Verksamhetsberättelse 2012

Transkript

1 Dnr /2013 Smittskyddsläkaren Verksamhetsberättelse 2012 Smittskyddsenheten Landstinget i Uppsala län

2 Sid 2 (14) Innehållsförteckning Uppdraget... 4 Sammanfattning Introduktion Epidemiberedskap Anmälningar och paragrafärenden enligt Smittskyddslagen Medarbetarna Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Rutiner Jämställdhet Sjukdagar Arbetsskadeanmälan Riskbedömning Förmåner Utbildning Ekonomi Verksamheten Hemsidan och övrig information till allmänheten Informationsblad SmittUpp Mediakontakter Större utbildningsaktiviteter Vaccinationer FoU Samarbetspartners, möten och nätverk STI-samordning inom LUL Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Strama Uppsala län Diagnosområden Betahemolyserande grupp-a-streptokocker (GAS) invasiv infektion Campylobacter Cryptosporidiuminfektion Denguefeber... 10

3 Sid 3 (14) 9.5 EHEC Enterobacteriacae som producerar ESBL (Extended Spektrum Beta-Laktamas) ESBL CARBA -producerande Enterobacteriacae Giardia Gonorré Haemophilus influenze invasiv infektion Harpest Hepatit A Hepatit B Hepatit C Hiv Influensa A(H1N1)pdm Kikhosta Klamydia Legionella Listeria Meningokocker invasiva MRSA Pneumokocker invasiva Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin Salmonella Shigella Sorkfeber Syfilis TBE och andra virala meningoencefaliter Tuberkulos VRE Vancomycinresistenta enterokocker Yersinia... 13

4 Sid 4 (14) Uppdraget Smittskyddets arbete syftar till att minimera spridningen av smittsamma sjukdomar bland människor och är därmed en del av samhällets verksamhet för att främja en god folkhälsa och livsmiljö. En del av smittskyddets ansvar för översyn av hälso- och sjukvårdens verksamhet är att den ska vara patientsäker med en god vårdhygiensk standard. Smittskyddsläkaren ska, enligt ett specificerat uppdrag i smittskyddslagen, följa att det inom vård och omsorg vidtas nödvändiga åtgärder för att förebygga smittspridning, samt skyndsamt underrätta vårdgivare om brister i att förebygga smittspridning förekommer. Smittskyddets ansvarsområde förändras över tiden och inte minst har tillkommit arbetet med att begränsa förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier. Smittskyddsarbetet ska vara effektivt, ske samordnat och vara likformigt, i strävan att erbjuda allmänheten tillgång till den information som behövs för att skydda sig mot smittsamma sjukdomar, att grupper som är särskilt utsatta för smittrisk får råd och anvisningar om smittskyddsåtgärder, samt att förebyggande åtgärder vidtas. För att kunna samordna ett dynamiskt verksamhetsområde krävs att smittskyddet har omvärldskunskap vilket förutsätter att det finns resurser för att analysera och hantera inkommande information, som underlag för en fortlöpande målformulering konkretiserad i en årlig verksamhetsplan. Där beskrivs med utgångspunkt i framför allt smittskyddslagens regelverk - enhetens åtaganden, vilket inbegriper såväl myndighetsutövning som organisation, samverkansfunktioner, förväntade resultat och aktiviteter beträffande smittskyddsuppgifter. Sammanfattning: Smittskyddsenheten (SME) har fortsatt haft en omvittnat hög tillgänglighet, både per telefon och post (elektronisk och reguljär). Samtidigt har skiftet av smittskyddsläkare tagit mycket tid i anspråk och bl.a. inneburit färre arbetsplatsbesök. Parallellt med detta har blottats brister i systemet med lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Smittskydd är alltid en fråga om en balansgång mellan å ena sida samhällets (alla osmittades/oexponerades) skyddsbehov och å andra sidan insatser för individers väl och ve sedan de smittats eller blivit utsatta för smitta. Smittskyddsläkaren (SmLäk) har påpekat behovet av avtal med samtliga vårdgivare, som klargör att det finns ett tydligt ansvar, inte enkom för enskilda sk. listade personer utan även ett områdesansvar med god infrakunskap. Antalet s.k. paragrafärenden som kommit SME till del under 2012 har varit oförändrat hög men antalet rapporterade fall, anmälda enligt Smittskyddslagen, var något lägre jämfört med SME har initierat ett arbete för att närmare analysera detta, liksom noterade fördröjningar i rapportering av anmälningspliktiga sjukdomnar från kliniker respektive lab. Som en del av smittskyddets centrala uppgifter har arbetet intensifierats att uppdatera länets beredskap för olika epidemiska situationer, såväl inom slutenvården som i samhället i stort. Dessvärre finns en tendens till minskad influensavaccination av personer i s.k. riskgrupper och arbetet har påbörjats för att, i första hand tillsammans med länets vaccinatörer, se över såväl planering för som rapportering/uppföljning av den årliga säsongsinfluensavaccinationen. Glädjande har vaccinationstäckning under 2012 varit fortsatt hög för länets barn. Därtill säkrades under december månad en god dokumentation av givna vaccinationer inom barnhälsovården, i enlighet med den nya vaccinationslagen.

5 Sid 5 (14) Även det preventiva arbetet kring hiv/sti (sexuellt överförbara/transmittabla infektioner) har utvecklats vidare, både inom länet och, med Uppsala som koordinatör, inom det mellansvenska kunskapsnätverket. Under året har genomförts ett flertal utbildnings- och informationsinsatser, i linje med den nationella strategin för hiv/aids och vissa andra STI. SME har även aktivt deltagit i processen för att införa den webbaserade klamydia-diagnostiken, som fr.o.m. mars 2012 finns tillgänglig (via Mina vårdkontakter, MVK). Utvärdering pågår, inkl. en dialog med MVK för att söka vägar att göra systemet mera användarvänligt. Samtidigt har ånyo påpekats behovet av att bättre stötta länets ungdomsmottagningar (UM), i första hand genom att LUL avsätter resurser för en UM-samordnare. Nytillkomna behandlingsmöjligheter vid hiv respektive hepatiter har medfört högre kostnader för s.k. smittskyddsläkemedel, dvs. läkemedel som är kostnadsfria för patienten då de förskrivits av läkare mot allmänfarlig sjukdom och som läkaren bedömer minska risken för smittspridning. En översyn har påbörjats för att utröna om dessa smittskyddsläkemedel även fortsättningsvis ska attesteras via SME, eller vid respektive förskrivande vårdenhet. Det åligger också SME att attestera fakturor för klamydiaprovtagning inom primärvården, men utan att detta ökar LUL:s kunskap om länets klamydiaepidemi. Samtidigt har SME uppmärksammats på en viss tendens till att det generellt finns en minskad provtagning. Detta är ett observandum som också är föremål för närmare granskning. Att motverka spridd resistensutveckling och att verka för en rationell antibiotikaanvändning är en ödesfråga för all sjukvård. SmLäk har framhållit behovet av ett samlat patientsäkerhetsarbete inom Landstinget i Uppsala län, som en hörnsten för smittskyddet och för vårdens fortsatta utveckling. Under året har SME fortsatt medverkat i landstingets styrgrupper för vårdhygien och smittskydd. SmLäk har även deltagit i arbetet med det s.k. Infektionsverktyget, i syfte att få fram ett underlag för bedömning av vårdrelaterade infektioner. Likaså har SmLäk tagit aktiv del i länets Strama-arbete, som bl.a. fokuserat behovet av uppföljning avseende diagnosrelaterad (antibiotika)förskrivning. Strama har dock nödgats konstatera att totala antalet antibiotikarecept för barn 0-6 år, fram till sista kvartalet 2012, ökade i samma takt som antalet primärvårdsbesök. SmLäk har således påpekat behovet av ett signifikant förstärkt arbete kring smitta i förskola och användning av antibiotika för behandling av små barns infektioner.

6 Sid 6 (14) 1. Introduktion Landstingen ansvarar för det operativa smittskyddsarbetet i landet, vilket har som mål att tillgodose befolkningens behov av skydd mot smittspridning av smittsamma sjukdomar, enligt smittskyddslagen (2004:168), SmL. Landstinget löser denna uppgift genom sin smittskyddsläkarorganisation. Smittskyddsenhetens basverksamhet bygger således på SmL vilken i föreskriver att Smittskyddsläkaren (SmLäk) har ett samlat ansvar för smittskyddsarbetet (6 kap. 2 ). I det ingår att SmLäk ska planera, organisera och leda smittskyddet. Detta förutsätter att förebyggande åtgärder vidtas, att smittskyddsläget följs fortlöpande, att SME stödjer och samverkar med kommunala nämnder, läkare och andra i deras smittskyddsarbete, att berörd personal undervisas i smittskyddsfrågor, att anmälningar om inträffade sjukdomsfall följs upp och att behövliga åtgärder vidtas för att finna smittkällan. Smittskyddsenheten (SME) har tillhört Landstingsdirektörens stab. I frågor som rör myndighetsutövning ska SmLäk stå självständig i förhållande till sjukvårdshuvudmannen. 2. Epidemiberedskap Länets epidemiberedskapsplan är daterad 2007, dvs. före influensapandemin Det är av stor vikt att ta till vara erfarenheter från influensapandemin. Samtidigt har smittskyddsenhetens arbete intensifierats för att, som en del av en uppdaterad epidemiberedskapsplan, utveckla en epidemiberedskap som utgör en del av de lokala kris- och katastrofmedicinska beredskapsplan. 3. Anmälningar och paragrafärenden enligt Smittskyddslagen SME mottog 2478 anmälningar under 2012, en minskning med 4 % jämfört med Under senare år har rutiner setts över och såväl som 2011 som 2012 var det 2 % av alla anmälningar, som krävde två påminnelser och 11 % där påminnelse skickades en gång till behandlande läkare. Under 2012, inkom 1044 stycken s.k. paragrafärenden avseende klamydia, en minskning med 3 % jämfört med föregående år. Av dessa var 14 % redan provtagna när ärendet inkom, 30 % provtog sig och 27 % överfördes till annat län. 27 ärenden är fortfarande pågående. Uppklarningsprocenten för 2012 var 71 %. Dessvärre finns en tendens att andelen oidentifierade kontakter ökar. Det framgår av en pågående kvalitetssäkringen avs. klamydiaärenden, som utförts av smittskyddssjuksköterska Johan Hedlund, där länets ungdomsmottagningar deltar. 4. Medarbetarna För att kunna fullgöra sina åligganden, ska SmLäk till sin hjälp ha en enhet med tillräcklig bemanning och annan resurstilldelning för att hantera allt från registrering, fördelning och handläggning av olika ärenden, till riktade informations- och utbildningsinsatser, uppföljning och sammanställning av data - även av mer vetenskaplig karaktär -, strategisk planering samt samarbete i olika nätverk m.m. SME har under 2012 haft åtta anställda: 1, 0 SmLäk från dessförinnan arbete på timmar, 0,5 bitr SmLäk från dessförinnan arbete på timmar, 2, 0 Smittskyddssjuksköterska, 1,0 STI-samordnare, 1, 0 chefssekreterare, 2,0 assistent men 0,25 vakans p.g.a. föräldraledighet. SME har under året (med medel från Smittskyddsinstitutet) också haft en person projektanställd, som handläggare inom kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. För att handlägga den alltmer komplexa smittskyddsverksamheten och med anledning av en signifikant ökad mängd arbetsuppgifter, samt till del även en ökad volym av befintliga ärenden, har SmLäk begärt en omfördelning av SME:s bemanning för att kunna tillstätta en (tredje) smittskyddssjuksköterska.

7 Sid 7 (14) 5. Systematiskt arbetsmiljö- och säkerhetsarbete (SAM) 5.1 Rutiner Arbetsplatsträffar med minnesanteckningar och beredningsgrupp med protokoll har genomförts en gång per månad. Dessutom har SME haft planeringsmöten en gång varje vecka. SME har vidare en gång per termin genomfört en verksamhetsplaneringsdag med minnesanteckningar. Enheten bedriver ett systematiskt miljöarbete och SME har en eldsjäl som genomför ett systematiskt brandskyddsarbete. Skyddsrond bedrivs en gång per år. Åtgärdslista upprättas för varje rum. SME följer landstingets miljömål. 5.2 Jämställdhet Tidigare beslut i beredningsgruppen om att jämställdhet ska beaktas vid nyanställning kvarstår. 5.3 Sjukdagar Under 2012 hade smittskyddsenhetens medarbetare 2 sjukdagar. 5.4 Arbetsskadeanmälan Efter ett tillbud med ett snedsteg i en trappa vid en föreläsning gjordes under 2012 en arbetsskadeanmälan. 5.5 Riskbedömning Ett arbete är påbörjat för en strukturerad risk- och sårbarhetsanalys. Ensidigt datorarbete är en fara som är föremål för riskbedömning vid SME. Ergonom konsulteras vid behov. 5.6 Förmåner Möjlighet till friskvårdskort. Inköp av fruktkorg varje vecka. 5.7 Utbildning Antal utbildningsdagar för de fast anställda på smittskyddsenheten har varit 45 dagar. 6. Ekonomi Totala kostnaderna för smittskyddsläkemedel läkemedel som förskrivits av läkare mot allmänfarlig sjukdom och som läkaren bedömer minska risken för smittspridning uppgick även under 2012 till drygt 21 miljoner kr. Lejonparten av dessa kostnader betingas av läkemedel för hiv- och hepatit, som förskrivs av läkare inom (VO) infektionssjukdomar. De har under 2012 förskrivit smittskyddsläkemedel för cirka 16,3 miljoner kr. Det är en ökning med 1,7 miljoner, jämfört med föregående år. VO lung- och allergisjukdomar har ökat med kr och VO hud- och könssjukdomar har ökat med kr. I samarbete med LUL:s ekonomidirektör har under året ett arbete påbörjats för att utvärdera huruvida förskrivning av dessa smittskyddsläkemedel fortsättningsvis bör följas upp och attesteras av respektive förskrivande vårdenhet. En utredning är även påkallad avseende primärvårdens klamydiaprover. Utan fakturaunderlag attesteras dessa centralt via SME, snarare än av resp. vårdenhet, som till skillnad från SME har en möjlighet att validera utförd provtagning. Under 2012 summerades primärvårdens klamydiaprover till kr, att jämföras med kr år Totalt uppgick SME:s epidemiberedskapskonto till kr år 2012, jämfört med kr år Dessvärre bidrar enhetens arbete med attestering av primärvårdens fakturor på intet sätt till SME:s behov av och krav på en epidemiologisk överblick av klamydiaepidemin. För övrigt har SME, bl.a. i samband med besök på länets vårdcentraler, fått signaler att kostnader innebär att man ibland avstår från provtagning. Förutom att det inte är förenligt med smittskyddslagen är detta oklokt, då risken är uppenbar att det kan bidra till signifikant fördröjd diagnos av smitta och därmed ökad smittspridning.

8 Sid 8 (14) 7. Verksamheten 7.1 Hemsidan och övrig information till allmänheten Enligt smittskyddslagen ingår i Smittskyddsläkarens uppgifter att bl.a. se till att allmänheten har tillgång till den information, t ex broschyrer, som behövs för att var och en skall kunna skydda sig mot smittsamma sjukdomar samt att ge råd och anvisningar om smittskyddsåtgärder för grupper som är särskilt utsatta för smittrisk. Alla broschyrer kan laddas ner från hemsidan samt kostnadsfritt beställas från smittskyddsenheten. 7.2 Informationsblad SmittUpp Under året har enheten gett ut två informationsblad som innehåller nyheter inom smittskyddsområdet samt aktuell epidemiologi. SmittUpp sprids visa e-post och är utlagt på enhetens hemsida: Mediakontakter Under 2012 har Radio Uppland P4 och P1 Vetandes Värld har tagit upp smittskyddsfrågor, där SME har medverkat. Det gäller också artiklar i länets tidningar, som berört olika smittskyddsfrågor och där smittskyddsenheten har varit involverad. Även TV4 Uppland har diskuterat smittskyddsproblem med deltagare från smittskyddsenheten. 7.4 Större utbildningsaktiviteter Under Viktoriadagen bjuds en årlig utbildningsdag med lokalt smittskyddsansvariga läkare och sjuksköterskor samt andra smittskydds-intressenter. Undervisning av medicinekandidater termin 4 (Attack och Försvar) Undervisning av medicinekandidater termin 8 Undervisning av medicinekandidater termin 10 Undervisning för sjuksköterskestuderande termin 4 (pandemi) Undervisning för sjuksköterskestuderande termin 6 Vidareutbildning för sjuksköterskor i infektionssjukdomar Undervisning av blivande distriktssjuksköterskor Smittspårningsutbildning Fördjupningsutbildning i kondomsamtal Hiv-kunskap för hälso- och sjukvårdspersonal Utbildning i hiv- och STI-prevention STI-dag Undervisning av informatörer i Kondoma Mera Undervisning av invandrare och asylsökande via ISAC (Integration, STI, Antivåld, Kunskap) Undervisning av personal och föräldrar på förskolor Informationsträffar för vaccinatörer inför influensasäsongen 2011/2012 Tre ST-läkare har hospiterat på Smittskyddsenheten En lokalt smittskyddsansvarig läkare samt en sjuksköterska har hospiterat på Smittskyddsenheten 7.5 Vaccinationer Smittskyddsläkaren deltar i den grupp som ansvarar för vaccinupphandling inom Fyrklövern. Den årliga insamlade vaccinationsstatistiken bland grundskolans elever i årskurs 6 i Uppsala län visar att vaccinationstäckningen totalt i länet är bra och ligger i nivå med hela riket. Även i de allra flesta av länets kommuner är vaccinationstäckningen god. I de kommuner som har en lägre täckningsgrad, gäller det ofta barn som invandrat till Sverige och där antalet doser givna före ankomsten inte gått att fastställa.

9 Sid 9 (14) När det gäller influensavaccination saknas i Uppsala Läns Landsting ännu ett vaccinationsregister, som underlag för att bedöma graden av vaccination, totalt och för olika riskgrupper. Det finns data från läkemedelsindustrin som visar att det till länets vårdgivare år 2010 och 2011 levererats ca doser influensavaccin. Med antagandet att samtliga vaccinerade varit äldre än 65 år skulle det innebära en vaccinationstäckning på 60 %, men en del av de vaccinerade är yngre. Om man istället utgår från en beräkning baserad på det antalet vaccinationer för vilka LUL utbetalts vaccinationspeng (efter rapport från de offentliga vårdgivarna och via Privera, som omfattar de anslagsfinansierade vårdgivarna), så är det totalt personer som vaccinerats mot influensa år 2010 och Med antagandet att samtliga vaccinerade varit äldre än 65 år innebär det en vaccinationstäckning på 33 %. SME har påpekat behovet av att bl.a. utveckla systemet med vaccinationspeng så att ersättningen tydligare kan kopplas till rapportering av data avseende ålder och övriga riskgrupper. 7.6 FoU Presentationer vid nationella och internationella möten har gjorts vid: - Folkhälsostämman i Stockholm med Regionalt samarbete i Mellansverige kring hiv/sti-frågor främjar ungdomar och unga vuxnas sexuella hälsa - 8 th International Symposium on Antimicrobial Agents and Resistance, Seoul, Korea - CIS Second Annual Meeting The Science and Practice of Human Immunology, Chicago, Illinois, UAS - 12 th World Congress IUISI International Union Against Sexually Transmitted Infections, New Delhi, Indien Två utvärderingar av Smittskyddsläkaren avseende Influensa A(H1N1) 2009/2010: - Sjuklighet och handläggning av patienter med diagnostiserad influensa A(H1N1) Förberedelser och hantering av vaccinationsinsatsen mot den nya influensan A(H1N1) 2009 Smittskyddsenheten har medverkat i två publikationer i internationella medicinska tidskrifter. 8. Samarbetspartners, möten och nätverk SME deltar regelbundet i arbets- resp. styrgrupps- och nätverksträffar med Vårdhygien, Strama, STIverksamheter, Barnhälsovård, Mödrahälsovård, Primärvården (offentligt anslagsfinansierad), Infektion, Lungmedicin och Klinisk mikrobiologi samt Regionala kris- och katastrofkommittén. Därtill medverkar SME i ett stort antal möten både lokalt och regionalt, såväl inom Landstinget i Uppsala län som externt. Se bilaga över samarbetspartners. 8.1 STI-samordning inom LUL Smittskyddsenheten har under året genomfört ett flertal utbildnings- och informationsinsatser i linje med den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Vidare har Smittskyddsenheten aktivt deltagit i processen med att införa webbaserad klamydiadiagnostik som från med mars 2012 finns tillgänglig via Mina vårdkontakter. Smittskyddsenheten leder länets samordningsgrupp för hiv/sti- och abortförebyggande åtgärder. Smittskyddläkaren är ordförande och STI-samordnaren är sammankallande. I gruppen finns representanter från Uppsala kommun, Mikrobiologen, Offentlig Primärvård, Venereologmottagning, Mödrahälsovårdsenheten, Kvinno- och barndivisionen, samt från ideella verksamheter. Samordningsgruppen syftar till att skapa en arena för samordning och erfarenhetsutbyte och har under 2012 mötts två gånger. Landstinget i Uppsala län har i enlighet med Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut 22 juni 2010 (dnr HSS ) delat ut kondomer och femidomer under år 2012.

10 Sid 10 (14) 8.2 Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Landstinget i Gävleborg, Uppsala, Västmanland och Dalarna bildar tillsammans Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Nätverket bildades år 2008 och är ett av totalt sex kunskapsnätverk i Sverige. Syftet med Kunskapsnätverket är att finna möjliga samordningsvinster, ge STI-frågorna större tyngd, finna gemensamma utvecklings- och forskningsområden samt ge möjlighet till kunskapsöverföring mellan de deltagande länen. Kunskapsnätverkets organisation består av en arbetsgrupp kallad kärngrupp om utgörs av länens hiv/sti-samordnare samt en styrgrupp med fyra smittskyddsläkare och en enhetschef för folkhälsa och samhällsmedicin. Kunskapsnätverkets verksamhetsberättelse för år 2012 finns tillgänglig på under fliken STI/hiv-prevention och Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. 8.3 Strama Uppsala län Hotet från multiresistenta bakterier blir allt påtagligare i det medicinska rutinarbetet. Detta ställer därför högre krav på behandlande läkares kunskaper och på avancerad mikrobiologisk diagnostik. I början av året genomfördes för femte året i rad en screening inom primärvården avseende urinvägsbakterier (E-coli hos kvinnor med nedre okomplicerad urinvägsinfektion) för att undersöka resistensläget i samhället. Resultat redovisas bl.a. i samband med de s.k. Husläkardagarna. Smittskyddsläkaren har också aktivt medverkat i Stramas arbete i arbetsgrupp, styrgrupp och den operativa gruppen, samt medverkat vid några primärvårdsbesök. 9. Diagnosområden 9.1 Betahemolyserande grupp-a-streptokocker (GAS) - invasiv infektion Jämfört med 2011 rapporterades 43% fler GAS-fall. De 30 fallen under 2012 inkluderar både blodisolat och GAS framodlade i djupa mjukdelsinfektioner. Den vanligaste typen var T-typ 1 (43 %). Drygt 65 % av fallen var 60 eller äldre, bland de övriga finns främst vuxna i övre medelåldern. Tre personer var yngre än 20 år. 9.2 Campylobacter Förra året noterades en ökning med drygt 11 % (314 jämfört med 279 fall år 2011). Framför allt sågs en ökning av andelen inhemska fall och en nationell strategi har presenterats, som sammanställt aktuellt kunskapsläge och listar vad som bör fokuseras under kommande 5 år. T.ex. påpekas behovet av fler studier avseende smittkällor, såsom enskilda brunnar - vid sidan av kycklingprodukter. 9.3 Cryptosporidiuminfektion Markant färre fall (3) av cryptosporidos diagnostiserades 2012 här i länet, jämfört med 2011 (11) då det sågs en koppling till cryptosporidium-utbrotten i Östersund resp. Skellefteå. 9.4 Denguefeber Av de 11 fall som rapporterades var sju smittade i Sydostasien. Oförändrat jämfört med tidigare. 9.5 EHEC Under 2012 anmäldes sex fall i Uppsala län, vilket var det lägsta antalet EHEC-fall sedan En av de smittade var ett barn som krävde sjukhusvård Enterobacteriacae som producerar ESBL (Extended Spektrum Betalaktamas) Under 2012 anmäldes 234 fall, vilket är en ökning med 72 % jämfört med Majoriteten, 81 %, av fynden som anmäldes var E. coli. Mer än hälften av alla fall är konstaterade hos kvinnor och 72 % av dessa var positiva i urinodlingar. Av alla anmälda fall var 5 % blodisolat.

11 Sid 11 (14) ESBL CARBA -producerande Enterobacteriacae ESBL CARBA sprids snabbt över världen och från och med 15 mars 2012 är ESBL CARBA anmälnings- och smittspårningspliktig. På vår hemsida finns detaljerad information om ESBL CARBA. I Sverige är ESBL CARBA än så länge ovanliga och nästan alla fall som rapporterats har smittats utomlands och majoriteten av dem har varit i kontakt med sjukvården. I Uppsala län anmäldes ett fall där personen rest runt i Indien under en längre tid och även besökt sjukvården där. 9.7 Giardia Finns en tendens till minskning, sannolikt relaterat till ursprungsland för asylsökande. Av de 39 fallen var fyra anmälda som inhemska, men de uppgifterna är osäkra. 9.8 Gonorré Liksom under senare år har anmälts ett drygt 20-tal fall av gonorré, framför allt under hösten och flertalet i åldrarna år. Av de 24 fallen uppgavs 20 vara heterosexuellt smittade. Det finns en alltmer utbredd antibiotikaresistens och samtliga fall av utlandssmittade hade gonokocker med ciprofoxacin-resistens. I några fall hade gonokockerna även nedsatt känslighet för azitromycin. 9.9 Haemophilus influenzae invasiv infektion I Uppsala län rapporterades inga fall av Hib vaccinationsgenombrott. De fyra fall som anmäldes var alla personer över 60 år Harpest Det sågs en ökning av antalet fall 2012 (16) jämfört med 2011 (10). Flertalet hade smittats i Norrland och en person i Finland. I ett av fallen rapporterades lungengagemang Hepatit A Två av de fem fall som rapporterades under 2012 uppdagades ingen sannolik smittkälla. I tre fall rörde det sig om småbarn, som inte vaccinerats innan utlandsresa, dock inga fall av sekundärsmitta Hepatit B I nio av de 30 hepatit B-fall som anmäldes under 2012 hade personerna en akut infektion. Sju av dem hade smittats inom landet, varav fyra i samband med intravenöst missbruk Hepatit C Antalet diagnostiserade fall av hepatit C (HCV) minskade under 2012 (43) jämfört med 2011 (55). Anmälningarna var relativt jämt fördelade över året och 20/43 var i åldrarna år. Av de 43 fallen hade 36 ett intravenöst missbruk alternativt smittväg okänd. Åtta av de 43 fallen bedömdes ha en akut HCV-infektion Hiv Under 2012 diagnostiserades 10 personer med hiv i Uppsala län. Av dem hade en smittats inom landet; i tre fall bedömdes smittväg som oklar. Fyra av de 10 som diagnostiserades med hiv hade redan utvecklat aids-symtom, varav endast en person hade en sedan tidigare känd hiv-infektion. Dessa och andra patienter ger skäl till att påminna om vikten att överväga hiv-test vid utredningar av oklara sjukdomsfall - också för personer som inte varit utomlands Influensa A(H1N1)pdm2009 Markant minskning av antalet A(H1N1)pdm2009-fall diagnostiserade under 2012 (12) jämfört med 2011 (35) och ingen krävde respirator- eller ECMO-vård.

12 Sid 12 (14) 9.16 Kikhosta Inga av de fyra fall som anmäldes under 2012 var barn. Antalet rapporterade fall av kikhosta har minskat kraftigt i Sverige sedan vaccin mot kikhosta återinfördes i barnvaccinationsprogrammet, men sjukdomen har inte försvunnit helt. Så länge kikhosta fortfarande cirkulerar i samhället riskerar de ännu ovaccinerade spädbarnen att smittas. Därför bör vi vara extra uppmärksamma på kikhosta vid långvarig och besvärlig hosta hos barn och vuxna och överväga provtagning även i avsaknad av klassiska symtom. Smittskyddsinstitutet kommer under året att ta fram ett kunskapsunderlag om olika strategier för att förebygga kikhosta hos de allra yngsta spädbarnen som ännu inte fått sina första vaccindoser Klamydia Liksom tidigare år är länets klamydiaincidens ca 380 diagnostiserade klamydiafall/100ooo inv. men det sågs en minskning 2012 (1310) jämfört med 2011 (1421). Incidensen för kvinnor mellan år bryter dock trenden och fortsätter att öka. Det är fler kvinnor än män som får klamydiadiagnos, men skillnaden har minskat något. Under 2012 infördes möjligheten till klamydiatestning via Klamydia.nu. Målet vara att minst 2000 personer skulle nyttja denna möjlighet till provtagning. Fram till årsskiftet hade inkommit 1280 prover (77 % av de som beställts). Andelen män som valde att testa sig via klamydia.se var 37 %, att jämföra med 30 % bland övriga provtagna avseende klamydia Legionella Förra året anmäldes 11 fall av legionella. Medelåldern var 67 år. Åtta personer har smittats i Sverige, där vatten i egen bostad, i sommarhus samt hotellanläggning (bubbelbad) angetts som sannolik smittkälla. Något säkert samband har dock inte funnits. Övriga fall har smittats utanför Europa Listeria Ett fall anmäldes 2012, men det är sannolikt att listerios är en underdiagnostiserad sjukdom. Det enda rapporterade fallet var en äldre person i eget boende som haft långdragna diarréer. Smittkälla är okänd Meningokocker invasiv infektion Smittskyddsinstitutet har rapporterat en kraftig ökning av antalet fall med allvarlig meningokockinfektion hos personer äldre än 50 år. I Uppsala län diagnostiserades under 2012 endast två personer bägge yngre än 50 år och fem fall under MRSA Det sågs en kraftig ökning av antalet rapporterade MRSA-fall under 2012 (81) jämfört med 2011 (42). Av de 81 fallen var 42 smittade inom landet, varav 10 drabbats av en vårdrelaterad infektion. Sju av dem hade koppling till sårmottagningar inom primärvården. Trettioen (31) av de 42 inhemskt smittade fallen var samhällsförvärvade Pneumokocker invasiv infektion En viss minskning 2012 (37) jämfört med 2011 (49). En av de 37 patienterna var ett barn, som var ovaccinerad Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) Sex av de 10 fallen med PNSP som diagnostiserades under 2012 var barn i förskoleåldern. Under 2012 ändrades den sk. MIC-gränsen för smittskyddsanmälan och justerades från 0,5 till >1 mg/l. Personer med PNSP med MIC >1mg/L ska få förhållningsregler. Graden av smittsamhet, liksom behovet av olika insatser, måste alltid bedömas individuellt, men för barn innebär det bland annat att de inte ska vistas i förskola tills de har två negativa nph-odlingar i följd. Smittskyddsenheten bör alltid kontaktas vid fynd hos förskolebarn/förskolepersonal av PNSP med MIC >1mg/L.

13 Sid 13 (14) Äldre barn och vuxna/förskolepersonal avstängs inte från skola/arbete. I samtliga fall av PNSP med MIC >1mg/L ska dock smittspårning ske Salmonella Antalet fall under 2012 (86) innebar en minskning med 35 % jämfört med 2011 (132 fall). De 16 med inhemsk smittkälla utgjorde ströfall. Bland de som ådragit sig salmonella utomlands hade 25/70 smittats i Thailand och 8/70 under resa i Turkiet Shigella Shigellafallen minskade under 2012 till 16, att jämföra med 28 fall under Även i Uppsala län fanns koppling till shigella-smitta på Kap Verde Sorkfeber Sorkfeber går i vågor. Under 2011 diagnostiserades 14 fall, men under 2012 endast en person som blev smittad i Uppsala län Syfilis Syfilis är alltjämt en relativt ovanlig diagnos i Sverige. Två av de tre fallen som rapporterades under 2012 hade smittats i samband med heterosexuell kontakt utomlands TBE och andra virala meningoencefaliter Totalt rapporterades i Uppsala län 81 fall av viral meningoencefalit under varav 48 med TBE, jämfört med 38 TBE-fall Även under 2012 började TBE-säsongen ovanligt tidigt med tre rapporterade fall i maj. Två av dessa var dessutom troligen smittade redan i slutet av april Tuberkulos Två av de 17 TB-fallen som diagnostiserades under 2012 var äldre än 60 år. Medianåldern för de övriga var 29 år. En av personerna med TB hade extremt multiresistenta tuberkelbakterier VRE Vancomycinresistenta enterokocker Under 2012 diagnostiserades två personer med VRE, i det ena fallet genom screening efter utlandskontakt. Bägge personerna var seniorer + 70 år gamla Yersinia Två av de nio personer som under 2012 fick diagnosen yersiniainfektion hade smittats utrikes. Tre av de nio var äldre än 60 år, medan tre var barn i förskoleåldern. Uppsala den 14 mars 2013 Inger Andersson von Rosen Smittskyddsläkare

14 Sid 14 (14) Samarbetspartners BILAGA Akademiska lab Arbetsmiljöverket Barnhälsovården Regional kris- och katastrofkommittén Elevhälsans medicinska enhet i Uppsala kommun samt skolsköterskorna i länet Flyktingmottagningen Cosmos Fyrklövern Förskoleverksamheten i Uppsala kommun Infektionskliniken Katastrof- och beredskapsenheten Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Landstingets Pensionärsråd Livsmedelsverket Lungkliniken Läkemedelsenheten Läkemedelskommittén Läkemedelsverket Länsstyrelsens beredskapsenhet Länsstyrelsens insynsråd Länsveterinären Medilab Mikrobiologiska laboratorier (UAS, MediLab) Miljö- och hälsoskyddsnämnder i länet Mottagningen för hemlösa i Uppsala och Enköping MRSA-gruppen Möten med samarbetspartners inom STI/hepatit/hiv Nationella smittskyddsmöten Patientnämnden Primärvården Regionförbundet Salmonellanämnden SLU Smittskyddsinstitutet Socialdepartementet Socialstyrelsen Strama Uppsala län Styrgruppen för vårdhygien och smittskydd på Akademiska sjukhuset Styrgruppen för vårdhygien och smittskydd för LUL SVA TBE-grupp Tuberkulos-gruppen U-FOLD (Forum för forskning om läkemedels- och drogberoende) Ungdomsmottagningar Uppsala kommuns socialtjänst Uppsala universitet Vaccinationsgrupp Venereologmottagningen Vårdhygien Zoonosrådet