Skönmålning på ett personlighetstest bland sökande och antagna till officersutbildning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skönmålning på ett personlighetstest bland sökande och antagna till officersutbildning"

Transkript

1 Skönmålning på ett personlighetstest bland sökande och antagna till officersutbildning Lennart Sjöberg Rapport 2012:1 6 mars 2012 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges Psykologförbund) enligt de europeiska EFPA-kriterierna

2 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder och riskuppfattningar, andra psykologiska utredningar och tillämpad forskning. Vår affärsidé är att bedriva arbetet i nära anslutning till den aktuella forskningen inom psykologin. Skrifter utgivna av Psykologisk Metod AB Sjöberg, L. Bortom Big Five: Konstruktion och validering av ett personlighetstest. Rapport 2008:1. Sjöberg, L., & Möller, K. (2009). Sociala arbetsfunktioner och personlighet. Rapport 2009:1. Sjöberg, L. (2009). UPP-testet: Kriterierelaterad validitet. Rapport 2009:2. Sjöberg, L. (2009). UPP-testet: Korrektion för skönmålning. Rapport 2009:3. Sjöberg, L. (2010). UPP-testet: Tredje generationens personlighetstest. Rapport 2010: 1. Sjöberg, L. (2010). UPP-testet. Manual, reviderad version, februari Sjöberg, L (2010). UPP-testet: Mångfald och jämställdhet gynnas av korrektion för skönmålning. Rapport 2010: 2. Sjöberg, L. (2010). A third generation personality test. Rapport 2010:3. Sjöberg, L. (2010). Emotionell intelligens och social förmåga hos ungdomar. Rapport 2010:4. Sjöberg, L. (2010). Faktorstrukturen hos UPP-testet. Rapport 2010:5. Sjöberg, L. (2010). UPP-testet: Användarhandbok, april Sjöberg, L. (2010). Teknisk manual, april Sjöberg, L. (2010). UPP-testet och kundservice: Kriteriestudie. Rapport 2010:6. Sjöberg, L. (2010). UPP/Screen: Ett screeningtest för personlighet och begåvning. Rapport 2010:7. Sjöberg, L. (2010). Personlighetsdimensioners validitet i arbetslivet: teorier och empiri. Rapport 2010:8 Nilheim, H. (2010). Internetplattformen för UPP-testet. Rapport 2010:9. Sjöberg, L. (2010). Prognos av riksdagsvalet Rapport 2010: 10. Sjöberg, L. (2010). Skönmålning på UPP hos chefskandidater. Rapport 2010: 11. Sjöberg, L. (2011). Ökad testvaliditet genom korrektion för skönmålning. Rapport 2011:1. Sjöberg, L. (2011). UPP och UPP/Screen i relation till motivation, personlighet och framgång. Rapport 2011:2. Sjöberg, L. (2012). Skönmålning på ett personlighetstest bland sökande och antagna till officersutbildning. Rapport 2012:1. Box Danderyd

3 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 4 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 8 Referenser 9 3

4 Sammanfattning I denna rapport beskrivs analyser av data från UPP-testningar med sökande och antagna till officersutbildning vid Försvarshögskolan. Sökande jämfördes med antagna med avseende på skönmålning. Skillnaden i skönmålning var mycket stor (de sökande skönmålade mycket mera), och det också skillnaden i sådana testdimensioner som emotionell stabilitet och positiv attityd. Jämfört med normdata gav både sökande och antagna högre värden i skönmålning. Efter korrektion av testdata för skönmålning kvarstod inga signifikanta eller i övrigt nämnvärda skillnader. Dessa resultat stödjer den i UPP-testet använda modellen för korrektion för skönmålning. Det visade sig också att korrektionen gav testresultat som inte var positivt snedfördelade med många värden i den högre delen av skalan, vilket var fallet med okorrigerade data, samt att rangordningen av sökande skilde sig starkt beroende på om testdata korrigerades eller ej. Inledning I diskussionen om skönmålning ( Impression management eller IM) skiljer man ofta mellan sökande (applicants) och redan antagna eller anställda (incumbents). Det blir allt tydligare att personlighetstest fungerar olika i dessa två fall [5-6]. Dels kan testdata ha olika struktur och dels, vilket är troligare, kan nivån på IM vara olika hög i de två fallen. Metodik för att mäta IM bör därför kunna skilja sökande och redan antagna. Om det fungerar är detta en validering av metodiken. Syftet med denna rapport är att undersöka validiteten hos den metodik för IMkorrektion som används av UPP. Resultat Jag redogör för resultat som kommit från analyser av data från sökande eller antagna till officersutbildning vid Försvarshögskolan, som testades med UPP. Testresultat från gruppen av antagna utgjorde större delen av de data som beskrivs och analyseras i en särskild rapport [13]. Se till att börja med Fig. 1 som ger resultaten för skönmålning. Medelvärde i skönmålning 1,2 1,0 0,8 Sökande Antagna Normdata 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4 Overt skönmålning Kovert skönmålning Figur 1. Medelvärden i overt och kovert skönmålning i två grupper och normdata. 4

5 Skillnaderna är högt statistiskt signifikanta, i båda måtten på skönmålning, se Tabell 2. Tabell 2. Signifikansprövningar av skillnaderna mellan antagna, sökande och normgrupp med avseende på skönmålning. F df p Overt skönmålning ,1454 < Kovert skönmålning ,1454 < Detta resultat stödjer starkt tidigare undersökningar som alla validerat mätningen av IM i UPP-testet [7]. Frågan är nu om skillnaderna i skönmålning kan förklara skillnader i testresultat. Jag presenterar här analyser av två skalor, nämligen emotionell stabilitet och positiv attityd. Detta är två viktiga dimensioner, som båda är starkt relaterade till skönmålning och som skiljer de tre grupperna mycket starkt. De multipla korrelationerna för testskalorna mot skönmålning var för emotionell stabilitet och för positiv attityd. Skalorna var alltså i hög grad påverkade av skönmålning, vilket var helt i enlighet med tidigare resultat. Envägs variansanalyser gjordes för båda dimensionerna, rådata och data efter korrektion för skönmålning med hjälp av de två måtten på skönmålning i multipla regressionsanalyser. Denna metodik förklaras i detalj i ett appendix till [12], och innebär att man beräknar residualerna (standardiserade) i de två regressionsmodellerna. Dessa används sedan som beroende variabler i variansanalyserna. Resultat av signifikansprövningarna ges i Tabell 2. Tabell 2. Signifikansprövningar av skillnaderna mellan antagna, sökande och normgrupp med avseende på emotionell stabilitet och positiv attityd, rådata och data korrigerade för skönmålning. F df p Emotionell stabilitet, rådata ,1454 < Emotionell stabilitet, korrigerade data , Positiv attityd, rådata ,1454 < Positiv attityd, korrigerade data , Tabellen visar mycket signifikanta skillnader före korrektion för skönmålning, inga signifikanser efter. Fig. 2 och 3 visar medelvärdena i standardiserad form och de ger därigenom en bild av storleken på skillnaderna (inte enbart signifikanserna som Tabell 2). 5

6 1,0 Genomsnittligt testresultat, emotionell stabilitet 0,8 Rådata Korrigerade data 0,6 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4 Antagna Sökande Norm Figur 2. Rådata och data korrigerade för skönmålning i tre grupper, emotionell stabilitet. Genomsnittligt testresultat, positiv attityd 0,8 0,6 Rådata Korrigerade data 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4 Antagna Sökande Norm Figur 3. Rådata och data korrigerade för skönmålning i tre grupper, positiv attityd. Figurerna visar samma tydliga trend. Data från gruppen av sökande avvek starkt före korrektion för skönmålning skillnaderna var mycket stora, omkring 1 standardavvikelse 1. Man kan också se att gruppen av redan antagna låg något över normdata före korrektion. Efter korrektion försvann i stort sett skillnaderna mellan de tre grupperna: de var inte längre signifikanta och medelvärdena skilde sig bara obetydligt. En besläktad fråga är om måtten på skönmålning kan skilja mellan medlemmarna i de två grupperna antagna och sökande. En diskriminantanalys gav korrekt klassifikation för 85.3 % av de sökande och 65.6 % av de antagna, 76.9 % totalt korrekt klassificerade, ett tillfredsställande högt värde, som visar att UPP-testets mätning av IM fungerar bra. 1 För konventioner om vilka skillnader som är stora se [3]. Eftersom skalor i psykologiska studier nästan alltid har godtyckliga enheter måste frågan om storleken av effekter avgöras på statistiska grunder. 6

7 Tidigare erfarenheter har visat att fördelningarna av okorrigerade testvärden insamlade i skarpt läge är starkt positivt sneda, vilket försvårar användningen av testen Frekvens ,00 3,50 4,00 4,50 5,00 Emotionell stabilitet Figur 4. Fördelning av okorrigerade testvärden i emotionell stabilitet Frekvens ,00-1,00 0,00 1,00 Emotionell stabilitet, korrigerat för skönmålning Figur 5. Fördelning av korrigerade testvärden i emotionell stabilitet. 2,00 Dessa resultat stämmer bra med tidigare erfarenheter. Korrektion för skönmålning kan ha stora effekter på individuell nivå. Jag jämförde rangordningen i gruppen av sökande (N=218) utifrån de okorrigerade värdena i emotionell stabilitet med motsvarande rangordning för de korrigerade värdena. Av de 20 som rankades högst i okorrigerade värden var det bara 6 som behöll en plats bland de 20 med högst värde efter korrektion, alltså mindre än 1/3. I vissa fall kunde skillnaderna vara enorma. En person som låg på delad förstaplats före korrektion föll till plats 145 (av 218), en annan till plats 166. Man kan möjligen misstänka att vissa testade genomskådar proceduren för korrektion för skönmålning. I en särskild undersökning uppmanades de testade att lura testet maximalt [11] och en belöning utlovades till den som klarade av denna uppgift. Ingen lyckades. I de flesta fallen fångades deras försök upp av skalorna för skönmålning. Några avvek genom att ge låga värden på skönmålning men också i dessa fall påverkades deras testresultat av korrektionen. 7

8 Slutsatser och diskussion Metodiken för att mäta skönmålning fick starkt stöd i denna undersökning av sökande och antagna till officersutbildning vid Försvarshögskolan. Skönmålningen skilde sig starkt mellan grupperna av antagna och sökande, vilket var väntat, men visade också att de antagna gav ett något högre värde än normgruppen. Liknande resultat fick jag i en studie av anställda i servicefunktioner inom ett finansbolag [8]. Dessa hade noga instruerats att testresultaten inte skulle påverka deras anställningsvillkor, inte ens rapporteras till företaget på individnivå, men de visade ändå en viss skönmålning, jämfört med normdata. Sådana resultat kan ha olika förklaringar, t ex att de testade misstänkte att resultaten trots allt skulle delges företaget eller en effekt av den allmänna kontexten för testningen. Det är emellertid ingen som helst tvekan om att det fanns en stor skillnad i den studie som rapporteras här i IM mellan antagna och testade. Resultat av den typ som rapporterats i [4] framstår som aparta. De fann nämligen ingen skillnad, vilket inte är vad som skulle väntas, med tanke på att skönmålning är allmänt förekommande och stark vid testningar i skarpt läge. De okorrigerade data visar en positivt sned fördelning vars innebörd är att man har dålig differentiering i den övre ändan av skalan. Konsulter som använder konventionella personlighetstest har ofta gjort denna iakttagelse vid testningar i skarpt läge: alla (eller de allra flesta) av de testade är helt enkelt väldigt bra. För bra för att vara sant? De okorrigerade data visade mycket stora skillnader mellan grupperna, men dessa försvann när korrektionen hade genomförts i enlighet med den metodik som används i UPP-testet. Även detta resultat stämmer bra med tidigare forskning med UPP [9]. Diskriminantanalysen visade att testets skalor för mätning av skönmålning kunde effektivt skilja mellan sökande och antagna. Debatten om korrektion för skönmålning är omfattande och uppfattningarna om värdet av en sådan metodik varierar. I vissa studier har man funnit att validiteten ökar genom korrektion [10], i andra att den inte gjorde det [2]. Det är möjligt att de olika resultat man fått i detta avseende beror på vilken typ av kriterier som använts. Starkt socialt laddade kriterier kan visa sig vara positivt relaterade till skönmålning: de som lyckas imponera på andra i arbetssituationer kanske också vet hur man ska bete sig taktiskt i andra sammanhang, som vid testning [14]. Personer med drag av narcissism eller psykopati kan bete sig dels på ett övertygande, dominerande och självsäkert sätt, dels ha en mycket genomstänkt taktik i en anställningsintervju, i en assessment center-situation och vid testning. Det är bara vid testning som man kan systematiskt gardera sig mot denna fara, om testet mäter skönmålning på ett validerat sätt. Se intressanta exempel i Babiaks och Hares bok Snakes in suits. When psychopaths go to work [1]. Christiansen et al. [2] fann i likhet med många andra, och vår egen forskning, att korrektionen starkt påverkade vilka beslut som fattades på grundval av testningen i denna mening var den viktig. Se ovan exempel på enorma förskjutningar som kan uppkomma i rangordningen av de sökande. Vill man verkligen i första hand anställa dem som bluffat på testet? Slutsatser: Skönmålning visade sig vara en viktig faktor i en anställningssituation Skönmålning kunde effektivt mätas med den metodik som används i UPP 8

9 Om måtten på skönmålning användes för att korrigera data på det sätt som används i UPP försvann effekterna, vilket är ett starkt stöd för att de korrigerade data gav ett sannare mått på personlighetsvariablerna än de okorrigerade data Referenser [1]. Babiak, P., & Hare, R. D. (2006). Snakes in suits. When psychopaths go to work. New York: Harper. [2]. Christiansen, N. D., Goffin, R. D., Johnston, N. G., & Rothstein, M. G. (1994). Correcting the 16PF for faking: Effects on criterion-related validity and individual hiring decisions. [doi: /j tb01581.x]. Personnel Psychology, 47(4), [3]. Cohen, J. (1988). Statistical power analysis for behavioral sciences (2nd ed.). Hillsdale, NJ: Erlbaum. [4]. Hogan, J., Barrett, P., & Hogan, R. (2007). Personality measurement, faking, and employment selection. Journal of Applied Psychology, 92, [5]. Lievens, F., Klehe, U.-C., & Libbrecht, N. (2011). Applicant versus employee scores on self-report emotional intelligence measures. [doi: / /a000036]. Journal of Personnel Psychology, 10(2), [6]. O'Brien, E., & LaHuis, D. M. (2011). Do applicants and incumbents respond to personality items similarly? A comparison of dominance and ideal point response models. [doi: /j x]. International Journal of Selection and Assessment, 19(2), [7]. Sjöberg, L. (2009). UPP-testet: Korrektion för skönmålning. (The UPP test: Correction for impression management). Forskningsrapport 2009:3. Stockholm: Psykologisk Metod AB. [8]. Sjöberg, L. (2010). UPP-testet och kundservice: Kriteriestudie. Forskningsrapport 2010:6. Stockholm: Psykologisk Metod AB. [9]. Sjöberg, L. (2011). UPP-testet. Teknisk manual. Stockholm: Psykologisk Metod AB. [10]. Sjöberg, L. (2011). Ökad testvaliditet genom korrektion för skönmålning. Stockholm: Psykologisk Metod AB. [11]. Sjöberg, L. (2012). Stresstestning av UPP-testet. Stockholm: Forskningsnotis, Psykologisk Metod AB. [12]. Sjöberg, L., Bergman, D., Lornudd, C., & Sandahl, C. (2011). Sambandet mellan ett personlighetstest och 360-graders bedömningar av chefer i hälso- och sjukvården. Stockholm: Karolinska Institutet, Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME). [13]. Sjöberg, L., Bäccman, C., & Gustavsson, B. (2012). Personlighetstestning vid antagning till FHS officersutbildning. Karlstad: Institutionen för ledarskap och Management, Försvarshögskolan. [14]. Uziel, L. (2010). Rethinking social desirability scales: from impression management to interpersonally oriented self-control. Perspectives on Psychological Science, 5(3),

Skönmålning på UPP hos chefskandidater

Skönmålning på UPP hos chefskandidater Skönmålning på UPP hos chefskandidater Lennart Sjöberg Forskningsrapport 2010: 11 2010-11-24 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges Psykologförbund) enligt de europeiska

Läs mer

UPP/Screen: Ett screeningtest för personlighet och begåvning

UPP/Screen: Ett screeningtest för personlighet och begåvning UPP/Screen: Ett screeningtest för personlighet och begåvning Rapport 2010:7 1 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder

Läs mer

UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning. Lennart Sjöberg Rapport 2010:2

UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning. Lennart Sjöberg Rapport 2010:2 UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning Lennart Sjöberg Rapport 2010:2 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av

Läs mer

UPP-testet: Kriterierelaterad validitet. Lennart Sjöberg Rapport 2009:2

UPP-testet: Kriterierelaterad validitet. Lennart Sjöberg Rapport 2009:2 UPP-testet: Kriterierelaterad validitet Lennart Sjöberg Rapport 2009:2 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder och riskuppfattningar,

Läs mer

Ipsativa och normativa svarsformat i personlighetstest

Ipsativa och normativa svarsformat i personlighetstest Under tryckning, Psykologtidningen Ipsativa och normativa svarsformat i personlighetstest Lennart Sjöberg Handelshögskolan i Stockholm Sammanfattning Skönmålning är ett stort problem vid användning av

Läs mer

Personlighetstestning vid antagning till officersutbildning. En jämförelse av CTI och UPP-testet i olika grader av skarpt läge

Personlighetstestning vid antagning till officersutbildning. En jämförelse av CTI och UPP-testet i olika grader av skarpt läge Personlighetstestning vid antagning till officersutbildning. En jämförelse av CTI och UPP-testet i olika grader av skarpt läge Lennart Sjöberg Gerhard Wolgers Serie F:39 Personlighetstestning vid antagning

Läs mer

Personlighetstestning vid antagning till officersutbildning

Personlighetstestning vid antagning till officersutbildning Personlighetstestning vid antagning till officersutbildning Seminarium vid FM HR-Centrum 2012-08-21 Lennart Sjöberg Handelshögskolan i Stockholm och Psykologisk Metod AB Syften Replikera tidigare resultat,

Läs mer

Ökad testvaliditet genom korrektion för skönmålning

Ökad testvaliditet genom korrektion för skönmålning Ökad testvaliditet genom korrektion för skönmålning Lennart Sjöberg Forskningsrapport 2011: 1 2011-07-06 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges Psykologförbund) enligt

Läs mer

UPP och UPP/Screen i relation till motivation, personlighet och framgång

UPP och UPP/Screen i relation till motivation, personlighet och framgång UPP och UPP/Screen i relation till motivation, personlighet och framgång Lennart Sjöberg Rapport 2011:2 3 Augusti 2011 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges Psykologförbund)

Läs mer

UPP TM Understanding Personal Potential samt StepOne Screen TM

UPP TM Understanding Personal Potential samt StepOne Screen TM UPP TM Understanding Personal Potential samt StepOne Screen TM Användarhandbok Lennart Sjöberg och Mona Nettelman Fjärde upplagan Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av

Läs mer

Tester, jämställdhet och mångfald

Tester, jämställdhet och mångfald Tester, jämställdhet och mångfald Testdagen 2011 Sveriges HR-förening och STP Professor Lennart Sjöberg Handelshögskolan i Stockholm och Psykologisk Metod AB Kan psykologiska tester bidra till rättvis

Läs mer

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar September 2013 Psykologisk Metod AB http://www.psykologisk-metod.se/ Box 50 e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet i ett nötskal:

Läs mer

UPP-testet: tredje generationens personlighetstest. Lennart Sjöberg Rapport 2010:1

UPP-testet: tredje generationens personlighetstest. Lennart Sjöberg Rapport 2010:1 UPP-testet: tredje generationens personlighetstest Lennart Sjöberg Rapport 2010:1 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder

Läs mer

UPP-testet och kundservice: Kriteriestudie. Rapport 2010:6

UPP-testet och kundservice: Kriteriestudie. Rapport 2010:6 UPP-testet och kundservice: Kriteriestudie Rapport 2010:6 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder och riskuppfattningar,

Läs mer

Skönmålning i personlighetstest

Skönmålning i personlighetstest SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No 2012:2 Skönmålning i personlighetstest Lennart Sjöberg Reviderad Juni 2013 Stockholm School of Economics SSE Institute for Research Center for

Läs mer

UPP-testet: korrektion för skönmålning. Lennart Sjöberg Rapport 2009:3

UPP-testet: korrektion för skönmålning. Lennart Sjöberg Rapport 2009:3 UPP-testet: korrektion för skönmålning Lennart Sjöberg Rapport 2009:3 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder och riskuppfattningar,

Läs mer

Prognosförmågan hos psykologiska test

Prognosförmågan hos psykologiska test Prognosförmågan hos psykologiska test Lennart Sjöberg Seminarium på temat Har psykologiska tester något egentligt prognosvärde vid rekrytering och urval?" HRK, 6 oktober 2006 Syfte En snabb överblick av

Läs mer

MMC fokuserar. En rapportserie från Medical Management Centre

MMC fokuserar. En rapportserie från Medical Management Centre MMC fokuserar En rapportserie från Medical Management Centre Sambandet mellan ett personlighetstest och 360-graders bedömningar av chefer i hälso- och sjukvården Lennart Sjöberg, David Bergman, Caroline

Läs mer

RAPPORT #1 UPP/SCREEN VID ANTAGNING TILL POLISUTBILDNINGEN

RAPPORT #1 UPP/SCREEN VID ANTAGNING TILL POLISUTBILDNINGEN RAPPORT #1 UPP/SCREEN VID ANTAGNING TILL POLISUTBILDNINGEN LENNART SJÖBERG, Handelshögskolan i Stockholm och Psykologisk metod AB STEFAN ANNELL, Rekryteringsmyndigheten Rapport nr 1 i Rekryteringsmyndighetens

Läs mer

Ett personlighetstest som är godkänt av STP, Stiftelsen för Tillämpad Psykologi enligt de europeiska EFPA-kriterierna.

Ett personlighetstest som är godkänt av STP, Stiftelsen för Tillämpad Psykologi enligt de europeiska EFPA-kriterierna. Ett personlighetstest som är godkänt av STP, Stiftelsen för Tillämpad Psykologi enligt de europeiska EFPA-kriterierna. Foto: Linnea Holm Efter omfattande forskningsarbete: UPP: Understanding Personal Potential,

Läs mer

UPP: Understanding Personal Potential

UPP: Understanding Personal Potential UPP: Understanding Personal Potential Förenklad rapport för demonstrationstestning Testutlåtande för TestID: xxxx Testningen genomfördes 2013-xxxx Ansvarig för testningen: Professor Lennart Sjöberg Denna

Läs mer

Psytest AB s METODKATALOG. Psytest AB, Norra Vallgatan 90, 211 22 Malmö, www.psytest.se

Psytest AB s METODKATALOG. Psytest AB, Norra Vallgatan 90, 211 22 Malmö, www.psytest.se Psytest AB s METODKATALOG Psytest AB, Norra Vallgatan 90, 211 22 Malmö, www.psytest.se Innehållsförteckning Sida 2 Psytest AB 3 LSI-Ledarstilsinventorium 4 LSI-Omvärldsanalys 5 BP-Basprofil 6 Begåvningstest

Läs mer

UPP: Understanding Personal Potential

UPP: Understanding Personal Potential UPP: Understanding Personal Potential Kandidatrapport Testutlåtande för TestID: xxxx Testningen genomfördes 01-xxxx Testet påbörjades 01-xxxx 0: Normdata: Standard Ansvarig för testningen: Professor Lennart

Läs mer

Psytest AB s METODKATALOG. Psytest AB, S:t Gertrudsgatan 3, 211 25 Malmö, www.psytest.se

Psytest AB s METODKATALOG. Psytest AB, S:t Gertrudsgatan 3, 211 25 Malmö, www.psytest.se Psytest AB s METODKATALOG Psytest AB, S:t Gertrudsgatan 3, 211 25 Malmö, www.psytest.se Innehållsförteckning Sida 2 Psytest AB 3 LSI-Ledarstilsinventorium 4 LSI-Omvärldsanalys 5 BP-Basprofil 6 Begåvningstest

Läs mer

UPP-testet Understanding Personal Potential Version 2.0

UPP-testet Understanding Personal Potential Version 2.0 UPP-testet Understanding Personal Potential Version 2.0 Användarhandbok 2011-11-24 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges Psykologförbund) enligt de europeiska EFPA-kriterierna

Läs mer

Personlighetstestning vid antagning till FHS officersutbildning

Personlighetstestning vid antagning till FHS officersutbildning Personlighetstestning vid antagning till FHS officersutbildning Lennart Sjöberg Charlotte Bäccman Björn Gustavsson FÖRSVARSHÖGSKOLAN Institutionen för ledarskap och management Försvarshögskolan, Institutionen

Läs mer

UPP: Understanding Personal Potential

UPP: Understanding Personal Potential UPP: Understanding Personal Potential Konfidentiell testrapport Testutlåtande för TestID: xxxxx Testningen genomfördes 2013-xxxx Testet påbörjades 2013-xxxx 20:22 Normdata: Standard Ansvarig för testningen:

Läs mer

Emotionell intelligens och social förmåga hos ungdomar. Lennart Sjöberg Rapport 2010:4

Emotionell intelligens och social förmåga hos ungdomar. Lennart Sjöberg Rapport 2010:4 Emotionell intelligens och social förmåga hos ungdomar Lennart Sjöberg Rapport 2010:4 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder

Läs mer

Ett test för dig som:

Ett test för dig som: Testet är godkänt av STP, Stiftelsen för Tillämpad Psykologi enligt de europeiska EFPAkriterierna. Ett test för dig som: behöver ett kompetensorienterat personlighetstest behöver att test med vetenskapligt

Läs mer

Understanding Personal Potential: UPP-testet

Understanding Personal Potential: UPP-testet Understanding Personal Potential: UPP-testet Lennart Sjöberg Juni 2010 Psykologisk Metod AB www.psykologisk-metod.se Disposition Bakgrund och syfte Vad testet mäter Begreppsvalideringar Proxy-kriterier

Läs mer

Psytest AB s. Metodkatalog. Psytest AB, Skeppsbron 2, 3 tr, 211 20 Malmö, www.psytest.se

Psytest AB s. Metodkatalog. Psytest AB, Skeppsbron 2, 3 tr, 211 20 Malmö, www.psytest.se Psytest AB s Metodkatalog Psytest AB, Skeppsbron 2, 3 tr, 211 20 Malmö, www.psytest.se Innehållsförteckning Sida 2 Psytest AB 3 LSI-Ledarstilsinventorium II 4 LSI360 5 BP-Basprofil 6 Expertsystem 7 Begåvningstest

Läs mer

UPP-testet Version 2.0 Understanding Personal Potential Teknisk manual

UPP-testet Version 2.0 Understanding Personal Potential Teknisk manual UPP-testet Version 2.0 Understanding Personal Potential Teknisk manual 2011-11-28 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges Psykologförbund) enligt de europeiska EFPA-kriterierna

Läs mer

Redovisade validitetskoefficienter för Psykometrikas testfaktorer

Redovisade validitetskoefficienter för Psykometrikas testfaktorer Valideringsstudie 1. Var: Stockholm. När: våren 2007. Vem: Konsultorganisation med 10 bedömda konsulter. Hur: Hela testpaketet användes. Bedömning av kriterievaliditet av överordnad chef. Denne bedömde

Läs mer

Copyright Psykologiförlaget AB, 2002

Copyright Psykologiförlaget AB, 2002 Supplement 2 Copyright Psykologiförlaget AB, 2002 Inledning Sedan BasIQ publicerades år 2000, har testet snabbt blivit ett av de mest använda begåvningstesten på den svenska arbetspsykologiska testmarknaden.

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet

Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet 1 Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet För att bli godkänd på inlämningsuppgiften krävs att man utför uppgiften om

Läs mer

Konvergerande och diskriminerade validitet i JobMatch / NEO PR-I

Konvergerande och diskriminerade validitet i JobMatch / NEO PR-I Konvergerande och diskriminerade validitet i JobMatch / NEO PR-I Författare: Klaus Olsen och Henrik Winge Datum: 130604 Bakgrund I detta avsnitt kommer vi att se närmare på huruvida det, förutom matematiska

Läs mer

i samarbete med LPADATA Bertil Mårdberg, professor Josefin Södergård, Göteborg Stad

i samarbete med LPADATA Bertil Mårdberg, professor Josefin Södergård, Göteborg Stad Bertil Mårdberg, professor Josefin Södergård, Göteborg Stad Assessment Center Guidelines and Ethical Considerations for Assessemnt Center Operations International Journal of Selection and Assessment Volume

Läs mer

Ledarskap och personlighet: Testning av jagstyrka

Ledarskap och personlighet: Testning av jagstyrka Ledarskap och personlighet: Testning av jagstyrka Lennart Sjöberg 15 november 2005 Key words: ledarskap, personlighetstest, könsskillnader SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No 2005:7

Läs mer

Business Case EQ-i. Chefer, New Zeeland Telecom. ROI: 48 % av det som skiljde hög- från lågpresterarna kunde kopplas till deras EQ-förmågor.

Business Case EQ-i. Chefer, New Zeeland Telecom. ROI: 48 % av det som skiljde hög- från lågpresterarna kunde kopplas till deras EQ-förmågor. Business Case EQ-i Chefer, New Zeeland Telecom ROI: 48 % av det som skiljde hög- från lågpresterarna kunde kopplas till deras EQ-förmågor. Källa: EI and Return on Investment: www.mhs.com 1 Business Case

Läs mer

Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal

Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal Tolkningsrapport för Ann-Marie Klockdal Namn: Kön: Ålder: Adress: Postadress: Telefon dagtid: Telefon kvällstid: Mobil: E-post: Högsta utbildning: Övrig utbildning: Nuvarande arbete/befattning: Nuvarande

Läs mer

Kan ett datoriserat arbetspsykologiskt UPP-test genomskåda skönmålning? Resultaten är inte så optimistiska Marina Innervik

Kan ett datoriserat arbetspsykologiskt UPP-test genomskåda skönmålning? Resultaten är inte så optimistiska Marina Innervik Kan ett datoriserat arbetspsykologiskt UPP-test genomskåda skönmålning? Resultaten är inte så optimistiska Marina Innervik Psykologi 61-90 hp, Uppsatsarbete 15 hp Institutionen för individ och samhälle/högskolan

Läs mer

Faktorstrukturen hos UPP-testet. Lennart Sjöberg Rapport 2010:5

Faktorstrukturen hos UPP-testet. Lennart Sjöberg Rapport 2010:5 Faktorstrukturen hos UPP-testet Lennart Sjöberg Rapport 2010:5 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder och riskuppfattningar,

Läs mer

Ett nytt svenskt arbetspsykologiskt test och arbetsprestation inom polisen samtidig validitet

Ett nytt svenskt arbetspsykologiskt test och arbetsprestation inom polisen samtidig validitet Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Ett nytt svenskt arbetspsykologiskt test och arbetsprestation inom polisen samtidig validitet Daniel de Colli D-uppsats i psykologi,

Läs mer

En utvärdering av arbetspsykologiska testet Shapes med test-retestmetod

En utvärdering av arbetspsykologiska testet Shapes med test-retestmetod Mälardalen högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling En utvärdering av arbetspsykologiska testet Shapes med test-retestmetod Linn Aasen och Maria Thunberg C-uppsats i psykologi, HT 2012

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Frågestund Repetition Agenda Skillnader i definitioner mellan underlagen Statistik Instuderings- och tentamensfrågor Regressionsdiagnostik Fråga om Reliabilitet

Läs mer

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet 6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga

Läs mer

Testteori och kartläggning

Testteori och kartläggning Testteori och kartläggning Göteborg 19 maj 2010 Christer Jacobson Läsutveckling Kronoberg Linnéuniversitet, Växjö Vad jag tänker prata om Först något om utredningar på olika nivåer Nivåer inom individen

Läs mer

Tolkningsrapport. Namn: Anna Karlsson. E-postadresser: Födelseår: Testdatum: Rapport beställd av:

Tolkningsrapport. Namn: Anna Karlsson. E-postadresser: Födelseår: Testdatum: Rapport beställd av: Tolkningsrapport Namn: E-postadresser: Anna Karlsson Anna.Karlsson@assessio.se Födelseår: 1980 Kön: Nationalitet: Utbildning: Arbetslivserfarenhet: Ledarskapserfarenhet: Arbetstyp: Kvinna Sverige kandidat

Läs mer

Människor är olika. Tack och lov! Vi skiljer oss åt på en mängd olika sätt.

Människor är olika. Tack och lov! Vi skiljer oss åt på en mängd olika sätt. Att mäta personlighet att mäta Personlighet Mattias Gunnarsson, Sören Holmberg och Lennart Weibull Människor är olika. Tack och lov! Vi skiljer oss åt på en mängd olika sätt. Exempelvis med avseende på

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Tentan består av 15 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 33 poäng för att få välgodkänt.

Tentan består av 15 frågor, totalt 40 poäng. Det krävs minst 24 poäng för att få godkänt och minst 33 poäng för att få välgodkänt. Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod OCH Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2010-09-23 kl. 09:00 13:00

Läs mer

Vad är kvalitet vid test och testanvändning? Sara Henrysson Eidvall, leg psykolog/specialistbevis i arbetslivets psykologi 2011-05-03

Vad är kvalitet vid test och testanvändning? Sara Henrysson Eidvall, leg psykolog/specialistbevis i arbetslivets psykologi 2011-05-03 Vad är kvalitet vid test och testanvändning? Sara Henrysson Eidvall, leg psykolog/specialistbevis i arbetslivets psykologi 2011-05-03 1 STP stiftelsen för tillämpad psykologi Ursprungligen Instiftat av

Läs mer

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna av förbundsstyrelsen 10 april 2013 Psykologiska test Ett psykologiskt test strävar efter

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Torsdag 8 september 2011 Reliabilitet Dagens agenda MDI skattningsövning resultat av kriterietolkning Värt att veta om normalfördelningen Frågesport Kort info om kursboken : Personality

Läs mer

Olika typer av tester och deras bakgrund

Olika typer av tester och deras bakgrund Olika typer av tester och deras bakgrund Genom att känna till olika typer av tester och deras bakgrund vet du vad ett test mäter och vad som krävs av testpersonen. På så sätt blir du tryggare i din hantering

Läs mer

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Målsättningen med en kompetensworkshop och en kompetensbaserad kravprofil Målsättningen med en kompetensbaserad kravprofil är välja max 6 stycken

Läs mer

Föreläsning 2. Kap 3,7-3,8 4,1-4,6 5,2 5,3

Föreläsning 2. Kap 3,7-3,8 4,1-4,6 5,2 5,3 Föreläsning Kap 3,7-3,8 4,1-4,6 5, 5,3 1 Kap 3,7 och 3,8 Hur bra är modellen som vi har anpassat? Vi bedömer modellen med hjälp av ett antal kriterier: visuell bedömning, om möjligt F-test, signifikanstest

Läs mer

Vetenskap och evidens

Vetenskap och evidens Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska

Läs mer

Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer

Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 43 Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer I affärssystem brukar standardavvikelser för efterfrågevariationer eller prognosfel

Läs mer

wartegginstitutet ISTITUTO ITALIANO WARTEGG

wartegginstitutet ISTITUTO ITALIANO WARTEGG wartegginstitutet ISTITUTO ITALIANO WARTEGG Specialistkurs i personlighetsdiagnostik i Stockholm 7 dagar under 2016 (17) Crisi Wartegg System Kursnummer: AKO 139 Syfte och innehåll: Warteggs teckningstest

Läs mer

Att hitta rätt polis!

Att hitta rätt polis! RAPPORT NR 4 FRÅN PLIKTVERKETS POLISUPPFÖLJNINGSPROJEKT 4En beskrivning i siffror av Pliktverkets medverkan i urvalet Att hitta rätt polis! av sökanden till polisutbildningen 1997-2001 Elisabeth Lilie

Läs mer

Tentamensresultat anslås (anslagstavla och kursportal) senast 3 veckor efter tentamen.

Tentamensresultat anslås (anslagstavla och kursportal) senast 3 veckor efter tentamen. GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN KURSKOD: PC2226 HELFART KURSNAMN: Magisterkurs Arbets- och organisationspsykologi (30 hp) PROVMOMENT: ANSVARIG LÄRARE: Forskningsmetodik (15 hp) Jan Johansson

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 20 september 2011 Integrering och frågestund Moment II: Personlighet och intelligens Petter Gustavsson 20 september 20112 Upplägg: Momentansvarig: Petter Första veckan: Intelligens

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Ett A4-blad med egna handskrivna anteckningar (båda sidor) samt räknedosa.

Ett A4-blad med egna handskrivna anteckningar (båda sidor) samt räknedosa. Tentamen Linköpings Universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik Kurskod och namn: Datum och tid: Jourhavande lärare: Tillåtna hjälpmedel: 732G71 Statistik B 2015-12-09, 8-12 Bertil Wegmann

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik

Tentamen i matematisk statistik Sid 1 (7) i matematisk statistik Statistik och kvalitetsteknik 7,5 hp Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Studenterna får behålla tentamensuppgifterna. Skrivtid: 9.00-12.00 ger maximalt 24 poäng. Betygsgränser:

Läs mer

Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet

Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet 1 Instruktioner till Inlämningsuppgiften i Statistik Kursen Statistik och Metod Psykologprogrammet (T8), Karolinska Institutet Uppdaterad: 120113 För att bli godkänd på inlämningsuppgiften krävs att man

Läs mer

Vilka psykologiska test används mest i arbetslivet i Sverige?

Vilka psykologiska test används mest i arbetslivet i Sverige? Vilka psykologiska test används mest i arbetslivet i Sverige? går det att göra en fullständig och opartisk marknadsöversikt? hur ser en sådan marknadsöversikt ut? Örjan Frans PhD Head of department Other

Läs mer

Centrala faktorer för rekryteraren vid beslutet om vilken kandidat som anställs

Centrala faktorer för rekryteraren vid beslutet om vilken kandidat som anställs Akademin för hälsa, vård och välfärd Centrala faktorer för rekryteraren vid beslutet om vilken kandidat som anställs Johanna Nordin Kandidatuppsats i psykologi, VT2015 Kurskod: SPS126 Handledare: Farah

Läs mer

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetoder Provmoment: Vetenskapsteori respektive forskningsmetod Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 2016-02-16

Läs mer

Begåvning, utbildningsval och utbildningsresultat

Begåvning, utbildningsval och utbildningsresultat Pedagogisk Forskning i Sverige 2002 årg 7 nr 3 s 168 175 issn 1401-6788 Begåvning, utbildningsval och utbildningsresultat BERIT CARLSTEDT Institutionen för ledarskap och management, Försvarshögskolan,

Läs mer

Obs! Beakta sekretess. TESTRESULTAT Rapport framtagen: , 16:20

Obs! Beakta sekretess. TESTRESULTAT Rapport framtagen: , 16:20 Sid 1 av 7 Obs! Beakta sekretess. TESTRESULTAT Rapport framtagen: 11.0.2011, 16:20 Kod Efternamn Förnamn Ålder Referent Frågeställning: CP00AM0000 CP00AM0000 5;0 År Löpnummer: Version: D0000XCP00 4.5 Endast

Läs mer

Kursplan. Institutionen för samällsvetenskap. Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01. Socialpsykologi, 21-40 poäng.

Kursplan. Institutionen för samällsvetenskap. Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01. Socialpsykologi, 21-40 poäng. Kursplan Institutionen för samällsvetenskap Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum 1999-07-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Socialpsykologi, 21-40 poäng The Social Psychology Programme Socialpsykologi

Läs mer

Statistik B Regressions- och tidsserieanalys Föreläsning 1

Statistik B Regressions- och tidsserieanalys Föreläsning 1 Statistik B Regressions- och tidsserieanalys Föreläsning Kurskod: 732G7, 8 hp Lärare och examinator: Ann-Charlotte (Lotta) Hallberg Lärare och lektionsledare: Isak Hietala Labassistenter Kap 3,-3,6. Läs

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 24 september 2013 Confirmatory Factor Analysis CFA Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

732G71 Statistik B. Föreläsning 4. Bertil Wegmann. November 11, IDA, Linköpings universitet

732G71 Statistik B. Föreläsning 4. Bertil Wegmann. November 11, IDA, Linköpings universitet 732G71 Statistik B Föreläsning 4 Bertil Wegmann IDA, Linköpings universitet November 11, 2016 Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B November 11, 2016 1 / 34 Kap. 5.1, korrelationsmatris En korrelationsmatris

Läs mer

Structural Equation Modeling med Amos Kimmo Sorjonen (2012-01-24)

Structural Equation Modeling med Amos Kimmo Sorjonen (2012-01-24) 1 Structural Equation Modeling med Amos Kimmo Sorjonen (2012-01-24) 1. Variabler och tänkt modell Data simulerar de som använts i följande studie (se Appendix A): Hull, J. G., & Mendolia, M. (1991). Modeling

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Vad hände med personlighetstesten? En kartläggning av vilka urvalsmetoder rekryterare lägger vikt på

Vad hände med personlighetstesten? En kartläggning av vilka urvalsmetoder rekryterare lägger vikt på 1 Vad hände med personlighetstesten? En kartläggning av vilka urvalsmetoder rekryterare lägger vikt på Martina Gustavsson Att finna rätt man till rätt plats innebär att hantera mänskliga resurser med bra

Läs mer

Lärare 4. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum

Lärare 4. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum 1 Lärare 4 Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum Lärare 2 Att utföra undersökningar Sneda statistiska underlag

Läs mer

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp 1 (5) Kursplan för: Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp Psychology Ba (C), Work- and organizational psychology with bachelor thesis,

Läs mer

Manual för granskning av artiklar som bedömer en mätmetods egenskaper

Manual för granskning av artiklar som bedömer en mätmetods egenskaper Manual för granskning av artiklar som bedömer en mätmetods egenskaper Denna manual är tänkt att användas tillsammans med Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder. Syftet med manualen

Läs mer

Metodproblem vid studier av Högskoleprovets prognosförmåga och deras lösning!

Metodproblem vid studier av Högskoleprovets prognosförmåga och deras lösning! Pedagogisk Forskning i Sverige 2000 årg 5 nr 4 s 273 283 issn 1401-6788 Metodproblem vid studier av Högskoleprovets prognosförmåga och deras lösning! JAN-ERIC GUSTAFSSON Institutionen för pedagogik och

Läs mer

En scatterplot gjordes, och linjär regression utfördes därefter med följande hypoteser:

En scatterplot gjordes, och linjär regression utfördes därefter med följande hypoteser: 1 Uppgiftsbeskrivning Syftet med denna laboration var att utifrån uppmätt data avgöra: (i) Om något samband finnes mellan kroppstemperatur och hjärtfrekvens. (ii) Om någon signifikant skillnad i sockerhalt

Läs mer

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PC1245, Personlighet, hälsa och socialpsykologi, 30,0 högskolepoäng Psychology, Intermediate Course with Emphasis on Personality, Health and Social Psychology, 30.0

Läs mer

Bortom Big Five: Konstruktion och validering av ett personlighetstest

Bortom Big Five: Konstruktion och validering av ett personlighetstest Bortom Big Five: Konstruktion och validering av ett personlighetstest Lennart Sjöberg Handelshögskolan i Stockholm SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No. 2008:7 Reviderad version 14

Läs mer

Användning. Fixed & Random. Centrering. Multilevel Modeling (MLM) Var sak på sin nivå

Användning. Fixed & Random. Centrering. Multilevel Modeling (MLM) Var sak på sin nivå Användning Multilevel Modeling (MLM) Var sak på sin nivå Kimmo Sorjonen Sektionen för Psykologi Karolinska Institutet Kärt barn har många namn: (1) Random coefficient models; () Mixed effect models; (3)

Läs mer

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II Bild 1 Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Anna Jöud Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ERC Syd, Skånes Universitetssjukhus anna.joud@med.lu.se Bild 2 Sammanfattning Statistik I

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK 2007-08-29

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK 2007-08-29 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Statistik för Teknologer, 5 poäng (TNK, ET, BTG) Peter Anton, Per Arnqvist Anton Grafström TENTAMEN 7-8-9 LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1101 Organisationspsykologi, 30 högskolepoäng Organizational Psychology, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2015-09-23

Läs mer

Sambandet mellan Emotionell Intelligens och akademisk framgång bland psykologistuderande vid Örebro universitet. Fredrik Andersson & Christian Roos

Sambandet mellan Emotionell Intelligens och akademisk framgång bland psykologistuderande vid Örebro universitet. Fredrik Andersson & Christian Roos SAMBANDET MELLAN EI OCH AKADEMISK FRAMGÅNG 1 Sambandet mellan Emotionell Intelligens och akademisk framgång bland psykologistuderande vid Örebro universitet Fredrik Andersson & Christian Roos Örebro universitet

Läs mer

Analys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken

Analys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken Analys av medelvärden Jenny Selander jenny.selander@ki.se 524 800 29, plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken Jenny Selander, Kvant. metoder, FHV T1 december 20111 Innehåll Normalfördelningen

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska

Läs mer