Kvalitetsredovisning

Transkript

1 2008 STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen STRÖMSTAD GYMNASIUM Inlämnad av Ola Nilsson

2 Sammanfattning s organisation omfattade vid slutet av elever, ca 40 tjänster (heltid) pedagogisk personal, skolledning, studie- och yrkesvägledning, assistenter, vaktmästare och projektledare för externa kontakter. Andelen elever som inom 4 år har fullgjort sin utbildning har, om vi ser tre år tillbaka, ökat något. Av dessa uppnår år % grundläggande högskolebehörighet, vilket är något över riksgenomsnittet. Under året har programutbudet utvecklats något och utvecklingen mot flexibla arbetsformer fortsatt. Ur ett medborgarperspektiv konstaterar jag att eleverna i huvudsak är nöjda med undervisningen och trivs på skolan. Ett viktigt område i skolans inre arbete är bemötande. Framför allt har vi fokuserat på det i språkrörsutbildningen och vid uppföljningen av verksamhetsbesök. har en hög andel lärare med pedagogisk högskoleexamen. På några områden prioriteras kravet på specialkompetens framför kravet på formell behörighet då dessa inte går att förena. För 2008 redovisar gymnasiet ett budgetöverskott. Min bedömning är att kostnadseffektiviteten är hög i synnerhet om man beaktar det breda utbildningsutbudet. Under 2008 har det också pågått en diskussion om arbetsbelastningen. Denna fråga uppmärksammas kontinuerligt och hanteras delvis med extern medverkan. I kvalitetsredovisningens sista avsnitt sammanfattar jag en rad viktiga händelser under året. Flera av dem gäller utvecklingen av gymnasiets utbildningsutbud vad gäller kvalitet och bredd. Det har också pågått ett intensifierat utåtriktat nätverksskapande. I detta avsnitt ger jag också min syn på prioriterade åtgärder för nästa år. Ett par utgångspunkter för dessa åtgärder är att Strömstad skall vara i centrum inte i periferin och att skolan skall vara en plattform för lärande inte en anstalt för lektioner. Detta kräver både IT-satsning och en fortsatt utveckling av synen på lärande. En spännande fråga är vilken bas Kosterhavets nationalpark kan utgöra för Strömstad Gymnasiums utveckling. 2

3 Innehåll 1. Inledning Organisation Analysverktyg Utveckling Övergripande mål BUN Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål Resultat av genomförda åtgärder Analys Medborgare Övergripande mål BUN Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål Resultat av genomförda åtgärder Likabehandlingsplanen Analys Medarbetare Övergripande mål BUN Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål Resultat av genomförda åtgärder Analys Ekonomi Budgetmål BUN Verksamhetens ekonomiska resultat Resultat av genomförda åtgärder Analys Åtgärder Händelser av betydelse under året 6.2 Prioriterade åtgärder inför nästa år

4 1. Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av kvalitetsarbetet i Barnoch Utbildningsförvaltningen skriver varje verksamhet årligen en kvalitetsredovisning. Den är i första hand ett hjälpmedel i verksamheternas kvalitetsarbete, men skall även ge avnämare såsom brukare och politiker en tydlig bild av kvalitén i Barn- och Utbildningsförvaltningen. I samråd med personalen sammanställer verksamhetschefen underlag och skriver redovisningen. en innehåller fyra områden Utveckling, Medborgare, Medarbetare och Ekonomi. Under respektive område beskrivs verksamhetens mål, resultat av genomförda åtgärder samt en kort analys. en avslutas med en redogörelse av prioriterade åtgärder inför nästa år. 1.1 Organisation I jan 2009 är antalet elever vid 433, vilket innebär en minskning jämfört med föregående år (454). Eleverna fördelar sig enl följande på årskurser. Åk1 153 Åk2 134 Åk3 145 (inkl elever som går ett fjärde år). Antalet inriktningar på de nationella programmen var under läsåret 16. Bland dem märks två med riksintag, Den Förberedande Sjöbefälsutbildning (Teknikprogrammet) och Roddgymnasiet. Lokala profiler har varit Musik Teater Dans (MTD), Fotboll, Specialidrott och Hälsoprofil. Den förra kompletteras och byter namn till Scenisk profil. Den pedagogiska personalen utgjorde ht 2008 ca 40 heltidstjänster fördelade på ung 60 personer. Skolledningen omfattar rektor och biträdande rektor. Denna resurs inkluderar även rektorsansvar för Vuxenutbildningen. Övrig personal omfattar två assistenter, en studie- och yrkesvägledare, en dataansvarig, en datatekniker och en vaktmästare. På Lärcentrum finns en tjänst som samordnare. Assistenterna, komvux-samordnaren och datateknikern tillhör andra enheter. Skolans cafeteria och elevboende är samordnade med Kanal Ung. Under del av året har skolan haft stöd av en projektledare (50%) för att etablera och utveckla externa kontakter såväl för gymnasiet som Lärcentrum. 1.2 Analysverktyg Analysverktyg är elevenkät som genomförs i jan 09 samt studieresultat från vt08 enligt egen statistik och Skolverkets. Elevenkäten pågår då detta skrives men visar ändå en tendens. 4

5 Lektionsbesök med uppföljande samtal tillsammans med elevernas språkrör är ett viktigt instrument för uppföljning. Samtalen förs enl modellen Kriterier för god undervisning, som är framtagen vid språkrörsutbildningarna. Senaste personalenkät i kommunen gjordes i febr Dess uppgifter är för gamla för att vara grund i denna redovisning. För gymnasiets del gjordes i maj 2007 en uppföljning av organisationsförändringen. Resultatet av den redovisades i kvalitetsredovisning för gymnasiet, läsåret (Avsnittet Hälsa och miljö). Viktiga instrument för att skolledningen skall få en bild av verksamheten är verksamhetsbesök och medarbetarsamtal. 5

6 2. Utveckling 2.1 Övergripande mål BUN 1) Förbättra hälsa och välmående för barn och ungdomar 2) Alla Strömstads elever skall uppnå grundläggande högskolebehörighet 3) Attraktivt och konkurrenskraftigt gymnasium 2.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål 1. Andelen elever som slutför sin utbildning på tre år och som blir behöriga till högskolan skall öka jämfört med föregående år 2. Flexibla former för lärande skall utvecklas. 3. Gymnasiet skall bredda sitt utbildningsutbud. 2.3 Resultat av genomförda åtgärder Andelen elever som slutför sin utbildning på tre år och som blir behöriga till högskolan framgår av nedanstående tabeller. Tabell 1 är skolans egen statistik baserad på det antal elever som påbörjat sina studier i åk3 aktuellt läsår. Tabell 2 är Skolverkets statistik (SIRIS) i ett fyraårsperspektiv. Den förra räknas fram innan den senare är klar. Tabell 1 ; Slutbetyg, grundläggande behörighet till högskolan. Statistiken gäller elever som den 15 sept påbörjat studier i åk Elevantal åk3 ht Andel elever m slutbetyg 85% 79% 79% Andel elever med samlat betygsdokument Antal elever som beviljats förlängd studiegång 8,30% 17% 21% Grundläggande högskolebehörighet; andel av slutbetyg 91% 98% 92% 6

7 Tabell 2 SIRIS Andel av nybörjarelever på skolor belägna inom kommunen som fått slutbetyg inom fyra år Andel elever som fullföljt utbildning inom 4 år inkl IV Andel elever med reducerad program Genomsnittlig betygspoäng Grundläggande högskolebehörighet; andel av slutbetyg Riket Riket Strömstad Strömstad Strömstad Riket % 76% 78% 76% 72% 76% 4% 4% 4% 4% 14,9 14,1 15,1 14,1 14, % 89% 97% 89% 92% 89% Under 2008 har utvecklingen mot flexibla arbetsformer fortsatt. I gymnasiets programutbud har lärlingsutbildning tillkommit. Musik teater dans har kompletterats med teknik och produktion till Scenisk profil. Tendensen i den elevenkät som är under genomförande är ca 80% av eleverna känner att de valt rätt utbildning (alternativ 3 eller 4 på en fyragradig skala). 2.4 Analys I ett treårigt perspektiv har andelen elever som inom 4 år fullgjort sin utbildning ökat något. Dock är resultatet för 2008 sämre än för 2007 och likaledes lägre än för samtliga huvudmän i riket. (Motsvarande siffra för endast nationella program dvs exkl IV är dock 82% för Strömstad vilket är i nivå med riket). Andelen elever av dem som motsvarande hösttermin studerar i åk3 och slutför sina studier under läsåret har minskat något jämfört med 2006 men är i nivå med Andelen elever (av dem som har slutbetyg) med högskolebehörighet är lägre än 2007, högre än 2006 men ligger över riksgenomsnittet. Antalet individer bakom de procentuella variationerna mellan åren är få. Ett relativt fåtal individer som inte når sina mål påverkar det procentuella utfallet avsevärt. Jag noterar också över åren varierande förhållningssätt till studier hos eleverna. Utveckling har gått mot ökad grad av flexibelt lärande. Konstruktionen är att eleverna under onsdagseftermiddagar är schemalagda under flexibelt lärande med syftet att de under denna eftermiddag gör egna prioriteringar i val av studier och platsen därför. Tillgång till lärare finns i samtliga ämnen. Det finns en tendens att matematik, andra naturvetenskapliga och estetiska ämnen hittills prioriteras av eleverna. Resultatet av flexibelt lärande kan vi statistiskt inte belägga. Ang motivet hänvisar jag till bla följande avsnitt i kvalitetsredovisning

8 Den traditionella skolkulturen att lektioner är lika med arbete och håltimmar är lika med fritid, består. Detta synsätt drabbar också försöken att skapa ett forum för eget ansvarstagande under studiepassen. Lite tillspetsat skulle man kunna uttrycka det som att skolan måste utvecklas från att vara en anstalt för lektioner till att bli ett forum för lärande. Detta är inte bara en organisatorisk fråga utan handlar om ett förändrat synsätt och är som vi ser det skolans största utmaning. Ht 08 började gymnasiet att delta i det då uppstartade försöket med lärlingsutbildning. Försöket omfattar totalt 8 platser på El-, Handels- och Hotell- och Restaurangprogrammen. Såsom de första eleverna på får lärlingarna en egen bärbar dator. De är alltså pilotgrupp i två avseenden. Det är ännu för tidigt att göra en utvärdering av försöket. Tendenserna är positiva. En viktig förutsättning för att man skall lyckas med sin utbildning är att man känner att man valt rätt. Tendensen i årets elevenkät är mycket positiv i detta avseende. Samtidigt är ca 20% något eller mycket tveksamma på denna punkt. Detta kan bero på prioritering av hemortsalternativ före utbildning, att man inte informerat sig tillräckligt inför gymnasievalet eller att man bytt perspektiv/intressen under resans gång. 8

9 3. Medborgare 3.1 Övergripande mål BUN 1) Nolltolerans mot alla typer av mobbing och kränkande särbehandling 2) Möjliggöra för ungdomar att ha en stimulerande och kreativ fritid 3) Fler möten mellan barn/föräldrar/ungdomar och politiker 3.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål!!! 3.3 Resultat av genomförda åtgärder I de uppföljningssamtal som sker i samband med lektionsbesök uttrycker eleverna genom sina språkrör att de är nöjda med kvaliteten på undervisningen och att de känner delaktighet i planeringen. Det finns dock undantag. Tendensen i den elevenkät som är under genomförande pekar på hög trivsel, gott omdöme om lärarnas engagemang och kunnighet, att man känner sig väl bemött, och att man inte känner sig utsatt för mobbning eller kränkning. Merparten av eleverna anger motsvarande värdering av sin delaktighet i planering av undervisningen. Språkrörsutbildning har genomförts inom bla områdena utvärdering av undervisningen, anställning av lärare, ordningsregler, skolans policy vad gäller likabehandling, antimobbning och mot droger samt gymnasiets konfliktlösningsmodell Likabehandlingsplanen Gymnasiets likabehandlingsplan är formellt sett inte färdigskriven men under året har vi betonat arbetet med livskunskap inom ramen för det individuella valet, bemötande och tydliggörande av ärendehantering vid kränkande behandling. Antimobbninggruppen har agerat då behov synliggjorts vid fem tillfällen. 3.4 Analys Även om, enl den elevenkät som är under genomförande, inte måluppfyllelsen för elevernas värdering vad gäller kvalitet och trivsel är total, så är den generella trivseln hög och engagemanget stort på. Ett i och för sig självklart - samband mellan elevernas trivsel och deras upplevelse av att ha valt rätt utbildning kan konstateras. Relaterat till likabehandlingsplanen ovan så känner sig eleverna i huvudsak väl bemötta och ytterst sällan utsatta för kränkande behandling. Våra åtgärder vad gäller elevernas medinflytande bekräftas i enkäten positivt både vad gäller inflytande över kursplanering och samarbetsmöjligheter med lärarna. 9

10 4. Medarbetare 4.1 Övergripande mål BUN 1) Välutbildade medarbetare på alla nivåer 2) Nöjda medarbetare med gott arbetsklimat och utvecklingsmöjligheter 4.2 Verksamhetens prioriterade kvalitetsmål "# $!! "# $%! %! &# $ '( () " 4.3 Resultat av genomförda åtgärder Under 2008 var andelen lärare på med pedagogisk högskoleexamen var 80% (att jämföra med rikssnittet för samtliga huvudmän %, samtliga kommuner och landsting - 78%). På några områden prioriteras kravet på specialkompetens framför kravet på formell behörighet då dessa inte går att förena. Upplevelsen att vara sedd och respekterad, att dialogen är öppen och saklig samt att man känner att man har stöd i organisationen har jag inget statistiskt underlag för att redovisa, men jag upplever att värderingen i dessa avseenden i grunden är positiv. 4.4 Analys Till grund för min bedömning att arbetsklimatet på de punkter som formuleras i målen, är positivt, ligger bla medarbetarsamtal och verksamhetsbesök med uppföljande samtal. Samtidigt uppfattar jag det som att lägesbeskrivningen från våren 2007 i viss mån består (se kvalitetsredovisning läsåret , avsnittet Hälsa och miljö) I den mätning av arbetsklimatet som gjordes i maj 2007 framkommer att flertalet lärare mår bra, att det är en hög trivselfaktor och ett gott arbetsklimat samtidigt som den visar att flera lärare inte mår bra pga omstrukturering och arbetsbelastning. Den senare frågan hanteras av skolledningen på individnivå. Vi har även extern hjälp i denna fråga. Skolledningen ser ett problem i att lärarnas fackliga företrädare för fram en bild av personalens arbetssituation samtidigt som personalen i medarbetarsamtalen ger annan, oftast mer positiv, bild. Orsaken till detta skulle vara att man inte vill vara helt uppriktig. För skolledningen är det viktigt att rätt resurs kopplas till uppdrag. Om denna ekvation inte går ihop, är det individens skyldighet att föra fram detta till sin närmaste chef. Ett antal åtgärder för att anpassa uppdraget till resursen har vidtagits efter sådana samtal. I början av läsåret gavs ett tydligt politiskt stöd till och uttrycktes stort förtroende för personalen på. Att den vid detta tillfälle utlovade dialogen har uteblivit, yttras ibland som en källa till besvikelse. 10

11 För närvarande pågår med externt stöd ett arbete med arbetstidsanalys. Målet med detta arbete är att ta fram ett verktyg för optimering av gymnasiets resurser och att i ett arbetsmiljöperspektiv utreda vad som är rimlig resurs i förhållande till gymnasiets uppdrag. 11

12 5. Ekonomi 5.1 Budgetmål BUN 1) Kostnadseffektiv verksamhet 5.2 Verksamhetens ekonomiska resultat Gymnasiets budget omfattade tkr. Resultatet är ett överskott på 555 tkr. Kostnadseffektivitet i form av lärartäthet per 100 elever är 9,3 (9,14 se kommentar nedan) Kostnadseffektivitet i form av inriktningsutbud i förhållande till antal elever är 5,1 per 100 elever (4,1 per 100 elever exkl lärling). 5.3 Resultat av genomförda åtgärder För att motsvara BUNs budgetmål, kostnadseffektiv verksamhet, har gymnasiet följt budgetstoppet med undantag för absolut nödvändiga inköp så att utfallet av läromedelsbudgeten ligger ca 150 tkr lägre än från början budgeterat, gymnasiet genomfört en hög grad av samläsning som medfört en minskning av antalet undervisningsgrupper från ca 270 till ca Analys Gymnasiet har hållit budget Det gäller såväl planeringen av den interna organisationen som de interkommunala mellanhavandena. Ett visst underskott i de interkommunala intäkterna har kompenserats av lägre interkommunala kostnader än beräknat. Det senare beror dels på lägre kostnader för valda utbildningar i annan kommun, dels på att ett antal elever under hösten börjat studera på. För framtiden måste ambitionen vara att erbjuda ett brett utbildningsutbud med god kvalitet. Detta skall delvis ske i samverkan med andra kommuner och i samverkan med Norge. Kostnadseffektivitet mätt i lärartäthet är beräknad från mätdatum i febr och okt. Den ligger i nivå med talet för kommungruppen men något över talet för samtliga kommuner. Denna siffra varierar under året och styrs främst av antalet elever vid respektive tillfälle. Då organisationen för ht08 lades i juni var siffran 9,01 och i jan 09 är den 9,6. Det bör även noteras att den inkluderar kontraktsavgift till Chalmers för sjöbefälsutbildningen (motsvarande 80% tjänst), vilket alltså inte är en operativ resurs i den dagliga undervisningen. Den operativa lärartätheten för 2008 är i stället 9,14 och i jan ,4. Liksom tidigare år varierar elevunderlaget under pågående läsår. Under ht 08 har ca 30 elever avbrutit sina studier och ca 20 elever påbörjat. För effektivitet mätt i utbildningsutbud i förhållande till antal elever finns ingen jämförbar statistik. Jag anser det vara en brist att detta nyckeltal inte tas fram i riket, och kompenserar denna brist genom att visa på den för. Den jämförelse vi gjorde med en större gymnasieskola för ett par år sedan visar att i förhållande till antal elever har ett mycket brett utbildningsutbud. Jag anser detta vara en avgörande faktor för 12

13 att attrahera så många som möjligt av kommunens ungdomar att studera på det egna gymnasiet. Det är också tydligt att utbildningsutbudet behöver kompletteras ytterligare. Mycket viktigt är att vi inom ramen för det individuella valet kompletterar utbudet av program och inriktningar med våra profiler specialidrott med bla fotboll och hockey samt scenprofilen. Gymnasiets ekonomi bygger ursprungligen på att dess elevunderlag till ca 30% kommer från andra kommuner. De senaste åren har denna andel legat på ca 25%. Med undantag för våra riksrekryterande utbildningar, som har hela landet som målgrupp, så är målgrupper för hela gymnasiets utbildningsutbud främst ungdomar i Dals Ed och Tanum. Tillkomsten av bussförbindelse till Dals Ed är en positiv faktor. En förhoppning är att samverkansdialogen med Tanum skall leda till att fler av dess ungdomar väljer att studera i N Bohuslän, vilket helt eller delvis kan komma till nytta. Möjligen förutsätter detta ett politiskt beslut om en gemensam organisation och en gemensam gymnasieskola. En annan förhoppning är att den samverkan som inletts med Östfold fylke skall leda till ökad bredd åt utbildningsutbudet i N Bohuslän. Det är glädjande att denna samverkan är på gång. Perspektivet måste vara Strömstad i centrum inte Strömstad i utkanten av Fyrbodal. (Jag hänvisar på denna punkt till det resonemang jag för i årsredovisning för 2007). En svag punkt i budgeten är elevboendet. I budgeten för 2009 är vi försiktigare på denna inkomstpost. Men angeläget är dessutom att utreda möjligheten att skolan utnyttjar elevboendet för inkomstbringande verksamhet under sommaren. 13

14 6. Åtgärder 6.1 Händelser under året Samverkan cafeteria elevboende Kanal Ung. Bussförbindelse till Dals Ed. Förvaltningsbeslut om en projektledartjänst för att utveckla externa kontakter. Start av lärlingsutbildning på El-, Handels- och Hotell- och restaurangprogrammet. Pilotgrupp för bärbara datorer. Slutförande av Comeniusprojekt samt uppstart av nytt med accent på samhälls- och kulturfrågor (Samverkan med skolor i Tyskland, Litauen, Italien och Turkiet). Förberedande sjöbefälsutbildningen på TE-programmet a) planering av arbetsplatsförlagd utbildning vt åk3. b) arbetsplatsförlagd utbildning och information till åk9 tillsammans med Chalmers under en vecka på Vänern. Omstrukturering av det Individuella programmet. NV-programmet utvidgat samarbete med Tjärnölaboratoriet Utredning av förutsättningar för Byggprogrammet har påbörjats men avstannat. Implementering av språklaboratorium. Förberedelse ansökan om Diplomerad Gymnasieekonom. Specialidrott ökad samverkan med idrottsföreningarna ang kvalitetssäkring av utbildningen på individnivå. MTD blir Scenisk profil, komplettering av utbildningen med teknik och produktion Körkortsteori som individuellt val i samarbete med lokal trafikskola. Kursen Utanförskap med studieresa i Förintelsens spår. Start av samverkan med Östfold, förberedelse av Interregansökan. Påbörjat samverkansarbete med Tanum. Icke-händelse under året Gymnasiet som Kulturhus. 6.2 Prioriterade åtgärder inför nästa år Ny skolledningsorganisation. Nytt strukturschema för läsåret Bärbara datorer åt elever i åk1, alternativt pilotgrupper, utbyggnad av trådlöst nätverk. Påbörja utrusta klassrummen med projektorer. Interregprojekt och fortsatt samverkan med Östfold. Ett av målen är att skapa gemensam utbildning. Utveckla utbildningsutbudet med hänsyn till och i samverkan med Kosterhavets nationalpark Klargörande av resultat av samverkan med Tanum. Comeniusprojektet. Prioriterade åtgärder programvis EC, HP, HR Fortsatt utveckling av lärlingsutbildningen EC Planering av inriktning Vindkraft NV Fortsatt utveckling av samarbetet med Tjärnö SP Start av Diplomerad gymnasieekonom TE Genomföra och utvärdera arbetsplatsförlagd utbildning Förberedande sjöbefäl åk3 Utreda förutsättningarna att utnyttja elevboendet för verksamhet under sommaren. 14