GRo-projektet. Efter att alla analysdagar genomförts tar GRoprojektets

Transkript

1 Dokumentation från Analysdag i GRo-projektet med funktionshinderverksamheten i Partille kommun den 1 februari 2011

2 GRo-projektet Analysdagen hölls i kommunens lokaler på Gamla Kronvägen i Partille. D en första februari 2011 träffades 31 medarbetare och chefer från Partille kommuns funktionshinderverksamheter för att diskutera sina egna och verksamhetens utvecklingsbehov. Även vård- och omsorgsnämndens ordförande Jonas Mårdbrink (m) och vice ordförande Jerry Johansson (s) deltog under förmiddagen. Analysdagen utgjorde en del i GRo-projektet. Den leddes av Ingmari Frimanson och Kerstin Odén från Meritea tillsammans med avdelningschef AnnBrith Davidson. Theresa Larsen från GRos projektteam fanns också med som stöd. Stéphanie Sepúlveda Nuñez dokumenterade dagen i text och bild. Europeiska socialfonden har i en nationell satsning beviljat medel till nio projekt som ska möta aktuella kompetensbehov och samtidigt utveckla arbetsorganisationen för ett ökat lärande och bättre hälsa på arbetsplatsen. GRo är ett av dessa projekt. Fem funktionshinderverksamheter och en måltidsverksamhet med sammantaget över anställda i kommunerna Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Partille och Stenungsund deltar i GRo. GR är projektägare och samordnar projektets aktiviteter. GRo inleds med en mobiliseringsfas från oktober 2010 till och med mars Då kartläggs vilka utvecklingsbehov som deltagande verksamheter har. Partilles analysdag utgör en viktig del i detta kartläggningsarbete. Liknande analysdagar genomförs i alla kommuner som deltar i GRo. Avdelningschef AnnBrith Davidson inleder dagen. Efter att alla analysdagar genomförts tar GRoprojektets ledningsgrupp fram en plan för vilka lärandeaktiviteter som ska genomföras. Från april 2011 till och med november 2012 genomförs och utvärderas planerade aktiviteter. 2

3 Vi är alla del i en helhet P artille funktionshinderverksamhets nio värdegrunder består av glädje, bemötande, ansvar, kontinuitet, kvalitet, tillgänglighet, kompetens, trygghet och respekt. Begreppen utgör rötterna till Det goda mötet med brukare. I dag ska vi ta reda på vad som behöver utvecklas och hur, säger avdelningschef AnnBrith Davidson när hon inleder analysdagen i kommunens lokal Forellen på Gamla Kronvägen i Partille. AnnBrith går igenom de politiska målen som finns uppställda för verksamheten och som ska vara utgångspunkten för dagen. Två av målen är att brukarna ska gå mot självständighet i det dagliga livet och att de ska få det stöd de behöver. Hon pratar även om personalen som ofta förväntas vara flexibla och beredda på de krav som finns hos både individen och anhöriga. Därför är det viktigt att cheferna känner sin personal för att veta vilka resurser man har, menar AnnBrith. Inför analysdagen har medarbetare och chefer i alla enheter diskuterat vilka kompetensutvecklingsbehov som finns. AnnBrith uppmanar alla att ta vara på dagen och inte bara framföra sin egen åsikt utan även kollegors idéer och förväntningar. De som deltar är nämligen språkrör för sina kollegor och har därför en viktig roll och stor chans att påverka hur verksamheterna ska utvecklas. Inför denna dag förväntar jag mig allting. Jag har träffat många av er. Jag vet vilken enorm kraft som finns och vilka kloka idéer och åsikter ni har om den verksamheten som ni arbetar i. Vi är alla del i en helhet, är AnnBriths avslutningsord. 3

4 GRo ska ge hållbara strukturer för lärande Theresa Larsen, projektledare för GRo, berättar att syftet med projektet är att skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera olika modeller för utvecklingsarbete. En kurs räcker inte för att åstadkomma förändring. Syftet är att skapa en förbättringskultur som sitter kvar i verksamheterna även efter att projektet är avslutat, menar Theresa. Hon betonar vikten av stödjande strukturer i organisationen för att lärande och utveckling ska gynnas. Exempel på sådana stödjande strukturer är engagerade ledare, tolerans för olikheter samt öppenhet och tillit. Theresa lyfter fram tänkbara lärkoncept som projektet kan komma att innefatta. Hon nämner bland annat studiecirklar, arbetsskuggning, webbaserade utbildningar och transnationellt Theresa Larsen. erfarenhetsutbyte. En annan metod är att medarbetare skriver loggbok för att få syn på den tysta kunskap som finns i verksamheterna. Vi planerar också för att deltagare ska få besöka verksamheter både i andra kommuner och andra länder för att skapa tillfälle för erfarenhetsutbyte. Theresa beskriver två olika typer av kompetens. Utförandekompetens innebär att kunna utföra sitt arbete i enlighet med föreskrifter och rutiner, medan utvecklingskompetens är att kunna ta initiativ till eller medverka i utveckling av ett arbete eller arbetsuppgifter. En grundtanke i projektet är att personer som har en utförandekompetens ska få stöd att utveckla sin utvecklingskompetens. Sedan kan dessa personer stödja andra medarbetare i att utveckla sin utförandekompetens. På så sätt skapas varaktigt lärande. Ett exempel på detta är att medarbetare får ansvar att ta fram utbildningsmaterial eller hålla i studiecirklar och nätverk, menar Theresa. 4

5 Förväntningar inför dagen Jag vill få klarhet i vad projektet handlar om och vad det kommer att landa i. Jag vill även höra vad alla andra har för önskemål för sina verksamheter. Det ska bli kul att se vad projektet kan leda till. Jag är mest här för att träffa representanterna från verksamheterna. Det ska bli roligt att se vad vi kommer fram till. Vi har ju våra önskningar, men vi är många. Jag vill att vi alla ska komma fram till något bra. Det känns positivt att få lära sig lite mer. Jag vill först och främst få med mig vad projektet innebär, men jag vill även att alla ska få en givande dag. Det är jättespännande och jätteroligt. Mina förväntningar är att få fram en intressant diskussion i vår grupp och höra på alla andras diskussion. Detta för att kunna få klarhet i vad projektet innebär så att vi lättare kan gå vidare och sprida det på hemmaplan. Jag förväntar mig inte så mycket, men jag tycker att det är viktigt att vi delar med oss av våra tankar och idéer. Det ska bli kul att se vilka förutsättningar dagen har och vad vi kan hitta på med det sedan. Jag är mest nyfiken på vad alla har för förslag. Och sedan se hur man ska kunna få ihop det till något. Det känns som om vi nu är ett steg närmare i processen och jag vill se vad vi kan utveckla inom vår verksamhet. 5

6 Grupparbete 1 K erstin Odén och Ingmari Frimanson, metodutvecklare på Meritea, introducerade deltagarna till dagens första grupparbete. Deltagarna var indelade i fem blandade grupper för att stimulera till erfarenhetsutbyte över professions- och verksamhetsgränser. Den övergripande frågeställningen för grupparbete 1 var: Vad behöver vi utveckla inom våra verksamheter för att förbättra stödet till personer med funktionshinder? Grupparbetet genomfördes i flera steg. Kerstin och Ingmari bad först var och en i gruppen att fundera enskilt en stund och skriva ner sina reflektioner kring frågeställningen på post-it-lappar. Därefter redovisade var och en vad de hade skrivit ner för de andra i gruppen. Varje grupp samlade sedan lapparna i teman. Dessa teman skrevs ned som rubriker på blädderblock. Slutligen rangordnade grupperna de olika temana genom att varje gruppmedlem fick fem poäng att dela ut. 1 betydde mest viktigt utvecklingsområde, 2 näst viktigast och så vidare. Sist fick varje grupp redovisa sina resultat i storgrupp. 6

7 Sammanfattande reflektioner kring gruppernas utvecklingsområden V id redovisningen i storgrupp var det påtagligt att de flesta av grupperna fört liknande resonemang. Deltagarna var ganska ense om vilka utvecklingsområden som är angelägna även om de kommer från olika enheter och arbetar med olika brukargrupper. Några av de utvecklingsområden som flera grupper tog upp var kommunikationsmetoder samt brukarens behov och delaktighet. Här nämndes vikten av att få mer kunskap kring hjälpverktyg, tecken som stöd, sociala berättelser, tydliggörande pedagogik och teknisk utrustning. Detta för att lättare kunna förstå vad brukaren menar och ge det stöd och den hjälp som brukaren behöver utifrån dennes önskemål. Dessutom behövs mer kunskap kring olika diagnoser och funktionsnedsättningar, exempelvis demens och olika varianter av utvecklingsstörningar. En grupp uttryckte att det var svårt att stötta personer som inte har fått någon diagnos fastställd och tyckte därför att det var viktigt att öka förståelsen även på den punkten. Flera grupper betonade att det är viktigt med utbildningar. En grupp gav förslag på vad ett sådant utbildningspaket skulle kunna innehålla. Inledningsvis skulle det förmedla baskunskaper kring diagnoser, värdegrund och bemötande. Detta skulle följas av information om olika metoder samt omvårdnad, taktil beröring och hur det är att åldras med funktionshinder. Ett tema kallade gruppen Mitt i livet. Det handlade om den yngre generationen som ofta vill vara aktiv, men där få aktiviteter finns tillgängliga i kommunen för målgruppen. Inspiration behövs. Avslutningsvis skulle det ges rum för samtal och reflektioner i utbildningspaketet. De flesta grupperna tog upp behovet av mer kunskap kring bemötande då personalen inte bara måste ha ett gott förhållningssätt gentemot brukaren utan även till dennes anhöriga och gode män. Alla möten måste präglas av professionalitet. Ingången i mötet måste vara en vilja att försöka förstå varje individs situation och stötta på bästa möjliga sätt. Även bemötandet gentemot kollegor borde förbättras för att öka samt bibehålla glädjen på arbetsplatsen. Hur personalen mår påverkar också brukaren. Någon grupp tyckte att det var viktigt att ha tydliga kvalitetsindikatorer som stöd för sitt arbete. Att skriva loggbok och få tid för gemensam reflektion efterfrågades också. En annan grupp föreslog att varje arbetspass borde avslutas och inledas med tio minuter då personal som går av respektive går på sina skift rapporterar till varandra. Det hinns inte alltid med idag. Det gäller att planera för att den tiden ska finnas. Genom att ha ett sådant kort informationsmöte skulle förståelsen för varandra i personalgruppen öka och brukarna få bättre stöd utifrån deras behov. Det är även viktigt med reflektionstid på hemmaplan tillsammans med kollegor om någon varit på utbildning och lärt sig en ny metod. På så vis kan modellen testas i praktiken. En grupp hade tematiserat sina utvecklingsområden under rubrikerna utveckling, utbildning, mer och bättre ledarskap samt kommunsamarbeten. Bättre samarbete inom kommunen var ett tema som flera andra grupper också uppmärksammade. Grupperna gav förslag på en rad metoder för att åstadkomma detta, exempelvis genom studiebesök, aktivitetsdagar, mötesplatser eller nätverk. Theresa Larsen, som representerade GRo, talade med grupperna om arbetsskuggning. Metoden ger personalen möjlighet att få inblick i varandras arbete och samtidigt utbyta konkreta erfarenheter och tankar. De flesta grupperna tyckte att förslaget lät spännande och var positivt inställda till metoden. 7

8 Grupparbete 2 Efter lunchen var det dags för deltagarna att på nytt samlas i sina grupper och ta sig an nästa gruppuppgift. Grupperna ombads av Kerstin och Ingmari att diskutera och reflektera utifrån följande frågeställning: Vad behöver vi göra för att brukaren själv ska bestämma över sin planering? Först fick grupperna genomföra en gemensam brainstorming kring vad orsaken är till att brukaren inte är mer delaktig när det kommer till sin planering. Gruppledarna skrev sedan ner förslag på ett blädderblock på vad personalen kan göra åt det identifierade problemet. Därefter fick grupperna redovisa sina resultat i storgrupp. Sammanfattande reflektioner kring gruppernas utveckling av brukarens självbestämmande Vi behöver få tid att träffas, exempelvis genom att ha gemensamma utvecklingsdagar. Då behöver verksamhetens och personalens utvecklingsbehov stå i fokus. Det skulle underlätta för oss att få ett gemensamt förhållningssätt. När vi träffas brukar vi oftast diskutera kring enskilda brukare. Men vi behöver diskutera vår gemensamma utveckling också. Vi har ett behov av att få uppskattning för det vi gör, och att det vi gör blir sett. Vi behöver bli bättre på att coacha varandra i hur vi ska förhålla oss till enskilda brukare. Vi behöver få stöd i hur vi kan kommunicera bättre, dels med brukarna, dels inom personalgruppen. Vi behöver få ökad kunskap om hur man kommunicerar med brukare utifrån deras specifika behov och funktionsnedsättning. Vi behöver samverka bättre med externa aktörer, exempelvis fritidsgårdar och idrottsklubbar. För att underlätta samverkan behöver någon form av kartläggningsmaterial för samverkan tas fram. Vi tror att det behövs ett så heltäckande underlag som möjligt som kan utgöra en gemensam grund för alla aktörer. Vi behöver veta hur vi alla gemensamt ska förhålla oss till brukaren och varandra. Hur gör andra kommuner? Vi vet att det finns mer samverkan i andra kommuner. Det skulle vara spännande att få se hur de jobbar. Vi behöver hitta modeller för att få brukaren mer delaktig i sin genomförandeplan. Det kan exempelvis ske genom kontinuerlig och systematisk uppföljning. Idag finns inte genomförandeplaner på korttids. Det skulle behövas. Vi skulle behöva skapa mer tid för pedagogerna att arbeta med genomförandeplanerna. Det är inte möjligt att ha en fast form för planerna som är lika för alla brukare. Vi behöver tid att diskutera olika former för planerna eftersom brukarna har så olika behov. Vi behöver arbeta med inne- och utemiljöer i våra verksamheter. Hur kan vi utnyttja miljön på ett 8

9 forts. pedagogiskt bra sätt som gynnar våra brukare? Hur kan vi till exempel skapa aktivitetsrum? Kan vi jobba med grön rehab? En landskapsarkitekt skulle kanske kunna hjälpa oss. Vi vill kunna göra aktiviteter i utemiljön och ha med brukarna i att utveckla miljön. Hur kan vi handikappanpassa utemiljön? Vi behöver definiera var gränserna går mellan rollen som personal och god man. Många gode män vet inte vad deras uppgift är och vi tar över uppgifter som egentligen inte ska ligga på oss. Överförmyndarnämnden har ont om tid att lära ut vad det innebär att vara god man. Vi behöver ha en arena för att tydliggöra roller och bygga fungerande samverkan mellan gode män, personal och brukare. Det finns gode män som bestämmer allt, men brukare skulle kunna få mer inflytande över sitt eget liv. Vi behöver utveckla vår förmåga att arbeta motivationsskapande. Hur kan vi få brukarna att delta mer i olika aktiviteter? Vi jobbar med motivation dagligen, exempelvis kring att äta, klä på sig och borsta tänderna, men vi behöver utveckla det ännu mer. Det är en svår balans att motivera. Ska vi låta brukaren bestämma vilket kanske innebär att han bara sitter passiv i soffan eller ta över för att vi vet att brukaren ofta blir nöjd när vi väl gör något? En bra metod att lära oss det vi behöver tror vi är genom erfarenhetsutbyte, både med andra enheter i kommunen, men också med andra verksamheter i andra kommuner och länder. Danmark har kommit längre än vi i Sverige. Det skulle vara intressant att åka dit på ett studiebesök eller skuggning. Vi har också ett behov av utbildning, handledning eller motivationsutveckling inom psykiatri, psykologi, ADHD, autism, tvångsbeteende, kost, självdestruktivitet, teckenkommunikation samt data- och mobilkunskap. Grupparbete 3 Inför dagens sista grupparbete ombads grupperna att diskutera och reflektera utifrån följande frågeställning: Samverkan/samarbete underlättar vardagen för den som behöver stöd/insatser! Vad? Deltagarna ombads att först identifiera faktorer som hindrar samverkan. De skulle sedan komma med förslag på faktorer som främjar samverkan. Precis som under de tidigare två arbeten grupperades lappar under teman på blädderblocken. Sist fick varje grupp redovisa sina resultat i storgrupp. 9

10 Sammanfattande reflektioner kring gruppernas utveckling av samverkan/samarbeten som underlättar vardagen Den stora utmaningen i det tredje grupparbetet var att komma med förslag på faktorer som främjar samverkan. För att kunna göra detta identifierade deltagarna först hinder för ett fungerande samarbete. Några av de hindrande faktorer för ett fungerande samarbete som lades fram av grupperna var: pengar, bristande kommunikation, personalens egna värderingar, okunskap, rutiner eller brist på rutiner, omvärlden, nedragningar av timmar, kulturkrockar, krångliga facktermer, bristande kontakt med överförmyndarnämnden samt bristande respekt, struktur och professionalitet. En grupp ansåg att det saknas ett forum i kommunen där personalen kan samtala. På grund av sekretess uppstår ibland kommunikationssvårigheter mellan personal, brukare, anhöriga och gode män. Det leder i sin tur till att personalen inte alltid får en tydlig feedback på om det som de gör är bra. En annan grupp betonade att den största hindrande faktorn för fungerande samverkan är ekonomin och verksamhetens budget. De ansåg att det behöver skapas organisatoriska förutsättningar för att prioritera bättre hur tillgängliga resurser ska användas. Även arbetstiderna och konflikter inom och utanför arbetsplatsen spelar stor roll för hur verksamheten fungerar och vilket stöd brukaren får. Andra grupper betonade att personalen ibland är oflexibel, vilket gör att det lätt uppstår problem och personliga motsättningar. En grupp identifierade att det finns ett vi-och-dom-tänk mellan de olika verksamheterna som jobbar runt brukaren. Flera av grupperna ansåg att en viktig hindrande kraft att åtgärda är avsaknaden av en gemensam värdegrund. Om alla delade en liknande värdegrund så skulle det underlätta goda relationer och positiva attityder att växa. Andra förslag rörde vikten av att alla ska få säga sitt utan att känna rädsla för att yttra sig. En grupp ansåg exempelvis att det behöver utvecklas gemensamma arbetsmetoder då de flesta samarbetssvårigheter löser sig därefter. En annan grupp föreslog temadagar där personer som arbetar runt en och samma brukare kan mötas och diskutera. På så sätt kan det också uppmärksammas på vilket gott arbete som bedrivs inom funktionshinderverksamheten. 10

11 Utvärdering av dagen Analysdagen avslutades med en utvärdering. På två post-it-lappar var skrev varje deltagare ner ord, tankar eller meningar som de tyckte symboliserade dagen för dem. Dessa lappar fästes på ett blädderblock på väg ut. Det här stod på lapparna: Bra upplägg. Över förväntan. Mycket givande. Förväntningar på att få mer insikt i projektet och funktionshinder i Partille infriades. Mycket bra diskussion. Bra diskussioner flera gånger om. Förväntningarna blev uppfyllda med råge. Spännande att se fortsättningen. Givande diskussioner. Spännande att se vart detta leder till. Bra samtal. Bra reflektioner. Intressanta diskussioner i lilla och stora gruppen. Diskussioner av värdegrund. Utmynnade i alternativ. Bra diskussioner. Intressant att så många har kommit med samma tankar. Roligt att få vara en del av något stort som kan ge effekt på vardagen. Lärande om andra enheter. Intressant och informativt. Många bra idéer. Intressanta samtal. Lika spännande samtal & diskussioner som jag hoppats. Fascinerade samling kunskap, erfarenhet och idéer. Vi hade flera intressanta diskussioner. Spännande att lära sig nya metoder för att analysera. Mycket stora diskussioner i våran grupp. Givande och lärorikt. Jättebra diskussioner. Bra/Gott samarbete i gruppen. Många bra idéer och många liknande åsikter. Inspirerade mycket. Nya idéer och tankar från andra grupper. Bra diskussioner, givande att höra hur andra tänker och funderar över vårat arbete. Ett första steg! Roligt att märka att alla fem grupperna många lika reflektioner. Har varit en lärorik dag. Var kul att medverka. Intressanta diskussioner. Vi kom fram till mycket nyttigt. Berikande. 11

12 forts. Resultatet känns bra men mot mina förväntningar var det en besvikelse eftersom jag hade velat gå härifrån och vetat vad vi skulle göra inom projektet. Nya intryck. Bra reflektioner. Det har kommit fram mycket bra synpunkter. Förväntningar införlivades. Det framkom en samsyn av vad som var väsentligt. Väldigt intressanta diskussioner. Inspirerande och intressant. Deltagarlista Namn Anders Chorell AnnBrith Davidson Ari Sainz Birgitta Jakobsson Birgitta Karlsson Brith Mohlin Caroline Johansson Wester Cathrine Fredriksson Christell Heikka Wester Elin Bertilsson Elisabeth Orrö Erika Hägg Eva Bellander Ewa Hedberg Helen Jakobsen Ingela Schöneman Jenny Benjaminsson Jerry Johansson Jonas Mårdbrink Ligitharan Veerasingam Lisa Malm Lisbeth Johansson Lotta Bengtsson Michael Åsberg Pirjo Jokivirta Roland Mattsson Ulla Stenström Stéphanie Sepúlveda Nuñez GRo/GR Theresa Larsen Ingmari Frimanson Kerstin Odén Meritea 12

13 För dig som vill veta mer Text, bild och layout: Stéphanie Sepulveda Nuñez 13