GRo-projektet. en 20 januari 2011 träffades 41 medarbetare och chefer i Stenungsunds kommuns funktionshinderverksamheter

Transkript

1 Dokumentation från Analysdag i GRo-projektet för funktionshinderverksamheten i Stenungsunds kommun den 20 januari 2011

2 GRo-projektet Anne Sandstedt och Gunilla Eek från Meritea ledde dagen tillsammans med avdelningschef Camilla Blomqvist. D en 20 januari 2011 träffades 41 medarbetare och chefer i Stenungsunds kommuns funktionshinderverksamheter för att diskutera sina egna och verksamhetens utvecklingsbehov. Analysdagen utgjorde en del i GRo-projektet. Den leddes av Anne Sandstedt och Gunilla Eek från Meritea tillsammans med avdelningschef Camilla Blomqvist. Europeiska socialfonden har i en nationell satsning beviljat medel till nio projekt som ska möta aktuella kompetensbehov och samtidigt utveckla arbetsorganisationen för ett ökat lärande och bättre hälsa på arbetsplatsen. GRo är ett av dessa projekt. Fem funktionshinderverksamheter och en måltidsverksamhet med sammantaget över anställda i kommunerna Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Partille och Stenungsund deltar i GRo. GR är projektägare och samordnar projektets aktiviteter. GRo inleds med en mobiliseringsfas från oktober 2010 till och med mars Då kartläggs vilka utvecklingsbehov som deltagande verksamheter har. Stenungsunds analysdag utgör en viktig del i detta kartläggningsarbete. Liknande analysdagar genomförs i alla kommuner som deltar i GRo. Analysdagen hölls på Fars Hatt i centrala Kungälv. Efter att alla analysdagar genomförts tar GRoprojektets ledningsgrupp fram en plan för vilka lärandeaktiviteter som ska genomföras. Från april 2011 till och med november 2012 genomförs och utvärderas planerade aktiviteter. 2

3 I Stenungsund är alla betydelsefulla Camilla Blomqvist vill fokusera på vad som behöver förbättras och utvecklas. C amilla Blomqvist, avdelningschef för funktionshinder i Stenungsund, hälsar alla välkomna till analysdagen. Hon berättar att syftet med dagen är att inventera vilka behov av kompetensutveckling som finns i verksamheten. Vad behöver vi förbättra och utveckla för att insatserna ska bli bättre i brukarens vardag? Hur kan vi göra för att skapa större delaktighet för brukare? Utgångspunkten för inventeringen är givetvis de politiska mål som finns uppställda för verksamheten menar Camilla. Stenungsunds kommuns Mål 2011 har fokus på sysselsättning, förbättring av arbetet med enskilda individer och utveckling av god arbetsmiljö med delaktig och ansvarstagande personal. Inför analysdagen har medarbetare och chefer i alla enheter diskuterat vilka kompetensutvecklingsbehov som finns. De som deltar på analysdagen har därför en viktig roll i att vara språkrör för sina kollegor höll vi själva en liknande analysdag för att kartlägga utbildningsbehoven i verksamheten. Det arbetet resulterade i att vi tog fram en utbildningsplan för , berättar Camilla. Analysdagens diskussioner ska i första hand fokusera på vad som behöver förbättras och utvecklas, anser Camilla. Men anteckna även hur:en som kommer upp! Avslutningsvis uppmanar Camilla alla att inte låta sig begränsas av GRo-projektets syfte i dagens diskussioner. 3

4 GRo ska ge hållbara strukturer för lärande Theresa Larsen, projektledare för GRo, berättar att syftet med projektet är att skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera olika modeller för utvecklingsarbete. En kurs räcker inte för att åstadkomma förändring. Syftet är att skapa en förändringskultur som sitter kvar i verksamheterna även efter att projektet är avslutat, menar Theresa. Hon betonar vikten av stödjande strukturer i organisationen för att lärande och utveckling ska gynnas. Exempel på sådana stödjande strukturer är engagerade ledare, tolerans för olikheter samt öppenhet och tillit. Theresa lyfter fram tänkbara lärkoncept som projektet kan komma att innefatta. Hon nämner bland annat studiecirklar, arbetsskuggning, webbaserade utbildningar och transnationellt erfarenhetsutbyte. En annan metod är att Theresa Larsen. medarbetare för loggbok för att få syn på den tysta kunskap som finns i verksamheterna. Vi planerar också för att deltagare ska få besöka verksamheter både i andra kommuner och andra länder för att skapa tillfälle för erfarenhetsutbyte. Theresa beskriver två olika typer av kompetens. Utförandekompetens innebär att kunna utföra sitt arbete i enlighet med föreskrifter och rutiner, medan utvecklingskompetens är att kunna ta initiativ till eller medverka i utveckling av ett arbete eller arbetsuppgifter. En grundtanke i projektet är att personer som har en utförandekompetens ska få stöd att utveckla sin utvecklingskompetens. Sedan kan dessa personer stödja andra medarbetare i att utveckla sin utförandekompetens. På så sätt skapas varaktigt lärande. Ett exempel på detta är att medarbetare får ansvar att ta fram utbildningsmaterial eller hålla i studiecirklar och nätverk, menar Theresa. 4

5 Grupparbete 1 E fter att ha fått instruktioner av Gunilla Eek och Anne Sandstedt, metodutvecklare på Meritea, drog dagens första grupparbete igång. Under förmiddagen var deltagarna indelade i sju homogena grupper (personlig assistans i en grupp, daglig sysselsättning i en annan osv). Gruppindelningen hade gjorts av verksamhetsledningen. Den övergripande frågeställningen för grupparbetet var: Vad behöver vi förbättra och utveckla för att insatserna ska bli bättre i brukarens vardag? Anne Sandstedt. Gunilla Eek. Gunilla och Anne bad var och en i gruppen att först reflektera enskilt en stund kring frågeställningen och därefter skiva ner sina egna VAD på post-it-lappar. På lapparna kunde deltagarna också skriva ner tankar som de hade med sig från sina kollegor utifrån de diskussioner som förts på APT före analysdagen. Därefter redovisade var och en vad de skrivit på sina post-it-lappar i gruppen. Varje grupp grupperade sedan lapparna i teman. Dessa teman skrevs ned som rubriker på blädderblocken. Slutligen fick grupperna rangordna de olika teman. 1 betydde mest viktigt utvecklingsområde, 2 näst viktigast och så vidare. Varje grupp fäste sina blädderblocksark på väggen och redovisade sina slutsatser i storgrupp. Efter en lunchpaus gick deltagarna en vernissagerunda bland blädderblocksarken och reflekterade och diskuterade samtidigt vad som framkommit vid storgruppsredovisningarna före lunch. Gunilla och Anne bad deltagarna fundera över om gruppens prioritering av tema förändrades efter att ha fått ta del av de andra gruppernas tankar. Varje grupp noterade sådana eventuella förändringar och motiverade varför. 5

6 Sammanfattande reflektioner kring gruppernas utvecklingsområden Trots att deltagarna på analysdagen arbetar i olika enheter inom kommunens funktionshinderverksamheter, framgår tydligt att det finns en rad utvecklingsområden som är gemensamma oavsett var man arbetar någonstans. Nästan samtliga grupper lyfter behovet av att förbättra samarbetet, dels med externa aktörer, dels internt i personalgruppen och i relationen till brukare, anhöriga och gode män. Många anser att det skulle kunna uppnås genom förbättrade rutiner och annorlunda organisering av arbetet men också genom studiebesök och skuggning för att få större inblick i och förståelse för varandras arbete. Teamstärkande aktiviteter för personalgrupperna framhålls också. Att få stöd i hur man kan ha ett stöttande och coachande förhållningssätt gentemot varandra skulle vara värdefullt. Alla grupper lyfter behovet av att bli stärkt i sin professionella yrkesroll. Det kan exempelvis handla om att få stöd i hur man förhåller sig till och bemöter brukare utifrån deras behov och funktionsnedsättning. Ett dilemma i arbetet är att det är svårt att veta var gränserna går mellan brukarens rätt till självbestämmande och personalens vilja att motivera brukaren till olika aktiviteter i syfte att till exempel bryta social isolering. Handledning och utbyte med funktionshinderverksamheter både i den egna och andra kommuner tror många skulle kunna vara ett bra sätt att stärka den professionella yrkesrollen. Alla framhåller också behovet av att få ökade kunskaper om specifika diagnoser och funktionsnedsättningar. Utan den kompetensen är det svårt att förstå brukaren och tillgodose hans eller hennes behov. Föreläsningar, kurser, studiecirklar och webbutbildningar kring bland annat psykologi, demens, CP-skador, missbruk och neuropsykiatriska funktionshinder efterfrågas. Ett annat utvecklingsområde som de flesta grupper framhåller är kommunikation. Där syftar man både på kommunikation i personalgruppen och behovet av ökad kompetens att kommunicera med brukare, exempelvis genom alternativa kommunikationsformer. Många efterfrågar också bättre struktur för dokumentation och ökade kunskaper i hur man ska dokumentera. En fungerande kommunikation utgör förutsättningen för att brukaren ska kunna vara delaktig, men ger också positiva effekter i form av tillit och färre konflikter, både i relation till brukare och mellan personal. I flera grupper lyfts värdet av meningsfulla aktiviteter för brukarna. Grupperna har förslag på aktiviteter som de skulle vilja genomföra, exempelvis matlag, trädgårdsodling och att arbeta fram en musikal tillsammans, men efterfrågar också tips och inspiration till nya aktiviteter. Man vill också i ökad utsträckning gå utbildningar tillsammans med brukaren för att kunna stötta brukaren i dennes fritidsintressen. Två grupper lyfter särskilt betydelsen av inne- och utemiljön för brukarens livskvalitet. Det finns förslag på att inreda mysrum, sinnesrum och musikrum. Dessutom vill man lära sig mer om vilken betydelse miljön har för brukare med olika funktionsnedsättningar och hur brukarna kan göras delaktiga i att påverka utformningen av den miljö de befinner sig i. 6

7 Grupparbete 2 Under dagens andra grupparbete slogs förmiddagens grupper ihop till tre större grupper. Dessa ombads reflektera och diskutera: Vilka likheter och olikheter finns mellan grupperna utifrån prioriterade teman? Diskussionerna genomfördes stegvis. Först redovisade respektive delgrupp sina tankar. Därefter reflekterade den sammanslagna gruppen gemensamt över vad som är viktigt och prioriterat inom respektive tema med fokus på vad som behöver förbättras och utvecklas för att insatserna ska bli bättre i brukarens vardag. Så här blev resultatet: Grupp 4 och 7 Vi behöver få tid att träffas, exempelvis genom att ha gemensamma utvecklingsdagar. Då behöver verksamhetens och personalens utvecklingsbehov stå i fokus. Det skulle underlätta för oss att få ett gemensamt förhållningssätt. När vi träffas brukar vi oftast diskutera kring enskilda brukare. Men vi behöver diskutera vår gemensamma utveckling också. Vi har ett behov av att få uppskattning för det vi gör, och att det vi gör blir sett. Vi behöver bli bättre på att coacha varandra i hur vi ska förhålla oss till enskilda brukare. Vi behöver få stöd i hur vi kan kommunicera bättre, dels med brukarna, dels inom personalgruppen. Vi behöver få ökad kunskap om hur man kommunicerar med brukare utifrån deras specifika behov och funktionsnedsättning. Vi behöver samverka bättre med externa aktörer, exempelvis fritidsgårdar och idrottsklubbar. För att underlätta samverkan behöver någon form av kartläggningsmaterial för samverkan tas fram. Vi tror att det behövs ett så heltäckande underlag som möjligt som kan utgöra en gemensam grund för alla aktörer. Vi behöver veta hur vi alla gemensamt ska förhålla oss till brukaren och varandra. Hur gör andra kommuner? Vi vet att det finns mer samverkan i andra kommuner. Det skulle vara spännande att få se hur de jobbar. Vi behöver hitta modeller för att få brukaren mer delaktig i sin genomförandeplan. Det kan exempelvis ske genom kontinuerlig och systematisk uppföljning. Idag finns inte genomförandeplaner på korttids. Det skulle behövas. Vi skulle behöva skapa mer tid för pedagogerna att arbeta med genomförandeplanerna. Det är inte möjligt att ha en fast form för planerna som är lika för alla brukare. Vi behöver tid att diskutera olika former för planerna eftersom brukarna har så olika behov. Vi behöver arbeta med inne- och utemiljöer i våra verksamheter. Hur kan vi utnyttja miljön på ett pedagogiskt bra sätt som gynnar våra brukare? Hur kan vi till exempel skapa aktivitetsrum? Kan vi jobba med grön rehab? En landskapsarkitekt skulle kanske kunna hjälpa oss. Vi vill kunna göra aktiviteter i utemiljön och ha med brukarna i att utveckla miljön. Hur kan vi handikappanpassa utemiljön? Vi behöver definiera var gränserna går mellan rollen som personal och god man. Många gode män vet inte vad deras uppgift är och vi tar över uppgifter 7

8 som egentligen inte ska ligga på oss. Överförmyndarnämnden har ont om tid att lära ut vad det innebär att vara god man. Vi behöver ha en arena för att tydliggöra roller och bygga fungerande samverkan mellan gode män, personal och brukare. Det finns gode män som bestämmer allt, men brukare skulle kunna få mer inflytande över sitt eget liv. Vi behöver utveckla vår förmåga att arbeta motivationsskapande. Hur kan vi få brukarna att delta mer i olika aktiviteter? Vi jobbar med motivation dagligen, exempelvis kring att äta, klä på sig och borsta tänderna, men vi behöver utveckla det ännu mer. Det är en svår balans att motivera. Ska vi låta brukaren bestämma vilket kanske innebär att han bara sitter passiv i soffan eller ta över för att vi vet att brukaren ofta blir nöjd när vi väl gör något? En bra metod att lära oss det vi behöver tror vi är genom erfarenhetsutbyte, både med andra enheter i kommunen, men också med andra verksamheter i andra kommuner och länder. Danmark har kommit längre än vi i Sverige. Det skulle vara intressant att åka dit på ett studiebesök eller skuggning. Vi har också ett behov av utbildning, handledning eller motivationsutveckling inom psykiatri, psykologi, ADHD, autism, tvångsbeteende, kost, självdestruktivitet, teckenkommunikation samt data- och mobilkunskap. Grupp 2 och 6 Vi behöver utveckla vårt professionella förhållningssätt. Vår yrkesroll innehåller många olika saker och vi behöver kunna många olika delar, exempelvis diagnos/funktionsnedsättning i relation till kommunikation, bemötande och självbestämmande. Hur får vi fram vad brukaren vill? Precis som grupp fyra och sju känner vi ett behov av att få stöd i att få brukare mer delaktiga. Var går gränsen mellan självbestämmande, tvång och delaktighet? Hur vet vi det? Vi behöver bli bättre på dokumentation. Vi vill också lära oss mer om hur vi ska göra för att omsätta det som vi lär oss på olika kurser i praktiskt arbete. Vi vill verkligen använda det vi lärt oss. Vi behöver också rutiner för kunskapsutbyte, exempelvis Teach eller supported employment. Vi behöver också lära oss mer om olika kommunikationsalternativ med brukare, exempelvis i olika samtalsformer så som chatt, SMS, bilder, tecken osv. Vi behöver fokusera på vad som är meningsfullhet för individen i dennes vardag. Varför är sysselsättning meningsfull för individen exempelvis? Liksom grupp fyra och sju tycker vi att vi behöver utveckla vår kunskap om betydelsen av inne- och utemiljön. Hur fungerar mönster och färger utifrån brukarnas funktionshinder exempelvis? 8

9 Grupp 1, 3 och 5 Vi behöver samarbeta och samverka på olika nivåer (brukare, individ, enhet, huvudmän) för att nå och uppfylla brukarens behov. Det krävs struktur och samspel mellan olika nivåer och professioner. Man behöver utbyta kunskaper för att få en bättre kunskapsutveckling. Det skulle gynna brukaren om vi kan stödja varandra att stötta brukaren. Vi skulle kunna uppnå detta genom att besöka varandra, genomföra arbetsplatsskuggning eller göra studiebesök. Vi känner att det finns ett behov av att skapa en kunskapsbank som kunde vara gemensam för de kommuner som ingår i projektet, eller kanske för alla GR-kommuner eller hela landet. Idag vet vi inte vart man vänder sig om man vill veta något om något speciellt. Man kanske känner till det eller har kunskapen i någon annan kommun. Kompetensbanken skulle både kunna innehålla uppgifter om specialistkunskaper i speciella metoder, speciella diagnoser eller erfarenhet av vissa aktiviteter som exempelvis filmproduktion, musik, odling, teater eller något annat. Vi behöver bli bättre på att samarbeta över verksamhetsgränser. Då kan vi ligga steget före och inte bara samarbeta i akuta situationer. Vi skulle behöva göra en snabb inventering i kommunen. Vad har vi för personer som bor på olika boenden? På många boenden finns brukare i blandade åldrar. Men yngre har kanske behov av att träffa andra yngre. Och personer med vissa intressen behöver kanske träffa personer med liknande intressen. Hur får vi reda på det så att vi kan göra något tillsammans? Det skulle underlätta om det fanns uttalade samverkansstrukturer över gränserna i kommunen (kommunerna) och på nationell/internationell nivå. Vi behöver lära oss mer om samtalsmetodik för att undvika missförstånd. Vi behöver förstå hur brukaren förstår. Det skulle leda till att vi hade bättre metoder att motivera brukaren vilket i sin tur skulle leda till ökad trygghet, delaktighet och bättre samarbete. Vi behöver också ökad kunskap i alternativ kommunikation. Hur tolkar vi ett nej? Ett nej kanske betyder att man inte förstår eller inte hinner istället för ett strikt nej. Det är viktigt att kunna tolka kroppsspråk och att kommunicera via bilder. Vi har ett stort behov av olika slags kommunikationsformer och metoder eftersom verksamheterna är så olika. Vi behöver också bli duktigare på att kommunicera oss emellan på jobbet. Ofta skriver vi små lappar. Men hur tolkar man en skriven lapp? God kommunikation handlar också om hur arbetet organiseras. Vi behöver fokusera mycket på brukarens livskvalitet och ha ett salutogent synsätt. Verksamheten ska präglas av glädje och stimulans. Det kan vi göra genom att brukaren har kul och att vi har kul på jobbet. Vi behöver hitta en medelväg i motivationsarbetet. Ibland måste man kanske köra över till en viss gräns för att få igång brukaren. Många vet inte vad de säger ja eller nej till. Det gäller att hitta ett gemensamt språk. Det finns brukare som inte kan se konsekvenserna av sitt eget handlande. Om vi säger att vi tjatar så blir det svårt. Men om vi har ett gemensamt förhållningssätt och strategi blir det lättare. Då känner vi trygghet och glädje i vårt arbete. 9

10 Utvärdering av dagen Analysdagen avslutades med en utvärdering. Varje deltagare skrev ner två ord som de tyckte symboliserade dagen för dem. Ord Antal deltagare som skrivit ordet Spännande 8 Utvecklande 5 Intressant 4 Givande 4 Engagemang 3 Lärorikt 3 Inspiration 3 Stimulerande/tankestimulans 2 Positivt 2 Utmaning 2 Framtidstro 2 Fantastiskt 1 Roligt 1 Motiverad glädje 1 Uttömmande 1 Kunskapstörst 1 Viktigt 1 Gemenskap 1 Kreativt brukarfokus 1 Klargörande 1 Konkretiserande 1 Möjligheter 1 Självbestämmande 1 Kunskapsutbyte 1 Delaktighet 1 Professionell 1 Kommunikation 1 Samlad kompetens 1 Tungrott 1 Nytänkande 1 Framåtanda 1 Grupparbete/diskussion 1 10

11 Bilaga grupparbete 1 Grupp 1 (gruppen prioriterade inte mellan olika temaområden) Verksamhetskunskap/utbildning Med verksamhetskunskap avses exempelvis olika former av utvecklingsstöd så som processhandledning och kollegial granskning men också ökade kunskaper i arbete som inte har direkt med brukaren att göra, exempelvis samarbete med daglig verksamhet och andra enheter samt ökade kunskaper i dokumentation. Under rubriken utbildning återfinns bland annat salutogent synsätt, missbruk/beroende och ökat brukarperspektiv. Struktur Med struktur avses bland annat metodarbete, utvärderingar av arbetstiden och arbetsrutiner, kognitiva hjälpmedel och stöd i att prioritera olika arbetsuppgifter på kort och lång sikt. Gruppen anser att rutinerna för överlämning från personal på ett arbetspass till nästa behöver förbättras. Om överlämningen blir mer strukturerad blir det lättare att släppa tankarna på jobbet när man går hem. Arbetsgruppen Med arbetsgruppen avses bland annat att det finns ett behov av att vidga synen på vad som är arbetsgruppen. Det finns många personer runt varje brukare, men olika personalgrupper samarbetar inte i den utsträckning de skulle kunna göra. Arbetsgruppen behöver också få stöd i att ha ett mer reflekterande arbetssätt. Förbättrad kommunikation, ökat professionellt förhållningssätt och motiverande samtalsteknik finns också under denna rubrik. Detta skulle kunna ske genom att personalen i gruppen blir bättre på att stödja och avlasta varandra i stressade situationer. Man ska också våga ifrågasätta och utmana varandra i gruppen utan att det känns hotfullt. En rak kommunikation är viktig. Livskvalitet Under rubriken livskvalitet avses bland annat ett levande arbete kring de boendes fritid och kultur. Gruppen anser att det finns ett behov av att öka utbudet av riktade och meningsfulla aktiviteter. Motivation Med motivation avses både personalens motivation och brukarens motivation. Gruppen menar att det är viktigt att jobba utifrån brukarens intressen, men också väcka nyfikenhet för nya upplevelser och inspirera till aktivering. Grupp 2 1. Ökad kunskap om LSS 2. Sysselsättningens betydelse för individen 3. Helhetssyn, flöde internt och externt i daglig verksamhet 4. Neuropsykiatriska funktionshinder 5. Kunskap om specifika diagnoser och psykiatri 6. Inne- och utemiljö: lokaler anpassade efter brukare och funktionshinder 7. Aktivering, exempelvis matlagning, styrketräning, datoranvändande, hantverk, aktivering för personer med grava funktionshinder, foto, media, teknik, möjlighet att prova på olika nya aktiviteter, trädgård, uteaktiviteter, djungelstig, Kasam 8. Kommunikation 9. Case management Övrigt: Tips hur jag kan handleda brukare Unga brukare, gamla åldrande brukare 11

12 Grupp 3 (gruppen valde att inte prioritera sina temaområden då de ansåg att alla är lika viktiga) Metod Med metod avser gruppen exempelvis förbättrade strukturer för teamarbete och möten samt uppföljning av arbetet, men också tid för reflektion och handledning. Gruppen ser ett behov av ökade kunskaper i motivationssamtal, alternativ kommunikation och psykiska pålagringar. Gruppen lyfter även fram behovet av att ta del av forskning kring funktionshinder och koppla den till verksamheten. Gruppen lämnar förslag på hur de skulle kunna öka sin kompetens inom ovanstående teman, nämligen genom studiecirklar, benchmarking, studiebesök samt utbildning om autism och i teckenspråk. Samarbete Med temat samarbete avser gruppen aktiviteter för att utveckla samverkan med olika verksamheter, att bättre ta tillvara varandras kunskap, stötta brukarna att vidga sina vyer samt stöd i reflektion kring det egna ansvaret för mina brukare och mitt ansvarsområde. Inflytande Med inflytande avses bland annat ökad delaktighet och inflytande för brukaren (ökat självbestämmande), individanpassning och utbildning kring bemötande och förhållningssätt. Grupp 4 1. Teamutveckling 2. Studiebesök/skuggning av liknande verksamheter 3. Utbildning och handledning 4. Kartläggning/genomförandeplaner, samarbete med olika aktörer 5. Utveckling av ute- och innemiljön Gruppen anser att ovanstående områden skulle kunna utvecklas genom satsningar på personalgruppen för att skapa gemenskap och vi-känsla, exempelvis i form av friskvårdssatsningar och konferenser. Skuggning av andra enheter i kommunen, till exempel boenden och daglig verksamhet, uppfattas också som värdefullt. Ett ökat samarbete med andra aktörer utanför kommunala verksamheter, exempelvis fritidsgårdar och idrottsklubbar, skulle också kunna utveckla insatserna för brukaren. Gruppen menar även att en effektivisering av schemaläggningen av barngrupper skulle kunna underlätta. Gruppen efterfrågar utbildningar i psykologi, exempelvis identitetsutveckling, sexualitet, självbild och självinsikt samt fortbildning i ADHD inom autismspektrat, men även andra syndrom. Utbildning i massage och avslappningsövningar för barn framförs också. En utveckling av estetisk verksamhet såsom dans, keramik, musik (inklusive inköp av instrument) samt drama noteras. Ute- och innemiljöns betydelse poängteras. Här vill gruppen få ökade kunskaper om hur lekytor, odlingar, grönområden och lekplatser kan utformas optimalt. De vill också ha stöd att ordna ett sinnesrum, mysrum, musikrum och lekhall. 12

13 Grupp 5 1. Ha kul! (mår du bra så ger du mer) Att ha kul och trivas på jobbet är en förutsättning för att kunna göra ett bra jobb och ge brukaren de insatser den behöver för att ha ett bra liv. Aktiviteter för personalen som ger positiv energi är därför värdefulla. Att ha tillit till varandra är en viktig grund. Detta skulle kunna åstadkommas genom filmkvällar, exempelvis Mr Tourette och jag; gemensamma kurser för boende och kontakperson, exempelvis i att snickra gungstolar; besök på museum och Molekylverkstaden, myskväll/dag för personalen eller disco och dans. 2. Skapa förutsättningar och samverkan på arbetsplatsen Här för gruppen fram sådant som mer personal, sänkta krav allt får ta sin tid, mer tid med varje brukare, kognitivt förhållningssätt, motiverande samtal, rätt personal till rätt brukare, mer tanke kring kontaktmannaskap, alla är bra på något, regelbundna möten, mer gemenskap i huset, arbeta för att minska rädslan och öka tilliten hos brukaren, ge de boende redskap för livet mat, städ, organisering en dag i veckan, stöd i hur man kan arbeta för att bryta social isolering, metoder för att locka fram de möjligheter till utveckling som finns hos varje brukare men som inte syns eller märks nu. 2. Utbildning personal Här nämns både metoder såsom handledning och att bättre ta vara på varandras kompetens och kunskaper i personalgruppen, men också utbildningar inom specifika områden, exempelvis diagnoser, missbruk och tvångsbeteende. För att bättre förstå sig på brukaren måste man förstå sig på funktionshindret. 3. Samverkan Samverkan mellan olika instanser så som sjukvård, kommun och psykosmottagning behöver förbättras. Arbetet måste bli mer fokuserat på problemlösning. För detta krävs rätt handledning och förmåga att hitta samarbetsparter utanför kommunen, exempelvis med sjukhus och olika utredare. 4. Verksamhetsutvecklande lärande och aktiviteter Här listar gruppen en rad förslag på aktiviteter, exempelvis matlag, odla kryddträdgård, film, föreläsningar, arbeta fram en musikal tillsammans och spela Wii-spel. Gruppen behöver inspiration till nya aktiviteter. Att sätta upp tydliga individuella mål efter brukarens behov i genomförandeplanerna noterades också. Ta hjälp av varandra, alla tänker olika utnyttja det! 3. Studiebesök, interna/externa Här efterfrågade gruppen utbyte med andra verksamheter, exempelvis genom utbytesdagar, för att lära hur andra gruppboenden gör. Hur hjälper de brukare att klara basala vardagssaker? Gruppen påpekade också att det finns ett behov av att få reda på hur andra kommuner samverkar med exempelvis sjukvården, somatik och gode män. Interna studiebesök i kommunen, exempelvis på olika boenden, daglig verksamhet och kooperativ, skulle också vara givande. 3. Aktiviteter brukare Här listades förslag som resa till Louisiana samt tjej/killkvällar. 13

14 Grupp 6 1. Professionellt förhållningssätt Gruppen menade att det fanns ett behov att utveckla personalens professionella förhållningssätt, till exempel inom bemötande, självbestämmande och delaktighet för brukaren. Det är viktigt att inse att brukarens hem är min arbetsplats samt att kunna stänga av personliga intryck och känslor. 2. Diagnoser Här listades en rad diagnoser så som epilepsi, kommunikation vid autism, tvångshandlingar, sondmat (orsak/ verkan), CP-skador, schizofreni, demens vid intellektuella funktionshinder, kommunikation/konfliktlösning med brukare och anhöriga, sorg- och krisbearbetning, psykiska funktionshinder och MS. 3. Dokumentation, exempelvis social dokumentation, pedagog- och dox ansv, p-ass 4. Arbetsmiljö Här noterade gruppen ett behov av att förbättra samarbetet i personalgruppen, få in ett positivt tänkande och tid för reflektion. Gruppen behöver hjälp med stresshantering, handledning för att stärka gruppen och kommunikationsövningar. 5. Arbetsmetoder, exempelvis lyftteknik, Teach, Sherbome 6. Lagar LSS och SoL 7. Data Här listades både ett behov av generell datakunskap, men också förslag på ett antal utbildningar som skulle kunna ske via webben, exempelvis CP-skada, professionellt bemötande, kommunikation, alternativ kommunikation, redskap för positivt tänkande, epilepsi, medicinsk hantering och läkemedel, sorgbearbetning, sondmat, krisbearbetning och lyftkörkort. Grupp 7 1. Bemötande/grunden för vårt arbete Gruppen såg ett behov av att få ökad insikt i personalens makt och ökad kompetens i att fatta beslut som gynnar de boende och inte personalen själv. Det kräver ökad förmåga till självinsikt, att granska sig själv och sitt beteende. Sekretess är viktigt. Brukaren måste alltid stå i centrum för det som görs. Personalen ska jobba med händerna på ryggen. Brukaren har rätt att välja även om det inte blir som personalen vill. Personalen behöver fundera kring normalitetskrav vem bestämmer hur saker och ting ska vara? 2. Lust och glädje ger ringar på vattnet, skapar motivation och engagemang Personalen behöver utveckla sin förmåga att uppmuntra de boendes kreativa förmågor och stöjda de boende till ökad delaktighet. Hur skapar vi gnista hos brukaren? Vi skulle kunna ha cirklar och fri dans, men också jobba med inne- och utemiljön. 3. Kommunikation/samverkan Här framhöll gruppen dels ökad kompetens i att kommunicera med brukare, exempelvis vid grav utvecklingsstörning, genom alternativ kommunikation (dator, mobil) och tecken. Kommunikationen mellan personalen och externa samverkansparter behöver också förbättras och utvecklas. Ett sätt att göra det är att kika på gode mäns roll samt förbättra genomförandeplanerna så att de blir ett aktivt verktyg i vardagen. 4. Handledning, exempelvis kring fixeringsbeteende och självskadebenägenhet samt kost vid olika funktionshinder. Kunskapsutveckling ger trygghet i arbetet och yrkesrollen. 5. God man Här såg gruppen ett stort behov av att utveckla samarbetet och tydliggöra uppdraget. Var går gränsen mellan gode mäns och personalens ansvarsområden? 14

15 Deltagarlista Namn Grupp Anette Andersson 4 Anette Johansson 1 Ann Ekdahl 5 Anna Lundberg 2 Anna-Karin Haugen 7 Annica Nilsson 6 Annika Tuite 1 Bengt Maunula 3 Camilla Blomqvist Camilla Böhm 4 Catarina Jutendahl 5 Cecilia Solving 6 Charlotte Lilja 4 Elisbeth Andersson 4 Frida Akervall 7 Helene Gustavsson 7 Helen Göransson 2 Julia Pauli 1 Kajsa Håkansson 5 Katarina Paulsson 2 Kent Johansson 1 Kerstin Melin 3 Kristina Wranå 3 Lena Hemberg 7 Lena Lilliebjelke 4 Linda Sporre 6 Linda Rosendahl 6 Lisa Appelqvist 2 Lisbeth Olsson 3 Lotta Vikström 5 Marita Hagberg 4 Michelle Hansson 5 Pernilla Yllijärvi 5 Petra Eklund 6 Siv-Britt Lunenbalk 2 Torun Olsson 6 Ulla Andersson 7 Veronika Jöfors 1 Victoria Trinks 3 Ylva Andersson Görling 2 Åsa Karlsson 7 Anne Sandstedt Gunilla Eek Nicholas Singleton Theresa Larsen Meritea GR/GRo 15

16 För dig som vill veta mer Text: Theresa Larsen Layout: Stéphanie Sepulveda Nuñez 16