6 procent. Mellan årskurserna kan vi se att 28,3 procent av eleverna i åk 1 instämmer i att deras lärare uppmuntrar dem och deras kurskamrater att planera kurserna tillsammans med dem. För åk 2 har 27,3 svarat att de instämmer och för åk 3 20,3 procent. 71

73 Mina lärare låter oss elever utvärdera kurserna Av de elever som svarat på enkäten har 29,3 procent svarat att deras lärare låter dem utvärdera kurserna. 18,8 procent har svarat att de inte instämmer, vilket är en liten försämring jämfört med På Sannarpsgymnasiet är det 30,9 procent av eleverna som instämmer med påståendet. På Kattegattgymnasiet är det 29,3 procent och på Sturegymnasiet är det 26,7 procent. Sturegymnasiet har minst andel elever som inte instämmer i att deras lärare låter dem utvärdera kurserna. Andelen som inte instämmer har ökat mellan 2,5-3,9 procentenheter på alla skolorna jämfört med Mellan årskurserna finns skillnader. 32,3 procent instämmer i åk 2, 30,2 procent i åk 1 och 25,8 procent i åk 3. 72

74 Jag upplever att mentorsträffarna/klassamlingarna är meningsfulla 27,7 procent av de svarande eleverna upplever att deras mentorsträffar/klassamlingar är meningsfulla. 29,3 procent anser inte att de är meningsfulla. Resultatet är mycket likt det vi kunde se 2015 och Mentorsträffarna är forum där eleverna ska lära sig och få möjlighet att praktisera den representativa demokratin och därmed vara ett forum för inflytande för eleverna. Men det är också ett forum för att diskutera eventuella konflikter i klassen eller annat som kan vara av vikt för klassens sammanhållning. Frågor som borde kunna upplevas som angelägna. Störst andel av eleverna som instämmer i att mentorsträffarna/klassamlingarna är meningsfulla finns på Sturegymnasiet med 32,6 procent. Därefter kommer Kattegattgymnasiet med 26,5 procent och Sannarpsgymnasiet med 25,9 procent. Bland eleverna som inte instämmer i att mentorsträffarna är meningsfulla finns 31,5 procent i åk 1, 29,9 procent i åk 2 och 26,2 procent i åk 3. 73

75 Jag upplever att utvecklingssamtalen är meningsfulla Enligt skollagen så ska eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation, ett utvecklingssamtal. 37,2 procent av eleverna har svarat att de upplever utvecklingssamtalen som meningsfulla. 23,6 procent anser att de inte är meningsfulla. Resultatet är mycket likt det från 2015 och På Sturegymnasiet upplever störst andel av eleven utvecklingssamtalen som meningsfulla där 44,6 procent instämmer. Där efter kommer Sannarpsgymnasiet med 38,0 procent och sedan Kattegattgymnasiet med 32,5 procent. Kattegattgymnasiet är också den skola där absolut störst andel svarat att de inte instämmer, med 29,5 procent, alltså nästan lika stor andel som svarat att de instämmer. Gällande årskurserna så kan vi se att 43,2 procent av eleverna i åk 1 instämmer i påståendet. 37,0 procent av eleverna i åk 2 och 29,6 procent i åk 3 har svarat att de instämmer. 25,8 procent i åk 3, 24,3 procent i åk 2 och 20,8 procent i åk 1 instämmer inte. 74