ARBETSPLAN RUDSSKOGENS FÖRSKOLA 2014/2015

Transkript

1 ARBETSPLAN RUDSSKOGENS FÖRSKOLA 2014/2015 Fredrik Malm Förskolechef Rudskogens förskola Tel

2 Förord Rudsskogens förskola hittar du på norra Rud. Vårt synsätt är att omsorg och lärande bildar en oskiljaktig helhet. Vi vill ge barnen en bra start i livet genom att stärka flickors och pojkars självkänsla och därigenom få tillit till sin egen förmåga. Förskolans inriktning Den bärande idé i undervisningen är att utveckla barnens alla uttrycksmöjligheter. Barn är rika, kompetenta och nyfikna. Vår pedagogik förnyas och utvecklas, med barnens behov som utgångspunkt och i takt med det moderna samhällets snabba förändring. Vi förverkligar goda utvecklings- och lärandemiljöer där pedagogisk dokumentation är ett verktyg för lärare och barn. Det är viktigt att ditt barn trivs hos oss. På Rudsskogens förskola arbetar vi för att alla barn ska känna sig trygga och respekterade. Detta gör vi på många olika sätt bland annat genom att uppmärksamma barnen på sina kompisar och visa glädje över varandra. Vi arbetar mycket med frågor som rör bemötande, och lär tidigt barnen hur man är en bra kompis För en hållbar framtid I vårt arbete kring hållbar utveckling vill vi göra barnen medvetna om och skapa en förståelse för vikten av hälsa, och miljö för en hållbar framtid. Arbetet med hållbar utveckling sätter sin prägel på hela verksamheten. Genom att tidigt lära barnen att källsortera och reflektera kring miljöfrågor skapar vi ansvarskännande individer. Vår förskola har fyra avdelningar. Två avdelningar är för yngre barn och två avdelningar är för äldre barn. Arbetsplan Inledning Skollagen föreskriver att det ska finnas en utbildning på varje förskoleenhet mot de mål som finns i skollagen, läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) och i andra styrdokument. Varje enhets arbete ska systematiskt och kontinuerligt planeras, följa upp och utbildningen ska utvecklas. Förskolechefen beslutar och tar ansvar för upprättandet av arbetsplanen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare, barnskötare och barn. Barn i förskolan och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Vårdnadshavare kan bland annat delta genom föräldramöten och genom kund och brukarundersökningen, KBU. Förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet uppfylls vid enheten och att det genomförs enligt de mål som finns för utbildningen i lagar och förordningar. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras.

3 Förskolans arbetsplan är en länk i en kedja av olika styrdokument där alla samlade dokument bildar en helhet. Internationella styrdokument FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Agenda 21 Nationella styrdokument Läroplanen för förskolan 1 5 år, Lpfö 98/10 Kommunala styrdokument Karlstads kommuns Strategiska plan Barn och ungdomsförvaltningens verksamhetsplan Lokala styrdokument Rudsskogens arbetsplan I Arbetsplanen ingår följande dokument som finns som egna planer och tillhör Arbetsplanen. Dokument 1. Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2. Plan för det systematiska utvecklingsarbetet med utvecklingsområden för innevarande läsår 3. Handlingsplan för krisberedskap 4. Handlingsplan för säkerhet 5. Systematisk arbetsmiljöplan 6. Jämställdhetsplan

4 Rudskogens Arbetsplan Rudskogens arbetsplan är en grund och viktig förutsättning för verksamheten. På Rudskogens förskola finns det en tydlig och genomtänkt organisation som är verktyget för att barns och pedagogers lärande ständigt ska utvecklas. Förskolan har en organisation som möjliggör allas delaktighet. Organisationen och processerna är viktiga för att skapa ett lugn, tid och rum för olika aktiviteter i små och stora sammanhang. Det finns organisation för dagen, veckan, terminen och året som skapar rytm och bildar ett sammanhang. Vår arbetsplan utgår från den struktur som finns i Läroplanen för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010 och uppdraget i dess helhet från de lagar och förordningar vi har att rätta oss efter. 1. Förskolans värdegrund och uppdrag 1:1 Grundläggande värden Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. På Rudsskogens förskola ges barnen förutsättningar till detta genom att vi systematiskt arbetar med allas lika värde, tillsammans med barnen utarbetar vi trivselregler som är en grund på varje avdelning för hur vi behandlar varandra. Pedagogerna pratar ofta med barnen om att vi är olika men att vi har samma värde. Pedagogerna ser till att alla barn oavsett kön eller etnicitet kommer till tals i verksamheten på förskolan. Pedagogerna är goda förebilder och ett medvetet förhållningssätt gör att barnen får förståelse för rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle. 1:2 Förståelse och medmänsklighet Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolans verksamhet ska stärka och ge barnen förmåga att känna empati och att omtanke utvecklas, upptäcka att mångkultur berikar och ger barnen en grundläggande respekt för varje människa oavsett bakgrund. Förskolan ska även stärka barnen till förmågan att förstå att vi alla är olika så att inget barn utsätts för trakasserier eller någon form av kränkande behandling. På Rudsskogen ges barnen förutsättningar till att utveckla sin förmåga till medkänsla och tolerans mot andra. Barnens olikheter tas tillvara, vi har stor fördel genom att vara en mångkulturell förskola. Vi stärker barnen att känna igen och benämna sina olika känslor. Vi arbetar kontinuerligt med konflikthantering, att stå emot kompistryck, att kunna säga nej och visa respekt mot andra. Alla har samma värde oavsett hur vi ser ut eller vart vi kommer från. 1:3 Saklighet och allsidighet Enligt skollagen ska utbildningen i förskolan vara likvärdig. Varje barn ska ges möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Förskolan motverkar traditionella könsmönster och könsroller. På Rudsskogens förskola strävar vi efter att bemöta alla med respekt oavsett kön, etnisk tillhörighet och social bakgrund. Föräldrar ska kunna lämna sina barn på förskolan och vara förvissade om att barnen inte

5 blir ensidigt påverkade i verksamheten. Barnen har möjlighet att själv välja aktivitet vid ett flertal tillfällen varje dag, vilket gör livet på förskolan viktigt och betydelsefullt. 1:4 Förskolan uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara trygg, lärorik och stimulera barnens utveckling. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn av barnet där anpassning sker till varje individs behov. På Rudskogens förskola ges barnen förutsättningar till detta genom att ha en god pedagogisk verksamhet som lockar barnen till ett lustfyllt lärande, där även omsorg och fostran ingår i vårt dagliga arbete. Alla barn ska få känna den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. Rudsskogens förskola ger förutsättningar för att främja barns lärande genom att verka för att varje barn har en lustfylld vardag i förskolan och tar tillvara på barnens lust till lärande och deras intressen 2. Normer och värden 2:1 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar, så att de efter hand kan anamma dem i sin egen vardag. De behov och intressen barnen visar ligger till grund, tillsammans med läroplanen, för planering av verksamheten. Föräldramöten: Förskolan har minst ett föräldramöte varje läsår. Syftet med mötet är att föräldrar ska få möjlighet att träffa andra föräldrar och att få ytterligare insyn i verksamheten. Utöver föräldramöte strävar verksamheten efter att ha någon aktivitet varje år där föräldrar bjuds in för gemensam aktivitet med barn, föräldrar och personal. Föräldramötena är indelade i två delar. Den specifika delen som bland annat belyser förskolans: Värdegrundsarbete Trivselregler Likabehandlingsplan Kommunens/förskolans hemsida Dokumentation samt specifika frågor och information gällande avdelningen Värdegrundsarbete: På Rudskogens förskola arbetar vi aktivt med värdegrunden. Värdegrundsarbetet är ett kunskapsområde som genomsyrar hela vår verksamhet. Barnens delaktighet lyfts fram vid samlingar, i leken, vid tema arbeten och genom barnintervjuer Trivselregler: Trivselreglerna är kända av alla barn och dess vårdnadshavare och revideras gemensamt varje år. Trivselreglerna anslås på varje avdelning. När vi tar fram våra trivselregler är alltid barnen delaktiga i processen. Eftersom barnen själva varit med och tagit fram vilka värden man anser vara av störst vikt att lägga som regler ökar deras inflytande, delaktighet och ansvarstagande. Personalen leder in barnen i det vi kallar demokratiska värderingar. Barnen får ta ansvar för sitt handlande utifrån ålder. Det kan handla om kläder, dukning, tvätta sig mm.

6 Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Planen är känd av vårdnadshavare. Barnen har utifrån deras nivå fått kunskap och tränat sin förmåga genom att jobba med olika metoder gällande samspel och värdegrundsövningar. Planen kan läsas i sin helhet i separat dokument. Arbetslag: Enheten är uppdelat i fyra arbetslag. Varje arbetslag planerar och genomför arbetet på sin egen avdelning. Samarbete sker inom huset för att ha en gemensam grundstruktur. 2:2 Utveckling och lärande: Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där lärande, fostran, omsorg och omvårdnad bildar en helhet. På Rudskogens förskola är grunden i verksamheten de rutiner som finns utarbetade. Barnen utmanas i sin utveckling genom att de vuxna på avdelningen alltid finns med vid rutinsituationerna, vilket gör att man ser alla barn, ger dem den stöttning de är i behov av och utmanar dem i sin utveckling utifrån varje individs förutsättningar. Miljön ska vara stimulerande och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Prioriterade arbetsområden på förskolan innevarande och nästkommande år är naturvetenskap, teknik och språk. För att främja dessa områden strävar enheten efter att alla barn ska få möta dessa områden på ett utvecklande och lustfyllt sätt. Arbetslagsträff: Enheten har med systematik återkommande träffar för att utveckla verksamheten. Vid dessa träffar skrivs minnesanteckningar som utgör ett underlag för avdelningen och för förskolechef att kunna följa utvecklingen av avdelningens arbete och behov av förändring. Prioriterade arbetsområden: Förskolan jobbar med teman för att lärandet ska bli så mångsidigt, sammanhängande och innehållsrikt som möjligt. På enheten innevarande och nästkommande år är natur, språk och teknik prioriterade arbetsområden. För att främja dessa områden strävar enheten efter att integrera dessa i den dagliga verksamheten som t.ex. genom temaarbetet. Pedagogerna arbetar med målstyrda processer undervisning i verksamheten utifrån didaktiska frågor. Detta arbetssätt gör det möjligt att följa både gruppens och individens utveckling över tid. Genom dokumentationen visar man tydligt vilken kompetens barnet har. Denna dokumentation kan användas i samband med utvecklingssamtalen. Enheten och varje enskild avdelning arbetar med att utveckla rutiner runt kommunikation. För att främja kommunikation har enheten maillistor till föräldrar, månadsbrev och information på anslagstavlor. Vi använder oss av föräldraaktiv inskolning. Den dagliga kommunikationen med vårdnadshavarna är viktig för oss.

7 Kompetensen gällande IT ska stärkas på enheten. Detta görs genom projektet Omtanke. Projektet syftar till att alla pedagoger och barn ska och bli trygga med IT som pedagogiskt verktyg i den digitala världen. Uteverksamhet: Verksamheten är dagligen ute en stund på förmiddagen och en stund på eftermiddagen i vår utemiljö. Aktiviteter sker både spontant och genom planering efter årstid och väder. 2:3 Barns inflytande I förskolan läggs grunden för vad begreppet demokrati är. Utifrån sin sociala mognad tar barnet ansvar för sina egna handlingar och för miljön på förskolan. Förskolan strävar efter att ta till vara på barnens intressen och kompetenser när man genomför planeringar och aktiviteter. Vi lyssnar och försöker att ta tillvara barnens intressen och förändrar miljön utifrån barnen som finns i gruppen. Barnen ges möjlighet att i mindre grupper uttrycka sina tankar och åsikter. Miljön både ute och inne ändras efter barnens intressen och lek. Genom att bygga upp lär/ lekmiljöer samt tillföra olika typer av material som barnen visar intresse för tillgodoser vi barnens önskemål. En viktig kommunikation kring barns inflytande och utveckling sker i processen runt utvecklingssamtalen. Ett bra samarbete i dessa forum gynnar arbetsklimatet och skapar en positiv utveckling för individen. 2:4 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan är ett stöd för familjerna i deras ansvar för fostran, utveckling och växande och kompletterar hemmet genom att ge bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska utvecklas så långt som möjligt. Förskolans uppgift innebär att, i samarbete med förälder, verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. När man börjar på förskolan bjuds föräldrarna in till ett inskolningssamtal. Vid detta samtal presenterar ansvarig pedagog inskolningsrutinerna. Hur barnets inskolning går till kan se olika ut. Det kan handla om föräldraaktivinskolning eller traditionell inskolning. Vid föräldraaktiv inskolning är föräldern med de första tre dagarna och är aktiv i allt som sker och händer för att på fjärde dagen lämna över ansvaret till pedagogerna. Traditionell inskolning är när man utifrån schema har bestämt olika tider då barnet kommer och hälsar på. Inskolningsschemat brukar vara på två veckor men kan variera från barn till barn. På Rudskogens förskola är föräldrainflytande en demokratisk och viktig förutsättning för att nå goda resultat Utvecklingssamtal: På Rudsskogen bjuder man in till utvecklingssamtal en gång/termin. Vid samtalen strävas efter att de större barnen är med en stund av samtalen. Med de yngsta barnen blir karaktären mer av ett föräldrasamtal. Inför utvecklingssamtalen genomför personalen en intervju med varje barn för att de ska vara mer delaktiga i sin egen utveckling. Föräldrar får möjlighet att förbereda sig till samtalet, genom ett antal frågor de får med sig hem. Frågorna belyser trivsel och utveckling mm. Vid samtalet lyfter man upp barnet i helhetsperspektiv och ser barnet utifrån ett livslångt lärande.

8 KBU: Inom Karlstads kommun använder vi oss av KBU- kund och brukar undersökning som ett redskap för att utvärdera våra verksamheter. Denna undersökning görs under våren -14. Enheten använder även föräldraenkäter för att utvärdera och utveckla sin egen verksamhet. Föräldraråd: Tillsammans med övriga enheter inom vårt och Färjestads förskoleområde har vi ett föräldraråd. Ledning tillsammans med representanter från varje avdelning träffas för att lyfta ärenden som vårdnadshavarna vill diskutera. Dessa träffar sker vid ett tillfälle varje termin. Hemspråksundervisning: Vem kan få modersmålsstöd/modersmålsundervisning? Alla barn som har ett annat modersmål än svenska kan få stöd respektive undervisning i detta. Modersmålsstöd/-undervisning är inget nybörjarspråk utan barnet/eleven ska ha grundläggande kunskaper i språket och det ska vara ett dagligt umgängesspråk. I Karlstad erbjuds modersmålsstöd i förskolan hösten det år barnet fyller 2 år Ansökan görs på särskild blankett som finns på Solsidan och karlstad.se. Tummen: Till vårt område finns Tummen knuten. Till Tummen kan personal vända sig om man behöver stöd runt något barn. Om personal från Tummen är i verksamheten runt ett specifikt barn så är alltid barnets föräldrar informerade innan. Personalen på Tummen kan ge handledning i specifika ärenden. Föräldrar kan även vända sig direkt till Tummen om man behöver stöd i något som rör ens barn. Barn i behov av särskilt stöd: Har man barn på avdelningen som av någon anledning är i behov av särskilt stöd anmäls detta till förskolechef genom en nulägesbeskrivning. Nulägesbeskrivningen följs av en utredning runt barnet på organisation, grupp och individnivå. Denna utredning görs av personalen på avdelningen. Handlingsplan/BIBASS: Utifrån den utredning man genomfört, på enhetsnivå, upprättas en handlingsplan. Vid detta arbete kan Tummens specialpedagog vara delaktig. Barnhälsoteam: Vid behov kan förskolechef kalla till barnhälsteamsmöte. Vid detta möte samlas vårdnadshavare, personal och den extern personal som finns inkopplad på barnet. Det kan vara från exempelvis BVC, habiliteringen eller socialtjänst. När man träffas i ett sådant nätverk finns möjlighet att ge en samlad bild och att tillsammans hitta positiva lösningar för barnet. 2:5 Samverkan med förskoleklass För att få en bra överlämning till förskoleklass, och till mottagande pedagoger, har vi utarbetade rutiner tillsammans med Färjestadskolan och vid behov andra förskoleklasser inom kommunen. Samverkan sker med mottagande skola gällande gruppsammansättning, individuell överlämning mm. Förtydligande av denna process finns i separat dokument.

9 2:6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Kvalitetsarbete: Varje år upprättas en utvecklingsplan på varje avdelning på enheten. Planen tydliggör hur arbetet bedrivs på varje enskild avdelning på enheten. Planen utvärderas årligen och förändras utifrån de behov som finns. Planen ligger separat. Dokumentation: Lärande Objekt: På Rudsskogen dokumenterar vi barnens utveckling. Dokumentationen sker genom våra pedagogiska planeringar som vi kallar Lärande objekt. Lärande objekten tydliggör den undervisning förskolan genomför. Denna planering tydliggör vad/hur/varför vi ska göra på respektive avdelning utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Under tiden man jobbar med arbetsområdet dokumenterar vi hur arbetet fortlöper och drar slutsatser av resultatet. Dokumentationen sker på organisation, grupp och individnivå. Denna systematik ger enheten möjlighet att utveckla och följa upp varje individs personliga utveckling men även den egna verksamheten som helhet. Genom att jobba med lärande processer ger förskolan förutsättningar för att uppföljning, utvärdering och utveckling sker på förskolan och hos varje enskild individ. Barn dokumentation: Varje barns utveckling dokumenteras i barnets egen pärm. I denna pärm sätts olika material som visar på barnets utveckling och lärande. Pärmen följer barnen under hela förskoletiden och används vid utvecklingssamtalen. Grupp/individ genomgång: Varje avdelning på enheten dokumenterar, varje termin, kort om hur samspelet fungerar på avdelningen, vad som fungerar tillfredställande och vad som behöver utvecklas inom gruppen. Samma frågor lyfts runt varje individ och dokumenteras i detta dokument. Personalen på avdelning diskuterar sedan sin barngrupp tillsammans med förskolechef. Dokumentationen följer avdelningen termin för termin, vilket gör att man kan se hur utveckling sker i verksamheten. LMU: Under vecka 6-8 genomförs LMU, ledar- och medarbetar undersökning, på alla enheter i Karlstads kommun. Resultatet från enhetens undersökning används för att upprätta en handlingsplan för enheten utifrån de utvecklingsområden som framkommit av resultatet. Utvecklingsgrupp: Två pedagoger från enheten finns representerade i områdets utvecklingsarbete som bedrivs tillsammans med övriga förskoleenheter på Rud och Färjestad. Förskolechef kallar vid två tillfällen varje termin till dessa träffar. Frågor som lyfts vid dessa träffar tas med tillbaka av representanten för enheten, och lyfts vid gemensam träff på enheten. Enhetsträffar: Varannan till var tredje vecka träffas representanter från varje avdelning på enheten tillsammans med förskolechef. Vid dessa träffar diskuteras olika frågor och information ges till enheterna från förskolechef och till förskolechef från enheterna.

10 Apt träffar Enligt det samverkansavtal som gäller från januari 2014 genomför enheten apt 2 ggr/termin. Dessa möten leds av chefen. Träffarna förläggs på sen eftermiddag alternativt kväll så att alla arbetstagare kan delta. Verksamhetsplanering När det nya samverkansavtalet införs läggs enhetsplanering ut i schemat där varje avdelning har möjlighet att belysa och diskutera pedagogiska frågor i sitt eget arbetslag. Vidare läggs en del av tiden på enheten där man jobbar med övergripande frågor för verksamheten. Frågorna man diskuterar kan vara pedagogiska men även frågor gällande arbetsmiljö mm kan belysas vid träffarna. Dessa möten dokumenteras och underlag skickas till chefen. Samverkansmöten Vid minst 4 tillfällen under året träffas fackliga representanter och ledning för att samverka i stora övergripande frågor inom vårt förskoleområde. Hemsidan: Varje förskola har en egen hemsida som ligger under Karlstad.se. På vår hemsida kan man ta del av vår verksamhet, dess planer och aktuella händelser. Utvecklingsplan Förskolans läroplan är komplex vilket innebär att det är omöjligt att utvärdera, granska och värdera alla förskolans strävans mål varje år. På Rudsskogen skriver man inför varje nytt arbetsår en utvecklingsplan som beskriver verksamhetens systematiska utvecklingsarbete. I den planen har pedagoger och förskolechef valt att granska några utvalda kunskapsområden från läroplanen för att se barnens utveckling över tid. Enheten har utvecklat mål för vad som ska göras under kommande år. Genom dessa mål fokuserar pedagogerna på de utvecklingsprocesser de önskar mäta vid slutet av arbetsåret. Vi mäter hur väl vi nått upp till de uppsatta målen från den utvecklingsplan som skrevs i början av arbetsåret. Syftet med utvärderingarna är att få kunskap om hur kvaliteten i förskolan, gällande organisation, innehåll och genomförande utvecklas så att varje barn ges så bra förutsättningar för utveckling och lärande som möjligt. Barn och föräldrars åsikter lyfts fram i denna utvärdering. 2:7 Förskolechefens ansvar Som pedagogisk ledare och chef för personal inom förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet bedrivs och inriktas mot de nationella målen och förskolans kärnverksamhet utbildning och undervisning. Förskolechefen ansvarar för att måluppfyllelsen följs upp, utvärderas och utvecklas i förhållande till nationella målen. Tillsammans med arbetslagen följer förskolechefen upp barngruppen på individ och gruppnivå, detta för att kartlägga utveckling och behov av stöd och insatser. Förskolechefen har ansvar för att det systematiska utvecklings och kvalitetsarbetet genomförs på varje enhet och avdelning och att det finns rutiner för detta arbete. Kvalitetsarbetet är ett gemensamt arbete mellan förskolechef, förskollärare och barnskötare. Förskolechef ansvarar för att det finns dokumentation runt utvecklingsarbetet och förbereder kommande utvecklingsbehov.

11 Förskolechef ansvarar medarbetarnas utvecklings- och lönesamtal. Enligt systematik genomförs enhetsmöten, apt, arbetsmiljöronder och samverkan. Vid behov kallas till ytterligare samverkan. Medarbetarna ansvarar för att planera, genomföra, analysera och dokumentera sin verksamhet utifrån målstyrda processer med de didaktiska frågorna som verktyg. Planering av målstyrda processer utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De målstyrda processerna analyseras utifrån de fyra F:en, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Förskolläraren leder den pedagogiska verksamheten i enlighet med strävansmålen i läroplanen och uppdraget i sin helhet. Förskolläraren har ett särskilt ansvar för att verksamheten dokumenteras, följs upp och utvärderas i arbetslagen. Förskolläraren har det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalet med föräldrar och barn. Vid olika möten på enheten förs minnesanteckningar. Anteckningarna sparas på enheten och en kopia skickas till förskolechef. Medarbetarna använder sin timpott med ett jämnt uttag under året. När ett olycksfall eller tillbud sker skickas rapport till förskolechef. Vid olycka kartlägger personalen vad som skett och gör en s.k. internutredning av det inträffade. När någon har ett klagomål att framföra så dokumenteras detta gällande kommunens klagomålsrutin. 3. Förskolans traditioner På Rudsskogen har vi ett antal stående traditioner. Varje år uppmärksammar vi högtider såsom jul och påsk. FN dagen, nationaldagar (den svenska men även från de länder och kulturer som barn finns representerade på enheten), förskolans dag och barnens födelsedagar. Fredrik Malm