TULE 2013 övningsarbete

Transkript

1 INSTRUKTIONER FÖR UTFÖRANDET AV ÖVNINGSARBETET Cykelergometrar används för att skapa belastning. Man trampar med en hastighet på ca 60 varv/min, och belastningsnivån ändras genom att man justera den friktion det roterande hjulet skall motarbeta. I tabell 3 jämförs detta motstånd med den arbetseffekt en ca 70 kg person utför vid andra typer av arbeten. TABELL 3. Cykelergometerarbete i relation till graden av ansträngning för en kg person vid andra former av arbete. Effekt (W) Motion, arbete 50 gång, 5 km/h, lätt industriarbete, hemarbete 100 gång, 7 km/h, jordbruksarbete, gruvarbete 150 löpning, 9 km/h, cykling, 21 km/h, att gå upp i trappor, tungt arbete med händer, tungt industriarbete 200 löpning, 11 km/h, frisim, 50 m/min 250 löpning, 13 km/h, att gå upp i trappor med en extra 15 kg vikt 300 kvinnors tävlingsgrenar; längdåkning på skidor, löpning, simning; löpning, 16 km/h 350 männens tävlingsgrenar; längdåkning på skidor, löpning, simning FÖRBEREDANDE UNDERSÖKNINGAR: Innan man inleder belastningstestet bör man komma ihåg att bestämma försökspersonens följande vilovärden; slagfrekvens andningsfrekvens blodtryck blodets syremättnadsgrad (pulsoximeter) PEF, exspiratoriska peak flödet o vid en maximal utandning förorsakar andningsmusklernas intensifierade arbete normalt en kontraktion av de luftvägar som saknar stödvävnad, vilket ökar på flödesmotståndet o vid förträngande andningsorgansjukdomar, som tex astma, kan ansträngning utlösa en onormalt kraftig kontraktion av den glatta muskulaturen i luftvägarna ( ansträngningsastma ), vilket ökar på flödesmotståndet och vilket efter ansträngning kan ses som ett nedsatt PEF-värde o belastningsprov kan jämsides med direkta provokationstest av luftvägarna (med tex histamin) användas vid astmadiagnostisering Justera sadels höjd och styrstångens ställning på ergometercykeln, samt kontrollera fotremmarna. 1

2 UTFÖRANDET AV ÖVNINGSARBETET: Testet består av två olika faser: i den första fasen bestäms den maximala syreupptagningsförmågan enligt Åstrand-metoden och i den andra fasen följer vi upp belastningsindikationer i anslutning till ett kliniskt belastningstest. Under belastningsfasen bör försökspersonens subjektiva belastnigskänningar enligt Borgs-skala vara under 17 (dvs. lägre än nivån mycket ansträngande ). Ett kliniskt belastningstest som görs av medicinska skäl görs alltid under standardiserade förhållanden av en specialutbildad läkare med assistenter. FAS 1: Man börjar testet med att trampa med ett motstånd på W (kvinnor) eller W (män). Motståndet ökas stegvis med en minuts mellanrum tills pulsfrekvensen stigit till ca 130/min (se bild nedan). När en pulsfrekvens på 130/min har uppnåtts fortsätter man att trampa ytterligare 6 minuter utan att öka på motståndet. Pulsfrekvensens steady state -värden mäts vid 5 och 6 minuter, varefter man utan att sluta trampandet övergår till testets andra fas. FAS 2: Efter de inledande 6 minuter av trampande ökas belastningen, med tre minuters intervall, ända tills försökspersonen uppnår en nivå som motsvarar belastningsnivå 17 enligt Borgs-skalan. Trampandet får inte avbrytas under pågående test. Ifall försökspersonen planerar att avbryta i förtid bör hon meddela om detta i god tid så att de sista mätningarna kan göras just innan trampandet avslutas. 2

3 PARAMETRAR ATT BESTÄMMA UNDER TESTET: Under de två sista minuterna vid varje belastningstrappsteg görs följande mätningar: 1. slagfrekvensen 2. andningsfrekvensen 3. den subjektiva bedömningen av belastningsnivån enligt Borgs skala 4. blodets syremättnadsgrad PARAMETRAR ATT BESTÄMMA EFTER TESTET: 1. blodtrycket - omedelbart 2. slag- och andningsfrekvensen 1 och 3 minuter efter avslutad trampning 3. blodets syremättnadsgrad 4. PEF ANALYS AV RESULTATEN Den maximala syreupptagningsförmågan enligt Åstrand (1960) 1. Ur bifogade nomogram väljer du den belastningsnivå med vilken din puls steg till slag i minuten. Vilket för kvinnor under 35-år betyder ca W och för män under 35- år ca W. Bind samman, med en sträcka, belastningsnivån och vid denna nivå uppmätta steady-state-puls. 2. Avläs din maximala syreupptagning (syreförbrukning) (l/min) från den mittersta skalan, i den skärningspunkt som din utritade sträcka och själva skalan bildar. Värdena i nomogrammet gäller för åringar. 3. Begrunda tabell 6. Hur har ditt syreförbrukningsvärde förändrats sedan du var 15-år? Vad har du att vänta dig när du är 50-år? Hur förklarar du förändringarna? 4. Beräkna din maximala syreupptagning som milliliter per minut per kilogram (ml/min/kg) och bestäm din konditionsklass ur tabellen "konditionsklasserna". En TANKESTÄLLARE: Innan testet justerar du sadelhöjden på ergometern till helt fel höjd och dina fotremmar är lösa. Vilken betydelse har detta för testresultatet och VARFÖR? 3

4 4

5 Tuki- ja liikuntaelimistö övningsarbete Helsingin yliopisto Biolääketieteen laitos/fysiologia/lp 2013

6 Tuki- ja liikuntaelimistö övningsarbete Sk. tre punkts evaluering Placera i grafen nedan - pulsfrekvenserna som motsvarar de olika belastningsnivåerna (första punkten är steady state pulsfrekvensen vid Åstrand-testet, de följande belastningsfrekvenserna från försökets andra del) - rita en rak linje genom punkterna Markera på y-axeln din kända eller teoretiska maximalpuls, dra en rät linje i x-axelns riktning. Beräkna utgående från kurvornas skärningspunkt din maximala syreförbrunkning l/min. ml Helsingin yliopisto Biolääketieteen laitos/fysiologia/lp 2013

7 Tuki- ja liikuntaelimistö övningsarbete KONDITIONSKLASSERNA Ditt resultat ml / min / kg. Ålder MÄN KVINNOR < > < > < > < > < > < > < > < > < > < > < > < > < > < > < > < > < > < > 30 Konditionsklassificieringen baserar sig på litteraturstudier, där man beskrivit resultaten från 62 olika studier av den maximala syreupptagningsförmågan (direktmätningar) gjorda på friska fullvuxna i USA, Kanada och sju olika Europeiska länder (Shvartz och Reibold, 1990). 1 = mycket dålig 2 = dålig 3 = behjälplig 4 = medelmåttig 5 = god 6 = mycket god 7 = utmärkt Helsingin yliopisto Biolääketieteen laitos/fysiologia/lp 2013