MMC fokuserar. En rapportserie från Medical Management Centre

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MMC fokuserar. En rapportserie från Medical Management Centre"

Transkript

1 MMC fokuserar En rapportserie från Medical Management Centre Sambandet mellan ett personlighetstest och 360-graders bedömningar av chefer i hälso- och sjukvården Lennart Sjöberg, David Bergman, Caroline Lornudd och Christer Sandahl Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME)

2 Utgiven: 2011 Lennart Sjöberg, David Bergman, Caroline Lornudd och Christer Sandahl Medical Management Centre Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) Karolinska Institutet Stockholm, Sverige ki.se

3 Sambandet mellan ett personlighetstest och 360-gradersbedömningar av chefer i hälso- och sjukvården Rapport Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) Lennart Sjöberg Sektionen för Media och Ekonomisk psykologi Handelshögskolan, Stockholm David Bergman, Caroline Lornudd och Christer Sandahl Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) Medical Management Centre Karolinska Institutet

4 Sambandet mellan ett personlighetstest och 360-gradersbedömningar av chefer i hälso- och sjukvården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning Summary Inledning Personlighetstest och arbetsresultat UPP-testet Metod Resultat Attityd till testet Stämningsläge vid UPP-testningen Skönmålning Datakvalitet Den testade gruppens läge i UPP-variablerna Reliabilitet Validitet Validitet mot externt kriterium Beskuren spridning Moderatoreffekt av interindividuell spridning Korrektion för skönmålning och validitet Klusteranalys Proxyvaliditet Stress och personlighet Diskussion Referenser Appendix: Tabellbilaga...54 Publisher: Karolinska Institutet Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME)

5 1 (57) 1 Sammanfattning Detta är en studie av UPP-testets validitet gentemot 360-gradersbedömningar. 1 Deltagarna var 166 chefer inom Stockholms läns landsting (SLL), på mellannivå. De besvarade testet, ett formulär för mätning av stressupplevelser i arbetet, och bedömdes av sina egna chefer, kollegor och underställda. I genomsnitt bedömdes de av 2.5 kollegor och 7.5 underställda. 360-gradersbedömningarna kunde summeras i tre index, som mätte framgång i förändringsarbete, strukturering av arbetet samt relationer till underställda medarbetare. Egenbedömningarna hade lågt samband med övriga bedömningar, som i sin tur var moderat korrelerade (omkring 0.4). Det fanns emellertid ingen tydlig tendens till skillnad när egenbedömningarnas nivå jämfördes med övrigas bedömningar. Samtliga testvariabler korrigerades för skönmålning. För analyserna av testets validitet bildades tre index av testvariabler som matchade bedömningarna innehållsmässigt. Genomsnittliga bedömningar av kollegor och underställda beräknades. Testindexen korrelerades med dessa genomsnittliga bedömningar samt med bedömningarna av överordnad chef. Korrelationerna korrigerades sedan för mätfel i kriterierna (360-gradersbedömningarna) och för begränsad variation i testvariablerna. De slutliga värdena på validitet låg omkring 0.5 för bedömningar av chefers, kollegors och underställdas 360-gradersbedömningar. Egenbedömningarna var ännu högre korrelerade med UPP-testets variabler. Det fanns en tendens till högre samband när minst 10 personer gjort 360- gradersbedömningarna. Slutsatsen är att testet uppvisade en tillfredsställande validitet mot 360-gradersbedömningar av chefers arbetsinsatser. Stressupplevelsen hade främst samband med positiv grundattityd (negativt) och de arbetsrelaterade attityder som UPP mäter, men mycket låga samband med 360-gradersbedömningarna. Det intressanta mönster som framträder i data var: Höga samband mellan personlighet och 360-gradersbedömningar Låga samband mellan personlighet och stressdimensioner Höga samband mellan stressdimensioner och arbetsattityder enligt UPP Låga samband mellan 360-gradersbedömningar (ej egenbedömningar) och stressdimensioner 1 Ett tack till Henrik Nilheim som administrerade UPP-testningarna. Projektet finansierades av AFA Försäkring AB.

6 2 (57) Stressdimensionerna kan sägas mäta de svarandes inre värld, och vara uttryck för den aktuella arbetssituationen. De är inte tydliga för andra människor, inte heller starka utslag för mera bestående personlighetsdrag. UPP-testets sektion med arbetsattityder bildar en intressant brygga mellan det inre och det yttre, det bestående och det mera tillfälliga. 1.1 Summary This is a study of the validity of the UPP personality test with regard to 360 degrees feedback ratings of manager effectiveness. Medium-level managers employed by the Stockholm Health Care (n = 166) participated in the study. They took the test, responded to a questionnaire measuring stress reactions at work, and were assessed by the own immediate superiors, colleagues and reports. 360-degree assessments could be summed up into three indexes, which measured success in change management, structuring of work and relationships with subordinate employees. Self-assessments were weakly correlated with other assessments, which in turn, were moderately correlated (about 0.4). However, there was no clear tendency to a difference in self-assessment level compared with others' assessments. All test variables were corrected for impression management. For analyzing the test's validity three indices of test variables that matched the assessments of content were constructed. Average assessments of colleagues and subordinates were calculated. Test indices were correlated with these average estimates and assessments by the superior manager. The correlations were corrected for measurement error in the criteria and for restricted variation in the test variables, as compared to norm data. The resulting values of validity (correlations) were around 0.5 for the 360-degree assessments. Self-assessments were even more strongly correlated with the UPP test variables. There was a tendency for higher correlations when at least 10 persons had made 360-degree assessments. The conclusion is that the test showed a satisfactory degree of validity. Stress experience was primarily associated (negatively) with positive basic attitude and the work-related attitudes measured by the UPP, but had very low correlations with 360-degree assessments. The interesting pattern that emerged in the data was: High correlation between personality and 360-degree assessments Low correlation between personality and stress dimensions High correlation between stress dimensions and work attitudes Low correlation between 360-degree assessments and stress dimensions Stress dimensions can be said to measure the respondent s "inner world", and be

7 3 (57) expressions of the current work situation. They are not obvious to other people, nor strongly related to the more enduring personality traits. The UPP test section with work attitudes forms an interesting bridge between the inner and the outer, the enduring and the more temporary. 2 Inledning 2.1 Personlighetstest och arbetsresultat Det är en spridd uppfattning att personligheten är av stor betydelse i arbetslivet, i praktiskt taget alla befattningar, och inte minst för chefsjobb. Om personlighetstest är av något värde borde de därför kunna läggas till grund för prognoser av arbetsresultat. Om detta är möjligt är en fråga som har diskuterats livligt under många år. Pessimismen var ganska stor under lång tid, delvis under inflytande av översiktsarbeten som [20] och [12]. Data verkade tyda på att sambandet mellan personlighet och arbetsresultat var svagt, kanske högst omkring 0.3 och ofta betydligt lägre. Många test föreföll vara orelaterade till kriterier. En ganska aktuell och ofta citerad meta-analys av prognos av arbetsresultat [26] tar endast upp noggrannhet när det gäller personlighetsvariabler och säger att validiteten ligger omkring 0.3. Senare meta-analyser av femfaktormodellens (FFM) övergripande dimensioner Big Five har gett samma resultat [33]. Sambandet mellan kriterier och personlighetsvariabler är emellertid en sak, sambandet mellan personlighetstest och kriterier en annan. Ett test innehåller normalt mycket mera information än vad som finns i enstaka testskalor. Enstaka skalor är inte alltid relevanta för ett givet kriterium. I en översiktsrapport har nyligen påvisats att validiteten hos väl fungerande personlighetstest ligger omkring 0.5, givet att man bildar index av relevanta testvariabler och korrigerar för mätfel i kriterierna och beskuren spridning [33]. Detta är ett mycket lovande resultat. Det innebär att relevanta personlighetsskalor, rätt använda i sammansatta index, är nästan lika valida som kognitiva test. Och eftersom personlighetsskalor normalt är i det närmaste nollkorrelerade med kognitiva test är utsikterna mycket goda att nå ännu längre genom att kombinera dessa två typer av psykologiska test. Ännu ett argument för personlighetstestning är det ekonomiska. Det går snabbt att genomföra en sådan testning (mindre än 1 timme); utvärderingen är enkel och objektiv för den typ av test som diskuteras här, nämligen självrapporttest. Alternativ som Assessment Center (AC) som bygger på tidskrävande och omfattande observationer av simuleringsövningar, är dyrbara och har inte högre validitet, snarast lägre [44].

8 4 (57) Valet av test är emellertid svårt. De flesta test som finns på den svenska marknaden är översättningar av amerikanska eller brittiska original, vilket kan medföra språkliga och begreppsliga svårigheter som kan vara förvånansvärt stora. Ta som exempel en av de fem stora i FFM, nämligen Agreeableness : Vad betyder det ordet? Går man till en ordbok hittar man förslag som trevlighet och sympatiskhet, men det låter ju bättre med vänlighet. Så kan det tyckas och det ordet har också använts, men leder kanske tankarna fel. En bättre översättning är följsamhet som ju, efter ens stunds funderande, framstår som klart skilt från vänlighet och på viktiga sätt. Ett annat exempel är intellectance (används i amerikanska HPI). Vad betyder det? Den svenska agenten har myntat en ny term, intellektans, ett ord som torde vara svår att förstå för de flesta. Det engelska ordet finns inte i vanliga lexikon. Det finns flera andra problem med importerade test. Testresultat för svenska data utvärderas i ursprungslandet vilket kan medföra risker för dataintrång om information skickas okrypterad över hela världen. Testen ändras sällan för att passa kundernas specifika önskemål och i enlighet med aktuell forskning. Det är en tidsödande och dyrbar procedur att utveckla test. Varumärkesägarna kräver troligen att inga ändringar eller tillägg görs. Lägg härtill svårigheterna att anpassa FFM-modellen, som dominerar de moderna testen, så att man uppnår en hög grad av prognoskraft i förhållande till arbetsresultat eller utbildningsresultat. Test enligt FFM-modellen har både för få och för många skalor. De s.k. fem stora är för få och för allmänt formulerade för att ha hög prognoskraft. Underskalorna, till antalet vanligen 30-40, är å andra sidan för många för att man ska kunna anpassa optimala vikter till dem. Kravet på stickprovets storlek vid multipel regressionsanalys, för att man ska få stabila regressionsvikter, är mycket stort. Vid valideringsarbete är det mycket svårt att få stickprov även långt under den gränsen. Det är också svårt att få en överblick över så många som underskalor och bearbeta denna informationsmängd på ett effektivt sätt. Arbetet med att hitta underskalor i FFM som är bättre än de övergripande fem stora har inte kommit långt ännu, även om några lovande ansatser har publicerats [11]. Det finns flera andra metodaspekter på personlighetstestning som bör beaktas, men som sällan tas upp vid arbete med psykologiska test, nämligen: Skönmålning. Det är fullt möjligt för en testad person att ge en överdrivet positiv (eller negativ) bild av sig själv i testet. Det är vanligt att rekryterare finner att en stor del av de testade har gett så positiva värden att testet är svårt att använda på grund av dålig differentiering. Skönmålning bör därför mätas i testet och sådana mått bör användas för

9 5 (57) att korrigera svaren så att effekten av skönmålning elimineras i största möjliga utsträckning. Emotionellt tillstånd vid testningen. Om man är trött, nedstämd eller nervös kan det påverka svaren i testet och göra resultaten missvisande. Därför är det önskvärt att mäta stämningsläget vid testningen. Vissa testningar bör göras om eller tolkas med stor försiktighet om stämningsläget vid testningen avviker kraftigt från det normala. Datakvalitet. Personer som missförstår testuppgifterna eller svarar slarvigt och oengagerat ger resultat som är föga användbara. Det är önskvärt att mäta datakvaliteten för varje testad person så att man uppmärksammans på eventuella problem av denna typ. Attityd till testet. De testades upplevelse av testets kvalitet och relevans är viktig för att förstå deras svar på testet, och också en viktig aspekt på hur hela rekryteringsprocessen upplevs. Det är av stor betydelse för den rekryterande organisationen att de rutiner som används är och framstår som seriösa och vetenskapligt grundade. I denna rapport undersöks sambandet mellan UPP-testet och chefsfunktioner, mätta med ett 360-graders instrument [2; 4]. UPP är ett nytt test, vars akronym står för Understanding Personal Potential [36]. UPP är huvudsakligen ett självrapporttest, men har också ett visst inslag av begåvningsmätning (emotionell intelligens). UPP bygger på en empirisk snarare än teoretisk ansats. En av grunderna är femfaktormodellen (FFM), men viktigare är att till denna har lagts ett antal smalare och mera fokuserade personlighetsskalor som samarbetsvilja, uthållighet etc. Syftet har varit att nå en högre validitet än vad som är möjligt med FFM. UPP innehåller också skalor som mäter arbetsmotivation och besläktade variabler. Vidare har det för UPP utvecklats effektiv metodik för att mäta och korrigera för skönmålning, ett av de största problemen med självrapporttest. 2.2 UPP-testet Syftet med att konstruera UPP-testet var: Att konstruera ett svenskt test alltså inte bara en översättning av en amerikansk eller brittisk förlaga - som mäter viktiga dimensioner utöver femfaktormodellen samt tillåter korrektion för skönmålning Att ta fram ett test användbart både för rekrytering och utvecklingsarbete, inom ramen för ca 250 testuppgifter, minuter testtid, och med möjlighet att använda endast delar av testet genom en modulstruktur Att utveckla metodiken för bedömning av testdatas kvalitet och testmotivation i varje enskilt fall

10 6 (57) Att göra det möjligt att ta hänsyn till den testade personens emotionella tillstånd vid testningen Att mäta attityder till testet och testningen Att skapa narrativa (beskrivande) verbala rapporter förutom kvantitativa profiler UPP-testet är ett personlighetstest i självrapportformat, som mäter de fem traditionella Big Five -skalorna (B5) samt ytterligare 10 skalor som konstruerats för att mäta fokuserade personlighetsdrag av betydelse i arbetslivet. Testets konstruktion och genomförd valideringsforskning beskrivs i en teknisk rapport [30] och manual [36]. Testet utvecklas kontinuerligt och vissa nyheter kommer att beskrivas nedan. De dimensioner som testet mäter är: Utåtvändhet Emotionell stabilitet Öppenhet Följsamhet Noggrannhet Samarbetsvilja Kreativitet Emotionell intelligens Social förmåga Grad av positiv grundattityd Självförtroende Uthållighet Perfektionism Självuppskattning 2 Social säkerhet 3 2 Självuppskattning är en ny skala utvecklad under år Skalan mäter förekomst av stark och mycket positiv självuppskattning samt självupptagenhet (narcissism). Dimensionen mäts i UPP med 17 testfrågor, reliabilitet = Den har begreppsvaliderats mot NPI-16 [1], som är validerat ett mått på narcissism. Reliabiliteten hos den översatta versionen av NPI-16 var 0.64 Korrelationen mellan de två måtten var = 0.63, korrigerat för mätfel = UPP-testets skala är alltså reliabel och begreppsvaliderad. Beteckningen narcissism är troligen mindre lämplig (negativa associationer, troligen svårt att förstå för många) och har bytts mot självuppskattning. En person med högt värde i skalan har en mycket hög uppfattning om den egna personen. UPPtestets mått på självförtroende korrelerade i denna studie 0.48 med självuppskattning, ett ganska högt värde men samtidigt stöd för att behandla de två dimensionerna som separata. I praktiskt arbete kan extremt höga, eller låga, värden i självuppskattning vara intressanta att följa upp.

11 7 (57) De fem förstnämnda skalorna mäter de traditionella B5-dimensionerna. Emotionell intelligens mäts med två olika skalor, en som bygger på självrapporter och en som bygger på prestationer i en uppgift där man ska identifiera emotioner i ansiktsuttryck. När det gäller självuppskattning och social säkerhet saknas ännu omfattande normdata men de har medtagits i experimentellt syfte och för utvärdering i denna studie. UPP-testet mäter även 7 dimensioner som avser arbetsmotivation och relaterade attityder. Dessa är: Arbetsvilja Arbetsintresse Arbetstillfredsställelse Resultatorientering Förändringsvilja Kontrollorientering 4 Balans arbete-övrigt liv Kontrollorientering är ännu en ny skala, men den har ej använts i denna studie. Varför just dessa dimensioner? De är ett begränsat antal dimensioner av särskild vikt i arbetslivet dimensioner som ligger nära vardagligt tänkande om personligheten och därför är ganska lätta att förstå dimensioner som inte förutsätter mer eller mindre svagt underbyggda teorier 5 3 Denna skala utvecklades våren 2010 för att mäta tendensen att uppsöka eller undvika sociala kontakter. Skalan har 18 uppgifter och en reliabilitet på 0.81 i de aktuella data. Den har begreppsvaliderats mot en skala på shyness av Jones et al. [18], korrelation 0.79, efter korrektion för mätfel I en aktuell studie undersöktes Burgers skala för mätning av desire for control [6] i en svensk version. Reliabiliteten var ganska låg, 0.62, och innehållet spritt över vida fält. Troligen var detta en poäng med skalan, att den skulle mäta ett generellt kontrollbehov. I stället konstruerade vi en skala som mäter kontrollorientering inom arbetslivet, med en hög reliabilitet (0.86). De två skalorna samvarierade 0.42 efter korrektion för mätfel, tämligen blygsamt men naturligt med tanke på Burgers skalas breda innehåll och komplexa struktur. Vår skala korrelerade negativt med samarbetsvilja och (positiv) grundattityd, positivt med noggrannhet. En chef med mycket hög kontrollorientering framstår inte som idealisk enligt dessa resultat. 5 Personlighetstest av självrapporttyp saknar ofta teoretisk grund (t ex OPQ) eller har en mycket svag sådan (MBTI, HPI, NEO-PI-R).

12 8 (57) UPP mäter även tendensen att svara på ett socialt önskvärt sätt, skönmålning. Två skalor används: Direkt mätning (overt skönmålning) Indirekt mätning (kovert skönmålning) Man kan på goda grunder anta att de testade personerna, åtminstone vissa av dem, inte svarar helt uppriktigt utan taktiskt så att de ska framstå i så positiv dager som möjligt. Skönmålning kan också uppstå helt omedvetet. I UPP-testet löses detta problem genom särskild korrektion för skönmålning. Skönmålning är ett större problem vid testning i skarpt läge än i oskarpt, men förekommer även i det sistnämnda fallet, som ju föreligger i denna studie. Den direkta skalan är gjord på ett traditionellt sätt, och med den klassiska skalan av Crowne och Marlowe [10] som modell. Idén är att mäta den testade personens tendens att uppge att han eller hon gör många positiva men ovanliga handlingar, eller tendensen att förneka många negativa men vanliga handlingar. Eftersom vissa personer kan tänkas genomskåda denna design skapades även en indirekt skala av vanliga testuppgifter som visade sig vara särskilt högt korrelerade med den direkta skalan. Båda dessa skalor har begreppsvaliderats i tidigare studier [36]. De två skalorna, den overta och den koverta, har oftast högt samband och korrektion med dem ger likartade resultat. Användningen av skalor för att mäta skönmålning har kritiserats [45]. Det är emellertid helt klart att skönmålning påverkar rangordningen av de testade. Om ingen korrektion görs gynnas dem som bluffar i sina testsvar. Effekterna kan bli mycket stora i vissa fall. När man jämför testade i skarpt läge med dem som testats i oskarpt läge får man mycket stora skillnader i skönmålning, och parallellt därmed stora skillnader i personlighetsskalor. Dessa skillnader försvinner efter korrektionen, givet att grupperna är i övrigt jämförbara. Validering av denna procedur har rapporterats på annat ställe [31] och även i ett senare avsnitt av denna rapport. Skönmålning har en viss stabilitet över tid men det betyder inte att dessa skalor ska ses som personlighetsskalor. Det är en empirisk fråga om de fungerar som avsett. Hittills tyder forskningen på att så är fallet.

13 9 (57) Testningen inleds med 12 frågor som syftar till att mätas stämningsläget, i tre dimensioner: Hedonisk ton (glad-ledsen) Vakenhet (pigg-trött) Avspändhet (lugn-spänd) Mätning av stämningsläge har beskrivits i en tidigare artikel [38]. De skalor om kommer till användning i en UPP-testning är ett urval av testuppgifterna i formuläret som konstruerades av Sjöberg et al. Testningen avslutas med bedömning av hur bra den testade ansåg att testet var, på 8 skalor. De kombinerades till en attitydskala. UPP använder också aggregerade variabler: Jagstyrka Stresstålighet Chefspotential Fördelen med aggregerade variabler är att man arbetar med ett mindre antal dimensioner som är nära relaterade till praktiska behov. UPP-testet har i visat sig ha hög validitet mot externa data på arbetsresultat och chefskarriär, omkring 0.5 i båda fallen [32]. Skäl till att använda det nya testet UPP ligger i dess starka sidor som redovisats ovan och som kan sammanfattas på följande sätt. Testet mäter smala variabler som är fokuserade på arbetsresultat och kan därför förväntas ha hög validitet. Det är en generellt giltig princip att psykologiska variabler som är innehållsmässigt lika också har ett högre statistiskt samband [29] Korrektion för svar enligt social önskvärdhet (skönmålning) validerad i ett flertal studier Mätning av datakvaliteten i varje enskild testning Mätning av stämningsläge vid testningens början en faktor som kan påverka resultaten och snedvrida dessa Mätning av attityd till testet viktigt för trovärdighet hos rekryteringsoch bedömningsprocessen Testet mäter också arbetsattityder och arbetsmotivation. Dessa skalor är intressanta i sig i många sammanhang men de har också med framgång

14 10 (57) kunnat användas som ställföreträdande kriterier (proxykriterier) vid testvalidering Kraftfull och säker IT-plattform (inga data skickas okrypterade eller utomlands) rapporter i ett flertal format omedelbart tillgängliga Plattformen har kapacitet för många samtidiga testningar Flexibel hållning: ständig utveckling och forskning, hög psykometrisk och vetenskaplig kompetens bakom testet UPP är granskat och bedömt av STP 6 ; STP har godkänt testet enligt EFPA:s 7 övergripande kriterier Positiva attityder bland dem som testats med UPP Kontinuerlig utveckling av nya normer; f.n. finns 10 olika normgrupper installerade på testets Internetplattform och nya tillkommer kontinuerligt. 3 Metod Deltagarna var 166 chefer på mellannivå inom SLL, varav 23 män och 143 kvinnor. Åldern låg i intervallet 31-65, median 52 år. De normdata som kom till användning omfattade 1894 testade personer, huvudsakligen ungdomar med viss högskoleutbildning. Detta medför en viss skevhet i förhållande till populationen men demografiska data har svaga samband med testets olika skalor. Metodproblem vid användning av normdata diskuteras på ett klargörande sätt av Tett et al. [42]. De visar att storleken på normgruppen är av liten betydelse så snart den överstiger 300, och att t o m så liten normstorlek som 100 kan ge en acceptabel norm. Viktigare är omständigheterna vid datainsamlingen: om det handlar om urval (skarpt läge) eller rådgivning/utveckling (oskarpt läge). I nu aktuell studie används en normgrupp testad i oskarpt läge vilket torde vara det mest relevanta eftersom det handlar om rådgivning och utveckling. 6 Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, tillhör Psykologförbundet 7 Samarbetsorgan för de europeiska psykologförbunden

15 11 (57) 4 Resultat 4.1 Attityd till testet Fördelningen av attitydvärden framgår av Fig. 1. Medelvärdet på en skala från 1 till 5 var 4.14, med en starkt positivt ned fördelning, alltså en klart positiv attityd till testet. I normdata var motsvarande värde Skillnaden är signifikant enligt t-test, t(879) = 3.96, p< Frekvens ,50 3,00 3,50 4,00 4,50 5,00 Attityd till testet Figur 1. Fördelning av attityderna till UPP-testet bland dem som just tagit testet. 4.2 Stämningsläge vid UPP-testningen Testningen med UPP-testet påbörjades med mätning av stämningsläge. De genomsnittliga resultaten framgår av Fig. 2. Dessa ges i stanineskalor 8, medelvärde = 5 och standardavvikelse = 2, här och om inget annat anges även i resten av rapporten. 8 Strängt taget är det inte stanineskalor i egentligen mening, data har nämligen inte tvingats in i normalfördelningens form.

16 12 (57) Stämningsläge 5,2 5,0 Norm SLL 4,8 4,6 4,4 4,2 4,0 Lugn Aktiv Glad Figur 2. Stämningsläge vid testningens början, genomsnitt av staninevärden. De testade var alltså i genomsnitt lite trötta och nedstämda, men också spända. Skillnaderna mellan SLL-gruppen och normdata är inte statistiskt signifikanta. 4.3 Skönmålning UPP-testet innehåller två mått på skönmålning: overt (direkt) och kovert (indirekt). Korrektionen för skönmålning görs med hjälp av regressionsmodeller, en för varje testskala. Residualerna i prognos av testskalans värde utifrån de två måtten på skönmålning är de korrigerade testvärdena, som är matematiskt okorrelerade med skönmålning. Det är nödvändigt att arbeta med olika regressionsmodeller för olika testskalor eftersom de är olika starkt korrelerade med skönmålning. Tabell 1 ger korrelationerna mellan skönmålning och UPP-testets skalor i SLLgruppen.

17 13 (57) Tabell 1. Korrelationer mellan måtten på skönmålning och UPP-testets grundskalor. Skala Overt skönmålning Kovert skönmålning Extraversion Följsamhet Emotionell stabilitet Öppenhet Noggrannhet Uthållighet Samarbetsvilja Positiv grundattityd Självförtroende Social förmåga EI. självrapport EI. bild Kreativitet Perfektionism Narcissism Social säkerhet Arbetstillfredsställelse Arbetsvilja Resultatorientering Förändringsvilja Arbetsintresse Balans Hedonisk ton Aktivitet Spänning Attityd till testet Det framgår av tabellen att de två skalorna på skönmålning hade relativt höga samband med de övriga testskalorna, samt att dessa samband varierade kraftigt över testskalor. Den koverta skalan tenderade att ha starkare korrelation med övriga testskalor än vad den overta skalan hade: medelvärdena var 0.59 (koverta skalan) och 0.46 (overta skalan). Ekvivalensen av de två måtten på skönmålning stöds av sambandet mellan de två serierna av korrelationer, r = 0.60, p= Fig. 3 visar att det fanns en tydlig tendens till skönmålning i SLL-gruppen Skillnaderna mellan normen och SLL-data är statistiskt signifikanta (p<0.0005).

18 14 (57) Skönmålning 7,0 6,5 Norm SLL 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 Overt Kovert Figur 3. Overt och kovert skönmålning, genomsnitt av staninevärden. För att studera effekten av skönmålning beräknades genomsnittskillnaden mellan SLL-gruppen och normdata före och efter korrektion, se Figur 4. 1,50 1,00 Differens efter korrektion 0,50 0,00-0,50-1,00-1,50-1,50-1,00-0,50 0,00 0,50 Differens före korrektion 1,00 1,50 Figur 4. Differenser mellan normdata och SLL-gruppen för och efter korrektion för skönmålning. Varje punkt motsvarar en testskala.

19 15 (57) Figuren visar tydliga skillnader mellan data före och efter korrektion. Effekten av korrektionen är i linje med den relativt starka skönmålningen i SLL-gruppen. Differensen mellan grupperna minskade efter korrektion för skönmålning. 4.4 Datakvalitet Datakvaliteten mäts i UPP med tre mått: Strukturlikhet, som mäts med den intra-individuella korrelationen mellan en persons testsvar och gruppens medelvärde, beräknad över samtliga testfrågor. Denna korrelation mäter i vilken mån den testade besvarat frågorna med eftertanke, förstått dem och uppfatta dem på ett för gruppen normalt sätt. Intra-individuell spridning av svaren, beräknad över samtliga testfrågor. Detta spridningsmått mäter i vilken mån testpersonen besvarat frågorna nyanserat och inte mer eller mindre slentrianmässigt valt ett av svarsalternativen, t ex det mittersta, det första osv. Ja-sägartendens. Detta är ett index som beräknas som genomsnittet av svaren på positiva frågor separat och negativa frågor separat. Den som ofta svarar jakande på positiva påståenden och nekande på negativa påståenden får ett högt värde i indexet 9. Dessa kvalitetsmått har i tidigare forskning visat sig ha god reliabilitet och stabilitet. Märk att de två förstnämnda måtten är positiva och det sistnämnda negativt när det gäller att mäta datakvalitet. I testning med UPP sammanvägs de till ett övergripande mått och testrapporten innehåller en varning om kvaliteten är låg. Tabell 2 ger medelvärden och standardavvikelser för kvalitetsmåtten i gruppen från SLL och normgruppen. Tabell 2. Jämförelse i datakvalitet mellan normgruppen och data från SLL. Normgruppen SLL Medelvärde Standardavvikelse Medelvärde Standardavvikelse Strukturlikhet Intra-individuell Detta mått på ja-sägartendens mäter alltså inte tendensen att hålla med oavsett påståendenas innehåll, på engelska acquiescence [8]. En sådan tendens kan i och för sig skönjas i data men har ansetts vara ointressant eftersom den är mycket svag. Det mått som används här har en mycket tydligare struktur.

20 16 (57) spridning Ja-sägartendens Data visar jämförbar kvalitet med avseende på strukturlikhet och intraindividuell spridning 10. Den högre ja-sägartendensen i SLL-gruppen är i linje med den högre skönmålningen där. SSL-gruppen hade mindre spridning än normgruppen i de tre måtten på datakvalitet. 4.5 Den testade gruppens läge i UPP-variablerna Fig. 5 visar medelvärdena i UPP-testets variabler, efter korrektion för skönmålning och standardisering till z-format 11. Bild Positiv hållning Arbetsvilja Arbetstillfredsställelse Samarbetsvilja Emotionell intelligens Extraversion Förändringsvilja Öppenhet Resultatorientering Följsamhet Arbetsintresse Emotionell stabilitet Social förmåga Självförtroende Kreativitet Uthållighet Noggrannhet Balans Perfektionism -0,8-0,6-0,4-0,2 0,0 0,2 0,4 Skillnad SLL - normgrupp Figur 5. Medelvärden för SLL-gruppen i UPP-testets variabler, med markering vid normgruppens medelvärde (=0). Bild avser prestationsmåttet på emotionell intelligens. 10 Ja-sägartendensen korrelerade i SLL-gruppen 0.50 med overt skönmålning och 0.71 med kovert skönmålning. Detta mått på ja-sägartendens kan ses som en indirekt mätning av skönmålning och ger som korrektionsfaktor ungefär samma resultat som de två andra skalorna (overt och kovert). Här finns en möjlighet till korrektion för skönmålning utan att man behöver inkludera särskilda skalor för mätning av tendensen att svara socialt önskvärt I detta avseende var datakvaliteten alltså något lägre i SLL-gruppen än i normdata, i de två övriga högre. 11 Medelvärde = 0, standardavvikelse = 1.

21 17 (57) Gruppen vid SLL utmärks enligt dessa data främst av positiv hållning, arbetsvilja, samarbetsvilja och emotionell intelligens. De lägsta värdena finner vi i perfektionism, balans, noggrannhet, uthållighet, kreativitet och självförtroende. Skillnaderna var signifikanta i arbetstillfredsställelse, arbetsvilja, balans, perfektionism, kreativitet, uthållighet, noggrannhet, positiv attityd och bild. 4.6 Reliabilitet Tabell 3 12 ger information om skalornas reliabilitet (homogenitet). Den var acceptabel och på samma nivå som i tidigare undersökningar. 4.7 Validitet Validitet mot externt kriterium I SLL-data finns möjlighet att analysera validiteten hos UPP-testet mot 360- gradersbedömningar av ledarskapsframgång, insamlade av 360-graders enligt en metodik utarbetad av Arvonen [2], här kallade 360-gradersbedömningar. Denna typ av bedömningar används ofta i arbetslivet [9; 21]. Frågan om de har positiva effekter har diskuterats livligt gradersbedömningarna låter sig inordnas i tre övergripande dimensioner, nämligen förändringsarbete, strukturering och relationer. Varje sådan övergripande dimension mäts med 8 påståenden. Dessa bedömningar har gjorts av överordnad chef, kollegor och av medarbetare, samt av den testade själv. Svarsfrekvenserna var höga i de tre förstnämnda fallen: Självskattningar: 96 % Överordnade chefer: 92 % Kollegor: 73 % Medarbetare: 65 %. Det genomsnittliga antalet bedömningar, samt variationsvidden, som gjordes av varje testperson var: Av kollegor: 2.5 (1-6) Av medarbetare: 7.0 (1-15) Det är av intresse att studera sambanden mellan bedömningar gjorda av chefer, kollegor, underställda och tespersonerna själva, se Tabellerna Se Appendix 13 Se bibliografi här

22 18 (57) Tabell 4. Korrelationer mellan 360-gradersbedömningar, struktur Chef Kollegor Underställda Egenbedömning Chef Kollegor Underställda Egenbedömning Tabell 5. Korrelationer mellan 360-gradersbedömningar, förändringsarbete Chef Kollegor Underställda Egenbedömning Chef Kollegor Underställda Egenbedömning Tabell 6. Korrelationer mellan 360-gradersbedömningar, relationer Chef Kollegor Underställda Egenbedömning Chef Kollegor Underställda Egenbedömning Egenbedömningarna tenderade alltså att avvika tydligt från de bedömningar som gjorts av andra, och som i sin tur var relativt samstämmiga. Det fanns emellertid ingen tydlig tendens till skillnad när egenbedömningarnas nivå jämfördes med övrigas bedömningar. Spridningen i bedömningarna är också av intresse, se Tabell 7. Tabell 7. Genomsnittlig standardavvikelse i bedömningarna. Bedömningar av: Relationer Förändring Struktur Kollegor Medarbetare Det framgår att medarbetarna var betydligt mera oense i bedömningarna än vad kollegorna var. Tabell 8 visar reliabilitetsvärden (homogenitet) dels för hela materialet, dels uppdelat efter vem som gjort skattningarna, dvs. om

23 19 (57) skattningarna gjorts av överordnad chef, av testpersonen själv, av sidoordnade chefer eller av underställda. Tabell 8. Reliabilitetsvärden (homogenitet) för 360-gradersbedömningarna. Relationer Förändring Struktur Överordnade Egenbedömningar Kollegor Medarbetare Hela materialet Som synes är värdena höga; endast egenbedömningarna tycks ha något lägre reliabilitet. Dessa höga värden kan till en del avspegla en halo-faktor, alltså en tendens att bedöma en person onyanserat på ett positivt eller negativt sätt [40]. För att närmare studera den saken beräknades medelvärden över samtliga gradersitem. Detta medelvärde subtraherades från varje item och de nya svarsskalorna genomgick en ny reliabilitetsanalys, se Tabell 9. Tabellen visar att reliabiliteterna sjönk väsentligt, ner till värden omkring 0.6 eller t o m betydligt lägre i vissa fall. Tydligen var misstanken berättigad: de höga alfavärdena avspeglar i betydande utsträckning en halofaktor. Effekten tycks vara av samma storlek för de tre dimensionerna. Tabell 9. Reliabilitetsvärden (homogenitet) för 360-gradersbedömningarna efter korrektion för halo. Relationer Förändring Struktur Överordnade Egenbedömningar Kollegor Medarbetare Hela materialet En alternativ och enkel analys av halo-effekten är att korrelera samtliga item med medelvärdet av övriga item, alltså 23 stycken 14. Medelvärdet av dessa korrelationer var Med andra ord förklarade halofaktorn hälften av variansen av enskilda item. Det finns givetvis också en felfaktor i svaren på varje enskilt item, som troligen inte understiger 25 % av variansen. Återstår alltså, för specifik mätning, ca 25 % av variansen i enskilda item. 14 Denna något tidsödande analys är nödvändig eftersom sambandet mellan ett item och samtliga item är falskt förhöjt genom att varje item ingår i gruppen samtliga item.

24 20 (57) Det är också möjligt att 360-gradersbedömningarna är påverkade av önskan om att skönmåla svaren. Detta kan vi pröva för egenbedömningarna, se Tabell 10. Tabell 10. Samband mellan skönmålning och 360-gradersbedömningar, egenbedömningar. Overt skönmålning Kovert skönmålning Struktur Relationer Förändring Tabellen visar att det finns samband av måttlig storlek, detta trots att testningen och 360-gradersbedömningarna skedde vid olika tidpunkter och i olika sammanhang. I fortsatt forskning kan det vara intressant att ta in data på skönmålning för samtliga svarande, och i direkt anslutning till 360- gradersbedömningarna. Uziel har publicerat en stor teoretisk och empirisk analys av skönmålning ( impression management ) och han är skeptisk till hela idén, bl. a därför att många studier har visat positiva samband mellan skönmålning olika externa mått på social anpassning och förmåga [45] 15. Saken är av intresse att pröva i detta sammanhang, se Tabell 11. Tabell 11. Korrelationer mellan 360-gradersbedömningar och skönmålning. Overt skönmålning Struktur, bedömd av chef Relationer, bedömd av chef Förändring, bedömd av chef Struktur, bedömd av Relationer, bedömd av kollegor Förändring, bedömd av kollegor Struktur, bedömd av underställda Relationer, bedömd av underställda Förändring, bedömd av underställda Den övervägande tendensen är att det tycks finnas en svag negativ korrelation, inte positiv. Uziels tes stämmer alltså inte alls på dessa data. Innebörden av detta resultat diskuteras i ett senare avsnitt. Kovert skönmålning 15 Uziel är starkt kritisk och överdriver sina ståndpunkter betydligt, se

25 21 (57) Samtliga skalor i UPP-testet är givetvis inte relevanta för 360- gradersdimensionerna, men några är det. Tabell 12 visar 360- gradersdimensionerna, de enskilda frågor som ingår i dem, samt matchande skalor i UPP-testet.

26 22 (57) Tabell gradersdimensioner samt matchande skalor i UPP-testet. 360-gradersdimensioner och enskilda frågor kopplade till dem Förändring förmedlar visioner om framtiden uppmuntrar till nytänkande diskuterar gärna nya idéer har idéer om förändringar och utveckling är orädd som beslutsfattare driver på utveckling startar förändringsprojekt prövar och experimenterar Relation litar på andra är hänsynsfull är rättvis och rakryggad visar respekt för andra människor coachar och ger direkt feedback hanterar konflikter på ett konstruktivt sätt stimulerar lärande och kompetensutveckling delegerar ansvar Struktur anger klara och tydliga mål ger klara direktiv om ansvar och befogenheter Matchande testvariabler Förändringsvilja Öppenhet Kreativitet Följsamhet Samarbetsvilja Positiv attityd Noggrannhet Resultatorientering planerar noggrant Perfektionism ger tydliga uppdrag Arbetsvilja 16 är noga med att följa regler och principer är noga med att allt går planenligt förklarar arbetskraven tydligt kontrollerar arbetet noga Arbetsintresse UPP-testdata användes för att beräkna 3 index som avsåg att matcha 360- graders-dimensionerna i enlighet med Tabell 9. Reliabiliteterna (homogenitet) för dessa tre index var: Förändring: 0.67 (0.62) 16 Arbetsvilja och arbetsintresse ingår här eftersom de mäter drive bakom arbetsinsatsen. Strukturering är också en inriktning på produktivitet.

27 23 (57) Struktur 0.61 (0.61) Relation: 0.68 (0.48) Värdena inom parentes avser variabler korrigerade för skönmålning, där man kan förvänta sig något lägre reliabilitet på grund av att de har karaktär av differenser. Tabell 13 ger korrelationerna mellan dessa index och 360- gradersdata. 360-gradersdata hade först aggregerats till medelvärden i de fall där flera bedömningar av en och samma person förelåg. Tabell 13. Korrelationer mellan 360-gradersbedömningar och matchande UPP-skalor. 360-gradersbedömningar Bedömare Relationer Strukturering Förändring Överordnad chef 0.24** * Kollegor 0.25** * Underställda 0.32*** 0.24** 0.31*** Egenbedömning *** 0.49*** *** p<0.001 ** p<0.01 * p<0.05 För att utvärdera testets validitet måste man korrigera dessa data för mätfel i kriteriet (360-gradersbedömningarna). En källa för att uppskatta reliabilitet i 360-graders bedömningar är en aktuell artikel av Hensel et al. [14]. De ger uppskattade alfa-värden som en funktion av antalet bedömare. I vårt fall var detta antal, i genomsnitt, Överordnad chef: 1, förväntat alfa: 0.40 Kollegor:2.5, förväntat alfa 0.50 Underställda: 7.0, förväntat alfa 0.65 Egenbedömningar: 1, förväntat alfa 0.40 SLL-data är svåra att rigoröst analysera eftersom antalet bedömare är ytterst varierande. En rättfram analys är emellertid att uppskatta intra-klasskorrelationer utifrån kvoten mellan genomsnittlig varians inom bedömda personer, dividerad med summan av denna term och variansen mellan bedömda personer. Detta har gjorts för var och av de tre 360-gradersskalorna, och separat för bedömningar av kollegor och av underställda. Kvoten subtraheras från 1 och ger då ett mått på reliabiliteten hos en enskild bedömare [28]. För att få en uppskattning av reliabiliteten hos medelvärden beräknade över flera bedömare, måste dessa värden korrigeras för testlängd enligt Spearman-Browns formel [13]. Se Tabell 14. Testlängd motsvaras i detta fall av antalet bedömare och eftersom detta antal varierade kraftigt har jag använt mig av det genomsnittliga antalet bedömare i formeln.

28 24 (57) Tabell 14. Reliabiliteter uppskattade i SLL-data. Kollegors bedömningar (n i genomsnitt = 2.5) Intraklasskorrelation = Reliabilitet hos en typisk bedömare Reliabilitet hos medelvärden av flera (=2.5) bedömare Underställdas bedömningar (n i genomsnitt = 7.0) Intraklasskorrelation = Reliabilitet hos en typisk bedömare Reliabilitet hos medelvärden av flera (=7.0) bedömare Strukturering Relationer Förändringsarbete Dessa värden på alfa ger en uppskattning av de mätfel som uppkommer till följda av variationen mellan bedömare. Antalet bedömare är av mycket stor betydelse och för en god säkerhet bör man enligt Hensel et al. ha minst 10 bedömare, vilket enligt deras mera rigorösa analys kan förväntas ge en reliabilitet på 0.7. Precisionen i själva bedömningen var ju mycket högre (Tabell 8) men det relevanta måttet är alfa som tar hänsyn till olikheten mellan bedömare. Eftersom denna precision är mindre än perfekt, även om den är hög, bidrar den till att de reliabiliteter som uppskattas utifrån variationen inom och mellan bedömda personer är en konservativ uppskattning. Tabell 15 ger validiteter som korrigerats för mätfel i kriteriet. Tabell 15. Korrelationer (korrigerade för mätfel i kriterierna) mellan 360- gradersbedömningar och matchande UPP-skalor. 360-gradersbedömningar Bedömare Relationer Strukturering Förändring Överordnad chef Kollegor Underställda Egenbedömning Beskuren spridning Testvalidering påverkas av om spridningen i den testade gruppen är mindre än i normdata; beskuren spridning minskar den uppskattade validiteten på ett systematiskt sätt: den underskattas.

29 25 (57) Korrektionen för beskuren spridning har länge diskuterats intensivt i den psykometriska litteraturen. Intresset för frågan beror troligen på att det är mycket vanligt i validering av test att den studerade gruppen är selegerad i förhållande till normdata. Meta-analysen har gjort frågan ännu viktigare. Hur selektionen gått till är sällan känt. Tidiga försök till korrektion gick ut från att den var direkt på testskalorna (direkt selektion) och det är då relativt enkelt att uppskatta värdet vid full obeskuren variation [43]. Emellertid är detta ett i praktiken ovanligt fall. Det typiska, som i denna studie, är att begränsningen i spridning uppkommit på ett okänt sätt. s.k. indirekt selektion. Hunter och Schmidt [17] ger en utförlig diskussion av frågan om korrektion för begränsad spridning och visar hur den ska gå till vid fallet med indirekt selektion. Om spridningen är beskuren i den undersökta gruppen, i förhållande till normpopulationen, bör alltså dessa värden korrigeras. Låt oss först se på om det faktiskt finns en sådan effekt på variationen i SLL-data. Kvoterna mellan standardavvikelserna i normdata och i SLL-gruppen är, för de tre indexen som matchar innehållsmässigt mot 360-gradersbedömningar: Förändring: 1.25 Strukturering: 1.22 Relationer: 1.36 Det föreligger alltså en kraftig begränsning i variationen. Tabell 16 ger validiteterna hos UPP-testet korrigerade för beskuren spridning och mätfel i kriteriet Se t ex [22], sid. 186 för beskrivning av den använda metodiken.

30 26 (57) Tabell 16. Korrelationer mellan 360-gradersbedömningar och matchande UPP-skalor efter korrektion för mätfel i kriteriet och beskuren spridning i testvariablerna gradersbedömningar Bedömare Relationer Strukturering Förändring Överordnad chef Kollegor Underställda Egenbedömning Validiteten var alltså mycket tillfredsställande, i genomsnitt omkring , även om den var något låg för strukturering. Egenbedömningarna har inte beaktats i denna slutsats. Sådana bedömningar har ett visst värde som kriterier men de är givetvis mindre intressanta än bedömningar gjorda av andra Moderatoreffekt av interindividuell spridning Tabell 16 visar på god validitet hos UPP-testet för 360-gradersbedömningar, med några få undantag, men frågan uppkommer ändå om oenighet bland bedömarna påverkar dessa korrelationer. Det är möjligt att de enstaka låga validiteterna kan bero på den intra-individuella spridningen i 360- gradersbedömningarna, som ju kan vara betydande. För att pröva denna möjlighet beslöts att göra en moderatoranalys [5], där spridningen fick rollen av moderator. Tanken bakom en sådan analys är att sambandet mellan den beroende variabeln, i detta fall en genomsnittlig 360-gradersbedömning, och personlighetsdimensionen skulle vara olika starkt för olika nivåer på den interindividuella standardavvikelsen. Man prövar om interaktionen mellan standardavvikelsen och personlighetsdimensionen är statistiskt signifikant genom att lägga in produkten av dessa två variabler som en tredje oberoende variabel i analyserna. Därefter estimeras regressionsmodeller för olika nivåer på den interindividuella standardavvikelsen. Olika sorters programvara finns för sådana analyser, som emellertid inte tillhör standardutrustningen i statistikpaket som SPSS. Programvara innehållande syntaxfiler för SPSS [23] kan laddas ner från Internet 19. Den är enkel att använda och fungerar utmärkt efter transformation till Fishers z [7]. 19

31 27 (57) Sex analyser av moderatoreffekter har genomförts, där den interindividuella standardavvikelsen var moderator och den huvudsakliga oberoende variabeln var en av de tre indexvariablerna som konstruerades för att matcha var och en av de tre 360-gradersdimensionerna. Beroende variabel i analyserna var den genomsnittliga 360-gradersbedömningen. Ingen av de sex interaktionerna var signifikant och de trender som kunde urskiljas var av varierande typer, se Tabell 17.

32 28 (57) Tabell 17. Estimerade lutningskoefficienter (standardiserade) som en funktion av interindividuell standardavvikelse. Bedömningar av kollegor Estimerade lutningskoefficenter Bedömningar av underställda Nivå på standardavvikelsen Strukturering Låg Medel Hög Förändringsarbete Låg Medel Hög Relationer Låg Medel Hög Det är endast i fallet Relationer som en tydlig trend av den förväntade typen kan urskiljas: sambanden är starkare om spridningen är låg. Men inte heller i detta fall var effekten signifikant. Det är också av intresse att undersöka om sambandens styrka beror på datakvalitet. Det är att vänta att låg kvalitet i data skulle medföra svagare samband. Även i detta fall utfördes 12 moderatoranalyser, efter det att ett sammansatt index på kvalitet bildats och indelats i 5 20 % -grupper. Inga signifikanta moderatoreffekter förekom. En annan och enklare analys är att pröva om sambanden UPP-360- gradersbedömningar beror på antalet bedömningar av varje testperson, särskilt för det fall att minst 10 bedömningar hade gjorts av en testad person. 10 anses vara en undre gräns för reliabla bedömningar. Detta kunde endast göras för bedömningar av underställda. De som bedömts av minst 10 underställda togs ut för denna analys. Medianen av antalet bedömningar i denna grupp var 10 varför reliabiliteten sattes=0.70 [14]. Korrelationerna mellan UPP-index och 360- gradersbedömningarna framgår av Tabell 18. Tabell 18. Korrelationer mellan 360-gradersbedömningar och matchande UPP-skalor efter korrektion för mätfel i kriteriet och beskuren spridning i testvariablerna, i gruppen som

33 29 (57) bedömts av minst 10 underställda. Värden inom parentes är korrigerade för mätfel och beskuren spridning. 360-gradersbedömningar Bedömare Relationer Strukturering Förändring Underställda 0.50 (0.61) 0.24 (0.24) 0.41 (0.58) I denna slutliga analys har UPP god validitet och det är tydligt att 360- gradersdata bör grundas på minst 10 bedömningar för att man ska få rättvisande resultat. Ett visst intresse har också sambanden mellan 360-gradersbedömningarna och enskilda skalor i UPP, se Tabell 19. Tabell 19. Korrelationer mellan enskilda 360-gradersskalor och ett sammansatt index av alla 360-gradersbedömningar. Relationer Förändringar Struktur 360-graders bedömningar, samtliga Följsamhet Öppenhet Emotionell stabilitet Extraversion Noggrannhet Emotionell intelligens Perfektionism Kreativitet Uthållighet Samarbetsvilja Positiv hållning Självförtroende Social förmåga Självuppskattning Social säkerhet Förändringsvilja Arbetstillfredsställelse Arbetsvilja Balans Arbetsintresse Resultatorientering

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September 2013. e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar September 2013 Psykologisk Metod AB http://www.psykologisk-metod.se/ Box 50 e-post info@psykologisk-metod.se 182 11 Danderyd 0768 530 885 UPP-testet i ett nötskal:

Läs mer

UPP/Screen: Ett screeningtest för personlighet och begåvning

UPP/Screen: Ett screeningtest för personlighet och begåvning UPP/Screen: Ett screeningtest för personlighet och begåvning Rapport 2010:7 1 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder

Läs mer

Skönmålning på UPP hos chefskandidater

Skönmålning på UPP hos chefskandidater Skönmålning på UPP hos chefskandidater Lennart Sjöberg Forskningsrapport 2010: 11 2010-11-24 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges Psykologförbund) enligt de europeiska

Läs mer

UPP TM Understanding Personal Potential samt StepOne Screen TM

UPP TM Understanding Personal Potential samt StepOne Screen TM UPP TM Understanding Personal Potential samt StepOne Screen TM Användarhandbok Lennart Sjöberg och Mona Nettelman Fjärde upplagan Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av

Läs mer

Tester, jämställdhet och mångfald

Tester, jämställdhet och mångfald Tester, jämställdhet och mångfald Testdagen 2011 Sveriges HR-förening och STP Professor Lennart Sjöberg Handelshögskolan i Stockholm och Psykologisk Metod AB Kan psykologiska tester bidra till rättvis

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

UPP och UPP/Screen i relation till motivation, personlighet och framgång

UPP och UPP/Screen i relation till motivation, personlighet och framgång UPP och UPP/Screen i relation till motivation, personlighet och framgång Lennart Sjöberg Rapport 2011:2 3 Augusti 2011 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges Psykologförbund)

Läs mer

UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning. Lennart Sjöberg Rapport 2010:2

UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning. Lennart Sjöberg Rapport 2010:2 UPP-testet: Mångfald gynnas av korrektion för skönmålning Lennart Sjöberg Rapport 2010:2 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av

Läs mer

Ipsativa och normativa svarsformat i personlighetstest

Ipsativa och normativa svarsformat i personlighetstest Under tryckning, Psykologtidningen Ipsativa och normativa svarsformat i personlighetstest Lennart Sjöberg Handelshögskolan i Stockholm Sammanfattning Skönmålning är ett stort problem vid användning av

Läs mer

Understanding Personal Potential: UPP-testet

Understanding Personal Potential: UPP-testet Understanding Personal Potential: UPP-testet Lennart Sjöberg Juni 2010 Psykologisk Metod AB www.psykologisk-metod.se Disposition Bakgrund och syfte Vad testet mäter Begreppsvalideringar Proxy-kriterier

Läs mer

UPP: Understanding Personal Potential

UPP: Understanding Personal Potential UPP: Understanding Personal Potential Förenklad rapport för demonstrationstestning Testutlåtande för TestID: xxxx Testningen genomfördes 2013-xxxx Ansvarig för testningen: Professor Lennart Sjöberg Denna

Läs mer

UPP-testet: tredje generationens personlighetstest. Lennart Sjöberg Rapport 2010:1

UPP-testet: tredje generationens personlighetstest. Lennart Sjöberg Rapport 2010:1 UPP-testet: tredje generationens personlighetstest Lennart Sjöberg Rapport 2010:1 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder

Läs mer

UPP: Understanding Personal Potential

UPP: Understanding Personal Potential UPP: Understanding Personal Potential Kandidatrapport Testutlåtande för TestID: xxxx Testningen genomfördes 01-xxxx Testet påbörjades 01-xxxx 0: Normdata: Standard Ansvarig för testningen: Professor Lennart

Läs mer

Personlighetstestning vid antagning till officersutbildning

Personlighetstestning vid antagning till officersutbildning Personlighetstestning vid antagning till officersutbildning Seminarium vid FM HR-Centrum 2012-08-21 Lennart Sjöberg Handelshögskolan i Stockholm och Psykologisk Metod AB Syften Replikera tidigare resultat,

Läs mer

Personlighetstestning vid antagning till FHS officersutbildning

Personlighetstestning vid antagning till FHS officersutbildning Personlighetstestning vid antagning till FHS officersutbildning Lennart Sjöberg Charlotte Bäccman Björn Gustavsson FÖRSVARSHÖGSKOLAN Institutionen för ledarskap och management Försvarshögskolan, Institutionen

Läs mer

Psytest AB s METODKATALOG. Psytest AB, S:t Gertrudsgatan 3, 211 25 Malmö, www.psytest.se

Psytest AB s METODKATALOG. Psytest AB, S:t Gertrudsgatan 3, 211 25 Malmö, www.psytest.se Psytest AB s METODKATALOG Psytest AB, S:t Gertrudsgatan 3, 211 25 Malmö, www.psytest.se Innehållsförteckning Sida 2 Psytest AB 3 LSI-Ledarstilsinventorium 4 LSI-Omvärldsanalys 5 BP-Basprofil 6 Begåvningstest

Läs mer

UPP: Understanding Personal Potential

UPP: Understanding Personal Potential UPP: Understanding Personal Potential Konfidentiell testrapport Testutlåtande för TestID: xxxxx Testningen genomfördes 2013-xxxx Testet påbörjades 2013-xxxx 20:22 Normdata: Standard Ansvarig för testningen:

Läs mer

Skönmålning på ett personlighetstest bland sökande och antagna till officersutbildning

Skönmålning på ett personlighetstest bland sökande och antagna till officersutbildning Skönmålning på ett personlighetstest bland sökande och antagna till officersutbildning Lennart Sjöberg Rapport 2012:1 6 mars 2012 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges

Läs mer

Ett nytt svenskt arbetspsykologiskt test och arbetsprestation inom polisen samtidig validitet

Ett nytt svenskt arbetspsykologiskt test och arbetsprestation inom polisen samtidig validitet Mälardalens högskola Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Ett nytt svenskt arbetspsykologiskt test och arbetsprestation inom polisen samtidig validitet Daniel de Colli D-uppsats i psykologi,

Läs mer

Skönmålning i personlighetstest

Skönmålning i personlighetstest SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No 2012:2 Skönmålning i personlighetstest Lennart Sjöberg Reviderad Juni 2013 Stockholm School of Economics SSE Institute for Research Center for

Läs mer

UPP-testet: Kriterierelaterad validitet. Lennart Sjöberg Rapport 2009:2

UPP-testet: Kriterierelaterad validitet. Lennart Sjöberg Rapport 2009:2 UPP-testet: Kriterierelaterad validitet Lennart Sjöberg Rapport 2009:2 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder och riskuppfattningar,

Läs mer

Personlighetstestning vid antagning till officersutbildning. En jämförelse av CTI och UPP-testet i olika grader av skarpt läge

Personlighetstestning vid antagning till officersutbildning. En jämförelse av CTI och UPP-testet i olika grader av skarpt läge Personlighetstestning vid antagning till officersutbildning. En jämförelse av CTI och UPP-testet i olika grader av skarpt läge Lennart Sjöberg Gerhard Wolgers Serie F:39 Personlighetstestning vid antagning

Läs mer

UPP-testet Version 2.0 Understanding Personal Potential Teknisk manual

UPP-testet Version 2.0 Understanding Personal Potential Teknisk manual UPP-testet Version 2.0 Understanding Personal Potential Teknisk manual 2011-11-28 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges Psykologförbund) enligt de europeiska EFPA-kriterierna

Läs mer

Ett personlighetstest som är godkänt av STP, Stiftelsen för Tillämpad Psykologi enligt de europeiska EFPA-kriterierna.

Ett personlighetstest som är godkänt av STP, Stiftelsen för Tillämpad Psykologi enligt de europeiska EFPA-kriterierna. Ett personlighetstest som är godkänt av STP, Stiftelsen för Tillämpad Psykologi enligt de europeiska EFPA-kriterierna. Foto: Linnea Holm Efter omfattande forskningsarbete: UPP: Understanding Personal Potential,

Läs mer

Ett test för dig som:

Ett test för dig som: Testet är godkänt av STP, Stiftelsen för Tillämpad Psykologi enligt de europeiska EFPAkriterierna. Ett test för dig som: behöver ett kompetensorienterat personlighetstest behöver att test med vetenskapligt

Läs mer

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet

6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet 6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga

Läs mer

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke

Linjär regressionsanalys. Wieland Wermke + Linjär regressionsanalys Wieland Wermke + Regressionsanalys n Analys av samband mellan variabler (x,y) n Ökad kunskap om x (oberoende variabel) leder till ökad kunskap om y (beroende variabel) n Utifrån

Läs mer

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt Thomas360-rapport den 8 juli 2012 Thomas Ledare Thomas360 för ledare Privat och Konfidentiellt Innehåll Introduktion Förstå din Thomas360-rapport Genomsnitt för kompetenser Ett diagram med de 5 högsta

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Psytest AB s. Metodkatalog. Psytest AB, Skeppsbron 2, 3 tr, 211 20 Malmö, www.psytest.se

Psytest AB s. Metodkatalog. Psytest AB, Skeppsbron 2, 3 tr, 211 20 Malmö, www.psytest.se Psytest AB s Metodkatalog Psytest AB, Skeppsbron 2, 3 tr, 211 20 Malmö, www.psytest.se Innehållsförteckning Sida 2 Psytest AB 3 LSI-Ledarstilsinventorium II 4 LSI360 5 BP-Basprofil 6 Expertsystem 7 Begåvningstest

Läs mer

Statistikens grunder (an, 7,5 hsp) Tatjana Nahtman Statistiska institutionen, SU

Statistikens grunder (an, 7,5 hsp) Tatjana Nahtman Statistiska institutionen, SU Statistikens grunder (an, 7,5 hsp) Tatjana Nahtman Statistiska institutionen, SU KURSENS INNEHÅLL Statistiken ger en empirisk grund för ekonomin. I denna kurs betonas statistikens idémässiga bakgrund och

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön

Uppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot

Läs mer

UPP-testet: korrektion för skönmålning. Lennart Sjöberg Rapport 2009:3

UPP-testet: korrektion för skönmålning. Lennart Sjöberg Rapport 2009:3 UPP-testet: korrektion för skönmålning Lennart Sjöberg Rapport 2009:3 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder och riskuppfattningar,

Läs mer

T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen

T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen T-test, Korrelation och Konfidensintervall med SPSS Kimmo Sorjonen 1. One-Sample T-Test 1.1 När? Denna analys kan utföras om man vill ta reda på om en populations medelvärde på en viss variabel kan antas

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

UPP-testet Understanding Personal Potential Version 2.0

UPP-testet Understanding Personal Potential Version 2.0 UPP-testet Understanding Personal Potential Version 2.0 Användarhandbok 2011-11-24 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges Psykologförbund) enligt de europeiska EFPA-kriterierna

Läs mer

Tentamen STA A10 och STA A13, 9 poäng 19 januari 2006, kl. 8.15-13.15

Tentamen STA A10 och STA A13, 9 poäng 19 januari 2006, kl. 8.15-13.15 Tentamen STA A10 och STA A13, 9 poäng 19 januari 2006, kl. 8.15-13.15 Tillåtna hjälpmedel: Ansvarig lärare: Räknedosa, bifogade formel- och tabellsamlingar, vilka skall returneras. Christian Tallberg Telnr:

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

UPP-testet och kundservice: Kriteriestudie. Rapport 2010:6

UPP-testet och kundservice: Kriteriestudie. Rapport 2010:6 UPP-testet och kundservice: Kriteriestudie Rapport 2010:6 Psykologisk Metod L Sjöberg AB arbetar med utveckling och användning av psykologiska test samt undersökningar av attityder och riskuppfattningar,

Läs mer

i samarbete med LPADATA Bertil Mårdberg, professor Josefin Södergård, Göteborg Stad

i samarbete med LPADATA Bertil Mårdberg, professor Josefin Södergård, Göteborg Stad Bertil Mårdberg, professor Josefin Södergård, Göteborg Stad Assessment Center Guidelines and Ethical Considerations for Assessemnt Center Operations International Journal of Selection and Assessment Volume

Läs mer

2015-09-08. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut

2015-09-08. Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2015-09-08 Dnr Bun 2015/119 Arbetsmiljökompassen 2014 Förslag till beslut Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till beslut 1. Redovisningen av medarbetarundersökningen Arbetsmiljökompassen

Läs mer

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015

Linnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015 Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN

Läs mer

Ökad testvaliditet genom korrektion för skönmålning

Ökad testvaliditet genom korrektion för skönmålning Ökad testvaliditet genom korrektion för skönmålning Lennart Sjöberg Forskningsrapport 2011: 1 2011-07-06 UPP-testet är godkänt av STP (Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, Sveriges Psykologförbund) enligt

Läs mer

Psytest AB s METODKATALOG. Psytest AB, Norra Vallgatan 90, 211 22 Malmö, www.psytest.se

Psytest AB s METODKATALOG. Psytest AB, Norra Vallgatan 90, 211 22 Malmö, www.psytest.se Psytest AB s METODKATALOG Psytest AB, Norra Vallgatan 90, 211 22 Malmö, www.psytest.se Innehållsförteckning Sida 2 Psytest AB 3 LSI-Ledarstilsinventorium 4 LSI-Omvärldsanalys 5 BP-Basprofil 6 Begåvningstest

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg

Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Mall-ID 111115 Datum 2011-12-19 Dnr Upprättare Johanna Alfredsson/ Samhällsmedicin ArbetsPM Inledande analys av Medarbetarenkäten i Landstinget Gävleborg Vintern 2011, perioden mellan den 14 november och

Läs mer

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Ulrich Stoetzer Medicine Doktor, Leg. Psykolog Centrum för Arbets- och Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Relationer vore

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Återkopplingsrapport M A S T E R P E R S O N A N A L Y S I S. Rapport för: Mattias Söderström

Återkopplingsrapport M A S T E R P E R S O N A N A L Y S I S. Rapport för: Mattias Söderström Rapport för: Mattias Söderström Denna rapport är resultatet av din Master Person Analysis. Avsikten är en tydlig och korrekt summering av dina svar från formuläret. Dina testresultat kommer att användas

Läs mer

Karriärfaser dilemman och möjligheter

Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Torsdag 8 september 2011 Reliabilitet Dagens agenda MDI skattningsövning resultat av kriterietolkning Värt att veta om normalfördelningen Frågesport Kort info om kursboken : Personality

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

ME01 ledarskap, tillit och motivation

ME01 ledarskap, tillit och motivation FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och

Läs mer

Dekomponering av löneskillnader

Dekomponering av löneskillnader Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

Test av kranspetsvågar i virkesfordon

Test av kranspetsvågar i virkesfordon Datum 2016-02-18 Författare Sven Gustafsson Test av kranspetsvågar i virkesfordon WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d r e s s : S k e p p a r p l a t s e n 1 T

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Mats Rydby 2004-12-16 Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Jag är som ledare och chef medveten om att organisationens kärna och höjdpunkt är kunden/brukaren och dennes möte med medarbetaren i ett

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Marknadsundersökningar avseende reklam för havredryck 20150902

Marknadsundersökningar avseende reklam för havredryck 20150902 Marknadsundersökningar avseende reklam för havredryck 20150902 Rapport framtagen för: Oatly AB Beställare: Oatly AB med ombud Öresund Advokat AB Genomförande: Juni 2015 Undersökningsledare: Richard Hansson

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen.

Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen. USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Att arbeta i äldreboende nu och för tre år sedan, i kommunal och enskild drift så tycker personalen. Enkäter bland personal vid kommunalt och enskilt drivna äldreboenden

Läs mer

Lönekartläggning 2009

Lönekartläggning 2009 Lönekartläggning 2009 Kartläggningen genomförd 2008-11-25/26 Beslutad i kommunstyrelsen 2009-02-03 2 (46) Sammanfattning Diskrimineringslagen ålägger arbetsgivare med fler än 25 anställda att göra en lönekartläggning.

Läs mer

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke

Statistiska analyser C2 Inferensstatistik. Wieland Wermke + Statistiska analyser C2 Inferensstatistik Wieland Wermke + Signifikans och Normalfördelning + Problemet med generaliseringen: inferensstatistik n Om vi vill veta ngt. om en population, då kan vi ju fråga

Läs mer

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson

Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen. Sofia Johansson Högstadieelevers uppfattning och kunskap om sexualundervisningen Sofia Johansson Utvecklingsarbete för barnmorske (YH)-examen Utbildningsprogrammet för vård Vasa, 2014 UTVECKLINGSARBETE I BARNMORSKEKUNSKAP

Läs mer

Klicka här för att ändra format på SÄLJ I FOKUS

Klicka här för att ändra format på SÄLJ I FOKUS Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på SÄLJ I FOKUS bakgrundstexten Nivå två Nivå tre Nivå fyra Kontakta medlemsforum 2013-10-03 Nivå fem STUDIE AV FRAMGÅNGSFAKTORER SÄLJARE

Läs mer

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut. Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Opinion och attityder till förvaring av använt kärnbränsle

Opinion och attityder till förvaring av använt kärnbränsle Opinion och attityder till förvaring av använt kärnbränsle Centrum för Riskforskning, HHS SKB:s samhällsseminarium Gimo Herrgård, Östhammar 17 november 2006 Disposition Projektets uppläggning Förändring

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

Värmdö kommun Värmdö kommun - Föräldrar Familjedaghem

Värmdö kommun Värmdö kommun - Föräldrar Familjedaghem Värmdö kommun Värmdö kommun - Föräldrar Familjedaghem 52 respondenter Kundundersökning Pilen Marknadsundersökningar Mars 214 Om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola

Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola 65 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll?

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll? Inledning Som titeln antyder är syftet med den här undersökningen att ta reda på om svensk hälso- och sjukvård är jämställd. Det är en fråga som kan analyseras utifrån olika perspektiv, vilka i huvudsak

Läs mer

Kulturella aspekter på individuella differenser

Kulturella aspekter på individuella differenser Kulturella aspekter på individuella differenser Ronja Brandt Rebecka Bratt Mirjam Dahl Erika Demner Mathilda Eriksson Gertrud Grevesmuhl Erika von Heijne Soheil Mahdi Therese Montgomery Tove Nordström

Läs mer

Studie av gränssnittsprototyp i projektet Webbklustring - användarupplevelsen

Studie av gränssnittsprototyp i projektet Webbklustring - användarupplevelsen LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för Datavetenskap Studie av gränssnittsprototyp i projektet Webbklustring - användarupplevelsen Namn E-mail Evelina Rennes evere305@student.liu.se INNEHÅLL INNEHÅLL

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Tyresö kommun. Elev- och föräldraenkät 2015 Föräldrar Pedagogisk omsorg 60 respondenter Genomförd av CMA Research AB Mars 2015

Tyresö kommun. Elev- och föräldraenkät 2015 Föräldrar Pedagogisk omsorg 60 respondenter Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Tyresö kommun Elev- och föräldraenkät 2015 Föräldrar Pedagogisk omsorg 60 respondenter Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Om undersökningen Tyresö kommun, Elev- och föräldraenkät 2015, sida 1 Bakgrund

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll

Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar

Läs mer

Prognosförmågan hos psykologiska test

Prognosförmågan hos psykologiska test Prognosförmågan hos psykologiska test Lennart Sjöberg Seminarium på temat Har psykologiska tester något egentligt prognosvärde vid rekrytering och urval?" HRK, 6 oktober 2006 Syfte En snabb överblick av

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007 Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.

Läs mer

Lönediskriminering praxis bland män?

Lönediskriminering praxis bland män? Lönediskriminering praxis bland män? Ni har säkert alla hört påståendet om ett märkbart lönegap mellan könen, eller hur? Ibland hävdas det att kvinnor sägs tjäna svindlande låga 80% av vad män tjänar,

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer? Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,

Läs mer