Verksamhetsberättelse 2015

Transkript

1 Dnr /16 Smittskyddsläkaren Verksamhetsberättelse 2015 Smittskyddsenheten Landstinget i Uppsala län

2 Sid 2 (16) Innehållsförteckning Introduktion Sammanfattande årsberättelse Anmälningar och paragrafärenden enligt Smittskyddslagen Medarbetarna Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Rutiner Jämställdhet Sjukdagar Arbetsskadeanmälan Riskbedömning Förmåner Utbildning Ekonomi Verksamheten Hemsidan och övrig information till allmänheten SmittUpp informationsblad Information till vårdcentraler Mediakontakter Större utbildningsaktiviteter Vaccinationer FoU Samarbetspartners, möten och nätverk STI-samordning inom LUL Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Strama Uppsala län Infektionsverktyget Årsstatistik Kommentarer till årsstatistik efter diagnosområden Tuberkulos Resistenta bakterier ESBLA / ESBLM ESBLCARBA MRSA VRE Pneumokocker (PNSP)... 13

3 Sid 3 (16) 9.4 Livsmedelsburna infektioner Campylobacter Cryptosporidier EHEC Giardia Listeria Salmonella STI-infektioner Klamydia Syfilis Gonorré Hepatit B Hepatit C Hiv-infektion Paragrafärende avseende klamydia... 15

4 Sid 4 (16) Introduktion Smittskyddets arbete syftar till att minimera spridningen av smittsamma sjukdomar bland människor och är därmed en del av samhällets verksamhet för att främja en god folkhälsa och livsmiljö. Smittskyddsläkaren har - tillsammans med medarbetare på Smittskyddsenheten - enligt smittskyddslagen (SmL 2004:168) som uppgift att tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar. Det ska i varje landsting finnas en smittskyddsläkare som ansvarar för det operativa smittskyddsarbetet vilket enligt SmL 6 kap 2 innefattar följande uppgifter: - Se till att allmänheten har tillgång till information för att kunna skydda sig mot smittsamma sjukdomar. - Ge råd och anvisningar till särskilt riskutsatta. - Se till att förebyggande åtgärder vidtas. - Stödja behandlande läkare och andra som arbetar med smittskyddsfrågor. - Följa upp anmälningar och sjukdomsfall för att finna smittkällor, ge råd och anvisningar till smittade. - Bevaka att smittade får stöd och adekvat vård. - Följa upp att vårdgivaren vidtar de åtgärder som behövs för att förebygga smittspridning. - Fortlöpande följa smittskyddsläget i området. Sedan 2014 ingår också ett direkt ansvar för vaccinationsinsatser i länet enligt de nationella vaccinationsprogrammen. För att kunna samordna ett dynamiskt verksamhetsområde krävs att smittskyddet har omvärldskunskap. Detta förutsätter att det finns möjlighet till kunskapsinhämtning för smittskyddsläkaren och övrig personal på smittskyddsenheten samt att det finns resurser för att analysera och hantera inkommande information. 1. Sammanfattande årsberättelse Smittskyddsenheten (Sme) har under året haft en fortsatt hög tillgänglighet med goda kontakter med aktörer och samarbetspartners både inom och utom landstinget. Under 2015 var det totala antalet laboratorie- och kliniska anmälningar till smittskyddsenheten 7407 st vilket är en ökning med 6 procent. När det gäller influensavaccinering, så behöver ökade insatser göras för att förbättra vaccinationsinsatser till riskgrupper och till vårdpersonal. För att kunna utvärdera arbetet med ökad influensavaccination behövs god registrering av givna vaccinationer och god statistik för att kunna bedöma effekten av insatser som görs för ökad vaccinationstäckning. För närvarande är det svårt att få fram tillförlitlig statistik om vilka och hur många som vaccineras i länet och inom sjukvården. En av orsakerna till detta är det bristfälliga system som finns för dokumentation av vaccinationer. Smittskyddsläkaren har påbörjat ett arbete för att underlätta införandet av en sammanhängande och lättillgänglig elektronisk vaccinationsjournal. På nationell nivå finns redan en tjänsteplattform som gör det möjligt att koppla ihop det nationella vaccinationsregistret Svevac med den nationella patientöversikten (NPÖ) och e- journalen. Under året har kontakter tagits med ansvariga för elektronisk patientjournal (EPJ) för att koppla en vaccinationsmodul i patientjournalen COSMIC till övrig vaccinationsinformation. I samarbete med handläggare på HSA har vi förbättrat möjligheten till uttag från faktureringssystem när det gäller influensavaccinationer och statistiken visar där på en vaccinationstäckning för influensa på drygt 40 % för de som är över 65 år. Även det preventiva arbetet kring hiv/sti (sexuellt överförbara infektioner) har utvecklats vidare, både i länet samt inom Kunskapsnätverket hiv/sti - Mellansverige där Uppsala är

5 Sid 5 (16) koordinator. Under året har det genomförts ett flertal utbildnings- och informationsinsatser, i linje med den nationella strategin för hiv/aids och vissa andra STI. Framförallt har vi deltagit i den nationella kampanjen från Folkhälsomyndigheten angående att öka kunskapen om hiv för att minska stigmatisering. Såsom för 2014 har kostnaden för smittskyddsläkemedel legat på en mycket hög nivå vilket krävt budgetförstärkning. Orsaken till detta är bl.a. att allt fler patienter behandlas för hiv. Dessutom har vi de senaste åren fått nya mycket effektiva och nästan biverkningsfria mediciner mot hepatit C. Dessa mediciner gör att de flesta patienter med hepatit C nu kan bli botade och smittfria efter tre månaders behandling. Behandlingen kostar dock ca kr per patient. Infektionskliniken har varit mycket aktiva och framgångsrika i detta arbete och Uppsala har legat i topp när det gäller hepatit-c behandling per capita. Detta har i sin tur medfört stora kostnader. Under årets sista månader sågs dock en minskad kostnad pga att man betat av kön med de som hade störst behov av behandling. Kostnaderna har också minskat något då SKL förhandlat om prisrabatter för dessa läkemedel i arbetet med ordnat införande av nya läkemedel. Smittskyddsläkaren (SmLäk) har i flera sammanhang uppmärksammats på att det finns en misstanke om att vårdgivare undviker provtagning när det gäller blodsmittor och sexuellt överförda infektioner av ekonomiska skäl. När det gäller provtagning avseende resistenta bakterier så sker detta ofta enligt handlingsplaner utformade av vårdhygien och SmLäk men provtagningskostnaden kan ofta hamna på en enskild vårdgivare/vårdenhet inom öppen eller slutenvård. Ett arbete startades av smittskyddsläkaren under 2014 som ledde fram till att landstinget tog ett beslut om att införa ett centralt konto för vissa smittskyddsprover fr.o.m Detta innebär att ett antal av de viktigaste smittskyddsproverna blir en sk. fri nyttighet inom landstinget. Att motverka spridning av resistenta bakterier samt verka för en rationell antibiotikaanvändning är ett viktigt uppdrag för smittskyddet. När det gäller vårdrelaterade infektioner leds detta arbete operativt av vårdhygien, Akademiska sjukhuset. Under året har Sme fortsatt att medverka i Akademiska sjukhusets epidemiråd samt hygienrådet på Enköpings lasarett. När det gäller landstingets styrgrupp för vårdhygien och smittskydd så har arbetet under detta år delvist varit vilande i avvaktan på den utredning om stramas organisation och styrgruppen för vårdhygien och smittskydd. Utredningen genomfördes av tf chefläkare Göran Günther (CK ). Som resultat av utredningen startade den centrala styrgruppen för smittskydd vårdhygien med hälso- och sjukvårdsdirektören som ordförande. SmLäk är objektsägare för infektionsverktyget som under året har fått en fastare förvaltning och som nu ingår som ett underobjekt till EPJ med enligt PM3 modellen. SmLäk har också tagit aktiv del i länets stramaverksamhet, som bl.a. fokuserat på behovet av uppföljning avseende diagnosrelaterad antibiotikaförskrivning. Smittskyddsläkaren och medarbetare på smittskyddsenheten arbetar under smittskyddslagen och inte under hälso-och sjukvårdslagen. Sjukvårdsinsatser som behövs enligt smittskyddslagen måste utföras av sjukvårdspersonal. Därför behöver smittskyddsenheten hjälp av vården i samband med utbrott av smittsamma sjukdomar. Detta har tidigare lösts av lokalt smittskyddsansvariga läkare och sjuksköterskor som utsågs på vissa vårdcentraler och hade ett geografiskt områdesansvar. Fr.o.m ingår detta uppdrag som ett grundåtagande för alla vårdcentraler enligt regelboken. Förutom att hjälpa till vid utbrott ska de lokalt smittskyddsansvariga också vara kontaktpersoner för smittskyddsenheten och strama. Tillsammans med strama har detta uppdrag definierats och information till vårdcentralchefer har lämnats i samband med ett uppstartsmöte mars 2015 samt vid den årliga informationsdagen för de lokalt smittskyddsansvariga (Viktoriadagen).

6 Sid 6 (16) Under hösten har sen representanter från smittskyddsenheten deltagit i stramas besök på vårdcentralerna och framförallt diskuterat provtagningsfrekvens av vissa smittskyddsprover samt Folkhälsomyndighetens Hiv-kampanj. 2. Anmälningar och paragrafärenden enligt smittskyddslagen (SmL) Under 2015 gjordes totalt 7407 laboratorie- och kliniska anmälningar till smittskyddsenheten, en ökning med 6 procent jämfört med Det totala antalet nya fall av sjukdomar som faller under SmL blev 2954, vilket var en ökning med 288 fall jämfört med Antalet paragrafärenden under 2015 avseende klamydia var 653 stycken, en ökning med 4 procent jämfört med föregående år. Av paragrafanmälningarna blev 33 procent uppklarade av smittskyddsenheten (48 procent år 2014), 18 procent skickades vidare till ett annat län (13 procent år 2014) och 48 procent fick avskrivas (38 procent år 2014). Den genomsnittliga tiden för ärendehanteringen minskade från 28 dagar per ärende år 2014 till 17 dagar år Under 2015 ändrades rutinerna för när ett ärende skulle avskrivas, från 12 till 6 månader från smittillfället. Detta förklarar till stor del ökningen av antalet avskrivna ärenden och den minskade handläggningstiden. 3. Medarbetarna För att fullgöra sina åligganden, ska Smittskyddsläkaren till sin hjälp ha en enhet med adekvat bemanning för att hantera allt från registrering, fördelning, och handläggning av olika ärenden, till riktade informations- och utbildningsinsatser, uppföljning och sammanställning av data, även av mer vetenskaplig karaktär, strategisk planering och samarbete i olika nätverk m.m. Smittskyddsläkarens medarbetare har en bred och hög kompetens medicinsk, psykologisk, administrativ, juridisk, sociologisk, miljö- och hälsoskydd samt it vilket är nödvändigt för att handlägga komplexa smittskyddsärenden. Enheten har 8 tjänster: 1 SmLäk (100%), 1 bitr SmLäk (50%), 3 smittskyddssjuksköterskor, 1 STI-samordnare och 2 assistenter. Under 2015 avslutade en sjuksköterska sin tjänst i mars och den tjänsten var vakant tills vi rekryterat en ny sjuksköterska som började i september. 4.0 Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) 4.1 Rutiner Arbetsplatsträffar med minnesanteckningar genomförs en gång per månad. Dessutom har enheten planeringsmöten en gång varje månad. Verksamhetsplaneringsdag med minnesanteckningar genomförs en gång per termin. Sme följer landstingets miljömål. Enheten bedriver ett systematiskt miljöarbete. Sme har ett säkerhetsombud som genomför ett systematiskt säkerhetsarbete inom brand, hot och våld. Skyddsrond bedrivs en gång per år. Åtgärdslista upprättas för varje rum. 4.2 Jämställdhet Tidigare beslut i samverkansgruppen om att jämställdhet skall beaktas vid nyanställning kvarstår.

7 Sid 7 (16) 4.3 Sjukdagar Den totala sjukfrånvaron som procent av den normala arbetstiden var 7.86% 2015 jämfört med 5,74% Även denna siffra är högre än målvärdet på mindre än 4% och förklaras till största delen av långtidssjukskrivning hos en medarbetare. 4.4 Arbetsskadeanmälan Inget tillbud skedde år Arbetsmiljö De senaste åren har verksamheten haft flera chefsbyten. Samtidigt har en ny organisation genomförts på landstinget, vilket påverkat verksamheten på flera olika sätt. Både chefsbyten och omorganisation har bidragit till försämrad psykosocial miljö under året vilket bland annat lett till långtidssjukskrivning av medarbetare. I slutet av 2014 påbörjades därför ett arbete med Länshälsan för att förbättra arbetsmiljön som startades med en kartläggning och som följdes upp under våren 2015 med teamutbildningar vid tre tillfällen där all personal deltog. Detta medförde en betydlig förbättring av den psykosociala miljön som ytterligare förstärktes då vi under hösten på nytt nådde full bemanning. 4.6 Förmåner Möjlighet till friskvårdskort eller friskvårdstimme. Inköp av fruktkorg varje vecka. 4.7 Utbildning Antal utbildningsdagar för de anställda på smittskyddsenheten har under 2015 varit 43 dagar. 5. Ekonomi När det gäller det ekonomiska utfallet så har smittskyddsenheten hållit driftsbudget och budget med endast marginella avvikelser. Kostnader för smittskyddsläkemedel överskreds med 27 miljoner kronor trots att prognosen räknat upp jämfört med föregående år. Orsaken till detta är framförallt den framgångsrika behandlingen av hepatit C-patienter som genomförts av infektionskliniken. Behandlingen botar i de flesta fall patienterna och får ses som en engångskostnad. Under årets sista månader sågs en minskning kostnaderna då man hunnit behandlad de flesta av dem som enligt nationella riktlinjer ska erbjudas behandling. Kostnaderna har också minskat något då SKL förhandlat om prisrabatter för dessa läkemedel i arbetet med ordnat införande av nya läkemedel. När det gäller behandlingen mot hiv så har kostnaden per behandlad patient minskat, men då vi har en ständig ökning av antalet fall pga. migrationen och då behandlingen är livslång så har vi ändå sett en ökad kostnad också för denna grupp 6.0 Verksamheten 6.1 Hemsidan och övrig information till allmänheten Enligt smittskyddslagen ingår i Smittskyddsläkarens uppgifter att bl.a. se till att allmänheten har tillgång till den information, t.ex. broschyrer, som behövs för att var och en skall kunna skydda sig mot smittsamma sjukdomar samt att ge råd och anvisningar om smittskyddsåtgärder för grupper som är särskilt utsatta för smittrisk. Alla broschyrer kan beställas kostnadsfritt från smittskyddsenheten. Målsättningen med hemsidan är att ge tillgänglig och aktuell information om frågor som berör smittskyddet till allmänhet och vårdpersonal.

8 Sid 8 (16) 6.2 SmittUpp - informationsblad Under 2015 började smittskyddsenheten åter utge ett informationsblad riktad till lokalt smittskyddsansvariga, relevanta verksamheter inom vården och övriga länet samt till landets övriga Smittskyddsenheter. Tidningen som utges i digitalt format utkom med 6 nummer under året och har också varit möjlig att läsa via vår hemsida. 6.3 Information till vårdcentraler Tillsammans med strama har läkare och sjuksköterskor från smittskyddsenheten besökt de flesta vårdcentraler under hösten. Förutom möjlighet till dialog och samverkan informerade smittskyddsenheten om vårdcentralens statistik beträffande tagna smittskyddsprover. Ny uppdaterad information om hiv/aids gavs med hänvisning till Folkhälsomyndighetens hivkampanj. 6.4 Mediakontakter Vi har deltagit med inslag i Radio P4 Uppsala och i SVT ABC. Vid två tillfällen intervjuades också medarbetare av UNT. 6.5 Större utbildningsaktiviteter Under Viktoriadagen bjuds en årlig utbildningsdag till lokalt smittskyddsansvariga läkare och sjuksköterskor samt andra smittskyddsintressenter. Undervisning av läkarstuderande termin 4 och 9. Undervisning för sjuksköterskestuderande termin 2 och 4. Undervisning smittskydd infektionssjukdomar mastersutbildning BMC. CBRNE utbildning för blåljusfolk. Utbildning i hiv- och STI-prevention STI-dag. Undervisning av informatörer i Kondoma Mera. Undervisning av invandrare och asylsökande via ISAK (Integration, STI, Antivåld, kunskap). Undervisning på CIS (centrum för integration i skolan) om STI och smittskyddslagen Undervisning av personal och föräldrar på förskolor. Informationsträffar för vaccinatörer inför influensasäsongen 2015/2016. En ST-läkare från infektionskliniken har hospiterat på Smittskyddsenheten. Utbildning i praktisk andrologi Smittskyddssjuksköterska från Gotland hospiterade 3 dagar Uppstartsmöte för alla lokalt smittskyddsansvariga Besök med strama på länets vårdcentraler Smittspårningsutbildning Undervisning av skolsköterskor i kommunen Undervisning av blivande distriktsköterskor

9 Sid 9 (16) 6.6 Vaccinationer Under året har smittskyddsenheten och barnhälsovården arbetat för ett införande av hepatit B vaccination av barn i länets barnvaccinationsprogram då beslut om nationellt införande av hepatit B vaccination ännu inte tagits. Detta arbete ledde till ett landstingsbeslut under hösten om att alla barn i Uppsala län födda eller senare erbjuds hepatit B vaccination i barnvaccinationsprogrammet. Smittskyddsläkaren deltar i den grupp som ansvarar för vaccinupphandling inom Fyrklövern. Ordinarie och biträdande smittskyddsläkare har också deltagit i nationella vaccinationsupphandlingar via SKL/Kommentus. Den årliga nationella insamlade vaccinationsstatistiken bland grundskolans elever i årskurs 6 i Uppsala län visar en god anslutning och ligger i nivå med övriga landet. Landstingets personal rekommenderas att vaccinera sig mot säsongsinfluensa för att minska risken för smittspridning av influensa inom vården. Det har varit svårt att få fram siffror för vaccinationstäckningen hos personalen. Därför genomförde smittskyddsenheten under hösten 2015 en enkätundersökning riktad till verksamhetscheferna inom sjukhusvård, primärvård och kommunernas omsorgsvård för att kartlägga hur stor del av personalen som vaccinerade sig mot influensa Resultatet visade på en vaccinationstäckning på cirka 25 % inom sjukhusvården, 30 % inom primärvården och mindre än 10 % inom kommunal vård och omsorg. Insatser för att öka vaccinationstäckningen kommer att göras inför kommande influensasäsonger och nya enkätundersökningar planeras. Smittskyddsenheten är sammankallande för ett vaccinationsråd med representanter för barnhälsovården, elevhälsan, LUL och infektionskliniken. Vaccinationsrådets uppgift är att fungera som expertgrupp och ta fram underlag för beslut inom landstinget i frågor som gäller vaccin och vaccinationer. 6.7 FoU I samarbete med strama genomfördes för åttonde året i rad en screening inom primärvården avseende urinvägsbakterien E.coli hos kvinnor med nedre okomplicerad urinvägsinfektion för att undersöka resistensläget i samhället. 7.0 Samarbetspartners, möten och nätverk Smittskyddsenheten deltar regelbundet i arbets- resp. styrgrupps- och nätverksträffar med vårdhygien, strama, STI-verksamheter, barnhälsovård, mödrahälsovård, elevhälsa, primärvården (offentligt anslags-finansierad), infektion, lungmedicin och klinisk mikrobiologi samt regionala kris- och katastrofkommittén. Under 2015 har biträdande smittskyddsläkaren varit suppleant i Zoonosrådet. Därtill medverkar Sme i ett stort antal möten både lokalt och regionalt, såväl inom Landstinget i Uppsala län som externt. Se bilaga över samarbetspartners. 7.1 STI-samordning inom LUL Smittskyddsenheten har under året deltagit i Folkhälsomyndighetens kampanj Hiv idag, i syfte att minska stigma och diskriminering av personer som lever med hiv. Lokala aktiviteter i samband med kampanjen genomfördes i samarbete med Kondoma Mera! och RFSU Uppsala. Smittskyddsenheten leder länets samordningsgrupp för hiv/sti- och abortförebyggande åtgärder (SRHR-gruppen). I gruppen finns representanter från Uppsala kommun, mikrobiologen, venereologmottagning, mödrahälsovårdsenheten samt kvinno- och barndivisionen. Landstinget i Uppsala län har i enlighet med Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut (dnr HSS ) delat ut kondomer och femidomer för kr under år 2015.

10 Sid 10 (16) Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Landstinget i Uppsala, Västmanland och Dalarna, Värmland samt Region Gävleborg, bildar tillsammans Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Nätverket bildades år 2008 och är ett av totalt sex kunskapsnätverk i Sverige. Syftet med Kunskapsnätverket är att finna möjliga samordningsvinster, ge STI-frågorna större tyngd, finna gemensamma utvecklings- och forskningsområden samt ge möjlighet till kunskapsöverföring mellan de deltagande länen. Kunskapsnätverkets organisation består av en arbetsgrupp kallad kärngrupp som utgörs av länens hiv/sti-samordnare samt en styrgrupp med fyra smittskyddsläkare och en enhetschef för folkhälsa och samhällsmedicin. Smittskyddsläkaren i Uppsala är förnärvarande ordförande i styrgruppen. Kunskapsnätverkets verksamhetsberättelse för år 2015 finns tillgänglig på Strama Uppsala län Hotet från multiresistenta bakterier blir allt påtagligare i det medicinska rutinarbetet. Detta ställer därför högre krav på behandlande läkares kunskaper och på avancerad mikrobiologisk diagnostik. I början av året genomfördes för åttonde året i rad en screening inom primärvården avseende urinvägsbakterien E.coli hos kvinnor med nedre okomplicerad urinvägsinfektion för att undersöka resistensläget i samhället. Förutom att ge underlag för rekommendationer angående antibiotikabehandling så används också dessa data i ett pågående doktorandprojekt av en av stramas medarbetare. Smittskyddsläkaren har också aktivt medverkat i stramas arbete i arbetsgrupp och på planeringsdagar. Under året har också en utredning genomfört angående strama som resulterade i att den organisatoriska tillhörigheten för strama ska flyttas från infektionskliniken, Akademiska sjukhuset till smittskyddsenheten, Ledningskontoret med Smittskyddsläkaren som chef för verksamheten. 8.1 Infektionsverktyget Landstinget i Uppsala län deltog i utvecklingen av infektionsverktyget (IV) på projektbasis och framförallt har det på Enköping lasarett tidigt kommit till användning. IV kan med utgångspunkt från antibiotikaordinationer användas för att följa och övervaka förändringar vad gäller vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning. Tillsammans med vårdhygien och strama har SmLäk aktivt deltagit i utformningen av en förvaltningsorganisation för IV. SmLäk är objektsägare för infektionsverktyget som under året har fått en fastare förvaltning och som nu ingår som ett underobjekt till EPJ med enligt PM3 modellen.

11 Sid 11 (16) 9.0 Årsstatistik 2015 ANMÄLDA FALL I UPPSALA LÄN Allmänfarliga sjukdomar ( Smittskyddslagen 2004:168 ) ( Alla allmänfarliga sjukdomar är smittspårningspliktiga ) Campylobacterinfektion Difteri EHEC - infektion med enterohemorragisk E.coli Fågelinfluensa ( H5N1 ) Giardiainfektion Gonorré Hepatit A Hepatit B, totalt Hepatit B, akut Hepatit B, bärare Hepatit C Hepatit D Hepatit E Hiv-infektion HTLV I eller II - infektion Klamydiainfektion Kolera MRSA - infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker Mjältbrand Paratyfoidfeber Pest Pneumokocker - infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G Polio Rabies SARS - svår akut respiratorisk sjukdom Salmonellainfektion Shigellainfektion Smittkoppor Syfilis Tuberkulos Tyfoidfeber Virala hemorragiska febrar exkl nefropathia epidemica

12 Sid 12 (16) ANMÄLDA FALL I UPPSALA LÄN Blått = Smittspårningspliktiga sjukdomar Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar ( Smittskyddsförordningen 2004:255 ) Amöba histolytica - infektion med entamöba histolytica Atypiska mykobakterier - infektion med atypiska mykobakterier Betahemolyserande grupp-a-streptokocker ( GAS ) - invasiv infektion Botulism Brucellos Cryptosporidium - infektion med cryptosporidium Denguefeber Den nya influensan A (H1N1) 2009 * Echinokockinfektion Enterobacteriaceae, ESBL-A / ESBL-M Enterobacterinfektion som producerar ESBL av karbapenemastyp ( ESBL CARBA ) ** Gula febern Haemophilus influenzae - invasiv infektion Harpest ( Tularemi ) Influensa A *** Influensa B *** Kikhosta ( Pertussis ) Legionellainfektion Leptospirainfektion Listeriainfektion Malaria Meningokockinfektion - invasiv Mässling ( Morbilli ) Papegojsjuka Pneumokockinfektion - invasiv Påssjuka ( Parotit ) Q-feber Röda hund ( Rubella ) Sorkfeber ( Nefropathia epidemica ) Stelkramp Trikinos VRE - infektion med vancomycinresistenta enterokocker Vibrioinfektion exkl kolera Viral meningoencefalit varav TBE Yersiniainfektion * fr.o.m t.o.m allmänfarlig sjukdom. Anmälningspliktig sjukdom fr.o.m t.o.m ** fr o m *** fr.o.m

13 Sid 13 (16) 9.1 Kommentarer till årsstatistik efter diagnosområden 9.2 Tuberkulos Antalet anmälda fall, 25 stycken, är en ökning med fem fall jämfört med föregående år. Av dessa är 21 fall sannolikt smittade utomlands. Av de uppgivna smittländerna är det tre fall vardera från Somalia, Irak och Thailand, två fall från Syrien och två från Etiopien. Övriga är enstaka fall från andra länder i Afrika, Asien och Europa. Under ökade antalet anmälda fall mest i åldersgruppen år med 41 %. 9.3 Resistenta bakterier Antalet anmälningar gällande resistenta bakterier har både minskat och ökat jämfört med föregående år. ESBLA/M (Extended Spektrum Betalaktamas) har ökat medan MRSA, VRE och Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) har minskat ESBLA / ESBLM Är endast anmälningspliktiga för det mikrobiologiska laboratoriet. Under 2015 anmäldes 358 fall, 57 % var kvinnor. I 83 % av de anmälda fallen visade odlingarna fynd av E.Coli. Drygt 5 % av alla odlingar var blodisolat ESBLCARBA Denna typ av ESBL, som utvecklat resistens mot karbapenemer, är kliniskt anmälnings- och smittspårningspliktiga. De två fall som anmäldes 2015 var båda utlandsvårdade MRSA-meticillinresistenta staphylococcus aureus Antalet anmälda fall var 94 stycken. Fyra färre fall jämfört med året innan. Under 2015 hade 54 av de 94 fallen, sannolikt smittats utomlands. I majoriteten av alla fall upptäcktes MRSA då odlings togs i samband med utredning av sjukdomssymtom VRE - vancomycinresistenta enterokocker Under 2015 hade vi en minskning av VRE med 79 %. Totalt anmäldes 8 fall. Sannolikt beror minskningen på att utbrotten i grannlänen bedömts vara över. Majoriteten av våra fall de senaste åren har kunnat härledas till dessa utbrott Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) Sedan oktober 2012 är PNSP en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (SmL). Det innebär bland annat att barn med PNSP ska stängas av från förskolan. Under föregående år diagnostiserades ett fall av PNSP. Det var dock hos en äldre person utan koppling till förskolan. 9.4 Livsmedelsburna infektioner De senaste tio åren har i genomsnitt 530 ( ) personer med livsmedelsburna infektioner anmälts i länet varje år. Även om 2015 var det år då flest fall rapporterats (579st) är det alltså inga stora skillnader i det totala antalet. Tittar man däremot på de enskilda sjukdomarna har en del förändringar skett Campylobacter Campylobacter är den vanligast rapporterade livsmedelsburna infektionen med runt 300 fall per år. Förra året blev det ingen märkbar förändring i det totala antalet fall, men en kraftig ökning av antal inhemskt smittade noterades under augusti. Det var framförallt män som drabbades, men vare sig för dem eller för gruppen som helhet kunde en gemensam smittkälla hittas.

14 Sid 14 (16) Cryptosporidier Under 2014 ändrades diagnostiken för cystor & maskägg från mikroskopi till PCR som är en mycket känsligare metod. Det är den sannolika orsaken till att antalet fall av cryptosporidier mer än fördubblades från 21 till 52 fall. Även 2015 ökar det rapporterade fallen av cryptosporidier, nu med fyra fall till 56 stycken. Ökningen har skett hos kvinnor från 29 till 41 fall, medan antalet smittade män har minskat. Även antalet inhemskt smittade har ökat med fyra fall och är nu nästan lika många som de utlandssmittade (26 av 56 fall) EHEC Antalet rapporterade fall av Enterohemorragisk E. coli (EHEC) växlar över åren, men trenden är svagt ökande blev ett toppår både vad gäller det totala antalet rapporterade fall och vad gäller antalet personer smittade i Sverige. Av de tolv inhemskt smittade fallen var åldersgruppen 0-4 år klart överrepresenterad med fem fall. Fyra barn på samma förskola smittades av EHEC (O26). Under 2015 hittades denna typ av EHEC även i flera andra län. I smittspårningen kunde ingen gemensam smittkälla hittas. Person till personsmitta kan dock ha skett mellan barnen Giardia Giardia är en parasit som förekommer i hela världen och är starkt förknippad med förorenat vatten. Under 2015 sågs en kraftig ökning av antalet anmälda fall där drygt hälften av de totalt 90 fallen var barn under 10 år. Det ökande antalet flyktingar är klart bidragande till ökningen av antalet fall av giardia och i gruppen under 20 år dominerar dessa med bland annat 20 personer smittade i Syrien. Av de 31 personer som var över 20 år var däremot nästan alla smittade under semesterresor. Bland dessa stod Indien och Tanzania för de flesta fallen med 6 respektive 4 fall vardera Listeria Listeria har under många år bara orsakat enstaka fall i Uppsala län. Förra året insjuknade dock sju personer i listerios. En medelålders man insjuknade efter en resa till Frankrike, medan övriga fall smittades i Sverige. De som var inhemskt smittade var i åldern år och flera hade nedsatt immunförsvar på grund av underliggande sjukdomar. Flera av fallen hade ätit rökt eller gravad lax. Under året rapporterades flera fall av samma typ av listeria och med samma smittväg från hela Sverige Salmonella Salmonella var för några år sedan den näst vanligaste livsmedelsburna smittan som rapporterades. Antalet har dock minskat och är nu hälften (69 fall) av vad de var 2008 då det högsta antalet fall rapporterades (140 fall). Antalet personer som smittats i Sverige har dock inte minskat på samma sätt. Av de totalt 16 inhemskt smittade 2015 tillhörde fem det stora utbrott av salmonella kopplat till kryddblandningar (bl. a IWI allkrydda) som förra året drabbade nästan 200 personer över hela Sverige. 9.5 STI-infektioner Klamydia Kraftig ökning (18 %) av antal fall, från 1226 fall år 2014 till 1440 fall år Antalet tagna prover har ökat betydligt från tidigare år. Prover tagna genom internetbaserade Mina vårdkontakter har ökat från drygt 1000 prover/år 2012 till nästan 4000 prover/år De flesta diagnostiserade har varit symtomfria smittbärare som upptäckts genom smittspårning eller upptäckts screening.

15 Sid 15 (16) Syfilis Syfilis är en av de smittsamma sjukdomar som ökat väsentligt under året, från 3 fall år 2014 till 11 fall år 2015 (8 män/3 kvinnor.) Flest smittade i åldersgrupperna år och år. De flesta är smittade utanför Sverige Gonorré Fortsatt ökning av anmälda fall, dock mindre ökning än vid förra årsrapporten. En förklaring kan vara att det år 2013 infördes kombitest där alla klamydiaprover också testades för gonorré. Under året anmäldes 40 fall, 25 män/15 kvinnor. Drygt hälften smittades heterosexuellt. Ungefär hälften av de smittade hittades genom screening. Cirka 75 % uppgav Sverige som smittland Hepatit B Totalt 78 fall år 2015, en ökning med 14 % från år Akuta hepatit B fall ökat från 2 fall år 2014 till 12 fall år Sju av dessa härrör från intravenöst missbruk, övriga fall var sexuell smitta. I fall där smittan skett utomlands är smittkällan till övervägande del okänd, eller genom graviditet/förlossning Hepatit C Minskat antal fall från 57 fall år 2014 till 44 fall år 2015 (30 män/ 14 kvinnor.) Flertalet fall är smittade genom intravenöst missbruk (23 fall). Hepatit C smittade fall återfinns i åldersgruppen år huvudsakligen. Ca 2/3 är smittade i Sverige. Flest fall anmälda som intravenösa missbrukare Hiv-infektion Antal fall ökat från 15 fall år 2014 till 28 fall år 2015 (13 män/ 15 kvinnor). Den största ökningen har skett bland kvinnor. Heterosexuell smitta klart dominerande smittvägen (14 fall). Av de 28 anmälda fallen har 25 personer uppgett annat smittland än Sverige. Av 28 hivsmittade hade 5 redan utvecklat AIDS vid diagnosen. Två av dessa hade blivit smittade i Sverige. Flest smittade i åldrarna år Paragrafärende avseende klamydia Ett paragrafärende uppstår när behandlande läkare eller smittspårare anmäler till Smittskyddsläkaren att en person inte uppfyllt krav på provtagning eller inte följt givna förhållningsregler enligt smittskyddslagen. När det gäller Klamydia är det oftast en person som uppgivits i en smittspårning och som trots upprepade påminnelser inte lämnat prov för klamydia eller så har personen inte gått att få tag på. Under 2015 inkom 653 ärenden, en ökning med 4 % jämfört med föregående år. Av dessa var drygt 12 % redan provtagna när ärendet inkom, ytterligare drygt 20 % provtog sig och 18% skickades till annat län. 15 ärenden är fortfarande pågående. Uppklarningsprocenten för 2015 var cirka 33 % En skillnad mellan 2014 och 2015 är att handläggningstiden per ärende är snabbare då vi numera avskriver ärenden där sannolikt smittotillfälle ägde rum för > 6 månader sedan. Tidigare avskrevs ärendena som ej medicinskt motiverat efter 1 år. Uppsala 20 maj 2016 Mats Ericsson Smittskyddsläkare

16 Sid 16 (16) BILAGA Samarbetspartners Akademiska lab Arbetsmiljöverket Barnhälsovården CIS (Centrum för integration i skolan) i Uppsala kommun Elevhälsans medicinska enhet i Uppsala kommun samt skolsköterskorna i länet Flyktingmottagningen Cosmos Folkhälsomyndigheten Fyrklövern Förskoleverksamheten i Uppsala kommun Infektionskliniken ISAK Katastrof- och beredskapsenheten Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige Livsmedelsverket Lungkliniken Läkemedelsenheten Läkemedelskommittén Läkemedelsverket Länsstyrelsens beredskapsenhet Länsveterinären Mikrobiologiska laboratorier (UAS, MediLab) Miljö- och hälsoskyddsnämnder i länet Mottagningen för hemlösa i Uppsala och Enköping MRSA-gruppen Möten med samarbetspartners inom STI/hepatit/hiv Nationella smittskyddsmöten Patientnämnden Primärvården Regionala kris- och katastrofkommittén Regionförbundet SLU Socialdepartementet Socialstyrelsen Strama Uppsala län Epidemirådet (fd Styrgruppen för vårdhygien och smittskydd) på Akademiska sjukhuset Styrgruppen för vårdhygien och smittskydd för LUL SVA TBE-grupp Tuberkulos-gruppen Ungdomsmottagningar Uppsala kommuns socialtjänst Uppsala universitet Venereologmottagningen Vårdhygien Zoonosrådet