Lönsam friskvård De verktyg som man använder är de välkända och vetenskapligt erkända metoderna, HPB, Hälsonyckeln eller Friskprofilen.

Transkript

1 Lönsam friskvård De verktyg som man använder är de välkända och vetenskapligt erkända metoderna, HPB, Hälsonyckeln eller Friskprofilen. VO2Max = maximal syreupptagningsförmåga vilken uppnås när man inte längre kan öka syreupptaget trots att arbetsbelastningen ökar. Detta är ett bra mått på konditionsnivån. För att kunna jämföra och testa personer men olika vikt använder man normalt ett så kallat testvärde som är lika med milliliter syre per kilo kroppsvikt och minut (O2/kg/min). Ingen medarbetare bör anstränga sig mer än % av sin VO2max för att inte skada sig i onödan (källa: I Åstrand 1990) Testerna, som ska utföras enligt en viss mall, gör det möjligt att jämföra resultaten från uppdragsgivarens företag eller organisation med resultaten från många andra. Ingen medarbetare bör ligga under testvärdet 35 O2/kg/min (källa: A Forsberg 2002). Detta beror på att livet självt ställer visa krav på fysisk arbetsförmåga även om inte kontorsarbete i sig kräver 36. Dessutom visar omfattande befolkningsstudier att 35 O2/kg/min är ett tröskelvärde för ökad risk till ohälsa. Testvärdet kan mätas på olika sätt: Coopertest (löpning) Åstrands submaximal ergometercykeltest Stepptest Pulstest Maxtest Man trycker hårt på några punkter: Att röra sig under själva arbetet är positivt men det räcker inte. Man måste få en ordentlig pulsökning (70 % av maxpuls) minst 25 min, gärna två-tre ggr/vecka för att träningseffekt skall uppstå! Lönsamheten är störst för underpriviligierade grupper (som t.ex. städpersonal), där projekten ofta ger kring 5 ggr pengarna. Projekt med högre tjänstemän ger ca 2-3 ggr pengarna p.g.a. ett bättre utgångsläge. Att vara en fet, rökande motionär är betydligt hälsosammare än att vara en icke rökande, normalviktig soffpotatis. Det värsta ur hälsosynpunkt är förstås en fet, rökande soffpotatis!

2 Målet för all friskvård är att den skall utföras helt på fritiden och betalas med den anställdes egna skattade pengar. Vägen dit består dock av två- treåriga stora övergripande friskvårdsprojekt på betald arbetstid. I praktiken kan det också finnas skäl av goodwillkaraktär att fortsätta med friskvården på arbetet. All forskning visar att motionsaktiviteter de lönsammaste, d v s de ger störst hälsopåverkan för minst pengar. En förbättring av kosten i samband med motionsaktiviteter är också mycket viktig. På andra plats i lönsamhetsligan ligger att minska rökning och därefter kommer andra livsstilspåverkande åtgärder. Konditionstester Testvärdet kan mätas på olika sätt som t ex Coopertest (löpning), maxtest, submaximalt ergometercykeltest (CET), stepptest eller pulstest. De flesta friskvårdare föredrar att arbeta med konditionstal när de sedan meddelar individen dennes kondition. Konditionstalet är ett testvärde som är ålders- och könsrelaterat. För att kunna redovisa hur enskilda individer påverkats kan det också vara lämpligt att göra så, men ur beslutssynpunkt för företaget är ett gruppvis testvärde att föredra. Submaximala testvärdesmätningar och nivåkrav enligt ovan innehåller många felkällor, varav de flesta är normalfördelade när det gäller att mäta en grupp och gruppens förbättringar. Felkällor är vilja/motivation, miljö, arbetsekonomi och teknik. Första gången uppstår dock en testeffekt (t ex CET) som gör den allra första mätningen mindre pålitlig än kommande mätningar. Den som har en stor kroppshydda får också ett oförtjänt lågt testvärde i förhållande till hälsorisk och kapacitet. För den med en liten kroppshydda gäller motsatsen. Coopertest har bra korrelation (r=0,89) med verklig kapacitet men kräver flack bana, uppvärmd testperson och en testperson som normalt är något fysiskt aktiv och kan springa med jämn fart. De som normalt inte är fysiskt aktiva bör istället använda t ex cykelergometertest (trots att r=0,73). Löptest för testvärde 35. Källa: Coopertest, joggingtest. Banlängd 2400m - Max tid 14 min 15 sek Banlängd 3000m - Max tid 18 min Förenklat promenadtest för testvärde 35. Källa: A. Forsberg bearbetat av S. Lundström Rask promenad 10 km - Maxtid 100 min (6 km/h) och testpersonen ska vid framkomsten inte vara särskilt påverkad, d v s genomsvettig eller slutkörd. Detta motsvarar en syreförbrukning på ca 1,1 liter O2/min för en genomsnittlig 70 kg:s individ. För att promenaden skall upplevas behaglig och utan större ansträngningssymptom (vid en utetemperatur på ca 6-14 grader) för individen kommer belastningen troligen inte att ligga över 45 % av max. Formel: (1,1/70*1000)/0,45)=35 Löptest för testvärde 45. Källa: Coopertest, joggingtest. Banlängd 2400m - Max tid 11 min 30 sek

3 Banlängd 3000m - Max tid 14 min 30 sek Jag vill peka på några saker som att information till företagsledning, chefer och samtliga personalorganisationer måste fungera bra. Det måste finnas en grupp som arbetar med företagets policy för person-alens deltagande, hantering av resultat samt val av projektansvarig. Man bör också ta ett beslut om att hälsoscreena (HPB) all personal. Screeningen utförs lämpligen av inhyrda konsulter under ledning av företagets egen friskvårdsfunktion eller företagshälsovård. Medarbetaren får en insikt om sitt hälsobeteende genom testet. Man ska hitta ett redovisningssystem av hälsoläget för samtliga chefs-grupper. Tänk på att om vissa högt uppsatta chefer tycker att en del av aktiviteterna är orealistiska dör friskvårdsarbetet redan där. Planera in friskvårdsaktiviteter i 12 månader och genomför därefter ett nytt förenklat hälsotest, ett mellanlägestest i form av konditionstest, s.k. submaxtest. Normalt fortsätter projektet därefter i ytterligare 12 månader. Mixen av aktiviteter i det nya programmet beror på resultatet av mellanlägestestet. Vid projekttidens slut (efter 2 år) genomförs den stora hälsoscreeningen igen. Normalt har man nu etablerat så goda friskvårdsrutiner och nått så goda resultat att man därefter kan nöja sig med att vart annat år genomföra hälsoscreening (HPB) som kontroll av hälsoläget. De kostsamma aktiviteterna genomförs bara vid behov. Målet är självklart att friskvård, liksom sömn och personlig hygien skall utföras helt på fritiden och betalas av den anställdes egna skattade pengar. Det enda undantaget är om friskvården genomförs som en goodwillaktivitet eller anställningsförmån. Tre nyckeltal för lönsam friskvård Arbetsgivaren betalar för ohälsan, oavsett hur ohälsan uppstår! Arbetsgivaren har unika möjligheter att påverka de anställdas hälsa och bör därför satsa på generella åtgärder till dess att hälsan i genomsnitt ligger på en godtagbar nivå. Därefter görs individuella åtgärder tills man är helt nöjd. För att detta skall fungera praktiskt behövs hälsans tre nyckeltal som man får fram med hjälp av ett hälsotest, som genomförs vartannat år och ger underlag för samtliga nyckeltal. Obs! Med hjälp av hälsonyckeltalen "äger" ledningen och cheferna problemet och med hjälp av hälsonyckeltalen "äger" friskvårdarna/utförarna åtgärderna som kan styras och följas upp av dem som betalar räkningarna. Hårda paket mot hårda paket! Konditionskrav för medarbetare VO2Max = Maximal syreupptagningsförmåga som uppnås när man inte längre kan öka syreupptaget trots att arbetsbelastningen på stora muskelgrupper ökar. Detta är ett bra mått på konditionsnivån. För att kunna jämföra personer med olika vikt, i sammanhang där man också bär upp sin egen kroppsvikt, använder man normalt ett så kallat TESTVÄRDE som är lika med ml syre per kilo kroppsvikt och minut (mlo2/kgkv/min). 1. Ingen medarbetare bör kontinuerligt anstränga sig till mer än 40 % av sin VO2max. Skälet är mekanismerna bakom hjärtfrekvens, syreupptagning, ansträngsningskänsla och mjölksyrabildning

4 (Källa: I. Åstrand 1990). Senare forskning tyder dock på att 40 % är i överkant. 2. Ingen medarbetare bör heller ligga under testvärde 35 mlo2/kg/min (Källa: A. Forsberg 2002). Detta beror på att livet i sig självt ställer vissa krav på fysisk arbetsförmåga även om inte kontorsarbete i sig kräver 35 mlo2/kg/min i testvärde. Dessutom visar omfattande befolkningsstudier att testvärde 35 är ett tröskelvärde för normalt välbefinnande och kraftigt minskad risk för ohälsa. Krav för olika befattningar: Testvärden som medarbetaren måste uppnå för att medarbetarens prestationspotential ska kunna uppnås och för att risken för arbetsskador och livsstilsjukdomar ska kunna minimeras: Kontorsarbete och de flesta manuella arbeten: Testvärde 35 (mlo2/kg/min) (Se tabell, gäller arbeten med ingen eller intermittent belastning). Nyckeltal Aktivitet/ minimikrav Liter syre /minut Testvärde nödvändigt För 10 minuters arbete Testvärde nödvändigt för 2-4 timmars arbete Sömn 0, Lugn promenad 5 km/h 0, Lätt hushållsarbete 0, Kontorsar-bete/lätt industriarbete 1, Golvvärde Kontors- arbetaren Rask promenad 7 km/h Städning 1, Manuellt arbete Trädgårdsarbete 1, Jogging 9 km/h 1, Gång i trappor 2, Tungt arbete Tungt industribyggnadsarbete 2,

5 Löpning 11 km/h Löpning 13 km/h 3, Gång i trappor med 15 kg Skidåkning - tävlingsåkning 4, , Rodd, simning 4, Elitskidåkning Manuellt arbete med kontinuerlig belastning, t ex städning: Testvärde 45 (mlo2/kg/min). Formel: (1,25/70*1000)/0,40)=45. Källa: I. Åstrand Speciella arbeten med kontinuerlig tung statisk och dynamisk belastning, t ex tungt nybyggnadsarbete: 60. Krav på poliser: 45, yrkesmilitärer: 54. Elitvärde för ishockey/bollsport: 65. Elitvärde för uthållighetsidrotter: Konditionsnyckeltal - "Resultaträkningen" Hur stor andel av de anställda har den kondition yrket kräver: Normalt 25 % - 55 % (Krav på kondition/syreupptagningsförmåga, i testvärde (ml/kg/min). Kontorsarbete/arbetare 35 ml/kg/min, kontinuerligt manuellt arbete 39 ml/kg/min, mycket tungt arbete 50 ml/kg/min) Dessa nyckeltal ger information om hur mycket de dagliga aktiviteterna påverkas av konditionsläget. Klarar man inte yrkets krav är det en daglig prestationsförlust. Hur stor denna är genomsnittligt indikeras av det justerade testvärdet. Godtagbart är att 65 % av personalen klarar yrkets krav samt har ett justerat testvärde på max 3 (ml/kg x min) under kravet. Maxvärde Maxvärde Uttag Liter/minut liter/minut ml/kg längre tid i % 1, ,36 2, ,76 2, ,98 2, ,22 3, ,65 3, ,95

6 4, ,42 5, ,00 6, ,90 7, ,55 Hälsoutvecklingsnyckeltal - "Balansräkningen" Hur stor andel av de anställda har en god hälsoutveckling: Normalt 35 % ~55 % (Dessa ligger i åtgärdsgrupp C eller D enligt HPB, nyckeltalet=(c+d) / (A+B+C+D) Detta nyckeltal ger en indikation om hur stor företagets ohälsoskuld är vid ett givet tillfälle. Medarbetare i en god hälsospiral har betydligt lägre risk för framtida ohälsa än medarbetare i en negativ hälsospiral. Godtagbar nivå är 65 %. Justera genomsnittligt testvärde vanligen 28,0-34,5 ml/kg x min Genomsnittligt testvärde hos dem som inte når upp till yrkets krav. Vi måste alltså ta bort de som klarar eller ligger över kravet då konditionen påverkar prestationen i arbetet enkelriktat. Dessa nyckeltal ger information om hur mycket de dagliga aktiviteterna påverkas av konditionsläget. Friskvårdskalkyl kan Stefan Lundström hjälpa till med.