Vilken nytta har en hjärtinfarktpatient av regelbunden motion?

Transkript

1 Motionsinstruktioner för patient som haft en hjärtinfarkt Syftet med den här instruktionen är att ge instruktioner om trygg och hälsofrämjande motion för patient som lider av koronarsjukdom och som drabbats av en hjärtinfarkt. Målet är, att Ni tillägnar Er motionen som en väsentlig del av behandlingen av koronarsjukdomen och att Ni kan dosera motionen så att den passar Er med beaktande av respektive hjärttillstånd. Vilken nytta har en hjärtinfarktpatient av regelbunden motion? motionen gör att man slappnar av och ökar känslan av psykiskt välbefinnande motionen inverkar indirekt på riskfaktorerna för koronarsjukdom: blodtrycket, blodets fettvärden, sockerämnesomsättningen, vikten och stressen motionen ökar uthålligheten, förmågan att tåla ansträngningar, höjer smärttröskeln och förbättrar funktionsförmågan, bl.a. syreupptagningsförmågan Hur skall Ni röra på Er under sjukhusskedet? Om Ni under sjukhusskedet är tvungen till sängvila så är det viktigt att Ni rör på vristerna och fingrarna med pumprörelser med ungefär en timmes intervaller. Syftet är att göra blodcirkulationen livligare. Om Ni läser i sängen så skall Ni undvika att hålla upp armarna. Sänk överarmarna mot underlaget eller stöd dem med t.ex. kuddar. Försök hitta en bekväm ställning i sängen. Använd diafragmaandning för att effektivera andningen och som ett sätt att slappna av. När Er behandlande läkare ger Er tillstånd att stiga upp att sitta så skall Ni lugnt stiga upp via sidoliggande. Sitt i början bara den nödvändiga tiden, t.ex. när Ni äter, och utöka efter hand tiden som Ni sitter i enlighet med Ert tillstånd. När Ni får lov att röra Er i rummet innebär att Ni först får röra Er i rummet, t.ex. för WC-besöken. Använd vid behov hjälpmedel. Ni får separat tillstånd att röra Er i korridoren. Avsikten är att så småningom vänja hjärtat vid ökad ansträngning och att öva sig i att identifiera eventuella hjärtkänningar. Sådana känningar är t.ex. bröstsmärta, andnöd, rytmstörningar och yrsel. Om det förekommer sådana här känningar så skall Ni genast meddela om dem till personalen. Börja motionen med att gå 2 3 gånger per dag i korridoren och förläng så småningom promenadsträckan. Om Ert tillstånd tillåter kan Ni per gång gå en ungefär ½ km lång sträcka 2-3 gånger per dag. Den rekommenderade ansträngningsnivån är på Borgs skala (se slutet av instruktionen). Första gången som Ni går i trappor sker vid behov under handledning av en fysioterapeut före utskrivningen. Under gåendet i trapporna följer man med pulsen och den egna känningen av ansträngning på Borgs skala. Hur skall Ni röra Er i konvalescensskedet? Läkaren fastställer individuellt längden på sjukledigheten. Det är bra att genast vänja sig vid lättare hushållsarbeten. Gå i början i hemmiljön lika långa sträckor som Ni gått på avdelningen före Ni blev utskriven. Gå först i lätt terräng. Förläng sträckan och öka farten allt efter Ert tillstånd (se Borg 12 13). I början av konvalescensskedet är det bra att dagligen röra på sig 1 3 gånger sammanlagt minuter. 1

2 En uppvärmning i början och slutet hör alltid till en hjärtpatients motion, det här för att förbereda kroppen för ansträngning och för att förhindra att musklerna skall börja göra ont. Om Ni har möjlighet att använda konditionscykel i träningen så skall Ni börja lugnt med korta tramptider och med litet motstånd. Det är bra att genast vänja sig vid lätta hushållsarbeten. Om Ni får hjärtsymtom när Ni rör på Er så skall Ni stanna upp och vila. Ta vid behov nitro/dinitspray. Man skall alltid ha medicinen med sig. Om symtomen fortsätter skall man kalla på hjälp via nödnumret 112. Motionen bör inte vara för ansträngande, utan den bör vara skön och psykiskt uppiggande. Motion som är överlång eller för ansträngande eller en akut ökning av belastningen kan rentav vara till skada. I slutet av konvalescensperioden gör man ansträngningen hårdare (Borg 14 15) och gör motionsformerna mångsidigare. Man får bli andfådd vid motionen och bör känna sig varm, en lindrig svettning är tillåten. Ansträngningen är lämplig när man på samma gång kan tala: Bör Kunna Tala ( BKT -regeln). Lämpliga motionsgrenar är bl.a. stavgång, cykling, träning i motionshall, simning, golf, dans eller annan motion som känns angenäm och som inte innehåller extrema ansträngningar. Regelbunden motion innebär en motion 4 6 gånger i veckan och som varar minst en halv timme. Ni kan dela upp dagens motionsmängd i t.ex. 2 x 15 min. perioder, eftersom effekten är samma som om den skedde på en gång. När bör man undvika motion? när man är sjuk eller trött vid hård kyla, hetta eller blåsigt väder genast efter en måltid under påverkan av alkohol eller när man har baksmälla före / efter annan ansträngning (observera också psykisk ansträngning) Vilka arbeten / arbetsställningar anstränger hjärtat? I början av konvalescensperioden skall Ni undvika arbetsuppgifter som kraftigt belastar armarna, t.ex. att bära, kärra, lyfta, skyffla, skotta snö, kratta, dra i gång en motor, tvätta fönster, hänga upp gardiner och renoveringsarbeten. Under konvalescensskedet kan Ni i enlighet med Ert tillstånd och Era känningar så småningom vänja Er vid och återgå till tyngre arbetsuppgifter. Kom ihåg att tillräckligt ofta hålla pauser. 2

3 Vad avses med en hjärtvänlig livsstil? Förutom medicineringen hör till egenvården för en patient med koronarsjukdom också regelbunden motion, hjärtvänlig diet och icke-rökning. Vardagsmotion är ett effektivt sätt att öka den ansträngning som hjärtat behöver. Gå eller cykla arbets- och uppköpsresorna, gå uppför trapporna alltid då det är möjligt, stig av bussen en hållplats tidigare än nödvändigt o.s.v. Också olika former av nyttomotion såsom bärplockning, städning och trädgårdsarbeten upprätthåller konditionen. Unna Er själv tid också för att slappna av och undvik stress, även om det ibland skulle kännas själviskt. Ni kan träna att slappna av t.ex. genom att lyssna på avslappningskassett/-cd. Personliga instruktioner Kontaktuppgifter till fysioterapeuten Namn: Tfn: Tilläggsuppgifter Nieminen, Kaartinen et al. Suomalaisen sydänkirja (tammi 2000) Varsinais-Suomen Sydänpiiri Eriksgatan 27 A Åbo

4 Hur känns ansträngningen nu? Borgs skala (=RPE) 6 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt Ganska lätt Något ansträngande ANSTRÄNGANDE Mycket ansträngande Extremt ansträngande 20 Maximal ansträngning 4

5 MOTIONSDAGBOK Dag Motionstillfälle, sträcka, tid Borg Känningar, iakttagelser 5