LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap DELRAPPORT 9. En beskrivning av arbetet inom LuTek höstterminen 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap DELRAPPORT 9. En beskrivning av arbetet inom LuTek höstterminen 2013"

Transkript

1 LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap DELRAPPORT 9 En beskrivning av arbetet inom LuTek höstterminen 2013

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE... 3 MÅL... 3 MÅLGRUPP... 3 MÅL 2013/ FÖRSKOLA... 4 Kontaktförskollärare... 4 Lokala nätverk... 4 Förskolechefer... 6 Kommundoktorand... 7 Arbetsgruppen för LuTek i Förskolan... 7 FÖRSKOLEKLASS ÅK 6 I GRUNDSKOLAN SAMT ÅK 1-9 I GRUNDSÄRSKOLAN... 8 Kontaktlärare... 8 Lokala nätverk... 9 Undervisningsmaterial Rektorer Kommundoktorand ÅK 7-9 GRUNDSKOLAN GYMNASIESKOLAN SAMVERKAN MED LTU STYRGRUPP AVSLUTANDE KOMMENTAR INFÖR VÅREN För förskolan För förskoleklass åk 6 samt grundsärskola åk För åk För gymnasiet TIDPLAN OCH AKTIVITETER LuTek VT

3 SYFTE Projektets övergripande syfte är att stärka regionens konkurrenskraft vilken förstärker Luleås tekniska profil, förser det lokala näringslivet med kompetent arbetskraft och ökar den lokala rekryteringen till Luleå tekniska universitet. Syftet med LuTek är att bidra till att utveckla lärares undervisning i teknik och naturvetenskap samt öka elevers intresse och kunskaper i teknik och naturvetenskap. Därutöver är det viktigt att främja entreprenöriellt lärande och låta genusperspektivet genomsyra arbetet. MÅL LuTek skall bidra till att öka elevernas måluppfyllelse i teknik och naturvetenskap öka antalet elever på tekniska och naturvetenskapliga utbildningar på gymnasiet samt till högre utbildning alla förskolor och skolor, 1-19 år, tar del av arbetet i LuTek bygga hållbara kommunala lärarnätverk inom teknik och naturvetenskap i Luleå öka antal lärare som genomgår formell/akademisk utbildning i teknik och naturvetenskap utveckla/öka samverkan mellan skola, näringsliv och omvärld etablera en strukturerad samverkan med det regionala näringslivet MÅLGRUPP Lärare inom förskola, grundskola, grundsärskola samt gymnasiesärskola och gymnasieskola MÅL 2013/2014 Berörda rektorer och förskolechefer informeras och deltar i planerings- och uppföljningsarbetet på sitt område. Möjlighet för berörda rektorer och förskolechefer att förstå sin roll och ge sina lärare utrymme att genomföra sitt uppdrag. Nätverksarbetet fortsätter inom förskolan, samt vidareutvecklas genom t ex att samtliga områden hittar en fungerande organisation för sina lokala träffar. Nätverksarbetet fortsätter inom förskoleklass åk 6, samt vidareutvecklas genom t ex att kontaktlärarna ges möjlighet att möta rektorerna i respektive skolområde för att berätta om LuTek och resultatet av kartläggningsarbetet. Struktur för arbete med målgruppen åk 7-9 arbetas fram i samverkan med redan befintliga nätverk. Ökad samverkan med gymnasieskolan.

4 FÖRSKOLA Nätverket för förskolan började byggas höstterminen 2012 och samverkar med det Pedagogiska Nätverket. Kontaktförskollärare 30 Kontaktförskollärare finns fördelade på Luleå kommuns nio skolområden. Teknikens Hus samordnar Kontaktförskollärarna, anordnar två utbildningsdagar per termin och ansvarar för att dokumentera dessa. Dokumentationen delges kontaktlärarna, deras förskolechefer och berörda verksamhetsutvecklare. Även ledaren för det Pedagogiska Nätverket ges möjlighet att delta vid utbildningsdagar. På grund av den rådande vikariesituationen har gruppen varit delad i två delar från och med utbildningsdagarna i april Delningen gäller enligt beslut under 2013/14 då en ny översyn sker och beslut fattas för 2014/15. Under hösten har utbildningsdagarna innehållit bland annat: nätverkande, planering och uppföljning rollen som kontaktförskollärare utveckling av en dokumentmall för att planera lokala träffar workshop Drakar & raketer (teknik och fysik), diskussioner med bland att jämförelse av olika angreppssätt (följa instruktion jämfört med utgå från en utmaning) workshop Farkoster och Lutande plan (teknik och fysik), diskussioner om hur man kan arbeta utifrån innehållet i workshopen med yngre/äldre barn genom att förändra t ex material litteraturseminarier utifrån Teknikdidaktik i förskolan, Veronica Bjurulf erfarenhetsutbyte och spännande saker som händer ute i förskolorna t ex - Marjatta Wede berättade om deras studiecirklar i Naturvetenskap och arbetet med att få verksamheten att vila på vetenskaplig grund samt om kojbyggen utifrån barnens ritningar, pröva och förbättra, nya begrepp som stabil, reglar etc - Eva Lindström visade dokumentation som visar hur barn utforskar naturvetenskap och berättade om hur lärarna byggde vidare på barnens intresse - litteraturtips Genomförda aktiviteter Utbildningsdag, heldag KFL grupp 2, TH Utbildningsdag, heldag KFL grupp 1, TH Utbildningsdag, heldag KFL grupp 1, TH Utbildningsdag, heldag KFL grupp 2, TH Lokala nätverk I kontaktförskollärarnas uppdrag ingår att anordna två lokala träffar per termin där samtliga förskolor i området bjuds in att delta. Detta sker på olika sätt i de olika skolområdena där något område har valt att lägga träffarna under planeringsdagar, andra under eftermiddagstid samt de flesta områden under kvällstid. Några skolområden har valt att arrangera flera träffar med samma innehåll för att kunna erbjuda fler pedagoger att delta. I statistiken nedan har resultatet från dessa träffar sammanställts. I Luleå kommun finns totalt 65 förskolor. Några förskolechefer har av olika anledningar valt att arbeta med teknik och naturvetenskap på annat sätt vilket innebär att 10 förskolor inte deltar i arbetet med LuTek.

5 Exempel på innehåll i de lokala nätverksträffarna: information om LuTek workshops om drakar och raketer, lutande plan, bygg och konstruktion med jultema teknik ute; bygga bro av naturmaterial, båt till vattenränna, uppdragskort praktiska tips och teori om t ex lutande planet och hävstången IKT och digitala verktyg diskussioner utifrån t ex workshops, egna erfarenheter av teknik i förskolan, teknikbegreppet, lästa artiklar, Teknikdidaktik i förskolan och Skolverkets material litteratur- och länktips utvärdering Träff 1 Kontaktförskollärarna i 8 av 9 skolområden har arrangerat en första lokal träff under hösten 2013 enligt nedan Antal Förskolor inom LuTek 55 Förskolor som ej erbjudits träff 1 11 Förskolor som varit representerade vid träff 1 35 Förskolor som ej deltagit vid träff 1 9 Totalt antal deltagare träff 1, ht Totalt antal deltagare träff 1, vt Träff 2 Kontaktförskollärare i 2 av 9 områden har arrangerat en andra lokal träff enligt nedan Antal Förskolor inom LuTek 55 Förskolor i områden som ej erbjudits träff 2 44 Förskolor som varit representerade vid träff 2 9 Förskolor som ej deltagit vid träff 2 2 Totalt antal deltagare träff 2, ht Totalt antal deltagare träff 2, vt Totalt deltar 55 förskolor i Luleå kommun i arbetet med LuTek. Sammantaget har 37 av dessa varit representerade vid minst en av de lokala träffarna under hösten, och träffarna har haft totalt 246 deltagare. Detta är färre än under vårterminen då träffarna hade totalt 453 deltagare. Under hösten har kontaktförskollärarna i Örnäsets område inte haft förutsättningar att anordna någon lokal träff. I Råneå skolområde fanns endast en kontaktförskollärare då en plats var vakant sedan uppstarten av höstterminen, vilket har medfört att flera förskolor inte har bjudits in till lokala träffar. Kontaktförskollärarna har uttryckt att det har varit svårt att skapa utrymme för två träffar under höstterminen på grund av att barngrupperna då är nya och många möten etc är inplanerade. Detta blir tydligt i statistiken där det framgår att endast ett område har haft förutsättningar att bjuda in till en andra träff under hösten.

6 Förskolechefer En gång per termin kallas de förskolechefer som har kontaktförskollärare inom LuTek till ett avstämningsmöte. Syftet med mötet är att dels informera om LuTeks status, men även få förskolechefernas synpunkter och idéer omkring LuTek. Även kontaktförskollärarna bjuds in för att ge utrymme till gemensam uppföljning. Vid uppföljningen görs en återblick på punkter från föregående delrapport, nulägesbeskrivning samt beskrivning av planer för framtiden. Höstterminens avstämning visade att förskolechefer och kontaktförskollärare var nöjda med mycket inom LuTek, t ex erfarenhetsutbyten, samarbetet mellan kontaktförskollärarna i området, litteraturseminarier och anknytning till aktuell forskning, att teknik får stort fokus under lång tid och att kontaktförskollärarna fått arbeta tillsammans i par vid konstruktionsuppgifter samt diskutera dessa i olika gruppsammansättningar. De var även nöjda över att utbildningsdagarna innehåll är lätt att överföra till lokala träffar och att dagarna innehåller områdets timme där kontaktförskollärarna får möjlighet att planera sina träffar. Kontaktförskollärarna har fått mycket positiva utvärderingar av de som deltar i de lokala träffarna. Tänkbara utvecklingsområden är t ex att titta på olika dokumentationer, reflektera mer över hur man kan arbeta med de yngsta barnen i förskolan med teknik, mer utomhusteknik, fördjupa kunskaperna i teknik för att kunna förklara och berätta samt använda korrekta begrepp. Det kom även upp önskemål om reflektionstid för kontaktförskollärare efter utbildningsdagar. Då det gäller de lokala träffarna uttryckte kontaktförskollärare och förskolechefer att det kan vara möjligt att locka fler deltagare genom att t ex skicka ut minnesanteckningar från träffarna, ha litteraturseminarier, tidigarelägga träffar till förslagsvis kl samt att tid måste ges till deltagarna. Att erbjuda två träffar/termin och variera veckodagar kan också innebära att man når fler pedagoger. En utökning av nätverket med kontaktförskollärare skulle sannolikt öka spridningen. När det gäller delningen av gruppen med kontaktförskollärare vid utbildningsdagar var förskolechefer och kontaktförskollärare positiva. De uttryckte att det blir djupare samtal och att de hinner med mer i konstruktionsarbeten samt att det är lättare att få vikarie. Ett önskemål som kom upp var att de två grupperna ibland skulle få möjlighet att mötas för att delge varandra erfarenheter. Övrigt som diskuterades under avstämningsmötet var antalet lokala träffar som kontaktförskollärarna har i uppdrag att ordna (4 st/läsår). De synpunkter som kom upp var att minska antalet träffar till 1 träff/termin, 3 träffar/läsår och att behålla 4 träffar/läsår. Det uttrycktes även önskemål om att innehållet i utbildningsdagar ska kopplas till teman som förskolorna har planerat att ha under läsåret. Detta skulle vara mycket värdefullt även för Teknikens Hus och mötet beslutade att göra en inventering av kommande teman vid vårterminens sista utbildningsdag. LuTeks framtid efter juni 2014 diskuterades kort och deltagarna var eniga om att det är viktigt att nätverket får fortsätta att utvecklas. Förskolechefer och kontaktförskollärare betonade vikten av att ansvaret för nätverkets utveckling även fortsättningsvis ligger utanför kommunens organisation och drivs av någon med mycket goda kunskaper i framförallt teknik.

7 Kommundoktorand Linda Nordmark, doktorand inom Lärande och teknik, följer LuTek under projekttiden. Vid utvärderingen av läsåret 2012/13 fick kontaktförskollärarna berätta om arbetet med LuTek genom skriftliga reflektioner. En sammanfattning av resultatet redovisades i Delrapport 8. Nästa utvärdering sker i januari Arbetsgruppen för LuTek i Förskolan Arbetsgruppen för LuTek i förskolan består av verksamhetsutvecklaren för förskolan, förskolechef, kommundoktoranden, ledaren för pedagogiska nätverket, representant för kontaktförskollärare samt koordinator från Teknikens Hus. Arbetsgruppens syfte är att förankra LuTek i verksamheterna och möjliggöra samverkan med övriga projekt inom förskolan Arbetsgruppen har träffats två gånger under höstterminen. Under dessa möten diskuterades bland annat samverkansmöjligheter med andra projekt inom förskolan, utbildningsdagarnas innehåll och antalet lokala träffar som Kontaktförskollärarna ska anordna per termin. Det redogjordes även för LuTeks status under mötena. Arbetsgruppen fortsätter träffas under vårterminen 2014.

8 FÖRSKOLEKLASS ÅK 6 I GRUNDSKOLAN SAMT ÅK 1-9 I GRUNDSÄRSKOLAN Nätverket för rubricerad målgrupp började byggas vid starten av LuTek hösten Kontaktlärare Nätverket omfattar 30 kontaktlärare som arbetar inom förskoleklass åk 6, samt inom grundsärskolans åk 4-9. Kontaktlärarna finns fördelade på Luleå kommuns nio skolområden. Teknikens Hus samordnar Kontaktförskollärarna, anordnar två utbildningsdagar per termin och ansvarar för att dokumentera dessa. Dokumentationen delges kontaktlärarna, deras rektor och berörd verksamhetsutvecklare. På grund av den rådande vikariesituationen delades gruppen med kontaktlärare i två delar från och med utbildningsdagarna i april Delningen gäller enligt beslut under läsåret 2013/14 då en ny översyn sker och beslut fattas för 2014/15. Teknikens Hus är en av 26 europeiska parter i ett projekt som heter Engineer och har som syfte att utveckla teknikundervisningen. Inom ramen för projektet har ett antal undervisningsmaterial med fokus på designprocessen utvecklats. För att kunna fortbilda andra lärare vid lokala träffar har kontaktlärarna utbildats i det material som är framtaget av Teknikens Hus, Bygg en dammsugare, och kopplar till kursplanerna i teknik och fysik. De har också fått materiallådor med lärarhandledningar, motorer, batterier etc som de kan använda under fortbildningarna samt ge till skolor som deltar. Totalt har 50 materiallådor delats ut till kontaktlärarna. Under hösten färdigställdes kartläggningen av förutsättningar för undervisning i teknik och NO. Syftet med kartläggningsarbetet har varit att öka likvärdigheten och kunskap i vad som behövs för att kunna bedriva undervisning enligt Lgr 11 och kursplanerna. Arbetet har resulterat i förteckningar över basmaterial för undervisning i teknik och no. Resultatet av arbetet har delgetts rektorer i F-åk 6 och kontaktlärare har börjat sprida resultatet vid lokala träffar i områdena. Styrgruppen för LuTek har fattat beslut om att förteckningarna över basmaterialet får spridas till andra intresserade. En särskild satsning riktad till lärare/pedagoger i förskoleklass och fritidshem i form av inspirationsförmiddagar har erbjudits under hösten. Kontaktlärarna Åsa Öystilä och Ewa Marie Zetterkvist ansvarade för innehåll och genomförande. Temat var hur verksamheten i förskoleklass och fritidshem kan stödja elevernas lärande i teknik/no och innefattade konkreta exempel, workshop och litteraturtips. Dessutom berättade Åsa och Ewa Marie om hur de arbetar med naturvetenskap och teknik i förskoleklass och fritidshem. Totalt deltog 38 lärare/pedagoger och utvärderingarna från deltagarna var mycket positiva och visade ett behov av fler träffar. Lärare som undervisar i teknik/no i förskoleklass-åk 9 har bjudits in att delta i en ämnesträff med fokus på kunskap och bedömning i samverkan med LuTek. Gunnar Jonsson, LTU, hade en inspirationsföreläsning och träffen hölls under ledning av Annika Zetterström, Uppsala. De kontaktlärare som deltog uttryckte i efterhand att det var mycket värdefullt att få prata om progression i undervisningen med lärare vid andra skolor i området samt att de önskar fler träffar med samma fokus. Exempel på övrigt innehåll under utbildningsdagarna: nätverkande, uppföljnings- och planeringsarbete rollen som kontaktlärare lokala träffar; planering och erfarenhetsutbyte diskussioner om entreprenöriellt lärande utifrån Nyfikenhet, mod och lust att lära

9 erfarenhetsutbyte t ex - Agneta Castell berättade om workshopen Bionik som handlar om att tillämpa biologiska metoder och system som vi hittar i naturen och använda det i teknikutvecklingsarbetet. - Eva Olsson berättade om hur hon arbetar med att synliggöra kvalitetsskillnader för eleverna med hjälp av autentiska exempel som hon har samlat in. Eva berättade bland annat om vikten av att synliggöra för eleverna vad som förväntas av dem och att förklara olika ord och begrepp. - Christine Lindqvist och Annelie Lahti visade hur de jobbat med Concept Cartoons. som är ett bedömningsstöd och inspirationsmaterial för de naturorienterade ämnena i åk 1-9. Genomförda aktiviteter Basmaterial åk 1-6, grundsär projektgrupp, TH Utbildningsdag, heldag KL grupp 1, TH Utbildningsdag, heldag KL grupp 2, TH Ämnesträff teknik/no lärare, BUF, LTU, TH Inspirationsdag Förskoleklass/Fritidshem 16 pedagoger/lärare, KL, TH Inspirationsdag Förskoleklass/Fritidshem 22 pedagoger/lärare, KL, TH Information om kartläggningsarbetet BUF, rektorer F-6, TH Utbildningsdag, heldag KL grupp 2, TH Utbildningsdag, heldag KL grupp 1, TH Lokala nätverk För ytterligare introduktion för nya kontaktlärare och utbyte mellan områdena, har beslut fattats om att samtliga kontaktlärare ska bjudas in till de lokala träffar som anordnas i respektive område. Detta har inte skett under hösten, då få områden har erbjudit träffar. Se nedan. Lokala träffar anordnade av Kontaktlärare I kontaktlärarnas uppdrag ingår att arrangera en lokal nätverksträff i sitt skolområde och kontaktlärarna i 2 av 9 skolområden har bjudit in till träffar enligt nedan. En av dessa träffar anordnades av kontaktläraren Eva Alm på Ormbergsskolan utifrån en förfrågan av lärare vid Montessoriskolan. Exempel på innehåll i de lokala nätverksträffarna: - introduktion av förteckningar över basmaterial för undervisning i teknik/no - undervisningsmaterialet Magiska mekanismer Antal Skolor inom Luleå kommun 34 Skolor som ej bjudits in till en lokal träff 32 Skolor som varit representerade vid träffar 2 Inbjudna skolor som ej deltagit - Totalt antal deltagare 8 Detta resultat är en kraftig minskning jämfört med vårterminen 2013 då totalt 72 pedagoger deltog i lokala träffar som kontaktlärarna arrangerat i områdena, och 17 skolor (50 %) var representerade. Kontaktlärarna har under hösten uttryckt svårigheter med att hitta lämpliga

10 tillfällen för lokala träffar eftersom det är många andra fortbildningsinsatser som riktar sig till målgruppen. Något område har fått ställa in den planerade träffen på grund av få/inga anmälda deltagare. Kontaktlärarna i de flesta områden planerar att genomföra två träffar under vårterminen istället. Lokala träffar anordnade av Teknikens Hus Samtliga lärare i Luleå kommun har bjudits in att delta i en workshop/föreläsning under rubriken Rymdkunskap, samt vid fem fortbildningstillfällen som utifrån undervisningsmaterialet Det rör sig om el vilket riktar sig till åk 4-6 och utgår från Lgr 11 och kursplanerna i teknik och fysik. Samtliga skolområden har varit representerade vid träffarna. Antal Skolor inom Luleå kommun 34 Skolor som varit representerade vid träffar 17 (50%) Totalt antal deltagare 57 Detta är en minskning i jämförelse med vårterminen 2013 då 82 pedagoger deltog i Teknikens Hus fortbildningstillfällen och 25 skolor (74 %) var representerade. Orsaken till minskningen beror på att vårens fortbildningar vände sig till samtliga lärare i målgruppen och höstens fortbildningar hade i huvudsak lärare som undervisar i åk 4-6 som målgrupp. Sammanfattning av lokala träffar Ett av de kortsiktiga målen för LuTek är att minst två lärare/skola ska delta i träffar anordnade av kontaktlärare respektive Teknikens Hus, men under åren som gått har insamlat statistikunderlag visat att detta inte uppfyllts. Diagrammet nedan visar hur många skolor som varit representerade av en eller flera lärare vid de träffar som erbjudits varje termin sedan uppstarten hösten 2009 till och med hösten Antal skolor som varit representerade vid lokala träffar under projekttiden ht TH ansvarig KL ansvarig LTU ansvarig

11 Statistiken baseras på 25 träffar där - Teknikens Hus har arrangerat tolv - LTU har erbjudit fem seminarier och - kontaktlärarnas uppdrag har varit att arrangera åtta träffar Medelvärdet för hur många skolor som varit representerade vid lokala träffar är 15 skolor/träff. Det som sammantaget kan utläsas ur diagrammen är att representationen och spridningen skulle behöva ökas för att motsvara det uppsatta målet. Orsaken till att målet inte uppnåtts kan vara t ex bristande information, rektors prioriteringar och pedagogers arbetsbelastning. Andra möjliga orsaker är att målet inte är realistiskt, och/eller att utbudet är för stort. Statistik som samlats in sedan ht 2009 visar att skolor med kontaktlärare generellt sett har en högre representation vid lokala träffar än skolor som saknar kontaktlärare (se diagram i Delrapport 8). Den utökning av nätverket med kontaktlärare som skedde under våren 2013 kommer troligen att medföra en bättre spridning, men resultat av detta kan inte ses ännu. Undervisningsmaterial Under höstterminen har ett antal skolor använt Teknikens Hus undervisningsmaterial i sitt arbete med eleverna enligt nedan Material Skolor Antal elever Tekniken i cykeln Tuna, Östra/Residens 135 GIS Furupark, Östra, Klöverträsk 216 Lego V&T Munkeberg, Ersnäs, Rutvik, Östra, 353 Klöverträsk, Svartöstan, Furupark Lego e-lab Furupark, Ormbergs 105 Rymdbox Furupark, Hertsöskolan 128 Starlab - 0 Förnybar energi Ormbergsskolan 60 Mekanismer 1-3 Kläppen, Öhems, Äng, Persö, Furupark 361 Mekanismer 4-6 Ormbergs, Öhems, Äng, Furupark, Tuna, 612 Kläppen, Klöverträsk Det rör sig om el Ersnäs, Svartöstan, Hemäng 110 Totalt 2080 I diagrammet nedan kan man utläsa hur många elever i förskoleklass åk 6 som haft tillgång till Teknikens Hus undervisningsmaterial under varje termin sedan starten av nätverket. Den första fortbildningen som utgick från ett material hölls under våren 2010.

12 2500 Antal elever som haft tillgång till Teknikens Hus undervisningsmaterial åk 7-9 F-åk ht -09 vt -10 ht -10 vt -11 ht -11 vt -12 ht -12 vt -13 ht -13 Allteftersom har Luleå kommuns lärare fått utbildning på fler undervisningsmaterial och därigenom har tillgången till undervisningsmaterialen ökat successivt. I slutet av hösten 2013 har Teknikens Hus erbjudit fortbildning på totalt 10 olika material, varav Förnybar energi och Starlab endast har erbjudits kontaktlärare för att ge dem möjlighet att fortbilda sina kollegor vid lokala träffar i respektive områden. De flesta lärare väljer att besöka Teknikens Hus planetarium istället för att låna Starlab. Antalet elever som haft tillgång till materialen har ökat markant från och med vårterminen 2013 och beror framförallt på utlåningen av de undervisningsmaterial som har arbetats fram utifrån Lgr 11. Rektorer En gång per termin kallas de rektorer som har kontaktlärare inom LuTek till ett avstämningsmöte. Syftet med mötet är att dels informera men även få rektorernas synpunkter och idéer omkring LuTek. Även kontaktlärarna bjuds in för att ge utrymme till gemensam uppföljning. Vid uppföljningen görs en återblick på punkter från föregående delrapport, nulägesbeskrivning samt beskrivning av planer för framtiden. Höstterminens avstämningsmöte ställdes in på grund av få anmälda deltagare. Ett mejl skickades ut till samtliga i målgruppen med en uppmaning om att bidra med tankar utifrån frågeställningarna -Det här är jag nöjd över -Det här vill jag utveckla -Delningen av gruppen med kontaktlärare vid utbildningsdagar -Övrigt du vill förmedla En sammanfattning av de inkomna svaren ges nedan. Målgruppen är nöjd över att utbildningsdagarna innehåller många praktiska tips och idéer, tankar om litteratur och att allt arbete kopplas till Lgr 11 på ett tydligt sätt. Nätverkandet med kollegor och utbyta tankar med dem är viktigt och väldigt givande. De uttrycker också att de är nöjda med att kartläggningsarbetet är färdigställt och har resulterat i förteckningar över basmaterial för undervisning i teknik och NO. Den särskilda satsningen på lärare i förskoleklass och fritidshem ses som mycket positiv.

13 Flera personer i målgruppen uttrycker att de vill öka deltagarantalet på de lokala träffarna i områdena. Ett förslag är att kontaktlärarna i respektive område hittar kontaktpersoner som har ett intresse av att utveckla sin undervisning i teknik och NO och bildar ett nätverk av dessa som då kan hjälp till med att sprida information till berörda lärare/pedagoger. Då det gäller delningen av gruppen med kontaktlärare vid utbildningsdagar upplever de som svarat på frågan att de saknar dynamiken som skapas i en större arbetsgrupp och att de upplever att de inte har samma insyn i vad som händer inom LuTek i de övriga områdena. De som varit kontaktlärare sedan uppstarten hösten 2009 uttrycker också att de saknar att få träffa alla kollegor i nätverket. Ett förslag är att hela gruppen har en gemensam utbildningsdag per läsår samt att alla får tillgång till, och använder sig av, de möjligheter det finns att dela erfarenheter och material inom Luleå kommuns webblösningar. Kommundoktorand Linda Nordmark, doktorand inom Lärande och teknik, följer LuTek under projekttiden. Vid utvärderingen i november 2013 fick kontaktlärarna i F åk 6 återigen berätta om LuTeks arbete genom skriftliga reflektioner. 75 % av kontaktlärarna bidrog med sina tankar och vid sammanställningen av årets enkät i jämförelse med tidigare utvärderingar så kan man utläsa att LuTek till stor del har lämnat avtryck i Luleå kommuns grundskolor sedan starten i september Många har uttryckt att LuTek har bidragit till att teknik och naturvetenskap numer finns med som egna ämnen i schemat. Även på många fritidshem bedrivs teknikaktiviteter som ett komplement till skolan. Inställningen till teknik och naturvetenskap har generellt förändrats till det positiva, teknik och naturvetenskap tas upp på arbetsplatskonferenser samt att det på vissa arbetsplatser finns mer tillgängligt material. LuTek märks också i det systematiska kvalitetsarbetet genom att fler ämnesövergripande teman bedrivs på skolan och att teknik och naturvetenskap i större utsträckning dokumenteras. På vissa skolor finns även LuTek med som en egen punkt i den systematiska kvalitetsrapporten. På vissa fritidshem skrivs pedagogiska planeringar i teknik, med resultat att till exempel temaarbeten i dessa ämnen har omnämnts i kvalitetsrapporten. Men det bör noteras att det fortfarande finns vissa arbetsplatser där LuTek inte har lämnat ett stort avtryck och där teknik/no fortfarande inte har en självklar plats eller syns i det systematiska kvalitetsarbetet. Som anledning beskrivs att vissa skolor har bytt en hel del personal och rektorer vilket har medfört att kontinuiteten och den önskade effekten av LuTek tyvärr har uteblivit. På frågan om på vilket sätt LuTek har förändrat/utvecklat kontaktlärarna som pedagoger så har ett flertal uttryckt att de har fått ett större intresse av teknik och naturvetenskap. De känner sig säkrare när det gäller att undervisa och de har fått bredare och fördjupade kunskaper i teknik och naturvetenskap. De menar också att lektionerna har fått ett mer varierat innehåll. De ser LuTek som ett nätverk som ger inspiration och information samt att nätverket ger en styrka att utveckla lärande i teknik och naturvetenskap. När det gäller frågan om LuTek har varit enkelt eller svårt att introducera ute på arbetsplatserna så är det varierande svar. På vissa arbetsplatser har det varit svårt och på andra har det varit relativt enkelt trots att dessa ämnen inte prioriteras i konkurrens med många andra saker. På ett flertal arbetsplatser har det dock fungerat bra och man har känt ett stort stöd av sin chef och ett intresse hos kollegor.

14 Rollen som kontaktlärare upplevs olika, men de flesta är positiva. En del har känt att de har fått stöd och mycket positiv feedback från kollegor vid de lokala träffarna. De anser att de i sin roll som kontaktlärare är den som kollegorna vänder sig till när de behöver hjälp, stöd eller ett bollplank när det gäller lektionsplanering. De känner att rollen som kontaktlärare är viktig och flera har uttryckt en större säkerhet desto längre tid de har medverkat. Många uttrycker att de har en stor vilja och engagemang men att tiden ibland inte räcker till. Tid kan noteras vara en bristvara i skolan idag och här finns en skillnad mot tidigare utvärderingar. De flesta kontaktlärare har inte fått någon extra tid för att läsa litteratur inför utbildningsdagar eller för att planera, dokumentera och reflektera inför de lokala träffarna på området. De beskriver en situation där vilja, engagemang och idéer finns, men tiden räcker inte till eftersom det är många saker som den ordinarie planerings- och förtroendetiden ska räcka till. Det medför en hel del stress och ibland också en känsla av otillräcklighet. Det fåtal kontaktlärare som har extra tid avsatt för LuTek-arbete upplever detta som mycket positivt. När det gäller de lokala träffarna så har en del områden fortsatt bra närvaro men mycket har förändras i och med implementeringen av Lgr 11. Behörighetskravet på lärare har medfört att färre pedagoger kommer på de lokala träffarna då endast de lärare som har behörighet att undervisa i teknik och naturvetenskap medverkar, men kontaktlärarna poängterar att de som kommer på träffarna är mycket nöjda med innehållet. Det som kan utläsas generellt när det gäller förutsättningar för att medverka är att det är ganska stora skillnader. Vissa får extra tid och resurser medan andra inte får något extra utöver den ordinarie planerings och förtroendetiden, detta är en sak som även har kommit fram i tidigare utvärderingar. Det borde finnas samma förutsättningar för alla som medverkar oberoende vilken chef man har och vilken arbetsplats som man tillhör. Vikariesituationen är fortfarande ett stort problem till exempel när det gäller medverkan vid utbildningsdagarna. Man kan utläsa att ett fåtal arbetsplatser har löst vikariefrågan genom att alltid ha tillgängliga vikarier eller via kollegor som ställer upp. En fördel som de ser är att vikariekostnaden täcks via LuTek. De menar att det är en förutsättning eftersom arbetsbördan i annat fall skulle ha belastats de kollegor som är kvar skolorna samt för att en medverkan i LuTek överhuvudtaget ska vara möjligt från ett ekonomiskt perspektiv. När det gäller stöd från rektor så är det varierande svar. Vissa upplever ett bra stöd och att rektorerna tycker att LuTek är viktigt. Andra upplever bra stöd men får trots det inte någon extra tid för att utföra uppdraget. En del beskriver stödet från sin rektor som litet och önskar ett bättre stöd. Andra menar att rektorn inte är intresserad och vissa menar att rektorn inte var intresserad men har ändrat inställning eftersom LuTek gagnar verksamheten och/eller marknadsför arbetsplatsen på ett positivt sätt. Många har bytt chef ett flertal gånger under tiden som kontaktlärare i LuTek. Flera kontaktlärare önskar även att uppdraget som kontaktlärare skulle ha bidragit till lite extra i löneutvecklingen, vilket det inte verkar ha gjort. Utbildningsdagarna på Teknikens Hus har fortsättningsvis precis som i alla tidigare utvärderingar fungerat mycket bra och alla kontaktlärare är nöjda. De tycker att det har varit en bra variation av praktiskt och teoretiskt arbete, workshops, föreläsningar och litteraturstudier. De känner att utbildningsdagarna ger ny inspiration, nya idéer och de ser områdets timme som ett bra inslag under dessa dagar eftersom det ger en möjlighet att samplanera med kollegor från andra skolor i området. Kontaktlärarna är även mycket nöjda över Teknikens Hus undervisningsmaterial som de kan låna kostnadsfritt, men önskar att väntetiden på materialen var kortare och att det fanns fler

15 material och fler fortbildningstillfällen på materialen. I framtiden så önskar de mer inriktning på det naturvetenskapliga området, mer tips och idéer samt inriktning på de yngre åldrarna i förskoleklass och fritidshem. Visionerna för framtiden är att LuTek ska fortsätta. En riktning är att LuTek skulle kunna utvecklas genom att till exempel kontaktlärarna besöker olika skolor och genomför arbetspass och utbildning med både elever och lärare. En annan vision är att man istället för de lokala träffarna bjuder in till halvdagar där de som är intresserade kan delta på workshops som kontaktlärarna håller i. De flesta kontaktlärare anser att två utbildningsdagar per termin är lagom. Det finns även önskemål om att man kan ha riktade/separata utbildningsdagar för fritidspedagoger, förskollärare och ämnesbehöriga lärare i åk 1-3 samt 4-6. Man anser också att det är viktigt med en fortsatt satsning eftersom ett nätverk behövs och eftersom det verkligen gagnar eleverna och även utbildar och stöttar lärarna i deras undervisning. Ett önskemål är även att alla får likvärdiga förutsättningar i form av basmaterial. När det specifikt gäller förskoleklass och fritidshem så behövs mycket inspiration och praktiska tips hur man kan arbeta med teknik/no och ett tips är att förlägga inspirationsdagar för fritidspedagoger på förmiddagarna eftersom det skulle kunna minska vikariekostanden. De menar också att förskoleklassen och fritidshemmet är viktiga aktörer i skolan och bra kunskaper hos fritidspedagoger och förskollärare kan medverka till att skolans undervisning kompletteras på ett bra sätt.

16 ÅK 7-9 GRUNDSKOLAN Under läsåret 2013/2014 samverkar LuTek med ämnesnätverket i teknik/no och utbildningen Kunskap och Bedömning. Lärare som undervisar i teknik/no i förskoleklass-åk 9 har bjudits in att delta i en ämnesträff med fokus på kunskap och bedömning i samverkan med LuTek. Gunnar Jonsson, LTU, hade en inspirationsföreläsning och träffen hölls under ledning av Annika Zetterström, Uppsala universitet. I samarbete med Teknikföretagen har Teknikens Hus anordnat en informationsworkshop för rektorer och lärare i åk 8-9 med syfte att diskutera samverkan med näringslivet med utgångspunkt i satsningen Problemlösarna. KRC, Kemilärarnas Resurscentrum, har i samarbete med Teknikens Hus, erbjudit lärare i åk 7-9 och gymnasiet att delta i en Fokusdag i kemi. En workshop utifrån undervisningsmaterialet Klara, färdiga, styr! har erbjudits målgruppen vid tre tillfällen under hösten. Materialet är framtaget av Teknikens Hus med stöd av Skolverket och elektronikföretag i Norrbotten och utgår från Lgr 11 och lärares behov, Futurize Energi för framtiden är ett skolprojekt som har som mål att skapa och sprida goda exempel på hur man kan arbeta med energi- och klimatfrågor i skolor. En viktig del i projektet är de framtidsavtal som tecknas mellan ungdomar och beslutsfattare i kommunen. Projektets samarbetspartners (Teknikens Hus, Kommunförbundet Norrbotten, Lapplands kommunalförbund och Nenet) har informerat Luleå kommuns rektorer i högstadiet. Två skolor har anmält sitt intresse för att delta i projektet, Bergskolan och Björkskataskolan. Rektorerna har tillsammans med verksamhetsutvecklare mött Teknikens hus för vidare planering. Åk 7-9 har med stöd av Skolverket arbetat med projektet Att vara elev, lärare och rektor i den entreprenöriella skolan under Det entreprenöriella förhållningssättet har prioriterats av åk 7 9 som ett viktigt utvecklingsområde som lyfts kontinuerligt i rektorsteamet. Projektstart skedde under ledning av Hans Renman, tidigare vd för Tänk Om, genom studiebesök på YBC (en gymnasieskola i Stockholm) och en workshop kring det entreprenöriella ledarskapet. P-G Hallberg har föreläst för rektorer och pedagoger, samt arbetat i workshops med tre av skolorna, för att skapa en gemensam förståelse av ett entreprenöriellt förhållningssätt och ett entreprenöriellt lärande. Genomförda aktiviteter Datum Aktivitet Deltagare Föreläsning P-G Hallberg pedagoger och rektorer Workshop P-G Hallberg Bergskolan, Björkskataskolan Föreläsning, workshop Hans Renman rektorer Problemlösarna, Teknikföretagen, TH lärare vid Hertsö, Tuna, Kråkbergs Fokusdag i Kemi, KRC, TH lärare vid Bergs, Björks, Kråkbergs Information om Futurize rektorer, BUF, TH, NENET Ämnesträff teknik/no lärare, BUF, LTU, TH Föreläsning P-G Hallberg pedagoger och rektorer Workshop P-G Hallberg Hertsöskolan Futurize informationsmöte rektorer, BUF, Teknikens hus sep-okt Klara, färdiga, styr!(tre tillfällen), TH lärare vid Kråkbergs, Tuna, Stadsö, Residens, Örnäs och Råneskolan

17 GYMNASIESKOLAN Det kortsiktiga målet att öka samverkan med gymnasieskolan har inte nåtts under hösten. Under vårterminen planeras en träff med rektor för Teknikcollege för undersöka eventuella samverkansmöjligheter. KRC, Kemilärarnas Resurscentrum, har i samarbete med Teknikens Hus erbjudit lärare i åk 7-9 och gymnasiet att delta i en Fokusdag i kemi. Genomförda aktiviteter Datum Aktivitet Deltagare Fokusdag i Kemi 2 lärare från Luleå gymnasieskola, KRC, TH SAMVERKAN MED LTU Universitetets representant i styrgruppen har verkat för att en seminarieserie av experter från LTU ska kunna erbjudas pedagoger i förskola åk 9 inom ramen för LuTek. Under höstterminen erbjöds ett seminarium med professor Mats Westerberg som föreläste utifrån rubriken Entreprenöriellt lärande om möjligheter och utmaningar för dagens och framtidens skola. Samtliga målgrupper samt gymnasieskolan var representerade vid seminariet Seminarium Entreprenöriellt lärande 65 lärare/pedagoger, LTU, TH STYRGRUPP Luleå kommun representeras av skolchef, verksamhetsutvecklare från BUF, representant från Luleå kommuns utvecklingskontor, en rektor samt en lärarrepresentant. LTU representeras av personer med övergripande ansvar för lärarutbildning inom universitetet. Teknikens Hus representeras av chef för pedagogik och lärande samt av koordinator för LuTek. Under höstens möten har bland annat LuTeks status för de olika målgrupperna och årets skrift i BUF:s rapportserie presenterats. Rapporten heter Vi lärde oss bli bättre lärare, Fil dr Gunnar Jonsson m fl, och är en analys över vad som kännetecknar framgångsrika utvecklingsprojekt. Styrgruppen har beslutat att arbetet inom LuTek under åren ska sammanfattas i en inspirationsbok. En arbetsgrupp med representanter från alla parter har fått uppdraget att arbeta med boken som kommer att ges ut i maj I arbetsgruppen ingår även Kulturskolan som kommer att formge/illustrera boken. Diskussionerna om förutsättningar och innehåll i det fortsatt arbetet med LuTek efter juni 2014 fortsätter under våren Genomförda aktiviteter Styrgruppsmöte BUF, TH, LTU, lärare, rektor Arbetsgrupp inspirationsbok BUF, TH, LTU Styrgruppsmöte BUF, TH, LTU, lärare, rektor Arbetsgrupp inspirationsbok BUF, TH, LTU, Kulturskolan

18 AVSLUTANDE KOMMENTAR Det långsiktiga arbetet inom LuTek handlar om att skapa möjligheter för alla förskolor och skolor, 1-19 år, att ta del av arbetet inom LuTek. Arbetet med att skapa långsiktiga hållbara strukturer genom nätverk innefattar att samverka med befintliga nätverk där LuTek kan ge input, t ex genom Pedagogiska nätverket inom förskolan, Kunskap och bedömning samt ämnesnätverk. Tekniken Hus administrerar en webbsida för LuTek Där finns bland annat information om respektive målgrupp samt aktuella dokument som till exempel projektbeskrivning, projektplan och delrapport. Arbetet inom LuTek finns även presenterat på Luleå kommuns intranät. Roll-ups har tagits fram och kan användas av alla parter i sammanhang då LuTek ska presenteras. För att utveckla/öka samverkan mellan skola, näringsliv och omvärld pågår dels arbete med kontaktlärarna via kontaktlärarutbildningen där entreprenörskap är återkommande innehåll. En seminarieserie med experter från LTU startades upp under hösten. Ett seminarietillfälle kommer att erbjudas varje termin till målgruppen pedagoger i förskola åk 9. Varje tillfälle utgår från något av de övergripande perspektiven i styrdokumenten, till exempel entreprenörskap, genus och hållbar utveckling. Utvecklingsområden för Förskolan är att samtliga områden hittar en fungerande organisation för att arrangera lokala träffar. Utifrån önskemål från förskolechefer och kontaktförskollärare minskas antalet lokala träffar till en per termin inför våren. Minskning utvärderas i slutet av hösten 2014.En ny kontaktförskollärare har rekryterats till Råneå skolområde inför vårterminen 2014, vilket kommer att öka spridningen i jämförelse med hösten. Andra utvecklingsområden är att kontaktförskollärarna ges tid och möjligheter för planering och efterarbete av träffarna samt att utbildningsdagarnas innehåll i största möjliga mån möter upp förskolornas planerade temaområden. En pedagogisk planeringsbank/bank med tips och idéer är också ett behov att arbeta vidare med. Utmaningen gällande F - åk 6 är att arbeta mot det kortsiktiga målet geografisk spridning. Orsaken till att några skolor har deltagit i få träffar kan bero på t ex bristande information, rektors prioriteringar och pedagogers arbetsbelastning. Andra möjliga orsaker är att målet inte är realistiskt, och/eller att utbudet är för stort. För att förbättra måluppfyllelsen inom detta område har en utökning av gruppen med kontaktlärare skett under vårterminen Det är dock för tidigt att se resultat av denna åtgärd. Statistik som samlats in sedan ht 2009 visar att skolor med kontaktlärare generellt sett har en högre representation vid lokala träffar än skolor som saknar kontaktlärare. Målet är att kartläggningsarbetets resultat, förteckningar över Basmaterial för undervisning i teknik/no, ska bidra till att kommunens F-åk 6 skolor samt grundsärskolor ska få likvärdiga förutsättningar för undervisning. Det som återstår att göra inom kartläggningsarbetet är att kontaktlärarna ges möjlighet att föra diskussioner med respektive rektor om tid för ämnesprat inom och mellan skolor, samt tid för ämnesansvariga. En pedagogisk planeringsbank/bank med tips och idéer är också ett behov att arbeta vidare med. Möjlighet för berörda rektorer att både förstå sin roll för att ge sina lärare utrymme att ta del av LuTeks aktiviteter samt för att kunna påverka både planering och uppföljning av LuTeks arbete är ett annat utvecklingsområde för denna målgrupp.

19 Arbetet med att involvera åk 7-9 i LuTek går sakta men säkert framåt och aktiviteterna under läsåret har riktat sig till lärare i Luleå kommuns befintliga nätverk samt deras rektorer. Inför det fortsatta arbete är det viktigt att systematisera och dokumentera uppföljningsarbetet av aktiviteter som erbjuds denna målgrupp. Lärare i kommunens nätverk kommer under våren att bjudas in till två fortbildningstillfällen i Teknikens Hus regi. Projektet Futurize Energi för framtiden startar upp med aktiviteter riktade till lärare och elever under våren, samtidigt som projektet Att vara elev, lärare och rektor i den entreprenöriella skolan övergått till att vara ett högt prioriterat utvecklingsområde och en del av den ordinarie skolutvecklingen. Ämnesträffar inom kunskap och bedömning i teknik och naturvetenskap har genomförts under ledning av Annika Zetterström, Uppsala universitet. Pedagoger från Förskoleklass åk 9 har bjudits in och träffarna har fokuserat på progressionen i lärande och värdeorden. Ett tydligt önskemål har formulerats av deltagande pedagoger om att fortsätta och mötas i ett åk 1-9- perspektiv. Detta måste omhändertas av Barn- och utbildningsförvaltningen, eventuellt i samverkan med Teknikens hus. Samverkan med Luleå gymnasieskola sker genom samverkan med framförallt Teknikcollege. Vad samverkan i praktiken kommer att innebära är för tidigt att säga, men under vårterminen 2014 kommer frågan att lyftas. Samarbetet mellan projektets parter, Luleå kommun, Teknikens Hus samt LTU, är under ständig utveckling. Detta samarbete varierar i omfattning över tid och innebär att olika personer/kompetenser hos respektive part berörs. Arbetet inom LuTek löper i enlighet med planerna. Generellt kan sägas att arbetet fortfarande går stadigt framåt, även om det ibland kan upplevas som att det går långsamt. Det är i mötet med andra, till exempel kommuner, Science Centers och Skolverket som det blir tydligt att LuTek har blivit en nationell förebild. LuTek är också en viktig del i Luleå kommuns arbete med Vision 2050 där man är tydlig med att skolan i Luleå kommun ska vara en nationell förebild när det gäller matematik, teknik, naturvetenskap och IKT. Det pågår oerhört mycket på många håll, men vi har också områden som behöver fortsätta att utvecklas. Projekttiden för LuTek löper ut i juni 2014 och styrgruppen för resonemang om vad som ska ske efter detta. Alla parter är överens om att fortsätta, och fortsätter diskussionen om förutsättningar och innehåll under våren 2014.

20 INFÖR VÅREN 2014 Under våren 2014 fortsätter arbetet enligt projektplanen för 2013/2014. Fortsatt kraft kommer att läggas på nätverksarbetet och ett hållbart utvecklingsarbete inom LuTek. Se även bilaga 1, Tidplan och aktiviteter LuTek vt Vikariesituationen i kommunen medför att grupperna med kontaktförskollärare respektive kontaktlärare är delade i två grupper vid utbildningsdagar. Under vårterminen 2014 fattas beslut inför det fortsatta arbetet med LuTek. För förskolan För nätverken Kontaktförskollärarna arrangerar 1 lokal träff/termin/område (gäller fr o m våren 2014) LTU erbjuder ett seminarietillfälle För kontaktförskollärare Utbildningsdagar 2 st/termin För arbetsgruppen för LuTek i förskolan Arbetsgruppen träffas 1-2 gånger/termin För förskoleklass åk 6 samt grundsärskola åk 1-9 För nätverken Kontaktlärarna arrangerar 1 lokal träff/termin/område. De flesta områden arrangerar två träffar under våren. Fortbildning utifrån Energifallet, Naturskyddsföreningens ämnesövergripande material Fortbildning riktad till lärare/pedagoger i F-3 LTU erbjuder ett seminarietillfälle För kontaktlärare inom F åk 6 samt grundsärskolan Utbildningsdagar 2 st/termin Samtliga KL inbjuds att delta i övriga områdens nätverksträffar För åk 7-9 Inspirationsträffar för lärare i teknik/no, 2 st Fortbildning utifrån Energifallet, Naturskyddsföreningens ämnesövergripande material LTU erbjuder ett seminarietillfälle Entreprenörskapsprojekt Att vara elev, lärare och rektor i den entreprenöriella skolan övergår i ett prioriterat utvecklingsområde Futurize - Energi för framtiden för elever/lärare vid Bergnäs- och Björkskataskolan För gymnasiet LTU erbjuder ett seminarietillfälle Teknikens Hus Marianne Nilsson Koordinator LuTek

21 TIDPLAN OCH AKTIVITETER LuTek VT 2014 Bilaga 1 Aktivitet, målgrupp januari februari mars april maj FÖRSKOLA Utbildningsdagar för KFL; Björkskatan, Notviken, Centrala stan, Sunderbyn, Råneå. TH ansvarar Utbildningsdagar för KFL; Bergnäset, Hertsön, Örnäset, Gammelstad. TH ansvarar områdena, 1st insp.träff/termin, KFL ansvarar x x x x x Arbetsgruppsmöte. TH ansvarar 20 x seminarium Genus, Lena Abrahamsson, LTU & TH 24 FÖRSKOLEKLASS - ÅK 6 utbildningsdagar för KL; Bergnäset, Björkskatan, Hertsön, Örnäset. TH ansvarar utbildningsdagar för KL; Centrala stan, Gammelstad, Notviken, Råneå, Sunderbyn.TH ansvarar områdena, inspirationsträff, KL ansvarar x x x x x områdena, inspirationsträff, TH ansvarar x x områdena, fortbildning Energifallet, Naturskyddsföreningen & TH ansvarar 10 seminarium Genus, Lena Abrahamsson, LTU & TH 24 ÅK 7-9 Inspirationsträffar för lärare teknik/no, kl 13-17, TH ansvarar fortbildning Energifallet, Naturskyddsföreningen & TH ansvarar Att vara elev, lärare & rektor i den entreprenöriella skolan Futurize Energi för framtiden seminarium Genus, Lena Abrahamsson, LTU & TH GYMNASIET seminarium Genus, Lena Abrahamsson, LTU & TH 24 ÖVRIGT Styrgrupp 13 5 LuTek hemsida, Teknikens Hus ansvarar x x x x x LuTek information Luleå kommuns webb, BUF ansvarar x x x x x Inspirationsbok LuTek x x x x x

DELRAPPORT 7. En beskrivning av arbetet inom LuTek höstterminen 2012

DELRAPPORT 7. En beskrivning av arbetet inom LuTek höstterminen 2012 DELRAPPORT 7 En beskrivning av arbetet inom LuTek höstterminen 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE... 3 MÅL... 3 MÅLGRUPP... 3 MÅL 2012/2013... 3 FÖRSKOLA... 4 Kontaktförskollärare... 4 Lokala nätverk... 4

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

DELRAPPORT 8. En beskrivning av arbetet inom LuTek vårterminen 2013

DELRAPPORT 8. En beskrivning av arbetet inom LuTek vårterminen 2013 DELRAPPORT 8 En beskrivning av arbetet inom LuTek vårterminen 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE... 3 MÅL... 3 MÅLGRUPP... 3 MÅL 2012/2013... 3 FÖRSKOLA... 4 Kontaktförskollärare... 4 Lokala nätverk... 4

Läs mer

Projektplan Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2016/2017 och 2017/2018

Projektplan Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2016/2017 och 2017/2018 2016-10-21 Projektplan Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2016/2017 och 2017/2018 Innehållsförteckning Mål... 3 Mål 2016/2017 och 2017/2018... 3 Målgrupper... 3 Metoder, arbetssätt och aktiviteter...

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

PROJEKTPLAN 2013/2014

PROJEKTPLAN 2013/2014 PROJEKTPLAN 2013/2014 Innehåll MÅL 2013/2014... 3 MÅLGRUPP... 3 METODER, ARBETSSÄTT OCH AKTIVITETER... 3 Förskola... 3 Nätverksarbete... 3 Kontaktförskollärarutbildning... 3 Inspirationsträffar för förskollärare/pedagoger...

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTPLAN 2012/2013 Sida 1 av 9 Mål 2012/2013 - Berörda rektorer och förskolechefer informeras och deltar i planerings- och uppföljningsarbetet på sitt område.

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

2015-03-30 reviderad 2015-07-02. Projektplan Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014/2015 och 2015/2016

2015-03-30 reviderad 2015-07-02. Projektplan Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014/2015 och 2015/2016 2015-03-30 reviderad 2015-07-02 Projektplan Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014/2015 och 2015/2016 Innehållsförteckning Mål... 3 Mål 2014/2015 och 2015/2016... 3 Målgrupper... 3 Metoder, arbetssätt

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Krokofantens fristående förskola Hemmingsmark 2018-04-10 Krokofantens förskola är ett personalkooperativ som startade 2009-01-01. Förskolan

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem

STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem Sammanfattande projektstatus Projektet är på god väg mot projektmålen. Projektet kan inte ansvara för att projektmålen uppfylls för de skolor som valt att inte

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium LULEÅ KOMM U N PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (5) Lyfta matematiken från förskola till gymnasium Bakgrund Att satsa på matematik är särskilt aktuellt och angeläget nu när såväl nationella som internationella

Läs mer

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan 2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING Nätverk och aktiviteter läsåret 2018/2019 Jonatan Lannemar, Britt Olofsson Santoft, Anna Strid Uppdaterad 2018-05-24 1(8) Innehållsförteckning 1 Välfärd skolas språksatsning...

Läs mer

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING Nätverk och aktiviteter läsåret 2018/2019 Jonatan Lannemar, Britt Olofsson Santoft, Anna Strid Uppdaterad 2018-11-07 1(8) Innehållsförteckning 1 Välfärd skolas språksatsning...

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Matematik i Härjedalen

Matematik i Härjedalen Matematik i Härjedalen 2009-2011 Härjedalens kommun! 9 kommunala förskolor, ca 400 barn! 4 fristående förskolor, ca 50 barn! 9 grundskolor, ca 950 elever! (1 friskola, 5 elever)! 1 gymnasieskola, ca 250

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius Ökad kvalitet i fritidshem Åsa Åhlenius 1 2 3 Åsa Åhlenius Fritidspedagog klar 1988 Uppdragspeda gog för fritidshem ht2012-vt 2016 Har arbetet i stort sett i alla verksamheter på och kring fritidshemmet

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 2016-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade områden läsåret 2016-2017... 3 Förväntansdokument... 5 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14.

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14. Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret

Kvalitetsredovisning Läsåret Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Soltunets förskola Nora kommun Innehållsförteckning Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 0 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 0 Verksamhetens

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

Återkoppling. %gr l Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Montessoriskolan Globen i Alingsås kommun.

Återkoppling. %gr l Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Montessoriskolan Globen i Alingsås kommun. w en %gr l Återkoppling 2017-12-15 Dnr 400-2016:11445 Montessoriskolan Globen AB mariasandhu@me.com Rektor Paulina Filipovic paulina.filipovic@globen.nu Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och

Läs mer

Återrapportering av utbildningspolitiskt program

Återrapportering av utbildningspolitiskt program TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Emad Soukiyh 2013-02-04 BUN 2012/1305 53101 Barn- och ungdomsnämnden Återrapportering av utbildningspolitiskt program 2012 Förslag till beslut Barn-

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef 2016-07-06 Kvalitetsrapport Baggeby gårds förskola Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande... 3 2 Metoder och verktyg som har använts för

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING. Nätverk och aktiviteter läsåret 2017/2018. Anna Strid, Britt Olofsson Santoft, Jonatan Lannemar Uppdaterad

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING. Nätverk och aktiviteter läsåret 2017/2018. Anna Strid, Britt Olofsson Santoft, Jonatan Lannemar Uppdaterad VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING Nätverk och aktiviteter läsåret 2017/2018 Anna Strid, Britt Olofsson Santoft, Jonatan Lannemar Uppdaterad 2017-08-14 1 Innehållsförteckning 1 Välfärd skolas språksatsning...

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Kvalitetsarbete för Vasaskolan period 2 (okt dec), läsåret

Kvalitetsarbete för Vasaskolan period 2 (okt dec), läsåret Kvalitetsarbete för Vasaskolan period 2 (okt dec), läsåret 2013 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för Forssaängskolans fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... 3 2.2. Organisation... 3 2.3. Personal...

Läs mer

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN DIGITAL UTVECKLINGSPLAN 2018-2022 1. INLEDNING Digital utvecklingsplan ersätter IT-policy för förskola och grundskola i Ystads kommun 2010. Ystads kommun prioriterar digitaliseringen av utbildningsverksamheten.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen,

Läs mer

Delrapport Kunskapsuppdraget Förskolan Lyckebo

Delrapport Kunskapsuppdraget Förskolan Lyckebo Delrapport 2 2017 Kunskapsuppdraget Förskolan Lyckebo i centrala Krokom Camilla Backman, förskolechef Förord Till delrapport 2 har det tillkommit två rubriker under året. Hösten 2016 beslutades det av

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 -

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - 1 Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt kapitel, kap 4, i skollagen (2010:800). Bestämmelserna gäller för samtliga skolformer

Läs mer

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING Nätverk och aktiviteter läsåret 2019/2020 Jonatan Lannemar, Britt Olofsson Santoft, Anna Strid Uppdaterad 2019-06-03 1(8) Innehållsförteckning 1 Välfärd skolas språksatsning...

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur

Läs mer

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012

Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Kvalitetsanalys för Pysslingen Förskolor Nallebjörnen 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarbete Uppdraget i förskola och skola är en tjänst gentemot våra kunder, där barn, elever och föräldrars behov ska

Läs mer

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015

Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015 Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2014-2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten - en dynamisk och hållbar plattform där samhällets aktörer kan samverka och agera och där det Entreprenöriella lärandet är drivkraften för utveckling

Läs mer

Energitinget 17 mars Naturvetenskap och teknik

Energitinget 17 mars Naturvetenskap och teknik Energitinget 17 mars 2010 Naturvetenskap och teknik i och Februari utanför Mars skolan Ann-SofiJohansson Linköpings Kommun ann-sofi.johansson@linkoping.se Bengt Fall Norrköpings kommun bengt.fall@edu.norrkoping.se

Läs mer

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete Datum 17.10.03 Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass Skolans namn: Grevåkerskolan Hammerdal 1. Normer och värden 1.1 En sammanställning av resultaten för förskoleklassens arbete

Läs mer

Återrapport av uppdrag gällande översyn av övergångar från förskola till förskoleklass. Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner återrapporten.

Återrapport av uppdrag gällande översyn av övergångar från förskola till förskoleklass. Förslag till beslut Förskolenämnden godkänner återrapporten. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen Maj-Britt Neverland Epost: maj-britt.neverland@vasteras.se Kopia till Förskolenämnden Återrapport av uppdrag gällande översyn av övergångar från

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015 2015/08/14 Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015 Sammanställd av: Anna-Lena Elfsberg, bitr. förskolechef Planer mot diskriminering och kränkande behandling Varje avdelning arbetade

Läs mer

Fritidshemmets måluppfyllelse

Fritidshemmets måluppfyllelse Fritidshemmets måluppfyllelse fokusområde matematik Läsåret 2012-2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Bakgrund Utifrån kraven i den nya skollagen

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Krubbans föräldrakooperativ Mariann Kjellman 1. Kommentera föregående års prioriterade förbättringsåtgärder A: Utveckla den pedagogiska dokumentationen

Läs mer

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018 Utvecklingsplan Gossagårdens förskola Ht 2017 och Vt 2018 Innehållsförteckning Beskrivning av förskolan Inledning Verksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Nämndens övergripande mål Förskolans prioriterade

Läs mer

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. Stockholm den 9 och 10 maj 2017

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. Stockholm den 9 och 10 maj 2017 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare Stockholm den 9 och 10 maj 2017 #NCSLaslyft Ildico Hellman Dagens program 10.00 Introduktion Språk-, läs- och skrivutvecklare, utbildningen NCS Läslyftet

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

Delutvärdering av Matte i Πteå

Delutvärdering av Matte i Πteå Delutvärdering av Matte i Πteå Utbildningsförvaltningen Piteå Kommun Moa Nilsson, Juli 2014 Innehåll Sammanfattning... 1 Projektet Matte i Πteå... 2 Syfte... 2 Målgrupp... 2 Mål... 2 Förutsättningar för

Läs mer

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola 2015-09-13 Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola Beskrivning av resultat Hur blev det? Hur ser resultaten ut på din skola, enkäter, måluppfyllelse, nationella prov övrigt? Bedömning av elevens

Läs mer

Ljungbackens förskola. Kvalitetsanalys 16/17

Ljungbackens förskola. Kvalitetsanalys 16/17 Ljungbackens förskola Kvalitetsanalys 16/17 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar förskola, fritidshem och skola... 3 2 Resultatet av årets verksamhet... 5 2.1 Verksamhetens resultat... 5 2.1.1 Alla barn

Läs mer

Likvärdig förskola. Helsingborgs stad Påarps förskola. Projektledare: Maria Martinsson

Likvärdig förskola. Helsingborgs stad Påarps förskola. Projektledare: Maria Martinsson Likvärdig förskola Helsingborgs stad Påarps förskola Projektledare: Maria Martinsson maria.martinsson@helsingborg.se Anna Thorssell anna.thorsell@helsingborg.se Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stureskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015

Kvalitetsarbete för Stureskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 Kvalitetsarbete för Stureskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och

Läs mer

Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Tranängskolans fritidshem. Kvalitetsanalys 16/17

Tranängskolans fritidshem. Kvalitetsanalys 16/17 Tranängskolans fritidshem Kvalitetsanalys 16/17 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar förskola, fritidshem och skola... 3 2 Resultatet av årets verksamhet... 5 2.1 Verksamhetens resultat... 5 2.1.1 Förändrat

Läs mer

Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret

Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret Kvalitetsarbete för Västerby skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor? Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

Kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag

Kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag 1 Handläggare Datum Annelie Olsson, rektor 2011-10-24 0480 45 21 50 Läroplansplanering 2011/2012 Kopplat till ar i arbetslagen av föregående läsår Skolinspektionens utlåtande Läroplansuppdraget (beslut

Läs mer

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket Välkomna till 2017-11-23 På uppdrag av Skolverket 2017-11-24 2 Dagens program 9.00-9.20 Fika 9.20-9.30 Välkomna och introduktion 9.30-10.00 Föreläsning: Skola på vetenskaplig grund 10.00-11.00 Workshop:

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Vollsjö skola och fritidshem i Sjöbo kommun

Vollsjö skola och fritidshem i Sjöbo kommun Vollsjö skola och fritidshem i Sjöbo kommun Lokal arbetsplan 2018. Pia Jönsson, rektor Vollsjöskola och fritidshems Lokala Arbetsplan Till grund för den lokala arbetsplanen ligger Läroplan för grundskola

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2016

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2016 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2016 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

Information om skolval till förskoleklass

Information om skolval till förskoleklass Information om skolval till förskoleklass 2019-01-15 Agenda Presentation av personal Information om skolan Information om skolvalet Personalen i förskoleklasserna informerar om arbetet i förskoleklass

Läs mer

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Älvdalens kommun. Beslut. Älvdalens kommun Dnr :8694

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Älvdalens kommun. Beslut. Älvdalens kommun Dnr :8694 Älvdalens kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Älvdalens kommun 2 (7) Tillsyn i Älvdalens kommun har genomfört tillsyn av Älvdalens kommun under 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson

Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson Innehåll av presentation Kommunens förutsättningar Implementering av Lgr 11

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer